Frågestund

Fru talman! Frågan riktas till det statsråd som tar de allmänpolitiska frågorna.

Förra veckan blev det offentligt att den oberoende Coronakommissionen under lång tid nekats information man anser sig behöva för att fullgöra sitt uppdrag att granska regeringens hantering av pandemin.

Socialminister Hallengren har såväl i socialutskottet som i medier hävdat att hon lämnat ut all information. Det är uppenbarligen inte sant, eftersom Coronakommissionen tvingades att offentligt klargöra att regeringen vägrar lämna ut relevanta och nödvändiga handlingar som Coronakommissionen vet finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet och till regeringen är därför: Tänker regeringen nu lämna ut alla relevanta och nödvändiga handlingar som Coronakommissionen anser sig behöva?

Fru talman! Tack, Camilla Waltersson Grönvall, för frågan! Coronakommissionen är en viktig kommission. Den är tillsatt av regeringen, och syftet är att utvärdera regeringens, myndigheternas, regionernas och kommunernas förmåga att hantera pandemin. Det är ett väldigt viktigt uppdrag.

Det handlar om att vi ska få en grundlig analys, inte minst för att vi ska lära oss inför framtida kriser. Och det är självklart för regeringen att vara så transparent att kommissionen kan göra sin granskning.

Coronakommissionen har rätt att få ta del av allmänna handlingar som förvaras i Regeringskansliet. Det gäller också handlingar som innehåller sekretesskyddade uppgifter. Coronakommissionen får därutöver, enligt en särskild författning, tillgång till uppgifter som Regeringskansliet förfogar över.

Regeringen har sett till och har för avsikt att fortsätta se till att Coronakommissionen får de upprättade handlingar som kommissionen kan ha behov av.

Detta är ett väldigt viktigt uppdrag, och det är någonting som regeringen fäster stor vikt vid.

Fru talman! Jag tackar för svaret. GSS, gruppen för strategisk samordning, är ju inte vilken grupp som helst. Den består bland annat av socialministerns och nuvarande statsministerns närmaste medarbetare, det vill säga socialdemokratiska statssekreterare. Att dessa inte skulle ha dokumenterat sina möten faller på sin egen orimlighet.

Vad är det regeringen vill mörka och dölja genom att inte lämna ut dessa handlingar?

Fru talman! GSS är, som sägs, en viktig grupp. Men i likhet med andra möten i Regeringskansliet som inte är beslutsmöten upprättas inte protokoll för GSS. Och enligt etablerad praxis anses Regeringskansliet inte förfoga över eventuella anteckningar som har förts av tjänstemän.

Regeringen har, som jag sa, ett stort intresse av att se till att Coronakommissionen får det underlag som kommissionen behöver, och det kommer regeringen med glädje att fortsätta att göra.

Fru talman! Ingen vet i dag hur många illegala invandrare som befinner sig i Sverige, och det finns heller inget intresse från regeringen av att utreda frågan. Orsakerna till att skuggsamhället har brett ut sig är förstås en ultraliberal migrationslagstiftning och obefintliga inre utlänningskontroller men även en fullständigt tandlös lagstiftning mot de arbetsgivare som utnyttjar illegal arbetskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Enligt 20 kap. utlänningslagen kan den som anställer illegal arbetskraft dömas till fängelse om omständigheterna är försvårande, men faktum är att ingen någonsin har dömts till fängelse för det brottet. Enligt ett avgörande i domstol räknas inte ens 21 illegala byggnadsarbetare som tillräckligt för att arbetsgivaren ska dömas till frihetsberövande straff.

Min fråga är: Hur många svartjobbare anser arbetsmarknadsminister Nordmark att det är rimligt att man kan anställa utan att få mer än böter som straff?

Fru talman! Tack, Jonas Andersson, för frågan! Mitt svar är: Inga. Vi ska inte ha illegal arbetskraft i Sverige. Vi ska ha betydligt bättre kontroll. Det är också av det skälet som min kollega Anders Ygeman, som nu är ansvarig för dessa frågor, bland annat har lagt fram förslag som handlar om att säkerställa att den lagstiftning vi har när det gäller arbetskraftsinvandring skärps. Vi socialdemokrater och regeringen tar detta på största allvar.

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Vi måste förstås utgå från nuläget. Riksrevisionen menar i sin rapport att det är en nästan obefintlig risk att straffas. Det anges också som en av de viktigaste riskfaktorerna för grov arbetskraftsexploatering, att detta ska kunna breda ut sig. Det är alltså precis så som det är i Sverige i dag.

Ska det verkligen vara så att regeringen inte reagerar på detta förrän självaste statsministern råkar leja illegal arbetskraft för att städa billigt i villan?

Fru talman! Egentligen är detta inte mitt ansvarsområde nu, men jag har jobbat mycket med frågorna, så jag vill ändå svara.

Arbetskraftsinvandringen och det som rör problematiken med den grova organiserade brottsligheten, som har tagit sig in i svenskt arbetsliv, är ett jättestort problem. Det är också därför som regeringen har gjort väldigt stora insatser. Vi har tillsatt en delegation mot arbetslivskriminalitet, och vi fortsätter att stärka det arbetet. Det är helt centralt för att se till att vi har en arbetsmarknad som är sjyst, där ingen ska behöva utnyttjas.

Fru talman! Min fråga går till jämställdhetsminister Eva Nordmark. Den gäller mäns våld mot kvinnor. Det är en kriminalitet som i dag är så vanlig att gemene man knappt reagerar. Det har gått 20 dagar på det nya året, och redan har kvinnor blivit mördade av män de haft en relation med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Misshandlade kvinnor åtnjuter ingen eller dålig rättstrygghet, särskilt när det gäller vårdnadstvister i relationer där våld förekommer. Med dagens lagstiftning tvingas brottsoffer att samarbeta med sina förövare även när offret, kvinnan, lever med skyddad identitet. Under hot och press tvingas hon medverka till att till exempel lämna barnen för umgänge. Vilka andra brottsoffer tvingar svensk lagstiftning att samverka med sina förövare?

Frågan är om en pappa som misshandlat sitt barns mamma, ibland inför ögonen på barnet, verkligen är en bra pappa. Ska inte barnets rätt till en uppväxt fri från våld gå före en förälders rätt till sina barn om det samtidigt kan riskera kvinnans liv och hälsa?

Min fråga är: Kommer regeringen att se över rätten till vårdnad och umgänge i fall där misshandel och våld mot den ena föräldern förekommer?

Fru talman! Det här är en fråga som inte bara är bra utan som också berör flera ministrars ansvarsområden, och därför är det viktigt att den tas på stort allvar.

Det problem som lyfts i frågan faller under ett väldigt brett ansvar att agera mot mäns våld mot kvinnor. Regeringen har ett stort flerpunktsprogram som adresserar de väldigt många olika saker som behöver göras på detta område.

Det som frågeställaren lyfter är oerhört angeläget. Jag kan tyvärr inte med så här kort varsel besvara hur regeringen avser att hantera frågan, men jag kan försäkra frågeställaren om att det har vidtagits åtgärder till exempel när det gäller straffsatserna för dem som begår brott mot sin partner i barns närvaro - en fråga som ligger nära frågeställarens.

Fru talman! I regeringens handlingsplan för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som kom före jul och som ministern nämner finns det många bra punkter. Det ska sägas. Men det finns faktiskt ingen punkt som definierar just det här problemet med våld och vårdnad.

En annan punkt som jag gärna skickar med handlar om kontaktförbud. I dag leder det till att kvinnan har en fredad zon, men utanför den, på besök och vid resor på andra ställen gäller det inte. Det är förövarens frihet som ska begränsas och inte kvinnans, och ett medskick är därför att ringa in området där förövaren bor och upprätta kontaktförbud utanför det.

Fru talman! Det är sant som frågeställaren säger att det åtgärdsprogram som har tagits fram åtföljs inte bara av förändringar på det straffrättsliga området utan också av förändringar när det gäller stöd till de många organisationer som kämpar för kvinnors rättigheter.

En viktig insats som regeringen avser att fortsätta med är den bidragsökning som har skett till inte minst kvinno- och tjejjourer som ger ett väldigt starkt stöd till kvinnor som lever i den väldigt beklagliga situation som frågeställaren tar upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen har för avsikt att fortsätta detta arbete med all kraft.

Fru talman! Närmare 74 500 personer har anmält sig till att skriva högskoleprovet i vår. Ungefär hälften kommer att göra provet i mars, hälften i maj.

Vid provtillfället i mars är det troligt att flera kommer att tvingas lämna återbud på grund av att de har symtom eller är sjuka i corona. I så fall får de inte något nytt provtillfälle, och de får heller inte anmälningsavgiften tillbaka. Risken är därför stor att en del kommer att gå till provlokalen trots att de har symtom.

Högskoleprovet är en viktig alternativ väg in till högskola. Med inställda prov och maxtak för antalet anmälda, som det har varit ett tag, har vissa nu väntat i flera år på att göra provet. De borde inte behöva vänta till i höst om de skulle bli sjuka.

Min fråga till utbildningsministern är om hon tänker agera för att den som är sjuk vid det första provtillfället får möjlighet att delta i den andra provomgången, både för den personens skull och för att undvika att man går till provlokalen sjuk.

Fru talman! Att få möjlighet att skriva högskoleprovet är en viktig sak för många elever och presumtiva studenter. Regeringen är väl medveten om de stora uppoffringar som elever och studenter har gjort under pandemin. Man har deltagit i distansundervisning, man har fått vara med om ett liv på campus och på gymnasiet som inte alls innehåller all den sociala samvaro och de kontakter som en vanlig gymnasietid innebär.

Bland annat av det skälet och för att se till att vägarna till högskolan hålls öppna också i en pandemi har det vidtagits mycket stora åtgärder för att säkerställa att högskoleprovet över huvud taget kan hållas. Vi är skyldiga ett stort tack till de många anställda på universitet och högskolor som har kämpat med att hålla lokalerna öppna så att högskoleprovet kan hållas.

Hur vi ska hantera den fråga som Ilona Szatmari Waldau ställer beror bland annat på hur smittskyddsläget ser ut vid den tidpunkt när provet skrivs.

Fru talman! Tack så mycket för svaret, ministern! Det ger i alla fall ett visst hopp för de studenter som kanske inte har råd att förlora anmälningsavgiften eller inte har möjlighet att vänta till hösten.

För mig är det otroligt viktigt att vi ser till att ingen går till högskoleprovet sjuk bara för att man inte får en ny chans. Precis som vi har infört nya regler så att man inte ska gå till jobbet sjuk hoppas jag därför att vi också kan se till att återbetala åtminstone anmälningsavgiften för de blivande studenter som är sjuka vid provtillfället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Högskoleprovet är viktigt. Det är viktigt för högskolan som ett sätt att säkra att det finns vägar in i högskolan, men det är också viktigt för de många personer som varje år skriver högskoleprovet.

Ingen människa i Sverige ska gå till jobbet med minsta symtom, ingen ska gå ut i samhället med minsta symtom och ingen person ska heller gå och skriva högskoleprovet med minsta symtom. Jag förväntar mig att Sveriges medborgare kommer att fortsätta att ta det stora ansvar som de har tagit fortlöpande under pandemin, bland annat genom att stanna hemma vid minsta symtom, också om det är ett viktigt prov som ska skrivas.

Fru talman! I morgon är det 20 år sedan Fadime Sahindal sköts till döds av sin egen pappa. 20 år har gått, och hedersvåldet fortsätter att skörda offer.

Politikens respons har varit långsam. Möjligheten att göra något åt problemet har fått stå tillbaka för rädslan att uppfattas som någon som pekar ut och spelar rasister i händerna. Även om tystnadens tid inte helt är förbi i dag, har viktiga steg tagits. Men en rapport som presenterades för ett par månader sedan från Malmö stad visar ett område som inte har varit i tillräckligt fokus, nämligen förskolorna. På tolv av tretton undersökta kommunala förskolor förekom hedersnormer.

Jag vill därför fråga Eva Nordmark i egenskap av ny jämställdhetsminister hur regeringen avser att ta ett helhetsgrepp för att kunna agera mot hedersnormer redan i låga åldrar.

Fru talman! Tack, Sofia Damm, för den mycket viktiga frågan! Precis som statsminister Andersson sa tidigare när hon installerades som statsminister ska vi bekämpa hedersförtrycket. Det hör inte hemma i Sverige, och det ska bort.

Regeringen har vidtagit en hel rad olika åtgärder, som utbildningsministern var inne på tidigare, när det gäller bland annat straffskärpningar. En viktig del handlar också om flera olika typer av uppdrag som bland annat våra nationella och regionala myndigheter har fått att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Där vill jag ge som ett exempel Skolverkets uppdrag att se till att arbeta för att höja kunskapen i skolan och just i förskolan, som Sofia Damm nämner.

Fru talman! I sitt anförande i riksdagen bara ett par månader innan hon mördades sa Fadime: Jag hoppas att ni inte vänder dem ryggen, att ni inte blundar för dem.

På en förskola i Malmö har man slutat med vattenlek för att undvika negativa reaktioner hos föräldrarna. Barn får inte sova i blöja, för då kan deras ben synas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är uppenbart att det behövs fler åtgärder och stöd till förskolepersonalen, och jag hoppas verkligen att ministern kommer att agera. Vänd dem inte ryggen!

Fru talman! Det här är verkligen en högt prioriterad fråga av regeringen och av Sveriges riksdag. Jag känner ju vilket starkt engagemang som finns här.

Till dem som tittar och alla kvinnor, unga och barn som är utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck vill jag passa på att säga: Det är ditt liv, det är din kropp och det är du som bestämmer!

Fru talman! Jag har en fråga till utbildningsministern.

Sverige har i dag en världsledande infrastruktur för polarforskning, som också är efterfrågad av många länder i världen, i form av forskningsisbrytaren Oden. Vi har haft den i drygt 30 års tid, och den kan ta sig till de tuffaste platserna i norra Arktis. Det var en stor investering för Sverige när vi fick den båten 1989. Det finns även säkerhetspolitiska aspekter i detta, och vi vet att Arktis, polarforskning och klimatforskning blir allt viktigare områden.

Inom en ganska snar framtid kommer det här fartyget att behöva pensioneras. Vi kommer inom de närmaste åren att behöva fatta ett beslut i riksdagen, eller i alla fall i regeringen, om vad vi ska göra nu. Min fråga är hur utbildningsministern ser på detta.

Fru talman! Tack för frågan, Fredrik Malm!

Vi ska vara väldigt tacksamma inte bara över att vi bor i världens vackraste land utan också över att vi bor i ett land långt upp i norr där vi har möjlighet att bidra till världens samlade forskning kring såväl Arktis och förhållandena där som klimatfrågan och viktiga biologiska frågor. Vi kan också delta i forskningssamarbeten tillsammans med andra länder, vilket har stor betydelse för Sveriges säkerhetspolitik i det säkerhetspolitiskt allt hetare - om uttrycket tillåts - Arktis.

Isbrytaren Oden har varit en mycket stor tillgång för både Sverige och det samlade forskningssamhället, och regeringen är väldigt intresserad av att fortsätta bidra till polarforskningen. Vi har haft en fråga om Oden i en utredning, och den utredningen har precis varit ute på remiss. Vi analyserar nu remissvaren inom Regeringskansliet och bereder frågan vidare.

Fru talman! Tack för svaret, ministern!

Inom ett antal år finns det två egentliga alternativ här: Antingen investerar Sverige i att bygga eller införskaffa en ny forskningsisbrytare, eller också hyr man in sig i någon annan kompetens som ett annat land har. Det senare alternativet vore ju en nedprioritering av svensk polar- och klimatforskning. Det är viktigt att Sverige nu verkligen spänner bågen och att vi fattar detta strategiskt viktiga beslut framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det råder ingen tvekan om att forskningen behöver sin infrastruktur. Infrastrukturen kan vara dyra apparater, stora fartyg eller elektronpartikelapparater på de skånska åkrarna. Det kan också vara register, och det kan vara rara växter och örter. Det kan vara böcker i ett bibliotek.

I den forskningsproposition som regeringen lade på riksdagens bord och som riksdagen röstade ja till ingår forskningsinfrastrukturen som en självklar del, och regeringen avser att fortsätta prioritera forskningsinfrastrukturen. Den är en avgörande komponent för att Sverige ska vara en ledande forskarnation.

Fru talman! Kärnkraft dras som bekant med många hållbarhetsproblem. Det är farligt att bryta uran, att transportera det, att använda det som bränsle och att slutförvara det i hundratusentals år. Därför har regeringen under många år arbetat för att kärnkraften inte ska anses vara en hållbar energikälla. Riksdagen har antagit ett mål om en 100 procent förnybar elproduktion till 2040, och det är något som regeringen är bunden att förhålla sig till. Exakt samma mål har Socialdemokraterna antagit på sina kongresser.

Därför gjorde det mig förvånad när finansmarknadsministern gick ut och stöttade idén att klassa kärnkraften som hållbar samtidigt som andra statsråd i samma regering har uttryckt helt andra åsikter. Min fråga till finansmarknadsministern är därför: Vad är egentligen regeringens ståndpunkt? Tycker regeringen att kärnkraften är hållbar?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Som finansmarknadsminister har jag till uppgift att bidra till att EU:s gröna taxonomiförordning implementeras på ett korrekt sätt, och EU-kommissionen har efter noggrant övervägande föreslagit att investeringar i viss kärnkraftsverksamhet ska kunna klassificeras som hållbara. Grunden för kommissionens analys är att kärnkraften är ett fossilfritt energislag som kan ge ett positivt bidrag till arbetet med att nå taxonomins klimatmål.

Regeringen invänder inte i detta stycke mot kommissionens implementering av taxonomiförordningen och därmed inte heller mot att kärnkraft inkluderas som omställningsverksamhet och hållbart i taxonomin.

Fru talman! I taxonomin föreslås kärnkraft vara en övergångsteknik med bortre tidsgräns. Denna tidsgräns verkar statsrådet vilja ta bort, samtidigt som riksdagen har beslutat om just en bortre tidsgräns, nämligen 2040. Detta kan tolkas som att statsrådet inte står bakom riksdagens mål, och min fråga till statsrådet är därför hur han ser på det riksdagsbundna målet om en 100 procent förnybar elproduktion till 2040.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag ska villigt erkänna att jag som finansmarknadsminister inte har haft anledning att förhålla mig till det mål som riksdagsledamoten nämner. Men om jag inte missminner mig var innebörden av energiöverenskommelsen att man satte ett mål men ingen tidsgräns, och det förefaller alltjämt vara en rimlig hållning.

Fru talman! Även jag vill ställa en fråga till statsrådet Max Elger.

Kampen mot gängbrottsligheten är en av regeringens allra tydligaste prioriteringar, på väldigt goda grunder. Vi behöver ett tryggare samhälle. Ofta handlar det här om narkotikahandel, men det finns också verksamheter på flera andra områden, till exempel bedrägerier. Jag vill ställa frågan till statsrådet vad regeringen avser att göra för att hantera detta och fortsätta kampen mot gängbrottsligheten på det här området.

Fru talman! Tack för en angelägen fråga, Eva Lindh! Det är allom bekant att regeringens övergripande prioritering inkluderar att vi ska knäcka gängen.

Är det en sak vi vet är det att organiserad brottslighet behöver tvätta pengar, och därför ska vi slå till mot penningtvätten och mot gängens plånböcker. Om kriminella inte kan tvätta pengar förlorar de behållningen av sin kriminalitet; då blir det inga pengar, inga bilar och ingen lyx. Vi ska alltså bekämpa penningtvätt.

I detta har vi tillskjutit pengar till polisen och Finansinspektionen, men det är blott ett första steg. Nu ska vi gå vidare, och vi kommer att lägga fram ett långtgående förslag där vi förbättrar informationsutbytet mellan banker och rättsvårdande myndigheter. Kan de utbyta mer information kan vi bekämpa penningtvätt mer effektivt, så det är nästa steg.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

De här gängen är ju ofta internationella organisationer, och pengar och verksamhet rör sig ofta över landsgränser. Nästa fråga är därför vad regeringen kan göra för att förhindra den här brottsligheten på internationell nivå?

Fru talman! Det är helt riktigt att gängens verksamhet inte stannar vid landsgränser. Det är också viktigt att notera att EU driver ett arbete mot penningtvätt. Det regelverk vi har håller just nu på att kompletteras och förstärkas; exempelvis försöker man förstärka spårbarheten i kryptotransaktioner. Det är viktigt att komma ihåg att den anonymitet som kryptotransaktioner innebär är attraktiv för kriminella. Vi stannar alltså inte vid landsgränsen, utan vi jobbar på i EU och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vänder mig till utrikesministern.

Vi kan väl vara överens om att vi just nu i Europa befinner oss i den farligaste säkerhetspolitiska situationen på årtionden. På fredag, det vill säga i morgon, kommer utrikesministrarna Blinken och Lavrov att träffas i Genève. Det finns stor risk för att Ryssland vid någon tidpunkt kommer att välta bordet. Det finns massiva truppdragningar invid Ukrainas gräns både från rysk sida och från belarusisk sida.

I en så orolig tid finns det ju ett mervärde i att försöka nå en så bred samsyn som möjligt. På en pressträff i tisdags förklarade både utrikesministern och försvarsministern att regeringen har för avsikt att hitta former för att samtala med och lyssna på riksdagens partier och att man ska göra det ganska snart. Nu har det gått 48 timmar, så jag undrar: Kan utrikesministern berätta hur formerna ser ut för att på riktigt föra en dialog med riksdagens partier, och när kommer beskedet om detta?

Fru talman! Jag tackar Hans Wallmark för frågan.

Regeringen delar bedömningen att det råder ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Vi är angelägna om att ha en viktig och nödvändig dialog med riksdagen. Bland annat var försvarsministern och jag på ett över tre timmar långt möte med sammansatta försvars- och utrikesutskottet i tisdags där vi förde långa och av mig mycket uppskattade diskussioner.

Vi kommer i närtid att föreslå hur en ytterligare fördjupad dialog ska se ut. Jag tycker inte att 48 timmar är jättelång tid, och vi kommer att återkomma i närtid med konkreta förslag.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsminister Anna Ekström.

En av de största grupperna utländska studenter i Sverige kommer från Kina. Majoriteten av dessa studenter går på tekniska utbildningar som exempelvis KTH driver.

Redan 2019 uppmärksammade chefer på militära underrättelsetjänsten att flera studenter och forskare med kopplingar till Kinas försvarsindustri varit verksamma på svenska universitet. Must, det vill säga Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, tvekar inte ett ögonblick om att det varit fråga om rent spioneri. Säkerhetspolisen skriver i sin senaste årsbok att Kina, vid sidan av Ryssland, är det land som utmärker sig mest vad gäller spionage mot Sverige.

Anser utbildningsministern att högskolorna ska fortsätta att ta in studenter från Kinas försvarsindustri, eller avser regeringen att vidta några åtgärder med anledning av detta?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringen bevakar ständigt att Sveriges säkerhetspolitiska intressen kan tillgodoses och att hot mot Sverige kan mötas varhelst de dyker upp.

Samtidigt är det ett viktigt intresse att vi inom ramen för vår utbildnings- och forskningspolitik har ett gott utbyte på sjysta grunder med andra nationer. Regeringens övertygelse, och min övertygelse, är att ett samarbete med andra länder är bra om det sker på ett sätt så att vi säkerställer Sveriges, svenska företags och svenska myndigheters självklara behov av att ta hänsyn till säkerhetspolitiska intressen.

Ja, vi ska samarbeta med andra länder, inklusive Kina, men nej, vi ska inte ta för givet att vi lever i en värld där vi inte behöver se om vårt hus.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Max Elger.

Att ha tillgång till ett bankkonto, vare sig som privatperson eller för ett företag, är helt avgörande för att fungera i ett modernt samhälle.

I dag råder en situation där många banker nekar personer att öppna bankkonton trots att de bedriver helt laglig verksamhet antingen som privatperson eller som företag. När detta sker generellt, utan individuell prövning, skapas en situation med en parallell lagstiftning därför att bankerna kan neka något som trots allt är legalt.

Tycker statsrådet att det här är en rimlig hållning från bankernas sida? Eller är detta något som regeringen förväntas ändra?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Jag fastnade i inledningen av frågan, nämligen rätten till ett inlåningskonto. Så har jag också uppfattat ordningen. Den rätten måste naturligtvis gälla.

Jag är inte bekant med de fall som nämns i frågan, och jag är inte bekant med de omständigheter som föranleder att en sådan rätt inte exerceras. Men jag är helt trygg i att de myndigheter som har att överse och tillse att Svea rikes lag gäller även på finansmarknaden gör sitt allra yttersta för att säkerställa detta.

Fru talman! Trots att januariavtalet har fallit fortsätter regeringen arbetet att reformera Arbetsförmedlingen enligt Centerns önskemål. AF ska fortsätta att ha myndighetsansvaret för arbetsmarknadspolitiken, men matchande och rustande insatser ska i huvudsak utföras av privata aktörer på uppdrag av myndigheten.

En genomgång av remissvaren från Arbetsmarknadsdepartementets promemoria med de lagförslag som regeringen bedömer behövs för att fortsätta reformeringen visar på en omfattande kritik från expertmyndigheter, kommuner och fackförbund. Enligt IFAU är det märkligt att en så omfattande reformering kan genomföras utan en noggrann analys av effekter och kostnader. Av de kommuner som har beretts möjlighet att inkomma med remissvar är majoriteten mycket kritiska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Varför vill Eva Nordmark genomföra en reformering av Arbetsförmedlingen som varken har stöd i forskningen eller stöd hos en majoritet av remissinstanserna?

Fru talman! Vi behöver fortsätta att reformera Arbetsförmedlingen och utveckla arbetsmarknadspolitiken. Det råder inget tvivel om att arbetsgivare på ett mer effektivt och snabbare sätt måste hitta den kompetens de behöver för att kunna anställa, och människor behöver rätt insatser för att komma i arbete snabbare.

Vi har fått in mycket synpunkter, vilket jag välkomnar. Det här är ett viktigt underlag inför det att regeringen kommer att återkomma till Sveriges riksdag med de nödvändiga lagförslag som frågan gäller. Givetvis handlar det också om att kunna satsa i budget och lämna nya uppdrag till Arbetsförmedlingen. Den ska finnas i hela vårt avlånga land och spela en stor roll för att arbetsmarknadspolitiken ska funka i hela landet.

Fru talman! Min fråga går till utbildningsministern.

Coronapandemin har fått betydligt fler människor att vilja skriva ett testamente. Enligt begravningsbyråer och jurister är det nästan fyra gånger fler förfrågningar om hur man går till väga med att skriva ett testamente.

Det är bra att många har förstått att fatta det viktiga beslutet att skriva testamente. Men tyvärr finns ett problem i Sveriges avlånga land, nämligen att det inte finns något offentligt testamentsregister.

Att det saknas ett system för att säkerställa en persons sista vilja innebär enligt mig en allvarlig brist i rättssäkerheten. Avsaknad av testamentsregister ökar risken för att testamenten förfalskas, förstörs eller helt enkelt kommer bort.

Vi i Sveriges riksdag har vid flera tillfällen diskuterat frågan om testamentsregister. Vid två tillfällen har riksdagen tillkännagivit för regeringen om att återkomma med förslag om hantering av ett testamentsregister. När kommer förslaget?

Fru talman! Jag tackar Larry Söder för en för många människor angelägen fråga.

Regeringen får tillkännagivanden från riksdagen som regeringen alltid tar på stort allvar. Regeringen har en rutin för hur tillkännagivanden tas om hand och återkommer i laga ordning till riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag kan tyvärr inte på stående fot redogöra för exakt hur tidsplanen ser ut för den nu aktuella frågan, men jag råder Larry Söder att antingen ställa en enkel fråga till den minister som är ansvarig för frågorna eller återkomma vid en frågestund när den ansvariga ministern finns här. Jag är övertygad om att det finns ett stort engagemang hos min kollega för att se till att frågan hanteras på ett klokt sätt.

Jag tackar för frågan.

Fru talman! Långtidsarbetslösheten har sannerligen bitit sig fast. Det som oroar mig mest är att den ökar särskilt bland personer som har olika typer av funktionsnedsättningar. Periodvis har vi sett att det finns dubbelt så många arbetslösa och långtidsarbetslösa bland dem jämfört med övriga inskrivna på Arbetsförmedlingen.

En fråga som jag särskilt vill lyfta fram är Arbetsförmedlingens bristande kompetens, kapacitet och förmåga att bedöma arbetsförmågan hos personer med funktionsnedsättning. Jag vill även lyfta fram den häftiga kritik som återkommande hörs om det statliga bolaget Samhall. Många människor mår dåligt, blir sjukskrivna och får inte rätt stöd. Det finns inga rutiner för vad som ska ske när någon avlider på arbetsplatsen. Det har gått så långt att några har tagit livet av sig på grund av bristfällig hantering.

Jag menar att det är dags för regeringen och statsrådet att slå näven i bordet och agera. Hur ser statsrådet på kritiken mot Samhall?

Fru talman! Tack, Roger Haddad, för engagemanget! Det här är ju ett engagemang som vi delar.

Vi har i dag ungefär 26 000 personer som arbetar på Samhall, och vi vet att de allra flesta av dessa går till sitt arbete med stor stolthet. De bidrar till att förbättra vårt samhälle.

Men det har också kommit en rad rapporter om bland annat bristande arbetsmiljö på Samhall. Detta har föranlett att vi från regeringens sida har gett ett antal uppdrag, bland annat till Arbetsförmedlingen, om att titta på hur det här funkar i praktiken. Det är en fråga som jag också har haft anledning att informera arbetsmarknadsutskottet om.

Det är ingen tvekan om att man, oavsett om man jobbar på Samhall eller någon annanstans, har rätt till en god arbetsmiljö.

Fru talman! Regeringen har under en lång tid arbetat med ett professionsprogram för rektorer, lärare och förskollärare. Vi vill alla att våra barn möts av kunniga lärare genom hela sin tid i skolan. Att se till att våra lärare och skolledare systematiskt utvecklar sin kunskap är viktigt för en utbildning på vetenskaplig grund.

Förutsättningarna för professionsprogrammen utvecklas steg för steg, och vi har nu fått information om att en lagrådsremiss kan väntas till hösten. I remissvaren från lärosätena finns synpunkter på att det är oklart vad deras roll kommer att vara, hur stort inflytande de kommer att ha över utbildningen och hur meriteringen i professionsprogrammen kopplas ihop med den akademiska strukturen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill fråga utbildningsministern hur regeringen ser på lärosätenas roll i de kommande professionsprogrammen.

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för en väldigt viktig fråga!

Sverige har en lärarbrist som vi arbetar hårt med att komma till rätta med. En del av denna lärarbrist är att läraryrket har sjunkit i attraktivitet. Internationella undersökningar visar att de svenska lärarna under lång tid har fått mindre kompetensutveckling än kollegorna i andra länder och att den kompetensutvecklingen dessutom har haft en lägre anknytning till undervisningen och yrket.

Regeringens kommande professionsprogram har redan smygstartat med uppdrag till Skolverket. I de uppdragen ingår bland annat att man ska säkerställa att det finns ett utbud av utbildningar.

I min värld är det självklart att utbildningar för lärare är evidensbaserade och bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet samt på forskning. Därför ser jag det som helt naturligt att de utbildningar som kommer att finnas inom ramen för professionsprogram i stor utsträckning kommer att vara utbildningar som ges av våra lärosäten.

Jag ser fram emot att tillsammans med min kollega Lina Axelsson Kihlblom arbeta vidare med professionsprogrammens förverkligande.

Fru talman! Sverige har ett av världens mest omfattande och generösa studiestödssystem, och det ska vi vara enormt glada och stolta över.

Nu är regeringen i full färd med att ta fram ett nytt och viktigt omställningsstudiestöd för att öka möjligheten för vuxna mitt i arbetslivet att utbilda sig. Omställningsstudiestödet är tänkt att göra det enklare för personer med arbetslivserfarenhet att vidareutbilda sig eller läsa en helt ny utbildning för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden.

För många arbetstagare kan det dock vara en tuff ekonomisk omställning att börja studera efter att ha haft omkostnader för familj och boende under väldigt lång tid. Därför vill jag ställa följande fråga till utbildningsminister Anna Ekström: Hur kommer omställningsstudiestödet att utformas för att göra det möjligt för denna stora och viktiga grupp att studera?

Fru talman! Tack, Pia Nilsson, för en väldigt viktig fråga!

Det nya omställningsstudiestödet är den största trygghets, rättvise- och frihetsreformen i Sverige på länge. Det är en stor insats som görs för att säkra att vår arbetsmarknad och våra arbetsgivare kan få den utbildade arbetskraft som behövs för att Sverige ska vara ledande i klimatomställningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är också otroligt viktigt för enskilda som får chansen att under ett år läsa på komvux, yrkeshögskola, folkhögskola eller högskola. Med omställningsstudiestödet kommer man att kunna läsa med 80 procent av lönen, och det kommer att finnas en generös bidragsdel i detta. I många kollektivavtal kommer dessutom det tak som finns att höjas.

Bedömningen från regeringens sida är att omställningsstudiestödet kommer att möjliggöra för någonstans runt 45 000 personer om året att läsa minst ett år för att skapa sig en ny framtid, i sitt yrke eller i ett alldeles nytt yrke, och bidra till att Sverige är ledande i klimatomställningen.

Fru talman! Frågan går till utbildningsminister Anna Ekström.

Under höstens lättnader gällande pandemin hade jag återigen den stora förmånen att ha en praktikant hos mig - detta är bland de roligaste uppdrag jag vet. Det var en ung och bright kille från årskurs 9 i Rödebyskolan i Karlskrona kommun. Han hade många funderingar och frågor om skolan, bland annat om skolk. Jag ska be att få framföra hans fråga, som var följande:

Det finns flera elever i grundskolan som inte tar skolan på allvar och som inte har mycket närvaro under lektionerna. Några skolkar från vissa lektioner som de inte tycker är intressanta, även fast dessa är viktiga för deras eget välbefinnande och utveckling senare i livet. Vissa går inte i grundskolan alls, även om det är obligatoriskt.

Just nu får man frånvaro i betyget i form av hur länge man varit frånvarande. Min - det vill säga Davids - fråga till utbildningsministern är om inte frånvaro - om man skolkar - borde få större konsekvenser än bara ett tal på papper, så att man får större möjlighet att lära sig vilket ansvar man har.

Fru talman! Jag tackar Annicka Engblom, och kanske framför allt den kloka praktikanten David, för frågan.

I Sverige har vi skolplikt. Alla barn är skyldiga att gå till skolan, och alla föräldrar är skyldiga att se till att deras barn kommer till skolan. Vi har skolplikt av en anledning.

Den som inte kommer till skolan får frånvaro antecknad, men den som inte kommer till skolan får också mycket mindre möjligheter att lära sig det man behöver för att gå vidare och plugga på gymnasiet, för att klara sig i arbetslivet och för att delta i vårt gemensamma samhällsliv.

Skolplikten ska vi ta på mycket stort allvar, och den som inte deltar i skolans arbete ska veta att detta får konsekvenser.

Fru talman! Det kanske viktigaste arbete som skolan har när det gäller frånvaro handlar om att främja närvaro och om att fånga upp de elever som inte kommer till skolan. Det handlar om att se till att de möjliga hinder som finns undanröjs och, framför allt, om att se till att eleverna förstår konsekvenserna av frånvaro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen arbetar just nu för fullt med ett nationellt handlingsprogram för trygghet och studiero. Där ingår dessa frågor.

Fru talman! Under 2021 hade de svenska hushållen amorteringsfrihet på grund av att de hade små marginaler i privatekonomin. Dessa marginaler är nu helt borta. Denna gång är det dock inte på grund av en pandemi, utan det är skattepolitiken som har gjort bilen till en klassfråga när man ska tanka och energipolitiken som har gjort det dyrt att betala elräkningen i slutet av månaden.

I måndags kunde vi på nyheterna höra om Magnus, som har en elräkning på 16 000 och en inkomst på 13 000. Det har helt enkelt blivit dyrt att vara en vanlig svensson i Sverige i dag.

Nu har politiken ett ansvar att inte sitta med armarna i kors och vänta på att någon annan ska göra någonting. Finansmarknadsministern kan uppdra åt Finansinspektionen att införa en temporär amorteringsfrihet på grund av de skenande el- och drivmedelspriserna.

Kan finansmarknadsministern ge en anledning till att regeringen inte skulle utnyttja detta verktyg och hjälpa de svenska hushållen?

Fru talman! Jag kan ge flera anledningar till att regeringen inte ska agera på det sättet.

Det skulle inte stå i överensstämmelse med de förordningar och regler vi har. Det är Finansinspektionen som sätter amorteringskrav, och det vore sannolikt mot grundlagen om jag beordrade dem att fatta andra beslut. Åtminstone för egen räkning tänker jag därför avhålla mig.

Rent ekonomiskt har vi upplevt närmare ett decennium av historiskt låga räntor. Detta ackumulerar risk i ekonomin. Finansinspektionen har säkerställt att amorteringskraven bidrar till att hushållens skuldsättning inte drar iväg i samma utsträckning som annars vore fallet.

Jag tycker att det vore oansvarigt att från regeringens sida beordra en sådan förändring, utöver att det sannolikt skulle strida mot grundlagen.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknads- och jämställdhetsminister Eva Nordmark.

Fler än 300 kvinnor har under de senaste 20 åren dödats av en person som kvinnan hade eller hade haft en nära relation till. För anmälda misshandelsbrott mot kvinnor är det i fyra av fem fall så att brottet begicks av en bekant till brottsoffret.

Nationellt centrum för kvinnofrid har regeringens uppdrag att höja kunskapen nationellt om mäns våld mot kvinnor. De ordnar utbildningar för både yrkesverksamma och studenter. De finns som stöd för kommuner och för sjukvården och jobbar med metodutveckling och information. Sedan 2007 driver de den nationella stödtelefonen Kvinnofridslinjen, dit man kan ringa anonymt och kostnadsfritt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Coronapandemin har varit svår för många. Den har varit extra svår för våldsutsatta kvinnor. Ett dystert rekord slogs den 1 januari 2022. Då besvarades 193 samtal från våldsutsatta.

Under förra mandatperioden försökte den socialdemokratiska jämställdhetsministern stänga ned verksamheten. Min fråga är hur Eva Nordmark ser på NCK:s uppdrag och arbete nu.

Fru talman! Jag tackar Annika Qarlsson så mycket för denna väldigt viktiga fråga. Det är ingen tvekan om att regeringen har gjort och gör väldigt mycket när det gäller mäns våld mot kvinnor. Precis före jul presenterades ett 99-punktsprogram.

Jag är precis i faggorna med att sätta mig in i alla delar som rör jämställdhetspolitiken och kan inte svara detaljerat på frågan. Jag vet att det här är ett väldigt viktigt stöd som också kan bidra med förebyggande insatser. Men jag kommer givetvis att sätta mig in i detta med Kvinnofridslinjen och det som Annika Qarlsson lyfter fram här. Jag ser gärna fram emot att ledamoten också ställer en skriftlig fråga eller varför inte en interpellation, så att vi får utveckla och diskutera detta vidare.

Fru talman! Snart är det val i Colombia. Sverige har ett extra stort ansvar för att följa det och säkerställa en fredlig demokratisk process, speciellt med tanke på att morden på aktivister ökar. Senast i veckan var det 14årige Breiner Cucuñame som mördades. De stora folkliga protesterna förra året bemötte staten med mord, tortyr och terror. I det avseendet är fredsavtalet som skrevs 2016 enormt viktigt. Jag hoppas verkligen att regeringen följer upp det. Med tanke på detta och allt annat som sker undrar jag om Sverige verkar för att EU ska skicka valobservatörer till Colombia.

Fru talman! Jag tackar Lorena Delgado Varas för frågan. Det är väldigt viktigt att vi håller i fredsprocessen, som nu minst sagt är haltande. Det är nu femårsjubileum för undertecknandet av fredsavtalet. Det var historiskt. Det finns ingen återvändo. Fredsavtalet är den enda vägen framåt.

Sverige har under decennier varit en part för fred i Colombia. Vi vill också att EU spelar en viktig roll för genomförandet. Den 6 maj 2021 beslutade regeringen om en ny strategi för utvecklingssamarbetet med Colombia. Genom den nya strategin ska Sverige fortsätta att stödja fredsprocessen.

När det gäller valobservatörer får vi återkomma till hur det ska vara. Generellt sett är vi positiva till valobservatörer vid alla val.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! När jag nu för första gången yttrar mig i denna kammare ska jag naturligtvis ta upp en fråga som är väldigt betydelsefull för många äldre, nämligen kontanthanteringen.

Det har diskuterats mycket. Konferenser har ägt rum. Idrottsrörelsen har engagerat sig i frågan. Riksidrottsförbundets ordförande Björn Eriksson har startat Kontantupproret. Pensionärsorganisationerna har naturligtvis varit med i detta arbete hela tiden. Många äldre törs inte skaffa sig bank-id och Swish. Man är rädd för risken för bedrägerier.

Min PRO-förening säljer lotter à 5 kronor styck på sina möten. Vi har försökt skaffa Swish för att klara det, men ni ska veta att föreningar får betala 2 kronor per transaktion för Swish. Det blir alltså inte speciellt lönsamt att sälja lotter längre. När vi tar emot kontanter vet vi inte vad vi ska göra av dem, för bankerna tar inte emot dem. Det här brottas många med.

Min fråga till statsrådet Max Elger är: Vad tänker statsrådet vidta för åtgärder för att underlätta för både enskilda och föreningslivet att klara detta?

Fru talman! Tusen tack för en bra fråga! Jag skulle ändå vilja börja i den ände som jag började i tidigare, nämligen regeringens övergripande prioriteringar, som bland annat innefattar att vi ska knäcka gängen. Är det en sak vi vet är det att organiserad brottslighet dväljs i närvaro av kontanter. Anonymiteten som kontanter erbjuder är väldigt attraktiv för kriminella. Det är entydigt. Mindre kontanter gör det svårare för gängen.

Men samtidigt går det inte att ha annat än mycket stor respekt för de människor, framför allt äldre, som har betalat med kontanter hela livet och vill fortsätta på det sättet. Regeringen har sett till att bankerna har krav på sig att erbjuda och ta emot kontanter i hela landet, även om det inte gäller på varje kontor. Vi avser också att se till att Riksbanken får en infrastruktur för att kontanter ska kunna erbjudas i hela landet.

Sammantaget tycker jag att det är en fråga om balans. Men vi har alltså vidtagit åtgärder för att stärka kontanternas ställning.

Fru talman! Öppenhet, transparens och saklighet är avgörande för en välfungerande demokrati. Tyvärr tycks Socialdemokraternas agerande i regeringsställning snarare vara präglat av vad som är bäst för det egna partiet än vad som är bäst för vår gemensamma demokrati. Ett tydligt exempel på detta är hur regeringen har missbrukat den viktiga utnämningsmakten. Utnämningar ska göras på saklig grund, men märkligt ofta är det socialdemokratiska företrädare som har utnämnts till myndighetschefer. Hur utnämningarna har skett har mörkats - ingen öppenhet, ingen transparens.

Ett genomgående mönster för regeringens agerande är just att mörka. Statsrådet Ekström, som min fråga vänder sig till, har mörkat skolans problem och Pisa-fusket. Nu mörkar regeringen hur man hanterat coronapandemin. Viktiga delar av regeringens arbete har inte dokumenterats, och viktiga underlag har inte lämnats ut till Coronakommissionen, trots att den så har begärt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I år firas att den svenska demokratin är 100 år. Är det verkligen med mörkläggning regeringen tycker att den ska firas? Tycker inte regeringen att öppenhet, saklighet och transparens är viktiga delar för en välfungerande demokrati?

Fru talman! Jag kan försäkra Johan Hultberg och alla som lyssnar på denna debatt om att öppenhet och transparens inte bara är en viktig fråga, utan också en fråga som har betydelse för att säkerställa att Sverige sköts och styrs på ett korrekt sätt.

Vi har erfarenhet av vår grundlag och den demokrati som vi nu haft i 100 år. Med Johan Hultbergs argumentationsteknik hade jag kunnat gå in på hur Moderata samlingspartiets föregångare agerade när kvinnor så småningom till sist fick rösträtt i Sveriges riksdag, för att inte tala om hur det var med den allmänna och lika rösträtten.

Vi ska vara rädda om vår transparens. Vi ska följa de regler som finns. Vi ska se till att svenska folket har insyn i hur Sverige sköts. Regeringen har all avsikt att fortsätta följa de regler, lagar och förordningar men också den grundlag som vi är så stolta över i Sverige. Vi har tagit ett stort gemensamt ansvar i Sveriges riksdag för att se till att vi har dem på plats.

Fru talman! Min fråga riktas till arbetsmarknadsministern.

Inom de flesta näringslivsorganisationer menar man att bristen på kompetens beräknas vara en av de absolut största utmaningar vi har på sikt. Kortsiktigt gäller det inte minst besöksnäringen, som under pandemin blivit av med en stor andel av sin personal. Men hör och häpna - när de nu ska börja anställa igen visar det sig att det är svårt att få arbetslösa att komma på intervju ens, trots att det i de hotell- och restauranganställdas egen a-kassa finns drygt 15 000 inskrivna personer med direkt koppling till branschen.

Arbetsförmedlingen har länge fungerat som en integrationsmyndighet snarare än som en myndighet med matchningsuppdrag, vilket jag vet att arbetsmarknadsministern är varse om. Detta vittnar om en väldigt stor bugg i vårt system.

Nu arbetar vi med en efterlängtad reformering av Arbetsförmedlingen, men hur ser ministern kortsiktigt på att dessa branscher ska få människor att åtminstone komma på intervju?

Fru talman! Det här är en viktig fråga. Vid sidan av långtidsarbetslösheten är matchningsfrågan den riktigt stora utmaningen. Många olika branscher har behov av att anställa, och många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Det gäller bland annat besöksnäringen, som ledamoten tar upp.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Då är det viktigt att arbetsmarknadspolitiken ser till att höja kompetensen, alltså den grundläggande utbildningsnivån, och därför satsar vi på uppemot 160 000 utbildningsplatser i Kunskapslyftet. Det är också därför vi fortsätter att utveckla arbetsmarknadsutbildningarna och lokala jobbspår men också får på plats det stora omställningsstudiestöd som nämndes tidigare.

Jag ser fram emot att diskutera detta vidare med ledamoten eftersom vi har en inplanerad interpellationsdebatt på detta tema.

Fru talman! Min fråga riktar sig till utrikesminister Ann Linde.

Den senaste tiden har Ryssland agerat på ett sätt som kraftigt ökat spänningarna i vårt närområde: mobilisering av soldater längs med Ukrainas gräns, fartygsrörelser i Östersjön, hårdföra ultimatum till Nato och nu senast en planerad militärövning med Belarus strax norr om den ukrainska gränsen. Detta har lett till ett läge som många kallar det farligaste säkerhetspolitiska läget sedan kalla kriget. Nu pågår intensiva förhandlingar i många olika forum för att få ned konfliktnivån.

Samtidigt har såväl den svenska regeringen som hela EU och resten av västvärlden varit tydliga med att vi inte kan acceptera Rysslands försök att hindra suveräna stater från att fatta egna säkerhetspolitiska beslut.

Hur ser utrikesminister Ann Linde på det nya säkerhetspolitiska läget för svensk del, och hur arbetar hon för att säkra svenska intressen i det nuvarande läget?

Fru talman! Det råder tveklöst ett mycket allvarligt säkerhetspolitiskt läge.

För svensk del är det särskilt allvarligt med de förslag Ryssland kommit med om att länder inte själva ska få bestämma sin säkerhetspolitiska linje och att möjligheten för samarbete och övningsverksamhet med de länder man vill och på det sätt man vill ska minskas.

Sverige försöker nu på olika diplomatiska sätt föra fram sina åsikter. Bland annat ska jag och Finlands utrikesminister nu på måndag ha överläggningar med Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg i Bryssel.

Fru talman! Även min fråga går till utrikesminister Ann Linde.

Det mycket allvarliga utrikes- och säkerhetspolitiska läge vi befinner oss i väcker många frågor.

Vi vet att EU:s utrikesråd ska träffas i kommande vecka, och det är givetvis oerhört viktigt att EU fortsätter att hålla nära kontakt med USA och att den transatlantiska länken är stark och att EU inte öppnar nya spår i förhandlingsarbetet, typ det president Macron framförde i Europaparlamentet i går.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill fråga utrikesministern om hon är beredd att verka för att Ukraina får möjlighet att försvara sig med vapen från oss eller med resurser från oss eller EU för att inköpa vapen, för det är givetvis hårt att ha 100 000 soldater på gränsen som hotar en.

Fru talman! Jag tackar Kerstin Lundgren för frågan.

Det är mycket viktigt med en nära transatlantisk länk, särskilt i dessa tider. Därför är jag glad över att kunna berätta att USA:s utrikesminister Antony Blinken är inbjuden till vårt utrikesministermöte i Bryssel på måndag och har tackat ja. Han kommer att delta virtuellt på mötet så att vi kan fortsätta den dialog som vi har haft under en längre tid, vilket är viktigt.

Sverige skickar inga vapen till Ukraina. Vi har en av världens tuffaste exportlagstiftningar, och vi skickar inte vapen till länder som befinner sig i konflikt.

Det viktigaste vi kan göra är att fortsätta att aktivt stödja Ukraina med stort bistånd till bland annat landets reformansträngningar, resiliens och möjlighet att möta cyberattacker.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern.

Arbetslivskriminaliteten är ett stort och allvarligt samhällsproblem. Anställda blir lurade på lön och far väldigt illa på grund av oseriösa arbetsgivare. Dessutom riskerar seriösa företagare att förlora sitt livsverk då de inte kan konkurrera med företag som snedvrider konkurrensen.

Politikens syn på oseriösa aktörer som utnyttjar människor och snedvrider konkurrensen måste vara kompromisslös: Det får inte förekomma.

Förhållandena har varit väl kända under många år, så min fråga till ministern blir: Varför har denna utveckling tillåtits?

Jag vet att regeringen har tillsatt en utredning som ska leverera sitt svar om tre år, alltså 2025. Varför en sådan lång utredningstid när situationen gällande arbetslivskriminaliteten är så ohållbar och oacceptabel?

Fru talman! Det är egentligen biträdande arbetsmarknadsminister Johan Danielsson som har tagit över ansvaret för dessa frågor, men jag svarar gärna.

När Ylva Johansson var arbetsmarknadsminister bad hon om en ordentlig genomlysning av hur det faktiskt förhöll sig på svensk arbetsmarknad och om det fanns en grå sektor. Myndigheterna kom tillbaka och sa: Det är inte grått; det är svart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan dess har regeringen agerat med full kraft genom att bland annat tillföra mycket resurser. Av de över 3 000 företag som har granskats visade sig över hälften ha allvarliga brister, och många fick stänga sin verksamhet. Ytterligare resurser har därefter tillförts, och den myndighetsgemensamma samverkan ska inte längre drivas i projektform utan vara stadigvarande. Vi har även tillsatt en delegation mot arbetslivskriminalitet.

Vi är beredda att göra allt vi kan för att för att stoppa detta. Det hör inte hemma på svensk arbetsmarknad.

Fru talman! För 20 år sedan mördades Fadime av sin far för att familjens heder skulle upprätthållas. I spåren av en fullständigt havererad migrationspolitik har Sverige misslyckats med att skydda unga flickor och kvinnor från dessa vidriga brott och medeltida värderingar.

Sverige har en lång tradition av jämställdhet, och vi har under seklens gång tagit steg efter steg för lika rättigheter mellan könen. I år firar Sverige 100 år av lika rösträtt, något som är värt att vara stolt över.

Under de senaste decennierna har Sverige dock fått ett nytt jämställdhetsproblem, hedersvåldet, vilket breder ut sig och växer sig allt starkare. Flickor lever i skräck, hotas och förtrycks. De lever sina liv under klanens kontroll och gifts bort med någon släkten valt. Många flickor försvinner varje år.

Fenomenet förstärks av segregation och utanförskap, och späs på av en oansvarig och okontrollerad migration.

Mina frågor går till jämställdhetsminister Eva Nordmark: Hur är det möjligt i dagens Sverige, 2022, att denna typ av medeltida värderingar existerar? Tycker regeringen att den svenska jämställdhetspolitiken har gått för bra?

Fru talman! Katja Nyberg pekar på medeltida värderingar, och det är just värderingarna som är problemet här, inte invandringen, som Sverigedemokraterna ofta brukar påstå.

Det är inget snack om att hedersrelaterat våld och förtryck ska bort; det hör inte hemma i Sverige. Därför har regeringen gjort flera olika straffskärpningar. Det är också därför vi satsar mycket på förebyggande insatser men också på att se till att alla som är utsatta får rätt stöd.

I morgon är det som sagt 20 år sedan Fadime mördades av sin far. Vi ska göra allt vi kan för att hedra hennes minne och fortsätta kampen för att få bort hedersrelaterat våld och förtryck.

Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellationer