Frågestund

Frågestund

Fru talman! I helgen rapporterade DN om den politiska kohandel om viktig infrastruktur som regeringen ägnar sig åt bakom kulisserna. I Brommafallet handlar det om ett beställningsjobb till Swedavia och en rapport som inte har offentliggjorts så att vi andra har kunnat ta del av den. Dessutom lägger man planer på utvecklingen av Arlanda i papperskorgen.

Regeringens agerande äventyrar tillgängligheten till många delar av landet, och många runt om i landet har också uttryckt sin oro över utvecklingen. Här i riksdagen finns det en väldigt tydlig majoritet som inte accepterar eller inte vill se en förtida stängning av Bromma. Den är väldigt tydlig. Den har uttryckts i två sammanhang.

Min fråga till infrastrukturministern är: Tänker regeringen lyssna på majoriteten här i riksdagen?

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan! Självklart ska regeringen också lyssna in de synpunkter, tankar och idéer som riksdagen har. Med min parlamentariska bakgrund är det naturligtvis självklart.

Frågan om Bromma har diskuterats under väldigt lång tid. Jag tror att vi redan före pandemin kunde se hur flyget minskade. Vi hade diskussionen om flygskam och att folk valde andra alternativ. Under pandemin hade vi till och med en period då i princip allt flyg stod stilla i hela Europa.

Det är en djup kris för flyget, och i det läget måste vi också se hur flygplatsstrukturen i Sverige kan säkras på ett bra sätt. Det var skälet till att vi tillsatte en utredning som tittade på förutsättningarna för att lägga ned Bromma men också på hur kapaciteten på Arlanda kan säkras. Den utredningen är nu färdig. Utskottet har fått en presentation av den. Jag bjöd själv in mig till utskottet för att diskutera den. Den är nu ute på remiss. Jag ser fram emot remissvaren.

Fru talman! Brommautredningen pekar ju faktiskt på väldigt stora osäkerheter kring flygets utveckling, framför allt när det gäller frågan när man kan anta att flyget har landat i någon form av nytt normalläge.

Nu börjar inrikesflyget starta upp igen, även till och från Bromma. Många ute i landet är tacksamma för det, för det ökar deras möjligheter att ta sig till och från Stockholm.

Med tanke på alla de här osäkerheterna, tycker infrastrukturministern att det är rimligt att i det här läget fatta beslut om att stänga en flygplats? Vi vet inte hur framtiden ser ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det viktiga när man fattar beslut är att ha bra underlag, och det har vi nu. Jag tror att alla inser utmaningen för Swedavia, som vill att man ska lägga ned Bromma eftersom det i dag finns en betydande överkapacitet, och stora kostnader är behäftade med att driva både Bromma och Arlanda.

Att låta Bromma vara kvar under lång tid innebär att Arlanda under lång tid också får svårt att ha ett tillräckligt utbud för att inte minst konkurrera om internationella direktlinjer. Priset blir alltså högt för dem som nu inte ser strukturomvandlingar inom flyget.

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesministern.

Vid ett möte för ungefär tre veckor sedan var utrikesministern väldigt tydlig: De som mot UD:s avrådan hade åkt till Afghanistan på semesterresa och sedan behövde UD:s hjälp med att ta sig hem till Sverige igen ska stå för kostnaden själva.

Vid ett möte med kabinettssekreteraren i förra veckan ställde jag frågan hur man kommer att beräkna flygresekostnaden för till exempel svenska försvarets flygplan och om personerna kommer att få betala den faktiska kostnaden för de ibland extremt dyra flygtimmarna, men jag fick inget begripligt svar.

Därför är min fråga till utrikesministern: Kommer dessa individer att få betala hela kostnaden själva, eller kommer en del av kostnaden eller hela kostnaden att läggas över på skattebetalarna?

Fru talman! Evakueringen från Afghanistan var den svåraste evakueringsinsats som Sverige har genomfört. Vi fick hem ungefär 1 100 personer, varav ungefär 400 med svenskt pass eller svenskt medborgarskap. De kommer att få betala resorna själva.

Exakt hur den uträkningen går till är inte klart, men vid denna typ av resor - till exempel utvisningar eller annat - brukar kostnaden sättas till motsvarande en reguljär flygbiljett. Här kan det komma att bli lite dyrare, men självklart kommer det inte att vara krona för krona för allting. Detta var en väldigt stor evakueringsinsats.

Fru talman! I medierna har jag förstått att UD anser sig ha konsulära skyldigheter gentemot utländska medborgare som anses ha flytt från Afghanistan och fått uppehållstillstånd i Sverige på grund av skyddsbehov och sedan åkt på semesterresa till Afghanistan. Ser regelverket ut så, och tycker utrikesministern att det är rimligt?

Fru talman! Sven-Olof Sällström gör en massa antaganden om semesterresande afghaner och så vidare för att kasta skit på människor. Det tänker jag inte delta i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sverige har ett konsulärt uppdrag för alla som har svenska pass eller svenska permanenta uppehållstillstånd, och vi ska naturligtvis försöka hjälpa när vi kan. Däremot är det väldigt mycket svårare när vi har en avrådan, och man bör man ta ett stort eget ansvar. Då kan vi inte alltid hjälpa folk. Men annars ingår det i det konsulära uppdraget.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga riktar sig till infrastrukturminister Eneroth. Det handlar för en gångs skull inte om Förbifart Söderköping men däremot om kvaliteten på de vägar som Trafikverket har ansvar för runt om i landet. Jag syftar på de vägar som vi slarvigt brukar kalla för länsvägar, även om de inte ska benämnas så längre.

Det borde inte komma som någon nyhet att kvaliteten på dessa vägar runt om i landet ibland är bedrövligt dålig. Varje gång jag ska hit till kammaren kör jag själv på en av de vägar där Trafikverket har hand om väghållningen. Vägen är så dålig att sommargäster nästan dånar när de kör in på den. Vi som kör där året om är vana vid att standarden är låg.

I mitt eget hemlän men också i andra län, till exempel Jämtland, har man fyllt i protestlistor och skrivit debattartiklar i länstidningen om detta. Där är standarden så dålig att det börjar bli en trafikfara.

Under de år då våra partier har samarbetat om att ta fram en statsbudget har anslagen till väghållningen höjts. Men min fråga till infrastrukturministern är vad regeringen avser att göra, inte bara budgetmässigt utan också när det gäller styrningen till Trafikverket, för att se till att standarden upprätthålls.

Fru talman! Tack, Magnus Ek, för frågan! Jag delar uppfattningen: Det är för dålig kvalitet på det svenska vägnätet. Det är ett av skälen till att vi både i nationell plan 2018 och i kommande nationell plan gör kraftiga ökningar av anslaget till vägunderhållet, som har varit underinvesterat under väldigt lång tid. Det ska vara investeringar i vägunderhåll som görs i hela landet, inte bara i storstadsregioner, just för att upprätthålla kvaliteten. Det sistnämnda har vi nu också nogsamt tagit upp i direktiven till Trafikverket inför arbetet med den kommande åtgärdsplaneringen. I de budgetar som vi har samverkat om finns särskilda medel för vägunderhåll till just vägar i landsbygd.

Vi behöver ha en förbättrad vägkvalitet. Vi behöver se till både att det är trafiksäkert och att pendlingsavstånden är rimliga.

Fru talman! Det är i allt vällovligt, men vi vet samtidigt att vägstandarden lik förbaskat inte höjs runt om i landet. Vi har haft utbyten förut om lägsta godtagbara standard. Det har statsrådet avvisat, och han har hänvisat till att Trafikverket faktiskt utgår från en standard. Men när den standarden bevisligen är så dålig att vägarna får hål, gropar och tjälskador och det inte åtgärdas är det klart att man som boende i området blir frustrerad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Ser statsrådet att det finns en möjlighet att man behöver ta upp frågan igen om lägsta godtagbara standard?

Fru talman! Jag utesluter inte att vi kan behöva titta på hur regleringen av styrningen av resurserna ska vara. Men vi måste vara medvetna om att vi nu tillskjuter mer resurser än någonsin för vägunderhåll. Vi tillskjuter också mer resurser till just länsplanerna. Det är en ökning med 8 procent, som gör att man i länen bättre kan prioritera att stärka kvaliteten på vägarna i länen. Jag tror att det är helt nödvändigt att vi ser det utrymmet.

Här finns partier som har helt andra uppfattningar och som inte är beredda att skjuta till resurser för infrastruktur framöver.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Amanda Lind i egenskap av idrottsminister.

I går lyftes de sista publikbegränsningarna på landets fotbollsarenor, och både klubbar och supportrar har länge förberett sig för en folkfest. Tyvärr sker det nu en ökad polarisering mellan polis och supportrar i hela landet. Det riskerar att lägga sordin på stämningen och leda till stökigare arrangemang och förlorade intäkter för klubbarna.

Jag tycker att det är uppenbart att den kritiserade villkorstrappan är tillbaka. Polisens restriktiva villkorsbedömning innebär i dag att om en enda person bryter mot lagen under en fotbollsmatch, genom att till exempel tända en bengal, kan det bli krav på fler publikvärdar och publiktak samt förbud mot flaggor och så vidare. Jag menar att kraven från polisen när det gäller fotbollen är orimliga. Andra arrangörer skulle inte finna sig i detta - jag tänker på musikfestivaler, stadsfestivaler och så vidare.

Min fråga är om ministern ser någon möjlighet att ta ett politiskt initiativ för att få bort denna typ av kollektiv bestraffning som i dag drabbar fotbollsklubbarna och supportrarna.

Fru talman! Först vill jag slå fast att vi nog alla delar uppfattningen att alla idrottsevenemang, oavsett slag, ska vara trygga och säkra. Det ska naturligtvis också finnas goda möjligheter för supportrar att uttrycka sig. Det är ju en väldigt speciell stämning, och supportrarna bidrar verkligen till den, inte minst när det kommer till de stora idrottsevenemangen.

När det gäller polisens arbete är det inte min sak som idrottsminister att kommentera eller bedöma vilka åtgärder som vidtas utifrån den lagstiftning som finns. Men regeringen följer naturligtvis arbetet noga och ser till att informera sig om arbetet. Statsrådet Mikael Damberg har haft möte med polisen, och jag har väldigt nära dialog med olika aktörer inom idrotten.

Arbetet med en ny handbok pågår nu för fullt. Det är ute på remiss. Vad jag förstår är det en god dialog när det handlar om den handboken. Jag förstår också att det finns en långsiktig ambition kring att stärka förtroendet mellan supportrar, klubbar och polis men också när det gäller att minska ordningsstörningarna, det vill säga det som vi alla har som en gemensam målsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! Jag tänker att vi måste komma ihåg att polisen införde villkorstrappan i ett läge där det var väldigt lugnt på våra matcher. Mätningar visar att tryggheten var väldigt god. Andra klubbar i Europa besökte Sverige för att se hur vi hade åstadkommit en sådan positiv läktarkultur.

Jag är orolig. Om arbetet med den nya handboken drar ut på tiden riskerar man att slå sönder den goda supporterkultur vi har haft och det goda samarbete som har rått i många år mellan polisen, supportrarna och klubbarna. Jag känner att det är bråttom. Kan ministern ge något mer besked om när det kan hända något?

Fru talman! Vi kan titta tillbaka i tiden. Precis som Vasiliki Tsouplaki säger är det en förtroendefull dialog och ett nära samarbete mellan ordningsmakt och idrottsarrangörer som har lett till ett förbättrat säkerhetsläge. Det handlar inte minst om en förtroendefull dialog. Detta är något som jag som idrottsminister naturligtvis ser som viktigt även framåt.

Nu finns handboken. Det finns ett konstruktivt arbete. Jag hoppas naturligtvis att vi kan nå ett bättre läge framåt.

Fru talman! Min fråga går till Tomas Eneroth. Jag hade i slutet av sommaren förmånen att göra en resa från Uddevalla, längs med Inlandsvägen och utmed kusten ända upp till Kiruna. Jag gjorde tio, tolv olika studiebesök. Signalen var glasklar. Vad händer med våra vägar?

På flera sträckor, där barn skulle gå ut i trafiken, fanns varken gångväg eller cykelväg. Samtidigt rullade det stora, tunga lastbilar. Det var tjälskador och sänkta hastigheter. I Jämtland påpekade en tjänsteman lite försiktigt att 60 procent av den regionala planen är grusväg.

Vi har en situation där vi börjar förstöra vägkroppen. Då är min fråga till regeringen och infrastrukturministern: Varför satsar vi så lite på väg i de infrastrukturplaner och den ekonomi som nu kommer?

Fru talman! Jag uppskattar engagemanget, Magnus Jacobsson, och delar uppfattningen att vi behöver stärka kvaliteten på det svenska vägnätet.

Det var ju efter år av underinvesteringar, när skattesänkningar var viktigare än satsningar på infrastruktur, som vi fick ta över 2014. I nationell plan 2018 kunde vi tillföra en satsning. Det blev 700 miljarder kronor, med en kraftig ökning också av anslaget för underhåll av både vägar och järnvägar. I den nationella plan som riksdagen nu har ställt sig bakom är det närmare 900 miljarder, och inom den ramen är det en väsentlig förstärkning av just insatser för vägunderhåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Detta görs för att vi i Sverige behöver stärka vår infrastruktur för att hålla ihop landet, klara klimatomställningen och öka trafiksäkerheten. Men det handlar också om att skaffa sig utrymme för att säkra bättre pendlingsmöjligheter i hela landet både när det gäller väg och när det gäller järnväg.

Fru talman! Jag kan konstatera att i den budget som nu är presenterad, inför nästa år och kommande tre år, löser man inte bärigheten. Man löser inte underhållsbristen. Man gör inte tillräckligt mycket för att ens nå upp till det som Trafikverket pekar på - vad man behöver för att över tid kunna åtgärda det bristande underhåll som flera regeringar har ansvaret för.

Från kristdemokratiskt håll kommer vi att lägga 6 ½ miljard mer än regeringen på detta. Jag undrar fortfarande varför regeringen inte vidtar fler åtgärder.

Fru talman! Det är under denna regeringsperiod som vi stärkt resurserna till bärigheten, BK4. Det är omfattande miljardsatsningar så att även tyngre fordon, till exempel inom skogsindustrin, kan ta sig fram. Man kan då köra med 74 ton tunga lastbilar. Detta fanns inte tidigare. Det är dessutom nu som vi skjuter till pengar i varje budget - detta är specialdestinerat. Det handlar inte minst om vägar i landsbygd. Vi gör alltså satsningar.

Att Kristdemokraterna väljer att göra besparingar på nya vägar och järnvägar beklagar jag.

Fru talman! I dag har en återstartsutredning för kulturen presenterats. Låt oss hoppas att den är vältajmad och att vi nu verkligen ser starten för en ny tid för kulturen, en återhämtning och en långsiktigt hållbar förstärkning.

När man läser utredningen - jag har bara skummat igenom den än så länge - känner man igen sig rätt mycket i beskrivningarna. Det handlar om hur pandemin har drabbat kulturen. Etablerade institutioner, amatörer, infrastruktur, kända artister och nybörjare har drabbats rätt rejält av pandemin och det näringsförbud som delvis har rått. Men man ser också hur pandemin har blottlagt problem som redan tidigare var kända. Det handlar om underfinansiering av kulturlivet, svårigheter med digitalisering, svårigheter med socialt arv och så vidare.

Tyvärr känner man igen både det akuta problemet och det långsiktiga problemet. Min fråga till statsrådet Amanda Lind är därför: Anser statsrådet att den budget som regeringen nu lagt på riksdagens bord möter de akuta och långsiktiga behov som beskrivs i Återstartsutredningen?

Fru talman! Tack, Christer Nylander, för frågan! Återstartsutredningen kommer att vara, och är redan nu, ett viktigt verktyg i arbetet för den kortsiktiga återstarten men också för den långsiktiga återhämtningen och förhoppningsvis också för utvecklingen av vårt kulturliv.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har jag just tagit emot rapporten. Jag kommer naturligtvis att noggrant sätta mig in i dessa förslag. Jag kan konstatera att kulturbudgeten för nästa år är den största någonsin tillsammans med förra årets och att det finns en hel del förslag som svarar upp direkt mot Återstartsutredningens förslag, till exempel produktionsincitament, förstärkningar av regional kultur och en hel del av stöden till det fria kulturlivet.

Vi har också avsatt medel för stimulanser till kulturlivet som även de ska kunna användas till att möta Återstartsutredningens förslag. Många av Återstartsutredningens förslag är också långsiktiga, och min bedömning är därför att vi behöver fortsätta arbetet med att stärka kulturen även i kommande års budgetar.

Fru talman! Jag delar den bedömning som statsrådet gör i slutet, att vi behöver ha långsiktiga satsningar på kulturen också framöver. När det gäller filmpolitiken kan jag konstatera att regeringen gör ungefär en tredjedel av det som föreslås i utredningen, där man pekar på behovet av en ny filmpolitik, en digitaliseringsstrategi, att göra någonting för e-böckerna och så vidare.

Min andra fråga till statsrådet är: Vilka av de initiativ som pekas ut som nödvändiga av utredningen avser statsrådet att gå vidare med?

Fru talman! Jag har just tagit emot Återstartsutredningen, så det är en omöjlig fråga att besvara konkret.

Jag kan konstatera att det finns många förslag i utredningen som är intressanta. Många liknar analyser vi har kunnat göra tidigare. En del av förslagen är budgetrelaterade, medan andra handlar om utredningar som skulle kunna tillsättas eller andra typer av initiativ.

Nu kommer det att vara en högst prioriterad fråga för mig och Kulturdepartementet att sätta tänderna ordentligt i utredningen och naturligtvis skyndsamt fortsätta arbetet. Återstarten kommer att ta tid, och vi behöver komma igång snarast.

Fru talman! Klimatet är vår tids stora fråga. För att nå Parisavtalets 1,5gradersmål är industrin nyckeln, och det är därför som de stora nya gröna industrietableringarna i norra Sverige är så viktiga. Jobben kommer att finnas i norr, och jag välkomnar därför arbetsmarknadsministerns tydliga krav på arbetslösa och Arbetsförmedlingen att fler måste förmås flytta dit där jobben finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men ska den gröna industriomställningen bli lyckad och det skyltfönster som vi alla hoppas på måste mer göras. Den eftersatta infrastrukturen i norra Sverige är en sådan sak. Även om Norrbotniabanebygget är igång måste mer göras för att utveckla väg- och järnvägsinfrastrukturen.

Jag vill därför fråga infrastrukturminister Tomas Eneroth vad regeringen avser att göra för att påskynda nödvändiga infrastrukturinvesteringar kopplade till industrin i Norr- och Västerbotten.

Fru talman! Jag delar verkligen uppfattningen. Vi är i ett läge där Sverige ställer om och där industrin också leder omställningsarbetet. Men ska de tusenmiljardersinvesteringar som görs i norra Sverige kunna fungera fullt ut måste också infrastrukturen fungera.

Därför gör vi nu den största järnvägssatsningen i modern tid. Vi påskyndar bygget av Norrbotniabanan, och vi ger dessutom Trafikverket ett extra uppdrag att genomlysa om det finns mer sådant som kan göras. Det kan gälla flaskhalsar som kan byggas bort och investeringar som kan tidigareläggas, detta i bjärt kontrast till andra partier här i Sveriges riksdag - moderater och kristdemokrater - som vill göra stora besparingar i 30-50-miljardersklassen på nyinvesteringar i infrastruktur.

Jag är väldigt tacksam över att vi nu har resurser för att på ett klimatsmart sätt kunna möta upp Northvolt, H2 Green Steel och de andra stora investeringarna med bättre pendlingsmöjligheter och bättre möjligheter till att transportera gods.

Fru talman! Det här låter väldigt bra. En följdfråga blir då hur regeringen och Trafikverket avser att involvera kommunerna i det viktiga planeringsarbetet. Det är också en nyckel till att det här faktiskt ska gå att genomföra.

Fru talman! Jag delar verkligen uppfattningen att det är viktigt. Ända sedan jag tillträdde som infrastrukturminister har jag varit väldigt noga med att få en planeringsprocess där Trafikverket inte är för sig självt utan djupt involverar kommuner, regioner och näringsliv. Det är nämligen helt nödvändigt, ibland för att man arbetar med medfinansiering, ibland för att det i anslutning till infrastrukturen också måste till bostadsbyggande och andra lösningar.

Jag är väldigt tydlig: Det ska vara tätt och nära samarbete med kommunen och näringslivet.

Fru talman! Det samiska folket har utsatts för omfattande övergrepp genom historien. Samerna har heller inte varit tillräckligt inkluderade i det svenska samhällslivet eller haft tillräcklig möjlighet att påverka i frågor som berör dem.

Ett arbete med att ta fram en konsultationsordning har pågått under en längre tid för att det samiska folket ska få reella möjligheter till inflytande över frågor som berör dem. Det är ett viktigt steg i rätt riktning och något som framhållits under mycket lång tid, inte bara från det samiska folket. Sverige har även fått kritik i internationella granskningar för att Sverige är saktfärdigt med att säkerställa att urfolket får sina rättigheter tillgodosedda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Därför undrar jag nu om statsrådet Amanda Lind kan informera om vad konsultationsordningen innebär, hur den kan göra skillnad, vad statusen är just nu och hur planerna ser ut framåt.

Fru talman! Tack, Camilla Hansén, för en viktig fråga! Samerna är ju ett urfolk i Sverige, och regeringen har högt ställda ambitioner när det gäller arbetet med mänskliga rättigheter och att leva upp till de åtaganden vi har gentemot vårt urfolk här i Sverige.

Konsultationsordningen bedöms vara ett viktigt steg för att säkerställa det samiska folkets rätt att delta i beslutsprocesser och främja samers inflytande i frågor som särskilt berör dem. Med detta menar och förväntar vi oss att samiska intressen och rättigheter kommer att kunna bli bättre belysta, komma in i processer tidigare och därmed också få möjlighet att visas större hänsyn.

Det här är alltså en processuell rätt som ger samerna rätt att delta i beslutsprocesser. Jag kan glädjande nog berätta för riksdagens kammare att regeringen i dag har fattat beslut om en proposition för en konsultationsordning för det samiska folket som sedan kommer att överlämnas till konstitutionsutskottet och riksdagen.

Fru talman! Tack, Amanda Lind, för glädjande nyheter!

För Miljöpartiet har det varit viktigt att stärka urfolket samernas självbestämmande och inflytande. Vi vill att Sverige ska ratificera ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter och att Sverige ska ta ansvar och ge upprättelse för historiska övergrepp.

Vi vill också att heliga föremål och kvarlevor ska kunna återlämnas till Sápmi och har drivit på för att en sanningskommission ska tillsättas. Sametinget har lämnat en rapport från förberedelserna för arbetet med en sanningskommission. Jag undrar vad nästa steg är i det arbetet.

Fru talman! Jag instämmer helt i det Camilla Hansén säger. Att få en sanningskommission på plats är viktigt för att sätta historien under lupp och för att få fram övergrepp som har skett historiskt i ljuset. I förlängningen kan det leda till en försoning.

Jag har tagit emot den förankringsprocess som Sametinget har gjort, och just nu jobbar vi med direktiv för en kommitté som ska arbeta med detta. Förhoppningen är naturligtvis att kommissionen under hösten ska kunna komma igång med sitt arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till statsrådet Eneroth.

Trafikverket planerar nu att sänka hastigheten på många vägsträckor på grund av dåligt underhåll, bland annat på vägsträckan E14 från Sundsvall till Trondheim. Jag kan tycka att det är skämmigt på en sådan högt frekventerad väg som bland annat matar all biltrafik till Åre.

Anser ministern att Trafikverket klarar sitt uppdrag att sköta underhållet? Det är mycket dåligt även på länsvägarna här i Stockholms län.

Fru talman! Tack, Kjell Jansson, för engagemanget! Just insatser för till exempel mitträcken på vägar, som gör att man inte sänker hastigheterna utan kanske till och med kan öka dem men samtidigt bibehålla och stärka trafiksäkerheten, är en väldigt viktig insats som just nu görs på väldigt många vägar i landet.

Detta går på det så kallade utvecklingsanslaget, och där föreslår ju Moderaterna en besparing på 30 miljarder kronor. Det blir alltså mindre pengar för att göra den typen av åtgärder som kan korta pendlingstiderna men ändå upprätthålla en bra säkerhet på vägarna inte minst i landsbygd.

Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi stärker kvaliteten på infrastrukturen i hela landet, och det är därför vi nu har fått riksdagens stöd med en ram på närmare 900 miljarder för att göra investeringar. För oss är det viktigare än skattesänkningar.

Då krävs det också att man hittar en ordning med smarta lösningar för att ha bra trafiksäkerhet utan att generellt sänka hastigheterna. Det uppdraget har Trafikverket, och det kan bland annat göras med mitträcken och mittbarriärer.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, men jag är inte helt nöjd.

Det hänvisas här till att Moderaterna sänker anslagen, men det gäller inte underhållet. Mycket av underhållet kostar inte så stora belopp. Det kan vara fråga om att fylla upp med bergkross utanför asfaltskanten. Det kan vara fråga om bättre underhåll med hjälp av asfaltsplaner och att asfaltera om vägarna innan de är helt slut. Nu går det så långt så att vägkropparna börjar ta slut på många ställen.

Fru talman! När det gäller anslaget noterar jag att Moderaterna i opposition har väsentligt mycket mer pengar till infrastruktur än vad man hade i regeringsställning. Icke desto mindre föreslår Moderaterna en besparing på 30 miljarder kronor på utvecklingsanslaget, där miljö- och trimningsåtgärder för bland annat ökad trafiksäkerhet ingår. Det är en avsevärd minskning till nya insatser som hade kunnat gå till att öka trafiksäkerheten.

Nu vann inte detta förslag riksdagens gehör, utan nu kommer vi att förhoppningsvis få bättre satsningar på vägar i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Svanen, Ecolabel, Fairtrade, Svenskt Sigill, Från Sverige, Kravmärkt, Svensk Fågel och Arlakannan är bara ett axplock av de märkningar som konsumenter stöter på dagligen.

Livsmedel kan vara märkta Ursprung EU, även om reglerna för djurhållning och jordbruk kan skilja sig kraftigt åt mellan olika EU-länder. Antibiotikaanvändningen i svensk djurhållning är mycket låg, och i vår växtodling använder vi minst växtskyddsmedel i hela EU.

Alla dessa märkningar och dålig ursprungsinformation gör det svårt för konsumenter som vill stödja svenska bönder att välja rätt. Hur tänker statsrådet Lena Micko agera för att underlätta för konsumenter som vill handla svenskt?

Fru talman! Jag tackar Angelica Lundberg för frågan.

Det spelar stor roll för konsumenterna att ha tillgång till bra information och känna till inte minst märkningen av produkter. Därför har regeringen tillsammans med beslut som har fattats här i kammaren sett till att det finns en bra märkning i form av svanmärkning. Det finns även ett samarbete i EU i många av dessa frågor. Konsumentverket försöker också hela tiden ha uppdaterad information.

Sedan är det fråga om att hela tiden följa utvecklingen och se om det behöver tas fler initiativ. Regeringen bereder nu flera frågor på området. Bland annat kommer vi att lägga fram en proposition som ska handla om djurhållning och djurskydd kopplat till livsmedelshantering.

Fru talman! Många konsumenter är måna om att stödja svenska företag, och de krav vi har för livsmedelsproduktion i Sverige är höga. Dock ställer vi inte samma krav på varor som importeras som vi gör på våra egna producenter. Med en högre efterfrågan på svenskproducerat kan också självförsörjningsgraden öka.

Anser statsrådet att regeringen gör tillräckligt för att hjälpa de konsumenter som vill handla svenskt?

Fru talman! Precis som jag nämnde tar regeringen flera initiativ för att se till att vi stimulerar bättre konsumentskydd och bättre information samtidigt som företagen på marknaden tar sitt ansvar. Det måste finnas ett samband mellan dessa.

Det handlar om att göra kloka och bra val. Flera av de förslag som vi nu bereder kommer att ytterligare stärka konsumenternas skydd. Samtidigt kommer det att bli en bra tillsyn av att marknaden tar sitt ansvar.

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Ann Linde.

Vi får dagligen skrämmande rapporter från Afghanistan där det framgår hur utsatta kvinnor och flickor är. De får inte gå till skolan, och de utsätts för avrättningar och allsköns hemskheter. Vi var ju i och för sig rädda att detta skulle ske, och nu får vi vittnesmål om att det sker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När Sverige och EU nu diskuterar olika typer av åtgärder, hur kan utrikesministern försäkra sig om att vi inte på något sätt legitimerar talibanstyret?

Fru talman! Jag tackar Annika Qarlsson för frågan.

Detta är en av de riktigt svåra frågorna som vi diskuterade mycket vid mötet i FN:s generalförsamling i New York förra veckan. Vi ser nu att läget imploderar i Afghanistan. Det kommer inga pengar in, människor är hungriga och spridningen av covid är förfärlig.

Frågan för oss är hur vi kan stödja det afghanska folket, inte minst kvinnor och flickor, utan att legitimera talibanrörelsen. Det är självklart att vi inte ska skicka några pengar direkt till talibanerna, men de måste öppna möjligheterna för att få in humanitärt stöd så att man kan fortsätta med biståndsverksamhet. Det kommer inte att bli lätt.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Precis som utrikesministern beskriver är det en oerhört bekymmersam situation. De som drabbas mest är som vanligt de allra mest utsatta.

Finns det en struktur som det ändå är möjligt att jobba med i den ideella sektorn eller med hjälp av andra hjälporganisationer för att finansiera det viktigaste?

Fru talman! Det som finns och som fungerar är FN-organisationerna. De har sagt att de ska stay and deliver. De kommer att vara kvar, och vi kan använda dem.

Jag talade i New York med chefen för en av världens största biståndsorganisationer, International Refugee Organization. De har 1 700 personer som jobbar i Afghanistan med framför allt internflyktingar. Dem kan vi också använda.

Fru talman! Jag vill fortsätta på FN-spåret. I veckan lades en FN-rapport fram som visar att sexuella övergrepp har begåtts av FN-medarbetare i Kongo-Kinshasa. Det har kommit medierapporter om framför allt WHO, och det har tillsatts en oberoende kommission som har visat att ett drygt åttiotal medarbetare har begått brott i form av sexuella övergrepp mot barn, flickor och kvinnor.

Det här är allvarligt. Sverige har gjort sig känt genom till exempel ambassadör Kompass, som tidigare har rapporterat om dessa frågor. Sverige är också en stor FN-vän. Därför undrar jag vad Sverige gör för att trycka på inom FN för att de ansvariga ska ställas till svars och för att problemen med sexuella övergrepp inom FN-systemet ska tas på allvar och komma upp till ytan snabbare och mer resolut än vad som sker i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

Tyvärr är sådana övergrepp ett reellt problem. Håkan Svenneling tar upp just den svenske diplomaten Kompass, som råkade illa ut därför att han uppmärksammade hela FN-systemet på att detta förekommer och krävde åtgärder. Han fick därmed i princip sluta på FN. Detta har i och för sig varit en väckarklocka för oss att agera så att det inte resulterar i strafffrihet för dem som begår dessa övergrepp. Vi måste ha bättre kontrollsystem för de FN-anställda.

Jag delar helt Håkan Svennelings uppfattning att dessa övergrepp är helt oacceptabla för dem som har utsatts för dem, men det är också en fara för FN-systemet om det inte går att lita på FN.

Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.

Jag hoppas att Sverige fortsätter att vara FN-systemets bästa vän genom att utrikesministern skickar en tydlig signal till vårt kontor i New York att följa upp rapporten och se till att ansvariga kommer att ställas till svars. FN måste ta frågorna på allvar just för att det är så viktigt med tilltron till FN-systemet, den humanitära hjälpen och andra utvecklingsinsatser som FN ger på många platser runt om i världen.

Fru talman! Ja, vi jobbar med det här på flera olika sätt.

OSSE är ju FN:s regionala organisation och världens största regionala säkerhetsorganisation. Jag kan berätta att i morgon kommer alla OSSE:s militärrådgivare till Sverige. Jag kommer att ta dem till det nordiska centret för gender i militära operationer, där de kommer att få se en film om sexual harassment i operationer. Sedan kommer den att stoppas, och så kommer de att få diskutera hur vi ska följa upp detta. Det blir kul.

Fru talman! Jag har under de senaste åren ställt flera frågor till statsrådet Eneroth med anledning av omklassificeringen av de enskilda vägarna. Många enskilda vägar gick i och med denna omklassificering miste om sitt bidrag.

På en av mina frågor, som var skriftlig, svarade statsrådet så här: "Jag har för avsikt att hålla mig informerad om hur arbetet med avgränsningsfrågorna kring väghållaransvaret utvecklas." Det var alltså inga konkreta löften att se över huruvida omklassificeringen har gjorts på ett rättvist och korrekt sätt eller inte.

Enskilda vägar är ju en jätteviktig del i vår infrastruktur, inte minst för oss som bor på landsbygden. Dessutom utgör de faktiskt den största delen av det svenska vägnätet.

Min fråga till infrastrukturministern lyder: Har den information som infrastrukturministern fått nu, två år senare, lett till att statsrådet ämnar ändra i klassificeringen igen så att bidragen läggs tillbaka och de enskilda vägarnas standard därmed kan upprätthållas?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Detta är en viktig fråga, för den handlar om en mycket stor del av det svenska vägnätet. En viktig del handlar om både de statsbidrag och det stöd som finns till enskilda vägar för att upprätthålla väghållningen men också kvaliteten på vägen.

Samtidigt krävs det i de fall - och de är inte så många - där det blir ett ändrat ansvar för väghållningen en ganska långtgående process för att det ska vara möjligt. Faktum är att det i sista skedet är något som prövas direkt av regeringen och mig, då jag har den typen av ärenden på mitt bord, och jag tycker att det ska väldigt mycket till innan man gör en förändring av det ägaransvaret. Det säger också förarbetena från riksdagen. Därför är det inte så ofta det sker i de fall då man är oense om detta.

Det kan också finnas tillfällen - det finns ett antal - då man är överens om att man ska ändra väghållaransvaret. Då är situationen lite annorlunda.

Jag följer frågan noga men har inte sett att det nu finns skäl att göra någon större översyn. Däremot kommer jag att följa om det visar sig att det blir ett bekymmer.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret, även om det inte var det svar jag helst ville ha.

Det är bra att statsrådet säger att det är en viktig fråga, men när det inte följer med pengar är det ju inte en prioriterad fråga.

När staten drar bort bidragen till de enskilda vägarna faller dessutom bidraget från kommunen, för bidraget från kommunen är avhängigt av att man får bidrag från staten. Därmed blir vägarna dubbelt straffade, och därmed kan de inte underhållas.

Fru talman! Jag hoppas och tror att Kjell-Arne Ottosson och jag kommer att få fler tillfällen att talas vid om detta. Men faktum är att det inte är ofta detta händer, och vid de tillfällen då det händer krävs det väldigt mycket för att man ska låta bli att fullfölja det ansvar som har funnits sedan tidigare. Det är i allra högsta grad lågtrafikerade vägar. Men låt oss föra en diskussion och se om det finns skäl att agera i något enskilt fall.

Fru talman! Min fråga är till civilminister Lena Micko och rör idéburna aktörers förutsättningar.

De idéburna organisationerna arbetar i olika associationsformer. Det som utmärker dessa aktörer är att de sätter sociala mål framför ekonomiska. Dessa organisationer återinvesterar vinsterna tillbaka in i sina verksamheter och driver dem utifrån sina respektive värdegrunder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi socialdemokrater har uttryckt - senast gjorde statsminister Stefan Löfven det i regeringsförklaringen - att vi vill se fler idéburna aktörer inom välfärden. Min första fråga till ministern är därför hur ministern ser på idéburna aktörers potential att bidra i välfärden.

Fru talman! Jag vill direkt säga att Azadeh Rojhan Gustafsson ställer en väldigt angelägen fråga.

Frågan är hur vi tar till vara de här aktörerna. De är i sig en stark kraft med sin särart, men det handlar också om hur vi underlättar. Det i sin tur handlar ganska mycket om upphandlingar. Det handlar också om att utifrån den utredning om idéburet offentligt partnerskap som är lämnad se till att använda lagstiftning för att främja de här aktörerna.

Jag och regeringen tror väldigt mycket på att det här är en kraft som vi behöver använda mer aktivt. Vi kommer att lägga fram förslag i riksdagen som handlar om att ta till vara den här särarten och hitta olika sätt för dem att bidra positivt.

Fru talman! Ministern nämnde hur viktigt det är att skapa de rätta förutsättningarna för att ta till vara den kraft som verkligen finns inom denna sektor. Där är vi överens. Men jag vet att sektorn väntar på att den här utredningen ska gå över till att bli konkreta förslag. Kan ministern berätta något om vad som händer med utredningen?

Fru talman! Jag är den första att tycka att det här ska gå snabbare. Men vi behöver se till att det är lagstiftning som fungerar hela vägen, och det är EU-rätt som vi håller på och analyserar. Men vi kommer att lämna en proposition som innebär att vi kommer att stärka de här aktörernas roll i välfärden.

Fru talman! Många branscher vittnar om rekryteringsproblem. Nu öppnar Sverige upp, och besöksnäringen är en bransch som många har längtat till. Det är också en bransch som har tagit mycket stryk under pandemin.

Vi vill se en förändring, då branscherna behöver få hjälp med rekrytering. Regeringen har fått signaler om att detta kommer att hända.

Jag skulle vilja veta vad statsrådet säger. Det är 190 000 personer som har varit arbetslösa. Det är ungefär 46 000 i besöksnäringen, varav 18 000 inom hotell. Är regeringen tillfreds med hur man hanterar kontrollen från Arbetsförmedlingen?

Fru talman! Det är helt sant - det finns stora möjligheter nu när vi återstartar samhället efter pandemin att säkerställa att vi har bra rekryteringsmöjligheter och klarar kompetensförsörjningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är ett av skälen till att vi gjort massiva investeringar inte minst i utbildningsplatser och att vi har en aktiv arbetsmarknadspolitik där vi ser till att investera så att fler nu kan ta de jobb som växer fram, vare sig det är i besöksnäringen, industrin, välfärden eller andra samhällssektorer.

Jag känner mig trygg med att det också finns ett utvecklingsarbete inom Arbetsförmedlingen för att underlätta för och stödja och hjälpa aktörerna med att hitta rätt matchning och rätt insatser så att de får tag i rätt kompetens.

Det viktiga nu är att se till att vi också understödjer en sådan utveckling. Det gör vi bland annat med stora investeringar och med en aktiv och offensiv politik, inte minst för klimatomställningen.

Fru talman! Jag är glad att statsrådet nämner det här med utbildning. Det finns 5 000 personer i Platsbanken hos Arbetsförmedlingen. Det finns ett litet fönster nu innan kunderna börjar tycka att det ska finnas städning och mat och att allt ska fungera inom besöksnäringen.

Därför skulle jag vilja veta vad regeringen gör konkret för att matcha dessa platser med personer i Arbetsförmedlingens register som kanske behöver en liten, liten utbildning, väldigt intensiv och väldigt kort, för att komma i fråga.

Fru talman! Det är helt rätt - det krävs ibland bara en liten, specifik utbildning och ibland en lite bredare utbildning. Det är skälet till att vi breddat de utbildningsinsatser som görs.

Tittar man på den kraftiga expansion vi gjort under de här åren inom ramen för Kunskapslyftet ser man att det är specifika korta utbildningar men också längre utbildningar som vi tillskapat, just för att inte minst inom ramen för en aktiv arbetsmarknadspolitik kunna erbjuda rätt utbildning till de branscher som nu ska växa efter pandemin.

Jag känner mig trygg med de stora investeringar som vi faktiskt gör.

Fru talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

I dag presenterades Återstartsutredningens betänkande Från kris till kraft, som är en välkommen utredning som vi alla analyserar närmare.

Miljöpartiet har under sin ledning av kulturpolitiken knutit kulturen allt närmare regeringsmakten. Filmpolitiken har helt förstatligats, sociala medier kan vänta sig tvingande åtgärder om de inte själva reglerar opinionen och museer har blivit debattmuseer.

Jag menar att regeringen låter identitetspolitik prägla stödgivningen och att medier ska förhålla sig till kvalitetskrav utifrån regeringens bild. Samtidigt upprepas att armlängds avstånd ska hållas och att kulturen ska vara fri. I Myndigheten för kulturanalys rapport Så fri är konsten konstateras just att politisk styrning påverkar den konstnärliga friheten negativt. Det framstår i den rådande situationen som att man demonstrerar ett dubbeltänk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad menar regeringen med armlängds avstånd till kulturen, och avser regeringen att minska sin påverkan på samtidskonsten framöver?

Fru talman! Det var regeringen med Miljöpartiet i ledningen för Kulturdepartementet som dels såg till att vi fick museilagen under den förra mandatperioden, dels gjorde att vi såg över regleringsbreven från bland annat den förra alliansregeringen för att skärpa armlängds avstånd.

Vi har oförtrutet jobbat vidare med dessa frågor. Det var jag som tog initiativ till Myndigheten för kulturanalys uppdrag. Jag tog emot deras rapport i somras och har sedan dess analyserat förslagen och kommer att fortsätta att lägga fram förslag för att stärka armlängds avstånd och värna kulturens frihet.

Fru talman! Återstartsutredningen är väldigt viktig och syftar till att skapa en resiliens och en hållbarhet i kulturlivet framöver. Detta är också en av de absolut högst prioriterade frågorna för hösten.

Jag skulle vilja ställa en motfråga till Aron Emilsson. Aron Emilsson pratar väldigt mycket om Miljöpartiets kulturpolitik, men hur ser det ut med Sverigedemokraternas? Sverigedemokraterna är det parti som allra tydligast vill använda kulturen för sina egna politiska syften. Ämnar Aron Emilsson ändra på detta?

Fru talman! Jag kan lugna kulturministern med att Sverigedemokraterna är det oppositionsparti som i särklass satsar mest på kulturen, men vi satsar på den del av kulturlivet som den allra största delen av allmänheten ser som mest prioriterad och eftersatt, inte minst kulturarvsväsendet, som lyser med sin frånvaro i många andra avseenden i regeringens budget.

Är regeringen beredd att de facto öka incitament som crowdfunding, stiftelsefinansiering av kulturlivet, privat sponsring och annat som tillsammans med det offentliga skulle kunna skapa resiliens och hållbarhet i kulturlivet utöver offentlig subventionering?

Fru talman! Jag noterade Aron Emilssons icke-svar på min fråga.

Jag kommer att analysera Återstartsutredningens samtliga förslag. Jag tycker att det är intressanta och spännande förslag om bland annat att stärka den externa finansieringen. Här jag vill vara tydlig med skillnaderna mellan min politik och Sverigedemokraternas. Vi ser det inte som en ersättning för offentliga, breda stöd för att stötta en mångfald och bredd i kulturlivet utan som ett möjligt komplement.

Nu ska jag ta del av utredningens förslag, och vi får återkomma om hur vi ska ta dem vidare.

Fru talman! Sedan maj 2018 har Sverige fått en av EU:s sämsta miljökontroller vid bilbesiktning. Det är inte besiktningsbranschens fel, utan det är snarare regeringens ansvar, då den har släppt igenom nya föreskrifter för fordonsbesiktning där gränsvärdena för skadliga partiklar har höjts, inte sänkts. Fler skadliga partiklar tillåts alltså passera.

För gamla dieselfordon görs inte längre någon fullödig kontroll av avgasmätningen. Detta har lett till att det sedan 2018 är allt fler bilar med skadliga utsläpp som släpps igenom, alltså fler i dag än tidigare. Detta är en klar försämring av miljöambitionerna vid fordonsbesiktning. Besiktningsbranschen har vädjat till oss att göra något.

Nu är frågan: Avser ministern att ta några initiativ för att skärpa miljökontrollen vid fordonsbesiktning så att vi kontrollerar fler bilar utifrån utsläppen, inte färre?

Fru talman! Det är otroligt viktigt att vi minskar utsläppen från hela transportsektorn, inte minst från fordon på väg. Vi ska ju nå 70-procentsmålet till 2030, och då är det bråttom. Vi gör det med reduktionsplikten, biobränsle och elektrifiering.

Sverige är det land i EU som har det högsta antalet laddbara bilar nu, så det går fort. Det gäller nybilsförsäljningen, och det gäller också, precis som Jens Holm säger, att ta hand om den fordonspark som vi har i dag, med tydliga och väl fungerande besiktningsinstrument.

Utmaningen där har varit att implementera det EU-direktiv och de riktlinjer som finns och samtidigt möta de önskemål som finns från besiktningsbranschen om att göra tätare kontroller. Här finns en viktig dialog mellan myndigheten och besiktningsbranschen, men det är också viktigt att vi använder resurserna på bästa sätt så att vi får bästa möjliga styrning och förändring av utsläppen från hela fordonsparken.

Jag avser att följa detta arbete väldigt noga.

Fru talman! Jag noterar att andra EU-länder tolkar direktivet helt annorlunda än vad Sverige gjort. Man har höjt sina ambitioner för fordonsbesiktning, inte sänkt dem på det sätt som regeringen har släppt igenom.

Jag vill fråga ministern igen ifall ministern tänker agera för att vi ska få nya föreskrifter med högre miljöambitioner för kontroll vid fordonsbesiktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag delar inte Jens Holms verklighetsbeskrivning, utan det är en mer adekvat och tekniskt korrekt kontroll som nu görs av fordonen. Låt oss undersöka i vilken utsträckning det leder till förändrade utsläpp när man använder dem efter genomförd besiktning.

Den dialog som besiktningsbranschen och Transportstyrelsen har är viktig. Jag noterar att flera EU-länder har lite olika implementeringsstrategier för det direktiv som finns. Jag tror att Jens Holm och jag är väldigt överens om att vi ska göra vårt allra yttersta för att se till att utsläppen från hela fordonssektorn minskar.

Fru talman! Min fråga går till utrikesministern.

Utrikesministern deltog i förra veckan tillsammans med statsministern i FN:s 76:e generalförsamling, som nu så att säga kunde träffas på riktigt.

Jag vet att utrikesministern stod värd för möten om agendan för kvinnor, fred och säkerhet och förde samtal om svenskt aktörskap vid konflikthärdar och i krigshärjade länder, till exempel Afghanistan men också Jemen, som nu är inne på sitt sjunde år av krig. Redan 2018 hade 85 000 barn dött som en följd av konflikten, och hundratusentals fler barn riskerar att dö i svält framöver. Det är världens största humanitära katastrof just nu.

Kan utrikesministern berätta vilka som är de viktigaste frågor som hon tar med sig från förra veckans generalförsamling?

Fru talman! Tack, Olle Thorell, för att du tar upp generalförsamlingen!

Det var som sagt en rad frågor som handlade om inte minst kvinnor, fred och säkerhet, jämställdhet och stöd för multilateralism, alltså att vi ska arbeta tillsammans.

Jag menar att en av de största framgångarna vi fick var ett extra möte om Jemen, som Sverige och Schweiz var värdar för. Både jag och min schweiziska kollega, men också biståndsministern vid ett tidigare tillfälle, har jobbat mycket med detta. På vårt möte fick vi länderna att lova en halv miljard dollar till, utöver det man redan fått, för att stärka situationen i Jemen.

Jag måste också säga att frågan om jämställdhet togs upp i väldigt många sammanhang. Det är jag glad för, och det visar på den nya amerikanska administrationens engagemang i frågorna.

Fru talman! Tack, utrikesministern, för svaret!

Det är glädjande att fokuset på Jemen kvarstår hos den svenska regeringen efter bland annat de fredssamtal som fördes i Rimbo för några år sedan och Sveriges arbete under sin tid i FN:s säkerhetsråd.

Jag skulle vilja att utrikesministern säger några ord till om hur vi ska nå fram med humanitär hjälp till de lidande människorna i Jemen, när strålkastarljuset är på andra länder i världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! En sak som är väldigt glädjande är att FN har utsett en svensk diplomat, Hans Grundberg, till nytt FN-sändebud. Han har precis alldeles nyss börjat resa runt i regionen för att samtala med alla aktörer för att se hur vi bäst kan hjälpa till politiskt men också hur vi kan få in humanitärt stöd.

Man kan se en liten ljusning i engagemanget, men på marken är det fortfarande väldigt illa.

Fru talman! Redan år 2019 påtalade minister Eneroth att det behövs en reglering, möjligen via nationella riktlinjer eller lagförslag, för att skapa ordning och reda på elsparkcyklar. Dessa får inte utgöra en fara för andra när de placeras bland annat på trottoarer eller cykelvägar.

Kommuner är främst ansvariga men så även staten. Enligt lagen om skydd mot olyckor ska särskild vikt läggas vid att förhindra människors död och andra allvarliga skador. MSB, alltså en statlig myndighet, ska samordna, följa och stödja kommunerna och främja att lagen följs. Ändå har det nu skett en tragisk dödsolycka efter att en cyklist kört på en övergiven sparkcykel på en cykelbana. Åtgärder måste därför snarast vidtas så att detta inte händer igen.

Jag undrar, minister Eneroth: Hur ser regeringens åtgärder ut?

Fru talman! Tack, Ann-Christine From Utterstedt, för frågan! Jag delar uppfattningen att det krävs en ordentlig uppryckning när det gäller arbetet med att säkerställa hur elsparkcyklar används.

Från regeringens sida tillsatte vi en utredning som gav bättre vägledning för hur kommuner hur ska agera och kanske framför allt använda ordningslagen, för det är den som är mest tillämpbar i det här sammanhanget.

Vi har sett hur många kommuner nu går fram och reglerar på ett väldigt tydligt sätt. Några säger faktiskt helt och hållet nej till elsparkcyklar, andra är tydliga med var de ska parkeras och hur de ska ställas upp, och de sätter böter. Det är där ansvaret ska ligga.

Jag är bekymrad över de kommuner som ännu inte tillämpat detta. Det kan leda till allvarliga olyckor, som den specifika som nu nämns och som var ytterst tragisk men också de kanske mest förekommande olyckorna på fredagar och lördagar, då unga män som är berusade faktiskt får sina ansikten förstörda.

Det krävs upprätthållande av tydliga regler men också att polisen utövar en kontroll.

Fru talman! Frågan går till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

Om två veckor arrangeras på regeringens initiativ förintelsekonferensen Malmö forum i Malmö. Det är ett möte som välkomnas av många och med europeiska ledare på plats och där religionsfriheten och alla människors lika värde sätts i fokus.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även om tro och livsåskådning är en privat sak finns det nog anledning att betona samhällsperspektivet. För egen del har jag vid återkommande möten samlat företrädare för såväl Judiska Centralrådet som Islamiska samarbetsförbundet och Svenska kyrkan för att stämma av aktuella lägesbeskrivningar och försöka bidra i arbetet för att finna former för ökad kunskap och insikt. Men själva arbetet som sådant bedrivs lokalt i nära samverkan med civilsamhälle och kommuner. Jag poängterar att Svenska kyrkan har spelat och spelar en viktig roll i detta.

Hur ser kulturministern på tiden efter förintelsekonferensen? Vilka initiativ avser kulturministern att ta för att stärka arbetet i detta sammanhang?

Fru talman! Malmö forum kommer att vara ett väldigt viktigt tillfälle för att stärka arbetet mot antisemitism. Regeringen har redan presenterat ett antal olika åtaganden som vi kommer att genomföra, alltifrån att inrätta museum om Förintelsen, stärka säkerhetshöjande medel och jobba vidare med handlingsplaner mot olika former av rasism till det viktiga arbetet med att ta fram en strategi för att främja judiskt liv i Sverige.

Jag och statsministern deltog i ett väldigt gott samtal häromdagen med olika företrädare för judiska organisationer. I Malmö forum ingår också att apostrofera antiziganismen och arbetet för att stärka romers förutsättningar i Sverige.

Religionsdialogen är en viktig aspekt. Den sker på två sätt nu, dels genom regeringens trossamfundsråd, dels genom Myndigheten för stöd till trossamfund, som erbjuder stöd. Vi gör faktiskt en förstärkning till myndigheten nästa år, så att de får bredare möjlighet att också generellt jobba vidare med sitt arbete.

Fru talman! Den 6 september landade tre terrorister tillhörande den värsta terrorsekten i modern tid på Arlanda. De var inte helt oväntat oönskade av de kurdiska myndigheterna, som menar att de var ett säkerhetshot. Den svenska regeringen var däremot angelägen om att ta hit dem. UD hade sänt en delegation med erfarna diplomater, säkerhetspersonal och läkare samt bistått med transporten - detta för tre terrorister som likt ungefär 150 andra IS-återvändare nu kan vandra fritt på våra gator mitt bland våra barn, föräldrar, kollegor och vänner.

Det här arrangemanget var naturligtvis inte gratis. Jag och min partikollega Björn Söder har därför tidigare bett om svar på vad det har kostat men utan resultat. Jag tror att det är många som är måna om att höra utrikesministern berätta hur stor del av deras skattemedel som går till att aktivt föra vandrande säkerhetshot till Sverige.

Kommer regeringen att fortsätta bistå terrorister konsulärt om de vill återvända till Sverige?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Markus Wiechel insinuerar i vanlig SD-ordning att vi skulle åka ned och hämta terrorister, vilket givetvis inte på något sätt är i överensstämmande med sanningen.

När tre IS-kvinnor med sina barn blir utvisade av det kurdiska självstyret har svenska myndigheter ansvar för att ta emot dem. De fördes ut från lägren av det kurdiska självstyret, de förvarades i ett förvarsrum av det kurdiska självstyret och de betalade sina biljetter till ett vanligt kommersiellt flyg hem.

Däremot bistod vi under transporten därför att det är fråga om barn. Här pratar vi inte om några avhumaniserade människor. När man kastar ut barn måste vi självklart ta hand om dem. De har nu också tagits om hand av socialförvaltningen. Dessutom vill säkerhetspolisen att vi ska ha ett ordnat mottagande, vilket vi hade. Jag är glad att det var vi som hade hand om det och inte ni.

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern.

Regeringen har nyligen gått ut med uppdraget att utreda möjligheten att införa en form av trängselskatt för flyget. Förslaget är att beskatta flyg under peaktider, det vill säga när det är som mest populärt att flyga. Samtidigt vill regeringen lägga ned Bromma flygplats i förtid och hänvisar till att det inte flygs tillräckligt mycket - en åtgärd som riskerar att förvärra trängseln i luftrummet ytterligare. Å ena sidan vill man få bukt med trängseln i luftrummet, å andra sidan förvärrar man den.

Min fråga är därför om ministern anser att det är rimligt med en ny skatt på flyget när branschen inte hunnit återhämta sig från pandemin och dess effekter? Är det så att regeringen vill skapa trängsel för att få mer skattemedel till ladorna?

Fru talman! Jag tackar David Perez för frågan.

Det är inte vad det handlar om. Den här typen av trängselavgifter som nu ska utredas finns i flera länder i världen. Det är ett sätt att effektivare använda det luftrum som finns. Det har under en längre tid pågått en diskussion om hur luftrummet används, inte minst efter den trängselsituation som var i Mellaneuropa och kanske Sydeuropa för ett antal år sedan. Men det är alldeles riktigt att just nu är trängsel knappast den stora utmaningen. Tvärtom går det nästan inga plan. Det är väldigt få flygplan som flyger, och det kommer att ta lång tid för flyget att återhämta sig.

Det är då bra att vi nu i god tid kan titta på om detta är ett instrument som man kan använda sig av om det skulle bli en utveckling framöver som gör att vi får skäl att hitta bättre och effektivare sätt att använda luftrummet. Det kan till exempel innebära att vi styr undan så att vi inte får buller under olika tider på dygnet eller att vi kan hitta bättre utrymme för till exempel inrikesflyget.

Jag tror att man ska vara försiktig med att i förväg uttala sig och dra slutsatser av detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.