Frågestund

Fru talman! Min fråga går till infrastrukturministern. År 2016 slog vi fast i den här kammaren att Bromma flygplats ska vara kvar till 2038. Ändå väljer regeringen att i går gå ut och föreslå en nedläggning.

Infrastrukturministern förklarar detta med att situationen är annorlunda nu och hänvisar till pandemin. Ministern menar alltså på fullt allvar att riksdagens beslut inte gäller längre på grund av pandemin och att man därför struntar i demokratiskt fattade beslut. Regeringen har 32,67 procent av rösterna men agerar som om man hade egen majoritet.

Min fråga är därför varför Tomas Eneroth och regeringen väljer att ignorera beslut som är fattade här i kammaren.

Fru talman! Tack, Maria Stockhaus, för frågan! Vi ignorerar definitivt inte riksdagens beslut. Det skulle inte ske, framför allt inte av mig som har tillbringat en väldigt lång tid i denna kammare.

Däremot finns det ett tillkännagivande från 2016 som härstammar från en tid när vi hade trångt i luften och en helt annan diskussion om kapaciteten i den svenska flygplatsstrukturen. Sedan dess har mycket hänt. Under året som har gått har situationen till och med varit så att i princip inte ett enda flyg har befunnit sig på Bromma och ibland inte heller på Arlanda. I hela världen har vi en flygkris.

Då är det klart att vi måste utreda detta och se efter vad det innebär. När Swedavia, som är ansvarigt för Bromma, säger att det inte finns marknadsmässiga förutsättningar att driva Bromma vidare tillsätter regeringen en utredning. Den ska vara klar i augusti, och först därefter tar vi ställning.

Självklart kommer jag att lyssna på alla partier i riksdagen. Det är otroligt viktigt i denna fråga.

Fru talman! Det vi har hört av diskussionen kring utredningen handlar om hur man ska kunna lägga ned Bromma - inte om man ska kunna lägga ned Bromma.

Regeringen använder framför allt ursäkten att man kommer att se ett minskat affärsresande som motiv för att Bromma inte behövs. Vi kan konstatera att affärsresor minskar på grund av att människor väljer digitala möten i stället. Detta kommer rimligen att gälla även tåg.

Då är min fråga: När kommer utredningen och beslut om att lägga ned de olönsamma höghastighetsbanorna? Tågåkandet mellan Stockholm, Göteborg och Malmö lär ju också minska.

Fru talman! Jag hör dagligen företrädare för näringslivet säga just: Vi kommer att kraftigt reducera antalet dagsresor ned till Bryssel, Frankfurt eller München eftersom vi nu kan använda digitala möten. Mycket talar för att affärsflyget kommer att minska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det i sig talar väl för att det finns skäl att lyssna på Swedavias uppmaning att se om man kan säkra kapaciteten på Arlanda för att där samla inrikesflyget med alla de fördelar det faktiskt innebär. Men självklart ska frågan utredas.

Fru talman! Min fråga går till minister Eneroth.

Fyrabarnsmamma mördad framför sina barn, en 45-årig kvinna mördas på järnvägsstationen och en 40-årig kvinna mördas på öppen gata - alla i det offentliga rummet den senaste månaden.

Kvinnojourer, anhöriga och omgivning larmar. Rapporter avlöser varandra. Och vår feministiska regering förflyttar sig i sakta mak. Regeringen har nyligen lämnat förslag på att förebygga våld i nära relationer. Det var en besvikelse, får jag påstå. Regeringen tar myrsteg när vi behöver se elefantkliv i denna så oerhört viktiga fråga.

Vi behöver mycket, inte minst en nationell samverkan och strategi. Vi behöver höja lägstanivån i alla instanser. Detta att avstå från att agera och gripa in för att det är obekvämt måste upphöra. För vad är mer förödande för den utsatta som äntligen ber om hjälp än att mötas av okunskap och oförståelse och att folk tittar bort?

När kommer vi att se elefantkliv och handlingskraft från regeringen i denna viktiga fråga?

Fru talman! Tack, Linda Lindberg, för engagemanget! Sedan 2016 har vi haft väldigt stort fokus på inte minst brott, förföljelse och inte minst våldtäkter på kvinnor, i det här fallet genom att polisen tillförs resurser. Jag tror att det nu är 325 utredare som är specialdestinerade för att arbeta med den här typen av brott.

Vi har infört en ny lag, en samtyckeslag, som innebär en helt annan ställning för brottsoffer. Vi har under pandemin tillfört extra resurser till kvinnojourerna - till deras mycket viktiga arbete för att skydda kvinnor.

I grunden handlar det om vad vi gemensamt i samhället måste göra för att stoppa dessa små män som använder våld för att förtrycka och utnyttja kvinnor. Det är oacceptabelt. Vi ska gemensamt göra vad vi kan för att stoppa detta våld.

Fru talman! Tack för svaret! Men vi ska ha en nationell samverkan som arbetar strukturerat med förebyggande arbete men som också verkar för att öka kompetens och stöd ut till landets organisationer och kommuner. Det behövs helt enkelt en tydlig röd tråd för utsatta att gripa tag i som lotsar dem hela vägen i mål.

Då duger det inte med ynkliga steg. Jag måste påstå att regeringen har varit slö när det gäller förmågan till förflyttning i denna fråga under åtta år. Om det saknas idéer har vi och flera andra här en rad förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det har aldrig hänt så mycket på det här området som under de här två regeringarna, som har letts av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Märta Stenevi har i sin egenskap av jämställdhetsminister nu också bjudit in till breda samtal för att göra rätt insatser.

Men det är klart att det är en utmaning när man i kommuner har kommunledningar som vill dela upp kvinnojourernas viktiga verksamhet och dela på boendet och övrig verksamhet. Det är en olycklig uppdelning, för den bidrar till ett minskat skydd för kvinnor som är förföljda.

Fru talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

Mes o wermd mjotse ar kattem, so kuäket o ien kafiskwekt ar sig sjuäv min dyö summu.

Det här är älvdalska, alltså den spillra av fornnordiska som vi har kvar i Sverige.

Jag har tidigare ställt en fråga till statsrådet om att erkänna älvdalskan som ett minoritetsspråk. Den älvdalska språkgemenskapen har jobbat i 15-20 år med detta. Även Europarådet har ställt sig bakom att Sverige borde företa en oberoende utredning av älvdalskan för att utröna om den är ett språk eller inte och om den ska skyddas.

Detta är en språkminoritet som är på väg att dö ut. Sverige borde ta sitt ansvar och skydda denna spillra av det fornnordiska språket. Jag undrar varför ministern inte vill se en oberoende utredning av den här frågan, som Europarådet har föreslagit.

Jag vill påminna ledamoten om att språket i kammaren är svenska.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Då kanske vi kan ha en debatt om huruvida det var svenska jag pratade eller inte, eftersom regeringen säger att detta är en dialekt av svenska och inte något annat språk. I fortsättningen tänker jag tala älvdalska här, eftersom regeringen tycker att det är en dialekt. Dialekt får vi tala.

I ministerns svar på min fråga hänvisar hon till tidigare utredningar och så vidare. Jag har också haft kontakt med många inom bland annat akademin som har annorlunda åsikter. Det vore välbehövligt om vi kunde starta en utredning.

Fru talman! Det är ju så: Inom forskningen råder det olika syn på om älvdalskan ska klassas som folkmål, dialekt eller minoritetsspråk. Man ska även påminna sig om att det finns andra dialekter och folkmål som också skiljer sig ganska mycket från svenskan och skulle vara svåra för oss som sitter här i kammaren att förstå om en ledamot använde dem.

Jag vill dock åter understryka att det är väldigt positivt med intresset. Våra dialekter är väl värda att bevara och också uppmuntra till användning av.

Fru talman! Det är svårt att toppa den förra frågan, men för nästan 20 år sedan inleddes USA:s krig i Afghanistan. Sverige anslöt sedan genom Natoinsatsen Isaf och därefter den efterföljande RSM-insatsen.

Internationell militär har de senaste åren varit de som skördat flest civila offer, framför allt sedan Trump ändrade politik och införde ökade drönarattacker som har drabbat civila hårt. President Joe Biden har nu beslutat att USA ska lämna landet före den 11 september, ett datum som känns igen. Nu behöver omvärldens civila insatser för Afghanistan öka.

Jag undrar när Sveriges militär ska lämna Afghanistan och om det var Sveriges regering eller Joe Biden som fattade beslut om att Sverige ska lämna Afghanistan.

Fru talman! Jag tackar Håkan Svenneling för frågan.

USA har som sagt lämnat besked om ett militärt tillbakadragande från Afghanistan. Det innebär att även Natos insats RSM, i vilken Sverige deltar, kommer att lämna Afghanistan före utsatt datum. Nato har agerat och agerar fortfarande enligt devisen - nu blir det då ett annat språk: In together, adjust together, out together.

Vi för en nära dialog med USA, Nato och partnerländerna om hur neddragningen ska ske på ett ordnat sätt. Alla parter behöver öka sina ansträngningar för att nå en politisk lösning och enas om vapenvila. Vi välkomnar initiativ som kan föra fredsprocessen framåt. FN har en viktig roll att spela i att främja en sådan politisk lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Både Sovjetunionen och USA har lärt sig att Afghanistan inte kan vinnas genom militära insatser. Det långa kriget i Afghanistan har skapat många döda och stort mänskligt lidande, lidande som visar att militära insatser inte är svar på alla våra problem.

Är utrikesministern nöjd med den svenska insatsen och dess resultat, och avser utrikesministern att göra en vitbok likt den som den socialdemokratiska partikongressen har beslutat om?

Fru talman! Jag tror att det har varit väldigt viktigt att Sverige har deltagit i RSM, inte minst därför att vi har sett att det under tiden vi har varit där inte har skett några terrordåd från Afghanistan mot länderna i Norden, i EU eller något annat ställe.

Jag konstaterar dock efter att ha besökt Centralasien hela förra veckan att detta kommer att få väldigt stora konsekvenser. Man är mycket orolig för vilka negativa effekter som det här tillbakadragandet får.

Fru talman! Talmannen inledde mig i frestelse att gå all in på dialekt, men vi ska försöka hålla oss till svenska.

Mäns våld mot kvinnor har än en gång tyvärr hamnat i fokus utifrån det tragiska att fem kvinnor de senaste tre veckorna har mördats av män som de har en relation med. Att flera partiledare och politiska företrädare uppmärksammar detta är naturligtvis bra. Att jämställdhetsministern har meddelat att hon ska bjuda in partiledare till gemensamma samtal är också bra. Men vad som nu behövs är konkret handling.

Låt mig påminna om att så sent som för ett år sedan röstade både S och MP i denna kammare ned förslag om att skärpa straffen för grov kvinnofridskränkning. Häromdagen aviserade jämställdhetsministern att man ville höja minimistraffet för grov kvinnofridskränkning från nio månader till två år. Men i går, bara någon dag senare, meddelade samma minister, den här gången tillsammans med justitieministern, att straffet ska höjas till ett år.

Då är min fråga till statsrådet Eneroth: Varför det här hattandet? Vad är det som har hänt på de här dagarna?

Fru talman! Det som har hänt under de här dagarna är framför allt att väldigt många i hela samhället har vaknat upp och fått se och engagera sig i frågan om mäns våld mot kvinnor. Det tycker jag är välkommet. Det har varit alldeles för tyst under väldigt lång tid, medan inte minst regeringen sedan 2016 systematiskt arbetat med att förändra lagstiftningen, införa en samtyckeslagstiftning, tillföra resurser till kvinnojourerna och se till att polisen får mer resurser än tidigare för att utreda brott mot kvinnor. Detta är ett systematiskt arbete som nu pågår.

Exakt vilka straffskärpningar som ska ske får naturligtvis justitieministern tillsammans med ledamöterna i justitieutskottet diskutera. Jag tror att de straffhöjningar vi nu ser framför oss är nog så viktiga för att ge en tydlig signal från samhället, likaväl som de förebyggande insatser som behöver göras för att män - alla män - ska förstå att lika värde och respekt för alla människor måste gälla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet Eneroth!

Statsrådet står här och rabblar upp en massa saker som regeringen har gjort. Tydligen är det inte nog. Regeringen har haft sju år på sig att fixa än bättre hjälpmedel här, men det har inte hänt. Under samma tid har risken att utsättas för sexualbrott tredubblats, enligt Brås trygghetsundersökning.

Hur vore det om regeringen gjorde lite mer självrannsakan? Tycker verkligen ministern att regeringen har gjort nog i denna fråga när vi ser så många brott?

Fru talman! Vad enkelt livet vore om vi skulle kunna ändra attityder i samhället och mäns attityder mot kvinnor genom enbart lagstiftning! Så enkelt är det inte. Vad innebär porrens utbredning på internet? Vad innebär en pandemi för de kvinnor som är instängda i förhållanden där män kontrollerar dem allt lättare? Vad innebär den normbildning och sexualisering vi ser i medier?

Här har vi alla ett ansvar, inte minst vi som är män, att inte överlåta detta till en diskussion som enbart handlar om kvinnors ansvar eller för den delen juridikens ansvar.

Fru talman! Jag har en fråga till utrikesminister Ann Linde.

Frågan rör utvecklingen i Turkiet, där regeringen i landet uppträder som i en fullfjädrad diktatur. Massiva övergrepp begås, massarresteringar görs, man stänger tidningar och fängslar politiska motståndare, människorättsaktivister och även partiledare. Europeiska unionen har varit fullt upptagen med att hantera den konflikt som har rört Cypern och gasborrning i Medelhavet. Tyvärr har man inte ett lika högt och tydligt tonläge vad gäller de här övergreppen mot mänskliga rättigheter.

Om några dagar inleds rättegången mot Selahattin Demirtas som är partiledare för det prokurdiska partiet HDP. Han har suttit fängslad i fyra och ett halvt år, och man yrkar på ett monstruöst långt fängelsestraff för honom.

Vad gör regeringen för att växla upp nu? Bör det inte införas sanktioner mot Turkiet till följd av de här massiva övergreppen?

Fru talman! Tack, Fredrik Malm, för frågan!

Utvecklingen i Turkiet är väldigt oroväckande. Vi har också debatterat det här i kammaren flera gånger.

Det finns stor anledning till att vara mycket hård mot Turkiet när det gäller utvecklingen av demokrati och mänskliga rättigheter och inte minst de fängslanden som har gjorts av politiker, till exempel från partiet HDP som Selahattin Demirtas kommer från. Också från CHP har många fängslats. Detta har vi påtalat både från Sverige, från mig personligen och från EU.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På ett annat håll har det gått lite framåt. Det gäller respekten för havsrätten och de borrningar som tidigare skedde helt illegalt utanför Cyperns kust. Då hade man sanktioner som man nu tittar på.

Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern!

Det är väldigt viktigt när Turkiet nu vill förbättra relationerna med Europeiska unionen att man sätter ett ytterligare tryck så att man får inte minst frisläppanden av politiska fångar.

Vi ser en ökad tydlighet från den nye amerikanske presidenten Joe Biden, som i övermorgon förväntas erkänna folkmordet på armenierna. Det är också något som Sveriges regering bör göra eftersom riksdagen gjorde detta redan 2010.

Fru talman! Det som har hänt i Turkiet som också är djupt beklagligt är att man har frånträtt Istanbulkonventionen - jag vill ändå ta upp det eftersom vi under frågestunden har diskuterat mäns våld mot kvinnor - och det har också EU och Sverige reagerat väldigt starkt emot.

Frågan om man både ska fortsätta med att ha en öppenhet för möjliga kontakter mellan EU och Turkiet och fortsätta med sanktioner kommer att fortsätta att diskuteras.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Den handlar om beskedet vi fick i går om Bromma flygplats.

Det kommer inte som en blixt från klar himmel att det finns problem med Bromma flygplats. Redan i höstas kom Swedavia med sin rapport som visar på att det finns betydande problem. I en extrabudget lade vi över 3 miljarder till Swedavia för att de ska klara de ekonomiska utmaningar som pandemin har inneburit. Men problemen för Swedavia och för Bromma flygplats visade sig redan tidigare. Redan 2018 kunde vi se ett vikande passagerarantal.

Jag är inte så förvånad över detta. Däremot är jag som stockholmare lite orolig, inte minst när det gäller Arlanda och den framtida kapaciteten. Hur avser regeringen att möta den kapacitetsökning som kommer att behövas på Arlanda vid en nedläggning i Bromma?

Fru talman! Tack, Teres Lindberg, för frågan!

Det är helt rätt - ska detta vara möjligt att genomföra måste också kapaciteten på Arlanda säkras. Det tror jag är viktigt för dem som i dag annars traditionellt brukar komma inflygande till Bromma från Gotland eller från norra Sverige - eller från Växjö där jag kommer från. Det är en viktig del att säkra kapaciteten så att inrikesflyget där kan samlas. Det är också nog så viktigt för Arlanda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Swedavia har skrivit väldigt tydligt i sin rapport att om inrikesflyget och underlaget på Arlanda säkras innebär det också bättre förutsättningar för internationella förbindelser, inte minst i konkurrensen med andra internationella flygplatser.

Sverige är ett litet, exportberoende industriland. Vi är beroende av goda förbindelser ut i världen också, samtidigt som - och det är självklart i det här sammanhanget - vi måste säkerställa att flyget också ställer om med biobränsle och med elflyg. Där finns goda förhoppningar framöver.

Fru talman! Utifrån ett tillväxtperspektiv och ett nationellt tillväxtperspektiv tror jag att det också är viktigt att vi upprätthåller resandeantalet på Arlanda. Det är otroligt viktigt med just den delen.

Sedan ser vi också en klimatsmart utveckling av flyget, inte minst elflyg som vi säkert inom bara några år kommer att se flyga mellan landets olika flygplatser. Vi behöver se till att ha kapacitet för att ta emot elflyget också i Stockholmsregionen.

Fru talman! Jag delar helt och hållet den uppfattningen. Det finns en spännande utveckling i att se till att flyget blir hållbart. Inte minst flygets aktörer själva och flygindustrin arbetar nu för fullt för att möta en utveckling där vi konsumenter och företagen ställer krav på att resor framöver ska ha ett mycket litet klimatavtryck. Vi ska nå målen om att bli världens första fossilfria välfärdsnation.

Flyget behövs, men då ska också flyget ställa om. Vi ska säkra kapaciteten för inrikesflyget. Det behövs i hela landet.

Fru talman! Min fråga går till biträdande finansminister Åsa Lindhagen.

De senaste veckorna har fem kvinnor mördats av män som de har eller har haft en nära relation till. Under de senaste decennierna har mäns våld mot kvinnor varit en central del i Sveriges jämställdhetspolitik. Nu under coronapandemin ser vi hur allt fler barn rapporterar att de ser våld i sitt hem. Det är inte en dag för tidigt som vi kommer att kriminalisera att låta barn bevittna våld. Men det krävs också muskler i det här arbetet.

Vilka resurser kommer regeringen att skjuta till för att bekämpa den pandemi som mäns våld mot kvinnor utgör i vårt samhälle?

Fru talman! "Det hade varit bra med en trappa upp till himlen, så jag hade fått träffa henne." Det citatet har etsat sig fast i mitt minne från en konferens som vi hade i Stockholms stad när jag var socialborgarråd under förra mandatperioden och Unizon var där och föreläste. Runt de här kvinnorna som mördas varje år finns det också många barn som förlorar sin mamma och som aldrig någonsin kommer att få tillbaka henne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är så många olika delar vi behöver jobba med. En sak är att vi kraftigt har ökat resurserna till kvinnojourerna som gör oerhört viktiga insatser. Vi har skärpt lagstiftningen på en rad områden. Vi behöver skydda barn bättre. Men vi måste också se till att skydda kvinnorna mot det här allvarliga våldet. Det handlar både om att skjuta till resurser och om att skärpa lagstiftningen på flera punkter.

Fru talman! Jag är tacksam för att vi har en regering i Sverige som ser den här helheten. Vi behöver ha tydliga sanktioner och skydda kvinnor från att fortsätta utsättas för övergrepp av män som har fått kontaktförbud eller blivit dömda, och det är viktigt att se till att vi har förebyggande insatser. Små pojkar ska inte växa upp och bli män som slår. Här måste samhället kraftsamla.

Fru talman! Det som riksdagsledamoten lyfter fram om det förebyggande arbetet är oerhört viktigt. Det är någonting som vi också skulle behöva prata mycket mer om.

Hur ser vi till att sätta dit dem som utövar det här våldet och få ett stopp på det? Och hur ser vi till att det här våldet över huvud taget inte utövas från första början? Vi vet att det finns en koppling mellan destruktiva mansnormer och ett utövande av våld. Vi behöver jobba våldsförebyggande redan i förskolan och skolan och prata om normer och värderingar och om trånga mansnormer för att faktiskt få ett stopp på våldet från första början.

Fru talman! Vårt kulturarv omfattas av såväl lämningar som byggnader, föremål, miljöer, verksamheter och traditioner som vi har fått i uppgift att förvalta och föra vidare till kommande generationer.

En myndighet som bland annat har ansvar för att ta hand om vårt kulturarv är Statens fastighetsverk. Tyvärr har Statens fastighetsverk under en mängd år varit underfinansierat. Under tiden rostar, ruttnar och försvinner vårt kulturarv.

Jag vill fästa särskild uppmärksamhet på det militärhistoriska arv som Fortifikationsverket överantvardar till Statens fastighetsverk i form av både maritima och transporthistoriska föremål. Den som vet någonting om maskiner vet att de inte ska stå stilla. Och båtar förfars av att ligga på land och stilla till havs.

Min fråga till statsrådet Amanda Lind är: Ämnar statsrådet öka resurserna till Statens fastighetsverk?

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Först och främst delar jag frågeställarens syn på vårt kulturarv. Det är enormt betydelsefullt att vi jobbar för och gör mer för att bevara, utveckla och också använda vårt kulturarv. Det är inte minst viktigt för kommande generationer. Det gäller både vårt fysiska kulturarv och det immateriella kulturarvet. Regeringen har gjort en hel del saker, med en aktiv kulturarvspolitik, till exempel museilagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Även när det gäller Statens fastighetsverk delar jag frågeställarens syn på hur viktiga de är för det aktiva förvaltandet. Det är inte Kulturdepartementet som svarar för finansieringen eller anslagen till Statens fastighetsverk, men det är klart att vi inser deras betydelse och ser deras viktiga roll. Departementet och myndigheten har också en levande dialog.

När vi ändå pratar om kulturarv kan jag lägga till att jag är väldigt glad för att vi i år, inom ramen för krisstöden, kan skjuta till mer pengar till de ideella kulturarvsorganisationerna runt om i landet. Det arbetas enormt många ideella timmar för värnandet och främjandet av vårt kulturarv.

Fru talman! Jag har en fråga till kultur- och demokratiministern.

Nyligen beslutade Myndigheten för press, radio och tv om nya föreskrifter för mediestöd. Det är föreskrifter som har mött massiv kritik, inte minst från många tunga mediala aktörer.

De nya föreskrifterna tydliggör att man för att få stöd inte får desinformera eller vilseleda om vetenskap. Det är intressanta föreskrifter mot bakgrund av den desinformation och de fake news som förekom i många medier om migrationen som en enorm vinstaffär som skulle rädda pensionerna.

Regeringen har haft ett mycket högt uppskruvat tonläge när det gäller fria medier. Men själv driver man alltså en politik som går ut på att statliga organ ska bestämma vilka medier som desinformerar och vilseleder om vetenskap. Med regeringens politik ska alltså staten avgöra vilka medier som säger sanningen.

Amanda Lind! Hur påverkas mediefriheten i Sverige av att statliga myndigheter, på grund av er politik, ska avgöra vilka medier som talar sanning?

Fru talman! Tack, Jonas Andersson, för frågan!

Som jag tidigare har sagt här i talarstolen är det ett arbete som Myndigheten för press, radio och tv har gjort självständigt. När det finns begränsade ekonomiska resurser för den del av press- och mediestödet som inte är rättighetsbaserat har man sett ett behov av att utförda sådana föreskrifter. Det är en möjlighet som en myndighet har. Det är inget som regeringen styr. Som utgångspunkt har man använt grunden som beskriver mediestödets syfte, och det är baserat på en bred partipolitisk överenskommelse här i riksdagen.

Med det sagt förstår jag - det har jag också sagt tidigare - den diskussion som har uppkommit och de principiella och konkreta synpunkterna, inte minst från mediesektorn. Därför ämnar jag analysera det ställningstagande som Myndigheten för press, radio och tv har gjort och hur effekterna av föreskrifterna kommer att slå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Ann Linde.

I går kunde vi höra Rysslands president Putin hålla sitt tal om tillståndet i nationen. Tillståndet för Aleksej Navalnyj berördes inte. Men vi vet att det är mycket dåligt.

Kravet borde vara tydligt från alla EU:s medlemsstater; man borde agera tillsammans för att kräva att Navalnyj släpps fri och får medicinsk vård som han litar till. Jag vill höra vad utrikesministern säger om detta.

Fru talman! Röda linjer nämndes också i talet i går. Röda linjer innehöll inte den europeiska säkerhetsordningens linjer. Vilka slutsatser drar utrikesminister Ann Linde av detta?

Fru talman! Tack, Kerstin Lundgren, för frågan!

Det är väldigt viktigt att vara tydlig när det gäller Navalnyj. Därför är jag glad att ett helt enigt EU har gjort väldigt tydliga uttalanden för det totala frisläppandet av Navalnyj och för att han ska få läkarvård av en läkare som han själv känner förtroende för.

EU har också i två omgångar satt in sanktioner med anledning av Navalnyj. Det gjordes första gången i oktober, med anledning av att han förgiftades och nästan mördades. Det gjordes andra gången i samband med den rättegång som skedde i februari och som vi anser var politiskt motiverad.

När det gäller den europeiska säkerhetsordningen är det ett av Sveriges högst prioriterade områden i vårt OSSE-ordförandeskap. Vi tar ständigt upp att det ska visas respekt för de gemensamma överenskommelser som vi har träffat i OSSE.

Fru talman! Också min fråga går till utrikesministern.

Nu på måndag börjar en rättegång i Ankara mot 108 folkvalda politiker från partiet HDP. I dag har vi redan hört en fråga från Liberalerna om det här. Det visar hur många vi är, från olika partier, som tycker att det är en väldigt viktig fråga.

Det handlar om folkvalda politiker och partiledare som grips och ställs inför rätta, helt enkelt för att de är folkvalda politiker. Det är otroligt allvarligt för ett demokratiskt samhälle och för mänskliga rättigheter. Men det hamnar också ganska nära oss som folkvalda ledamöter; det finns kollegor till oss i andra länder som grips just för att de är folkvalda politiker.

Därför vill även jag fråga utrikesministern hur Sverige kan agera för att stötta folkvalda politiker och mänskliga rättigheter i andra länder.

Fru talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan!

Vi är verkligen många som är engagerade i det som händer i Turkiet, inte minst med våra systerpartier HDP och CHP. Det är väldigt många, såväl borgmästare som andra politiker och partiledare, som nu sitter i fängelse och som har behandlats illa. Vi har naturligtvis krävt frigivning, och vi stöttar dem på olika sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I Sverige har vi också möjlighet att ge demokratiskt stöd till våra systerpartier, vilket jag är en stor förespråkare för.

Jag har personligen tagit upp frågan med min turkiske kollega eftersom det naturligtvis är helt oacceptabelt att oppositionspolitiker sitter frihetsberövade och att de arresteras, framför allt att de arresteras på helt godtyckliga grunder som är politiskt motiverade.

Fru talman! För en dryg vecka sedan kom infrastrukturpropositionen. Regeringens förslag om ofinansierade höghastighetsbanor äter upp det utrymme som skulle behövas för underhåll och förbättringsåtgärder på det befintliga järnvägsnätet. Underhållsskulden ligger enligt Trafikverket på 43 miljarder kronor och beräknas växa för varje år som går. Exempelvis har 150 kilometer kontaktledningar redan passerat sin tekniska livslängd.

Inom en ökande del av järnvägsnätet kan man inte utnyttja kapaciteten, och hastigheten måste hållas nere på grund av eftersatt underhåll. Stora resurser saknas för att kunna avhjälpa akuta fel och störningar.

Inga tabeller finns i propositionen för fördelning av vilka banor som möjligen kan få någon liten del av det som blir över. Jag undrar därför hur regeringen tänker. Ska samma mall som tidigare användas, så att Kalmar län hamnar sist i ligan för 21:a året i rad?

Fru talman! Tack, Gudrun Brunegård, för frågan! Det är en historisk proposition som vi kan lägga fram: 876 miljarder kronor, alltså nästan 900 miljarder. Jag tror att jag sa "bigger than Biden", för det är större än det stora investeringspaket som har lanserats i USA.

Det här kommer att skapa både jobb i Sverige och ökad konkurrenskraft. Det ger transportsektorn en möjlighet att ställa om så att den blir hållbar och klarar klimatkraven men också att knyta ihop landet.

Med respekt för att alla inte känner till hur processen går till: En proposition till riksdagen redovisar ramen för vilka resurser som ska gå till detta. Det är vad riksdagen ställer sig bakom. Först nästa år redovisar regeringen i den nationella planen vilka särskilda objekt som ska vara med, det vill säga om till exempel Stångådalsbanan är med.

Däremot redovisar vi här hur mycket som ska gå till underhåll. Det blir en kraftig, fortsatt ökning av underhåll både till väg och järnväg. Det behövs efter år av underinvesteringar.

Fru talman! Sverige är just nu ordförande i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Ann Linde ägnar som utrikesminister naturligtvis mycket tid och kraft åt detta. Det är ett arbete som brett uppskattas bland riksdagens samtliga åtta partier, vilket ofta visar sig i utrikesutskottets diskussioner med utrikesministern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nyligen besökte utrikesministern de centralasiatiska länderna. Det är länder som präglas av bristande demokrati, varierande grad av auktoritärt styre och bristande frihet och oberoende för domstolar och medier. Vad kan utrikesministern berätta om resan? Gavs det möjlighet för utrikesministern att träffa opposition och folkrörelseföreträdare?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag önskar att jag hade en timme på mig och inte en minut för det var en helt fantastisk resa. Det var första gången på 28 år som en utrikesminister var där.

För det första: Ja, jag hade tillfälle att träffa oppositionen.

För det andra: Det är en väldigt stor skillnad på utvecklingen i dessa länder. Lite förenklat ser man ofta Centralasien som ett land, men i ett land hade man haft 34 premiärministrar på 30 år och i ett annat hade man haft två presidenter på 30 år. Det visar lite grann spännvidden. I några länder går demokratin framåt i en positiv riktning, till exempel i Uzbekistan. På andra ställen är det fortfarande väldigt auktoritärt och det går tillbaka. Alla är oroliga för vad trupptillbakadragandet från Afghanistan betyder.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Tomas Eneroth. Jag vill tala om företagsstöd.

Handelsbolag har nu fått möjlighet att få omsättningsstöd, men då ska de komma upp i 200 000 kronor. Konstruktionen av det gör däremot att handelsbolag inte kan ansöka om stödet i den utsträckning som de skulle behöva eftersom de består av två delar. Ofta är det både passiva och aktiva ägare.

Länsstyrelsen har fått uppdraget att dela ut stöden och räknar nu in de passiva ägarna i stödet, trots att de inte har med detta att göra. Det handlar därför inte om 200 000, utan det kan bli 200 000 gånger tre om det finns tre ägare, två passiva och en aktiv.

Jag vill fråga statsrådet Tomas Eneroth om han är villig att ta med sig frågan till Regeringskansliet så att stödet kan justeras.

Fru talman! Tack, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, för frågan! Under pandemin har vi nu lagt sammantaget 420 miljarder kronor för att stötta företag, enskilda och inte minst sjukvården med resurser. En viktig del har varit att skydda jobb och företagande. Inte minst många små företagare har haft en mycket tuff situation. Senast i vårbudgeten anslår vi 45 miljarder kronor för att hjälpa till under pandemin.

Självklart ska stödet utformas så att det träffar rätt, och jag har full förståelse för att det kan finnas tolkningsdiskussioner om reglerna för handelsbolagen. Jag får helt enkelt ta med mig frågan till min kollega finansministern. Utgångspunkten måste vara att vi stöder och hjälper varandra med goda förutsättningar att kunna ha livskraftiga företag efter pandemin så att vi kan gå stärkta ur krisen och rädda jobb och företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Min fråga går till utrikesminister Ann Linde. Vi har i försvars- och utrikesutskottet i dag diskuterar ockupationen av Krim och Rysslands stöd till utbrytarområden i östra Ukraina. Jag ska inte gå in mer på vad som sas där. Men Ryssland har nu dragit samman mycket stora styrkor på kanske hundra tusen man med stridsfordon, artilleri och så vidare vid Ukrainas östra och södra gräns. Om sådana marscher upprepas och kanske inte bara vid den gränsen utan även längre norrut i Europa kommer övriga europeiska länder väster om Ryssland att tvingas bygga upp kapacitet för betydligt snabbare mobilisering och betydligt större trupp än man kan uppbåda i dag. Det är mycket riskabelt.

Jag vet att ministern verkar genom OSSE för att få till en medling mellan Ryssland och Ukraina, men vi ska inte glömma bort FN som bildades efter två världskrig i Europa för att motverka uppladdningar som denna. Agerar Sverige inom FN för att det inte ska bli sådana här marscher?

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan! Häromkvällen bad FN:s generalsekreterare António Guterres mig om ett samtal för att få en briefing om min analys av läget i Ukraina och relationen till Ryssland. Vi hade ett mycket långt samtal. Hans bedömning är att det huvudsakligen är OSSE som ska sköta de förtroendeskapande åtgärderna och möjligheterna att agera nu. FN stöttar på olika sätt, framför allt genom humanitärt stöd. Detta skrev han även i ett press statement efter vårt samtal. Det finns alltså en nära dialog mellan FN och OSSE i denna fråga.

OSSE har flera, också militärt, förtroendeskapande möjligheter, till exempel Wiendokumentet, Open Skies Treaty och annat, som vi nu använder vid konkreta möten med Sverige som ordförande. Själv har jag talat med både Rysslands och Ukrainas utrikesministrar.

Fru talman! Jag har en fråga till infrastrukturminister Tomas Eneroth. Tågbranschen har drabbats väldigt hårt under pandemin med ett minskat resande på över 60 procent. Med regeringens restriktioner lär läget fortsätta vara dystert för tågbranschen. Medan flygsektorn har fått över 14 miljarder kronor från regeringen i riktade stöd har järnvägssektorn bara fått ungefär 1 miljard kronor. Den långväga persontrafiken med tåg har inte fått ens 1 krona av regeringen i riktat stöd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill därför fråga infrastrukturministern när regeringen avser att ta fram ett riktat stöd till järnvägssektorn i Sverige. Indragna tåglinjer och tågbolag som går i konkurs kan ju inte vara ett alternativ.

Fru talman! Tack, Jens Holm, för engagemanget när det gäller tågen! Det delar vi verkligen. Sverige behöver fler tåg och mer järnväg för att klara klimatmålen. Det är också ett effektivt sätt att transportera både gods och människor.

När det gäller hur man räknar det här har vi helt olika uppgifter och siffror. Jag tror att Jens Holm blandar ihop kreditgarantier och lån till en del flygföretag för att de ska klara utmaningarna med direkta summor till de regionala flygplatserna. Dessutom tror jag att Jens Holm underskattar det stöd som vi har gett till kollektivtrafiken som i hög utsträckning är spårbunden, för att inte tala om det direkta stöd som går till företag som kör gods på järnväg, till exempel Green Cargo och Hector Rail. Genom miljökompensationer har de fått mångmiljonstöd under pandemin.

Vi gör vad vi kan för att säkra att både transporter på järnväg och andra delar av transportsektorn kan klara pandemikrisen. Vi ska naturligtvis göra det på ett sätt som bidrar till en bättre omställning av transportsektorn för att minska klimatutsläppen.

Fru talman! Jag vänder mig till Amanda Lind.

Det finns en stor uppslutning kring coronarestriktionerna, och de har så sent som i dag förlängts. Men jag vill ta upp en inkonsekvens. Utanför Skara ligger Varnhems klosterkyrka. Den har stått där i nästan tusen år. Under veckorna är den ett museum och samlar mycket folk. Där gäller nu kvadratmeterregeln, vilket betyder att det samtidigt får vara 70 personer där. Men på söndagar får det bara vara en tiondel så många.

Folkhälsomyndigheten har sagt att det finns en större risk för spridning när man rör sig i en lokal än när man sitter ned. Frågan är därför om det verkligen kan vara farligare att vara i denna vackra klosterkyrka på söndagar än vad det är på en lördag eller torsdag. Vore det inte rimligt att vi får enhetliga regler som är lätta att förstå för alla?

Fru talman! Enhetliga regler kommer nog att vara svårt. Det vi har jobbat med, inte minst från i höstas med den nya pandemilagen, är att kunna få till differentierade regler, så att situationen och förutsättningarna att hålla avstånd är det som ska styra hur restriktionerna ser ut och inte exakt vilka verksamheter som lyder under den gamla ordningslagen.

Nu finns det på bordet ett förslag som bygger på att man kan ta emot lite fler personer om man är utomhus och det finns möjlighet att sitta. Folkhälsomyndigheten har ju tidigare gått fram med en förhoppning om att vi skulle kunna ta det här beslutet. I dag kom man med besked: På grund av det allvarliga smittläge som råder och den höga belastningen på sjukvården avvaktar man ytterligare en tid med att genomföra det här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

När det handlar om lokaler där människor rör sig, till exempel butiker och museer, har Folkhälsomyndigheten valt att bygga på kvadratmeteryta. När det gäller tillställningar där människor sitter ned och upplever en sak under en tid vill man hellre ha avstånd mellan sittplatser och begränsning av antalet personer i ett första steg.

Fru talman! Igen, återigen, nu senast i Tigray i Etiopien - jag refererar till konfliktrelaterat sexuellt våld, ett brutalt krigsvapen som har fördömts av det internationella samfundet men utan tillräckligt resultat.

Årets rapport av FN:s generalsekreterare är en bitter läsning. I rapporten konstateras att konfliktrelaterat sexuellt våld inte äger rum i ett vakuum utan är en del i bredare säkerhetsfaktorer, vilka har försämrats på grund av covid-19.

För att återskapa ett bättre samhälle måste vi försäkra oss om att offren inte glöms och att deras röster hörsammas på alla beslutsnivåer. Det är oerhört viktigt att det finns ett ansvarsutkrävande gentemot dem som har begått dessa vidriga dåd. Ansvarsfrihet kan inte vara ett alternativ.

Jag undrar: Hur avser utrikesministern att arbeta med resolution 1325, förhindra sexuellt våld i konflikter och utkräva ansvar?

Fru talman! Jag tackar Sultan Kayhan för denna viktiga fråga. Jag börjar med situationen i Tigray i Etiopien, som är oerhört oroväckande. Sverige har tillsammans med EU manat till stopp för våldet, skydd för civila och obehindrat humanitärt stöd. Detta har jag också vid flera tillfällen framfört till min etiopiske motpart, och statsministern har framfört detsamma till sin motpart.

Det finns mycket oroande rapporter om övergrepp och kränkningar när det gäller sexuellt och könsbaserat våld. Vi ser också rapporter om övergrepp i andra delar av landet än Tigray. Vi kräver oberoende utredningar och att ansvariga ställs till svar för övergreppen och kränkningarna. Vi använder också FN:s resolution 1325 på alla sätt vi kan.

Fru talman! Min fråga går till Amanda Lind. Jag är väldigt orolig över det minskade idrottsutövandet bland unga vuxna och bland ungdomar. En färsk undersökning visar att det var så mycket som 500 000 färre deltagartillfällen förra året och att det var 6 miljoner som deltog i idrott under 2020.

Jag ser med stor oro på detta. Man såg faktiskt en vikande tendens även före pandemin. Idrott är viktigt för hälsan, för gemenskapen och för att bryta isolering. De grupper där antalet idrottsutövare nu minskar mest är unga vuxna över 17 år och personer med funktionsnedsättning över 25 år. Det är oerhört viktigt att få igång idrotten igen. Jag är väldigt rädd för att man inte kommer tillbaka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har jag en fråga till kultur- och demokratiministern: Vad kan man göra åt det här bekymret, som faktiskt har funnits under ganska lång tid?

Fru talman! Jag tackar Marie-Louise Hänel Sandström för en väldigt viktig fråga. Jag delar den oro som riksdagsledamoten för fram över det minskade idrottandet bland våra barn och unga och egentligen bland hela vår befolkning. Det här är som sagt en utveckling som fanns redan innan pandemin slog till. Vi såg vikande aktivitetsnivåer hos våra barn och inte minst tonåringar.

För regeringen har det varit viktigt att prioritera barns möjlighet till idrottande under pandemin. I Sverige har barn i större utsträckning än i många andra länder i Europa och världen haft möjlighet att träna sin idrott under största delen av pandemin, och det har varit viktigt. Nu vore det naturligtvis väldigt bra att så snabbt som smittläget tillåter också kunna komma igång med matchverksamheten, för den motiverar, inspirerar och ger den där glädjen och lusten att fortsätta.

Vi har skjutit till krisstöd till idrotten. Det är helt avgörande för att behålla vårt föreningsliv. I den senaste budgeten har vi också skjutit till medel för återstart särskilt riktade mot barn och unga. Det kommer att vara viktigt att få tillbaka ungarna till idrotten.

Fru talman! Jag hade tänkt ställa en fråga till Åsa Lindhagen om vilket hennes svar är till de unga som tvingas tacka nej till jobb, studier och självständighet på grund av det andra amorteringskravet. Men faktum är att vi redan vet svaret på den frågan. Miljöpartiet kommer att fortsätta driva en politik som tillåter att klyftan växer och vidgar sig mellan dem som har ett eget hem och dem som inte har det.

Min fråga handlar i stället om vilket regeringens besked i frågan egentligen är, eftersom Socialdemokraterna nyligen gått ut och kritiserat amorteringskravet i Fastighetstidningen. De skriver: "Det är rimligt att se över amorteringskraven. . Alla de pålagor som skett under det senaste decenniet är med största sannolikhet inte motiverade. . Ett mer välavvägt amorteringskrav för unga och förstagångsköpare vore önskvärt."

För att göra det extremt tydligt för de unga som knackar på dörren till vuxenlivet: Vems besked är det som gäller - Miljöpartiets eller Socialdemokraternas?

Fru talman! Jag har sagt det tidigare i den här debatten: Jag är ingenjör i grunden och tycker att det är intressant med siffror. När vi tittar på amorteringskravet kan vi konstatera att varken antalet eller andelen unga som lånar pengar har förändrats sedan amorteringskravet infördes. Däremot tar man och lånar lite mindre. Man köper lite billigare lägenheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är inte genom att ta bort amorteringskravet som vi kommer att lösa bostadskrisen, utan genom att bygga fler billiga hyresrätter som människor har råd att efterfråga och genom att satsa på studentbostäder. Regeringen gör stora insatser med till exempel investeringsstödet för att få fler hyresrätter på plats.

Vi har förstås en bostadsmarknad som är väldigt utmanande för många människor. Det är oerhört höga priser och svårigheter att ta steget in. Men det är inte genom att avskaffa amorteringskravet som vi kommer att lösa detta, eftersom vi ser att människor inte har lånat mindre pengar. Unga har inte gjort det. Vi måste titta på siffrorna som finns. Det är andra saker som måste till.

Fru talman! Min fråga riktas till statsrådet Tomas Eneroth.

Sedan 2000 har 315 människor dött på grund av mäns våld mot kvinnor. Jag har själv jobbat på domstol. Jag har sett våldet som leder fram till det här. Jag har hört kvinnor berätta om hur huvudet dunkas mot betong. Jag har hört berättelserna om hur man får sparkar mot magen när man är gravid. Det är fruktansvärda berättelser.

Det är många som engagerar sig i de här frågorna. Jag har lovat dem som jag har träffat att jag ska göra vad jag kan för att få det här våldet att upphöra. Men det jag märker i diskussionen med dem nu är att det finns en misstänksamhet. De här frågorna uppmärksammas just nu, men jag tror att det är många där ute som vill veta: Menar regeringen allvar? Kommer man att hänga i när rubrikerna avtar? Kommer man att hålla fast vid det här långsiktigt och verkligen få till en förändring?

Fru talman! Ja, verkligen! Det säger jag av hela mitt hjärta.

Det här är frågor som har varit prioriterade för oss hela tiden. Under flera år har vi systematiskt arbetat med att skärpa lagstiftning, stödja kvinnojourer och se till att beivra mäns våld mot kvinnor. Inte minst har vi under pandemin gjort extrainsatser för att skydda väldigt många fler som utsätts för våld.

Det handlar också om att oförtrutet föra ett arbete för att förebygga detta. Jag noterar ibland att en del hånar genuspedagogik och hela den diskussionen. Men hur viktigt är det inte att redan tidigt i förskolan, skolan, fritidslivet och föreningslivet uppmärksamma attityder i omklädningsrummet eller hur pojkar och flickor förhåller sig till varandra. Här har vi alla ett ansvar. Regeringen kommer att hålla stenhårt fortsatt fokus på detta, med tydliga resurser till polis och rättsväsen. Men alla vi här, inte minst alla män, har ett otroligt stort ansvar för att nu ta civilkuraget och ryta ifrån varje dag när det behövs.

Frågestund

Frågestunden var härmed avslutad.

Socialförsäkrings-frågor