Frågestund

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

Ända sedan Försvarsberedningens slutrapport Värnkraft presenterades våren 2019 har svensk försvarspolitik präglats av oreda. Det är djupt beklagligt. Socialdemokraterna vägrade ju att ställa sig bakom Försvarsberedningens slutrapport eftersom man inte ville ställa upp på de ekonomiska åtagandena. Sedan träffade man en ekonomisk överenskommelse med C och L som inte var prissäkrad. Konsekvensen är att ÖB nu säger att bara hälften av Försvarsberedningens förslag kan genomföras fram till 2025.

Försvarsministern har ju tillsatt en analysgrupp för att utvärdera Försvarsmaktens underlag tillsammans med Försvarsberedningens förslag. Den analysgruppen har lidit av allvarliga brister som att inte kunna hantera sekretessbelagt material. Jag vill därför fråga försvarsministern om han är villig att använda Försvarsberedningen för de kommande politiska förhandlingarna inför det nya försvarsbeslutet.

Herr talman! Det var nog allmänt hälsosamt att det redan på ett tidigt stadium konstaterades att det inte är säkert att exakt det som Försvarsberedningen har sagt om ekonomin håller i konfrontation med verkligheten. Därför gjorde vi precis som man brukar göra, tog in en analys från Försvarsmakten, och där framkom det att detta inte stod på helt solid grund. Sedan har vi gått vidare. Det var nödvändigt att genomföra denna analys av ekonomin, som Pål Jonson själv har deltagit i så sent som i dag och som numera är att betrakta som ett avslutat arbete.

Vi kommer i de former och den förhandlingsverksamhet som framöver ska leda till ett försvarsbeslut att klara ut att vi kan dela hemlig information, klara ut öppenheten och lägga grunden för en bred framtida försvarsuppgörelse.

Herr talman! Jag kan konstatera att det ju inte var så att regeringen inväntade Försvarsmaktens underlag. Ni fattade beslut om ekonomin den 30 augusti, så i det avseendet skiljer det ingenting från Försvarsberedningens analys.

Sedan vill jag påminna om att Försvarsberedningen är regeringens organ för samråd om och inriktning av den framtida försvarspolitiken. Är regeringen mån om att vidmakthålla en bred politisk samsyn kring säkerhets- och försvarspolitiken bör den alltså vara öppen för att använda Försvarsberedningen.

Herr talman! Självklart, och det vet Pål Jonson, är vi måna om att lägga grunden för bredd i uppgörelsen.

Vi håller nu på och tittar på formerna för hur man ska driva detta arbete framöver. Jag har nyss redogjort för ingångsvärdena till hur ett sådant arbete kan genomföras.

När det sedan gäller vår uppgörelse gjorde vi den på den här nivån. Det är dock inte detsamma som att jag själv gick ed på att detta var den exakta nivån för att fullfölja alla Försvarsberedningens ambitioner - även om Försvarsberedningen tidigare hade en total säkerhet i detta, som visade sig inte stämma med verkligheten.

Herr talman! Andelen kvinnor som utsätts för grova sexualbrott under tvång ökar. Däremot minskar andelen utvisningar av dömda gärningsmän.

Vi har bland annat den uppmärksammade domen gällande en gruppvåldtäkt där tre utländska gärningsmän av tingsrätten dömdes för grov våldtäkt till fleråriga fängelsestraff och utvisning. Hovrätten ändrade dock domen för en av männen så att utvisningsbeslutet upphävdes, med motiveringen att mannens psykiska ohälsa gjorde honom särskilt sårbar i hemlandet och att en utvisning skulle drabba mannen orimlig hårt.

Inget våldtäktsoffer ska behöva höra att en utvisning medför men eller att våldtäktsmannens psykiska ohälsa gör honom särskilt sårbar i hemlandet så att han därmed får straffet sänkt eller till och med får rätt att stanna i Sverige. Brottsofferperspektivet är som bortblåst med regeringens politik.

Hovrätten gör bedömningar utifrån hur lagen är utformad. Det är alltså inte hovrätten som bär ansvaret för utfallet utan lagstiftaren.

Min fråga går till Mikael Damberg: När planerar regeringen att göra handling av sitt löfte så att fler kriminella faktiskt utvisas?

Herr talman! Bland de värsta brott som begås är när kvinnor utsätts för våldtäkt eller sexuellt våld. Det pågår ett arbete där vi har skärpt straff. Vi gör nu också en stor satsning på Polismyndigheten, där 350 personer anställs runt om i Sverige för att snabbare utreda den här typen av brott. Vi vet att när man gör utredningsarbetet korrekt leder det till fler fällande domar.

Svensk lagstiftning medger och stipulerar att det vid denna typ av grova brott också är möjligt att döma till utvisning. Som statsråd i Sveriges regering bör jag inte kommentera hur enskilda domar har utfallit, men jag kan konstatera att lagstiftningen medger att man utvisar vid grova brott.

Herr talman! Regelverket för utvisning vid brott har sett likadant ut sedan 1994. Behovet av ny lagstiftning är stort. Det är rimligt att människor som kommer hit ska följa svenska lagar och regler. Gör man inte det ska man helt enkelt inte vara kvar i Sverige.

HD:s avgörande dom, som jag hänvisade till, är vägledande för resten av Sveriges domstolar. Vad som krävs för att undvika att utländska våldtäktsmän inte döms till utvisning är en enkel lagändring. När, mer exakt, planerar regeringen att få igenom denna lagändring?

Herr talman! Genom att vi bedriver en politik som skärper straffen för denna typ av brott blir det enklare att döma till utvisning, eftersom det hänger ihop med typen av brott men också med hur allvarligt brottet är. Ju allvarligare brottet är, desto större är chansen och möjligheten att utvisa.

Men det bygger också på att vi har bevis, och där gör vi just nu en väldigt stor kraftsamling för att ge polisen större möjligheter att utreda denna typ av brott så att det verkligen leder till fällande dom.

Herr talman! Min fråga riktar sig till idrottsminister Amanda Lind.

Under förra året släppte Generation Pep sin rapport om barns och ungas rörelsemönster. Den visade att alldeles för många rör sig alldeles för lite. Rapporten befäster också att aktiviteterna avtar med åldern och att flickor rör sig mindre än pojkar. Flickor i gymnasiet är de som rör på sig allra minst.

Detta är oroväckande, tycker jag. Varför tycker inte flickor att det är lika roligt att idrotta, leka och träna som pojkar tycker? Beror det på för lite idrott i skolan? Beror det på att skolgårdar och andra miljöer mest är anpassade efter lagidrotter? Beror det på att idrottsrörelsen är för tävlingsinriktad?

Det här är frågor som Centrum för idrottsforskning ställer sig. De menar också att idrottsrörelsen behöver bli lite mer rörlig. Det ska vara enkelt att börja träna eller utöva en idrott utan krav på prestation, även i äldre åldrar.

Folkhälsan bland barn och unga är inte jämlik och visar sig heller inte vara jämställd. Jag skulle vilja höra idrottsministerns syn på detta och om det finns något arbete på gång för att förändra det.

Herr talman! Jag delar helt den problembild som Helena Vilhelmsson beskriver. Sådana här rapporter har vi tyvärr fått under rätt många år från Centrum för idrottsforskning och från annan forskning som pekar på att barn rör sig alldeles för lite, slutar idrotta tidigare och att det fortfarande finns en ojämlikhet och en ojämställdhet inom idrotten.

Regeringen är tydlig mot Riksidrottsförbundet och idrottsrörelsen med att man måste göra mer för att motverka detta. Idrottsrörelsen ser just nu över sina bidragsregler för att de i högre grad ska styra mot mer jämlikhet och mer jämställdhet. Det är en viktig sak.

Sedan måste vi också göra mer från det offentliga. Vi har infört 100 fler idrottstimmar i skolan. Det bidrar såklart till mer idrott och rörelse. Vi måste göra mer när det gäller hur vi utformar våra miljöer för mer rörelse och mer hållbarhet över huvud taget.

Sedan tror jag också att kommunerna har ett viktigt jobb i att samverka mer med både idrottsrörelsen och den öppna fritidsverksamheten för att ställa lokaler till förfogande och på olika sätt öppna upp idrotten för fler i vårt land.

Herr talman! Det är tryggt att höra det. Jag vet att det är många som jobbar med det här. Det är mödra- och barnhälsovården, förskola och skola, föreningsliv, näringsliv och inte minst vi här genom politiska styrmedel. Men frågan är om det räcker. Trots att vi har antagna folkhälsomål blir situationen inte så mycket bättre.

Jag funderar på om det kanske behövs en bättre samordning. Andra länder har antagit ramverk och strategier för att tydliggöra exakt vem som ansvarar för vad. Anser ministern att det kan vara en del av lösningen för att det här ska förtydligas och vi faktiskt ska nå våra folkhälsomål för barn och unga?

Herr talman! Det skulle absolut kunna vara en del av lösningen. Samtidigt har vi uttalade målsättningar. Vi vet att det här är en utmaning, och jag tror att det absolut viktigaste är att vi får till effektiva åtgärder. Nu har vi som sagt just infört 100 fler idrottstimmar i skolan. Vi har Rörelsenätverket som jobbar just för samverkan mellan utbildning, skola och idrottsrörelse för att få in mer naturlig rörelse i skolan och öka kontaktytorna mot föreningslivet. Idrottsrörelsen jobbar intensivt med frågan. Vi måste göra mer.

Herr talman! Jag vill rikta min fråga till inrikesminister Mikael Damberg.

På bara några år har antalet rån mot unga offer mer än fördubblats. 2 484 brott anmäldes 2019. Det ger känslan av att inte vara fredad och av att man när som helst kan bli bestulen och också förnedrad. Det är en alarmerande utveckling. Brotten sker inte bara i de stora städerna utan även på mindre orter, till exempel nyligen i Fristad utanför Borås.

Herr talman! Krafttag krävs för att vända denna negativa trend, och vi kristdemokrater vill skärpa straffen för unga som begår brott. Förvånande nog har statsministern nyligen förklarat att det är Alliansens skattesänkningar mellan 2006 och 2014 som är orsaken till ökningen av ungdomsrånen som vi ser i dag. Jag undrar därför: Delar inrikesministern statsministerns analys vad gäller orsaken till ökningen av antalet ungdomsrån? Om så är fallet: Hur ser ministern på regeringens egna skattesänkningar i den senaste budgeten och i S-regeringens budgetar före 2006?

Herr talman! Tack för en viktig fråga, Ingemar Kihlström!

Ungdomsrånen plågar Sverige just nu. Vi har sett en kraftig uppgång de senaste åren. När man ser bilder och tar del av rapporteringen kring det här förstår man hur brottsoffren, de här unga människorna som drabbas, känner sig. Deras familjer känner stor oro för sina barn efter att någonting sådant här har hänt.

Jag ser också någon form av brist på moral kopplad till de här händelserna, som också ibland har grovt förnedrande inslag. Där måste man ställa sig frågan hur föräldrarollen ser ut och hur moralen kan brista på det här sättet.

Vi tar det här på väldigt stort allvar. Polisen sätter in kraftfulla åtgärder, polisen växer, vi sätter upp fler kameror och vi inför en ny ungdomspåföljd med straff för just den här ungdomskategorin som kan komma i fråga. Men vi måste också göra förebyggande insatser genom skola och socialtjänst inte minst i de utsatta områdena för att se till att unga människor inte hamnar snett. Det kommer att krävas skattepengar för att ha råd med de välfärdsinvesteringar som krävs.

Herr talman! Tillsammans med straffskärpningar behövs, precis som ministern säger, förebyggande åtgärder. Familjen är grundpelaren i samhället och behöver ibland stöd för att bryta ungdomars negativa livsval.

Kristdemokraterna har föreslagit en nationell krissocialjour som skulle kunna hjälpa den lokala socialtjänsten ytterligare. Regeringen har den senaste tiden anslutit till Kristdemokraternas förslag om psykiatriambulanser och ökade befogenheter för tullen. Är det dags att också ansluta till förslaget om en nationell krissocialjour?

Herr talman! Jag tycker att det är bra att vi har en diskussion där vi funderar mer över vad vi kan göra i förebyggande syfte också på nationell nivå. Vi har gett i uppdrag till både Skolverket och socialtjänsten att rikta insatser för att jobba mer förebyggande.

Jag utesluter inte att det behövs ytterligare insatser för att de här unga människorna tas om hand tidigt så att de inte dras in i den här typen av kriminell verksamhet. Det är det mest brottsförebyggande arbetet vi kan göra. Men då krävs det också skattepengar. Då kan man inte alltid när man får chansen, också från Kristdemokraternas sida, prioritera stora skattesänkningar.

Herr talman! Jag tänkte fortsätta lite på samma ämne som tidigare frågeställare hade, alltså att vi har ett tilltagande våld bland unga människor.

Även när flera av dem som ska svara på frågorna här i dag var unga förekom våld. Det var inte sällan så att fattiga och utsatta barn gav sig på dem som var mer privilegierade, kanske i SSU eller FPU, där jag själv var aktiv. Men nu har vi en helt annan utveckling. Vi ser bötning, manning och förnedringsrån, och vi ser att unga tas upp i grovt kriminella gäng och tvingas utföra mängder av brott och bära narkotika och handeldvapen.

Vi tittar nu på att ta bort straffrabatterna som är automatiska i dag för unga människor över 18 år. När tänker statsrådet Damberg återkomma med ett förslag till riksdagen? Det brådskar. Man ska beakta ungdomars ålder, men man ska inte ha automatiska rabatter för dem som begår brott på brott.

Herr talman! Tack, Johan Pehrson, för en viktig fråga!

Det kommer att behövas nya påföljder för ungdomar, och jag tror att vi har en viktig diskussion om den nya ungdomspåföljden som kan innebära utegångsförbud för just den här ålderskategorin och som innebär att de inte får vara på stan så att vanliga skötsamma ungdomar vågar vara ute medan de här ungdomarna får vara hemma med fotboja. Men det behövs också förändringar av dagens system med ungdomsrabatten. Den fungerar inte på ett tillfredsställande sätt.

Som Johan Pehrson vet är det inte jag som kommer att lägga fram de förslagen utan Morgan Johansson, men vi räknar med att göra det inom en ganska snar tid.

Herr talman! Det gläder mig att höra. Jag vill bara understryka att för att det här ska få stöd i riksdagen underlättar det att statsrådet Damberg när han talar med justitieminister Morgan Johansson tar med sig att vi kräver att det egentligen inte ska vara några rabatter alls. Bara människor som någon gång tidigare har begått ett brott kan komma i fråga. Det får inte begränsas av vilken sorts brott det är och så vidare, för vi måste vara tidigare och tydligare.

Den enklaste socialpedagogiska åtgärden vi kan vidta för att minska brottsligheten är tidiga och tydliga tag. Annars måste vi vara stenhårda, och det vill vi undvika.

Herr talman! Jag vill understryka att det är viktigt med tidiga reaktioner från samhällets sida och tidiga insatser för unga människor så att de inte hamnar snett, men det är också viktigt med en förändring av ungdomsrabattsystemet. Jag uppfattade också behandlingen i utskottet som att det inte fanns stöd för Moderaternas linje att helt ta bort det, och det låter väl lovande när vi nu jobbar vidare med förslaget.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till Mikael Damberg.

Efter några grova våldsdåd kom det som blev droppen, och det var när en 15-årig pojke i Malmö blev skjuten i november förra året. Då startades vad som kallas en nationell händelse. Den kallades Rimfrost. Tidigare har vi haft en nationell händelse efter terrordådet på Drottninggatan i Stockholm och efter skogsbränderna.

Det är alltså polisen som har jobbat med Operation Rimfrost. Syftet var att minska antalet sprängningar och skjutningar, öka beslagen av skjutvapen och sprängmedel och minska antalet gängkriminella - det kan ske både genom att man griper dem och att man genom avhopparverksamhet får dem att lämna kriminaliteten - och att öka allmänhetens trygghet, bland annat genom synliga poliser.

Nu har Rimfrost pågått ett tag. Hur har det gått?

Herr talman! Tack, Hillevi Larsson, för en viktig fråga!

Operation Rimfrost har rullat på i några månader nu. Jag var i Malmö i måndags och träffade polisen för att höra hur de upplever att det har gått. Deras bild är att den förstärkning de har fått har gjort skillnad. Jag tror att många Malmöbor upplever att det har varit en större närvaro och att mycket av den öppna narkotikaförsäljningen har slagits ut eller störts på ett helt annat sätt.

Polisen hade presskonferens tidigare i dag och rapporterade vad insatserna har lett till så här långt: 192 är frihetsberövade, 247 husrannsakningar har gjorts och 293 vapen och 63 kilo sprängämnen har beslagtagits. Det står klart att det ger effekt när polisen kraftsamlar på det här sättet.

Vi måste dock utvärdera det ordentligt och se vad den samlade effekten blir.

Polisen meddelade också att man nu flyttar över en del resurser mot Uppsala, där man ser problem med gängkriminalitet.

Herr talman! Jag har själv märkt av den ökade närvaron i Malmö. Jag bor ju där. För inte så länge sedan var jag ute och cyklade och såg sammanlagt tre polisbilar som stannade fordon längs med vägen. Gripandena gick väldigt lugnt till, men det syntes ändå att något hände.

Det är hoppingivande att en sådan här ändå ganska kort insats kan ge effekt. Det visar att det går att knäcka gängbrottsligheten. Det gäller bara att fortsätta på det här spåret och att sprida insatserna till fler områden.

Herr talman! Jag tror verkligen att Hillevi har rätt. Det går. När vi har samlade resurser slår det mot gängen. Det får effekt.

Det är dock viktigt att säga till Malmö, som inte skulle stå ensam i det här, att polisen kommer att fortsätta att ha extra resurser i Malmö även om man flyttar över resurser också mot Uppsala. Det här arbetet ska vara långsiktigt. Det kommer nämligen att komma bakslag. Men det har visat sig att när vi slår på det här hårda sättet ger det effekt.

Herr talman! Jag har under några dagar följt Sametingets plenum i Umeå. Flera av statsrådet Linds ansvarsområden diskuterades flitigt. Det gäller kulturens finansiering, önskan om en samisk nationalscen, samiskt idrottande, särskilt ungdomars, och språk.

Det var mycket diskussion om den samiska sanningskommission som ska genomföras. En del ledamöter upplever att det inte händer någonting. En förklaring är att Sametinget saknar finansiering för det förankringsarbete som behöver ske inför kommissionens arbete. Det är såklart en viktig fråga för det samiska folket.

Vi i Miljöpartiet har gått till val på att vi ska stärka urfolket samernas självbestämmande och inflytande. Vi vill att Sverige ska skriva under ILO:s konvention 169 om urfolks rättigheter och att Sverige ska ta ansvar och ge upprättelse för historiska övergrepp. Därför undrar jag om statsrådet kan informera om hur arbetet med sanningskommissionen ser ut just nu och om de närmsta planerna.

Herr talman! Tack, Camilla Hansén, för frågan!

Det är viktigt att vi synliggör de övergrepp och kränkningar som har begåtts mot våra nationella minoriteter och mot urfolket samerna. Vi ser att allt fler länder, inte minst i Norden, tar de stegen och inför sanningskommissioner eller sannings- och försoningskommissioner.

Jag är glad över att regeringen för någon vecka sedan kunde meddela att vi kommer att införa en sanningskommission för tornedalingar, lantalaiset och kväner, efter nära dialog med den gruppen.

Vi har också haft en nära dialog med Sametinget om införande av en sanningskommission. Regeringen har meddelat att vi kommer att införa en sådan. Vi tittar just nu på frågan om medel för förankringsprocessen. Det är viktigt både att frågan om en sådan kommission är djupt förankrad i den aktuella minoritetsgruppen, att det är därifrån frågeställningarna väcks, och att vi jobbar med det på ett lyhört och noggrant sätt. Men det kommer att tillsättas en sanningskommission.

Herr talman! Statsrådet besvarade såväl frågan som mina två följdfrågor i ett och samma svar. Tack!

Herr talman! Min fråga går till statsrådet Peter Hultqvist.

Totalförsvaret består av två delar, dels det militära försvaret, dels det civila försvaret. Båda måste finnas på plats för att det samlade totalförsvaret ska kunna lösa sina uppgifter i händelse av höjd beredskap och krig.

Regeringen har gett besked om hur man ser på finansieringen när det gäller det militära försvaret men inte när det gäller det civila försvaret. Försvarsberedningen har i bred politisk enighet sagt att kostnaderna för det förslag för att stärka det civila försvaret och totalförsvaret som beredningen har lämnat sammantaget uppgår till 4,2 miljarder kronor per år i slutet av försvarsbeslutsperioden 2021-2025.

Min fråga gäller om statsrådet och regeringen står bakom den nivå på finansiering som Försvarsberedningen har angett för det civila försvaret.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Eftersom jag ansvarar för civilt försvar anser jag att det bör vara jag som svarar på frågan.

Det är precis som frågeställaren säger. Det finns inte i dag avsatt medel för hela satsningen som fanns inom Försvarsberedningens rapport. Det som är avsatt är den första delen, något över 400 miljoner kronor årligen, för att bygga upp civilförsvaret och att ta fram de underlagen och jobba med planering. Det är ett återtagandearbete som nu sker.

Just nu ligger ett uppdrag på ett tjugotal bevakningsansvariga myndigheter att utifrån Försvarsberedningens rapport komma in till regeringen med en analys av vilka åtgärder som bör prioriteras. Man ska kostnadssätta dem så att vi kan göra en beräkning av kostnader och möjligheter för att gå framåt och på vilka prioriterade områden vi ska göra det för att totalförsvaret som helhet ska få bästa möjliga utveckling.

Herr talman! Tack, statsrådet Damberg!

Sedan regeringen i 2015 års totalförsvarsbeslut lade fast att planeringen för totalförsvaret skulle återupptas har fem år passerat. Och det säkerhetspolitiska läget har under denna period försämrats ytterligare.

Det är viktigt att inte dra detta i långbänk, när man nu har en bred politisk enighet i Försvarsberedningen gällande finansieringen.

Herr talman! Det finns inga tankar på att dra någonting i långbänk. Men vi måste göra rätt.

Sverige har avvecklat en stor del av det civila försvaret och ska nu bygga upp det igen utifrån nya förutsättningar. Det handlar om omvärldsförändringar, digitalisering och även att mycket som tidigare var i offentlig regi nu är i privat regi. Därför kommer utbyggnaden av det civila försvaret att behöva ske på ett delvis annorlunda sätt. Och därför behöver vi ett underlag som gör att vi fattar rätt och korrekt beslut när vi ska återuppta det civila försvaret.

Herr talman! Min fråga går till Mikael Damberg.

I dag kom domen i det uppmärksammade förnedringsrånet där ett invandrargäng kissade på sitt offer, vilket vi hörde om i förra veckan. Alla blev dömda. Men ingen fick fängelse, och ingen blev utvisad. Vi har alltså ytterligare ett ungt brottsoffer som kanske har fått sitt liv sönderslaget men som aldrig kommer att få någon upprättelse.

Faktum är att färre än hälften av alla människor som kommer till vårt land och begår ett grovt brott blir utvisade. De flesta får stanna och kommer normalt sett ganska snabbt ut på gatorna igen.

Jag undrar hur många fler som ska behöva misshandlas och förnedras, hur många fler som ska behöva mördas, skjutas eller sprängas och hur många fler tjejer som ska bli våldtagna innan regeringen förstår att vi behöver fängsla och eller utvisa alla människor som begår den här typen av grova brott.

Herr talman! Jag kommer att fördöma varje våldsbrott, varje rån och varje misshandel. Det är helt oacceptabelt. Det var därför jag i ett tidigare svar förklarade att polisen kraftsamlar kring detta, att vi förändrar regelverket så att polisen alltid ska utreda den typen av brott och att regeringen har lagt fram en ny ungdomspåföljd som innebär att man både kan sätta fotboja på de ungdomar som beter sig illa och kan ge dem utegångsförbud.

Vi har en utbyggnad av fler närvarande poliser och har sett till att få ett system som innebär att vi kan sätta upp fler kameror för att öka tryggheten när det gäller den gruppen. Dessutom har vi diskussionen om ungdomsrabatten, som kommer att förändras framöver.

Jag vill dock varna för dem som vill använda den typen av brott för att polarisera samhället. Jag uppfattar att det finns politiska krafter som vill använda det för att skapa mer motsättningar i samhället. Jag tror inte att det är bra och vill varna för det.

Vi har sett väldigt grova våldsbrott också i våra grannländer, där människor har gått för långt på grund av sin invandrarfientlighet. Det vill jag inte se i Sverige.

Herr talman! Min fråga gällde varken fotboja, utegångsförbud eller huruvida regeringen fördömer våldsbrott. Den gällde huruvida inrikesministern tycker att den som begår ett grovt brott - säg att man kommer till Sverige och blir dömd för våldtäkt - bör sitta i fängelse. Och bör man i så fall utvisas, i samtliga fall?

Herr talman! Jag har redan sagt att svensk lagstiftning medger att man vid grova brott utvisas. Det är huvudregeln om man begår grova brott i Sverige, och så ska det vara. Jag tycker inte att man ska ha någon annan ambition.

Jag vill dock varna partier för att i någon form av logik använda våldsbrott för att öka polariseringen i samhället. Jag vill påminna om vad Säpochefen har sagt: Våldsbejakande högerextrem ideologi gynnas av en hätsk retorik och ökad polarisering. Det har vi inte minst nyligen kunnat se i Tyskland. Jag vill därför varna för det.

Herr talman! Även jag vill ställa en fråga till statsrådet Mikael Damberg. I veckan har vi kunnat se rejäla översvämningar längs västkusten. Henån, Grebbestad, Fjällbacka och inte minst Uddevalla drabbades i måndags av kraftiga översvämningar.

I en tid av ökade klimatförändringar, som också blir alltmer påtagliga, kommer det att bli vanligare med skogsbränder, stormar och översvämningar. Det kräver klimatanpassningar och fler förbättringsåtgärder för att minska effekterna av detta. Det vilar ett stort ansvar på såväl lokal som nationell nivå.

Min fråga till statsrådet är: Vilka åtgärder kommer statsrådet att vidta för att framöver stärka arbetet med klimatanpassningsplaner och förbättringsåtgärder på området?

Herr talman! Jag har ett övergripande ansvar för krishanteringen i samhället och kan därför såklart svara på detta. Mitt specifika ansvar gäller även Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Det är en myndighet som bistår med extraresurser i form av ledningskapacitet, Rakelsystemet och extra materiel i händelse av stora olyckor. Myndigheten har under de senaste åren förstärkt sin beredskap. Man har nu gjort insatser i Västsverige i samband med de höga vattenstånd som uppstått. Flera myndigheter har samverkat och arbetat ihop för att ha en beredskap så att de kan göra insatser där.

Vad gäller skogsbränder, som också nämndes, har vi i dag en avsevärt starkare beredskap för att hantera stora skogsbränder än vad vi hade tidigare. Det är i form av utbildning, utrustning och flygande resurser såsom helikoptrar, som har visat sig fungera väldigt bra.

Det behövs dock också ett långsiktigt klimatanpassningsarbete, som olika myndigheter har ansvar för. Kommuner kan i vissa fall få stöd till det från staten.

Herr talman! Efter skogsbränderna fick Sverige en stor insikt om att mer behövde göras. MSB har ökat sina förstärkningsresurser, bland annat med branddepåer och brandsläckningsflygplan. Centerpartiet var först ut av alla partier med att kräva att Sverige skulle köpa in egna plan för att ha en bättre kapacitet. Vi är glada för detta.

Översvämningarna är också en konsekvens av klimatförändringarna. Kommer regeringen att arbeta för att stärka förmågan att hantera översvämningar framöver?

Herr talman! MSB jobbar med att ge förstärkningsresurser vid översvämningar och liknande händelser. Även fler myndigheter är involverade i detta.

Eftersom jag brukar bli KU-anmäld för diskussioner om antal och liknande i debatter vill jag säga att MSB gör en upphandling av möjliga flygplan. Detta är ännu inte klart. Det som är klart är helikopterresursen, som kommer att finnas också i sommar.

Herr talman! Låt oss gå över till ett helt annat ämne. Jag har en fråga till biståndsministern.

Enligt regeringen är religions- och övertygelsefriheten prioriterad inom utrikespolitiken. Men vad händer konkret? Det går inte att verka i utvecklingsländer utan kompetens om religionens roll och hur man kan använda religiösa ledare för att få till stånd ett förändringsarbete. I dag saknar Sida verktyg att analysera och hantera religionsfrihetsfrågor i utvecklingssamarbetet. Likaså har UD ingen kontinuerlig kompetensutveckling.

Nyligen träffade jag Svenska missionsrådet som sa att de gärna vill vara med och bidra i arbetet och utbilda både UD och Sida. Det finns säkert också andra organisationer som kan göra detta.

Hur ser biståndsministern på att lyfta upp religionsfrågorna i biståndsarbetet? Hur vill han säkerställa att UD och Sida har den kompetens som behövs?

Herr talman! Tack för en viktig fråga! Just i år har vi höjt förvaltningsanslaget för Sida med 150 miljoner kronor. Det är en kraftig ökning, och någon sådan ökning har inte gjorts på över tio år, trots att biståndsanslagen har ökat. Detta innebär att Sida framöver kommer att ha betydligt mer resurser för att anställa människor på marken i olika länder där vi verkar för att ha kompetens att finnas med i de olika program och projekt som vi driver.

Dessutom har vi dragit igång en stor demokratioffensiv som innebär att vi stärker mänskliga rättigheter och demokratiarbetet i alla våra biståndsländer.

Herr talman! Jovisst, men Sida har ju inte några verktyg, som jag har förstått det. Jag hör inte att man i den så kallade demokratioffensiven lyfter upp behovet av att adressera religiösa ledare.

Vi vet att över 70 procent av världens befolkning bor i länder där det i samhället finns olika begränsningar för religions- och övertygelsefrihet. Detta skapar spänningar, våld, konflikter, förföljelse och så vidare. Detta är sådant som vi arbetar för att försöka motverka.

Hur ska detta fortsätta, från er sida sett?

Herr talman! I och med att anslaget ökar i år tar det naturligtvis ett antal månader innan Sida börjar anställa och kan genomföra en sådan ganska omfattande förändring. Vi kommer också successivt att stärka arbetet i alla de strategier som vi har och som ligger till grund för vårt internationella biståndsarbete.

Jag ser också att i de våldkonflikter som i dag finns internationellt är religionen ofta en central fråga. Jag håller helt med om att det behövs en förstärkning här.

Herr talman! Min fråga är riktad till försvarsminister Peter Hultqvist.

Svenskt försvar befinner sig i en fas av tillväxt och kommer så att vara under kommande år. Det är ett viktigt besked. Även om en hel del arbete återstår innan vi här i riksdagen kan fatta ett inriktningsbeslut för perioden 2021-2025 kan vi konstatera att en finansiering finns på plats. Den innebär en mycket kraftig förstärkning av vår försvarsekonomi.

Ett viktigt underlag för kommande beslut är Försvarsberedningens arbete och rapporter. Beredningen konstaterar bland annat att det finns ett antal områden i vårt land som är särskilt viktiga - strategiskt viktiga - i händelse av en kris eller ett krig. Ett sådant utpekat område är min hemstad Östersund, bland annat utifrån dess läge som viktig knutpunkt för de västliga förbindelserna.

Min fråga till försvarsministern är: Hur värderar han behovet av att stärka den militära närvaron runt Östersund och i Jämtlands län?

Herr talman! Jag tackar för frågan. Det är naturligt att frågor som denna kommer upp i en tid då vi ska genomföra försvarsförhandlingar om en framtida inriktningsproposition.

Inför den förra inriktningspropositionen beslutade vi ju att genomföra en satsning på Gotland, baserat på att det inte fanns någon fast militär representation där. Det handlade om att bygga upp en knutpunkt för att kunna gardera sig. På detta sätt kunde man även ge en viktig signal till Baltikum, Finland och det svenska fastlandet. Dominans av Gotland har ju en direkt inverkan på alla dessa områden.

Varje ny enhet som vi bygger upp eller ny geografisk lokalisering som vi gör bör ha en militärstrategisk utgångspunkt. Vad vi har kommit fram till i dessa förhandlingar återstår att se. Det är för tidigt att i dag dra sådana slutsatser. Men jag är väl informerad om alla intressenters olika ambitioner och argument.

Herr talman! Tack för svaret! Min fråga speglar förstås det engagemang för försvarets utveckling som är väldigt tydligt i min valkrets. Det är nog också ett uttryck för det som jag uppfattar att försvarsministern betonar i sitt svar, nämligen behovet av att fokusera på de militära behoven och inte låta andra intressen komma i vägen för dem. Det är förstås ett besked som jag och många med mig välkomnar. Jag tackar därför för svaret.

Herr talman! Tack så mycket!

Herr talman! Den 12 november 2019 gav EU-kommissionen klartecken för Telia att köpa Bonnier Broadcasting. Från och med den 2 december förra året tog Telia formellt över bolaget.

Affären sätter fingret på några kritiska frågor: mediedominans, statligt behov och statligt ägande. Ett tydligt exempel på detta är hur staten genom affären direkt och indirekt ges kontroll över merparten av all nyhetsförmedling i de nationella etermedierna. En sådan medial dominans brukar när det gäller andra länder rendera debatt i vårt land.

Min fråga går till kultur- och demokratiminister Amanda Lind: Anser ministern att det är problematiskt att staten riskerar att få en dominant ställning på mediemarknaden i och med Telias förvärv av Bonnier Broadcasting?

Herr talman! Först och främst vill jag säga att Telias förvärv av Bonnier Broadcasting inte var något som regeringen önskade. Regeringen är heller inte majoritetsägare i Telia.

Mediemångfalden är helt central i regeringens mediepolitik. Jag vill dementera att regeringen på det här sättet skulle skapa sig kontroll över dessa medieaktörer. En fri och oberoende journalistik är helt central. Vad gäller public service har vi väldigt många olika mekanismer för att säkra avståndet från både riksdag och regering. Det gäller även såklart i det här fallet.

Detta är helt centralt. Jag välkomnar att kommissionen gjorde en grundlig analys och genomgång av Teliaaffären utifrån konkurrenssituationen. Jag konstaterar också att Telia i samband med förvärvet av Bonnier Broadcasting gjorde vissa åtaganden som innebär att även andra distributörer än Telia ska erbjudas tillgång till TV4 och annat - de betaltjänster och Play-kanaler som ingår i Bonnier Broadcasting. Jag förväntar mig att Telia lever upp till åtagandena om en god konkurrens på svensk tv-marknad.

Herr talman! Jag skulle vilja ställa en följdfråga. Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp detta och verka för fri konkurrens på mediemarknaden, så att det inte blir en monopolställning? Den frågan skulle jag gärna vilja ha svar på.

Herr talman! Frågor som rör Telia och bolagsstyrning måste riktas till näringsminister Ibrahim Baylan. Men det är klart att jag som ansvarig för mediefrågor värnar en mediemångfald. Det innebär bland annat en fri och oberoende public service. Vi har arbetat för att stärka den lokala journalistiken. Vi har arbetat med mediestödet för att säkra att vi har journalistik i hela landet. Det är klart att jag kommer att fortsätta att följa frågan noggrant.

Herr talman! Hemlösheten bland Sveriges äldre ökar. Detta är ett oerhört svek mot de utsatta människor som behöver samhällets omsorg som allra mest. Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige.

Regeringen har i sitt arbete med samhällsförändringen prioriterat andra individer än dem som byggt upp vår välfärd. Det är verkligen dags att ändra på det nu. Jag vill därför fråga statsrådet Mikael Damberg: Lovar regeringen att inga pensionärer någonsin mer kommer att behöva sluta sina dagar ensamma, övergivna och hemlösa, fullständigt svikna av samhället?

Herr talman! Jag tackar för en viktig fråga om de äldre som har byggt upp vårt samhälle och som förtjänar vår respekt men också vår omsorg på ålderns höst.

Det är viktigt att se att kommunerna har ett bostadsförsörjningsansvar som de ska ta. Det gäller alla invånare, naturligtvis inklusive de äldre. Regeringen har tagit initiativ för att se till att det även byggs bostäder som vanligt folk har råd att bo i, inte minst hyreslägenheter. Detta var tyvärr en av de budgetposter som ströks när M-KD-budgeten fick stöd av Sverigedemokraterna - man strök hela investeringsstödet. Nu är det tillbaka igen med januariavtalssamarbetet.

Än så länge har det väl byggts någonstans runt 29 000 lägenheter med pressade hyror, som även kommer äldre till del. Det finns en speciell del som handlar om att man också ska ge stöd till att bygga äldrebostäder, så att äldre får fler platser att bo på och kan känna sig trygga även på ålderns höst.

Herr talman! I Sverigedemokraternas budget valde vi att göra om hela investeringsstödet till ett mer allmänt riktat stöd till kommunerna för att de själva ska kunna avgöra var pengarna bäst hör hemma i just den egna kommunen. Vi har också i vår budget riktat 1 miljard extra till kommunerna vad gäller äldreomsorgen. Vi får väl hoppas att vår budget vinner någon gång i den här kammaren, vilket den ännu inte har gjort.

Herr talman! Jag kan bara konstatera att man strök det investeringsstöd som gick till att bygga hyreslägenheter med pressade hyror, exakt det som många av dem som inte har så feta plånböcker behöver. Nu har vi lagt tillbaka det igen. Tyvärr gjordes det inte med hjälp av Sverigedemokraterna, utan av de fyra partier som samarbetar i samband med januariavtalet. Men jag tror att vi kommer att behöva bygga mer som vanligt folk har råd att efterfråga. Då måste det vara hyreslägenheter som vi väljer att prioritera.

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiministern.

I går kom en rapport från Sveriges kristna råd. Där står det att varannan kristen ungdom upplever sig kränkt för sin tro. Ministern är ansvarig för trossamfunden. I rapporten finns Svenska kyrkan med. Ärkebiskopen kommenterade detta i går i TV4 och sa att det inte finns någon religionsfrihet i Sverige när unga människor behöver gömma sin tro eller blir kränkta i skolan.

Jag skulle vilja fråga statsrådet: Delar ministern ärkebiskopens uppfattning?

Herr talman! Jag tackar Marcus Jonsson för att han lyfter fram denna viktiga fråga.

Vi har religionsfrihet i Sverige, och vi ska ha religionsfrihet i Sverige. Därför är det djupt allvarligt att så många svenska kristna ungdomar upplever att de inte kan vara öppna med sin tro. Det är helt förkastligt.

Jag har suttit i samtal med representanter från både kristna samfund och många andra samfund. Även muslimer och judar upplever det här hotet mot sig. Det är djupt allvarligt för vår demokrati att man inte känner att man kan vara den man är utan att utsättas.

Regeringen har ett offensivt arbete för att motverka hot och hat. Det gäller såklart oavsett anledning. Jag menar själv att rätten att uttrycka sin tro och stå för den man är och sin identitet är en mänsklig rättighet. Detta står högt i det arbetet.

Herr talman! Jag tackar för svaret. Det gläder mig att höra regeringens vilja att stå upp för det här och betoningen på att vi har religionsfrihet i landet.

Men jag skulle vilja fråga ministern om det också finns en insikt hos regeringen om att det förs en politisk diskussion mellan politiska företrädare och opinionsbildare vilken bidrar till en stigmatisering av troende. Tyvärr ser vi hur huvudmän till konfessionella friskolor misstänkliggörs. Ser man det som ett led i att människor känner sig kränkta och utanför och känner att deras tro är misstänkliggjord?

Herr talman! Regeringen jobbar med flera saker samtidigt. Vi måste kunna stå upp för religionsfriheten, jobba offensivt mot hot och hat och stå upp för alla människors möjlighet att vara den man är här i Sverige utan att utsättas. Vi jobbar också med frågor som handlar om exempelvis konfessionella friskolor, som är en svår fråga. Elever - människor, barn - ska ha rätt att stå för sin religion och ha tillgång till sin religion, men också såklart stå fria från den och vara fria från att bli otillbörligt påverkade. Det här måste vi stå upp för samtidigt. Religionsfriheten är helt central i Sverige.

Herr talman! Min fråga går till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

Ett museum är ett forum där dåtid möter nutid, så även i Norrköping, där Stadsmuseet nu visar utställningen Medlöperi och motstånd - nazismen i Norrköping då och nu. Denna utställning har blivit mycket uppmärksammad av medier. En anledning är att någon placerat en väska innehållande glasögon, tvålar och en antisemitisk nidbild utanför entrén - ett tydligt och hotfullt budskap. Men mest omtalad har utställningen blivit för att SD:s ordförande i Norrköping valt att polisanmäla utställningen.

Vad gör kulturministern för att säkra att museerna i framtiden inte ska skrämmas till att bli självcensurerande och därmed inte våga skapa utställningar som skulle kunna uppfattas som provocerande?

Herr talman! Jag tackar Åsa Karlsson för frågan. Jag blir såklart oerhört bekymrad över att det finns politiker runt om i Sverige som tyvärr tar alldeles för lätt på principen om armlängds avstånd. Denna princip är helt central, inte minst när det gäller museernas viktiga uppdrag att fungera som fria åsiktsbildare, kulturarvsinstitutioner och kunskapsspridare.

Vi införde en museilag förra mandatperioden som tydliggör att museerna själva ska bestämma över verksamheten, det vill säga att politiker inte ska gå in och fatta beslut som har med verksamhetens innehåll att göra.

Jag som minister kan såklart inte uttala mig om ett enskilt fall och huruvida det var ett brott mot museilagen eller inte. Men när museilagen utmanas är det viktigt att vi diskuterar den. Sveriges museer gör ett enormt arbete med att stötta museihuvudmännen i hur de ska tolka lagen, och jag tror att det fortfarande behövs kunskap. Men detta är en lagstiftning som alla museihuvudmän har att följa i hela landet.

Herr talman! Ministern nämner i svaret det viktiga begreppet armlängds avstånd. Det är ett motto som vi upprepar om och om igen, för kulturens innehåll ska ju vara självständigt från politisk påverkan. Men hur kan vi säkerställa det?

Herr talman! Kulturen har en enorm kraft, och just därför är det så viktigt att den får vara fri och inte riskerar att bli styrd av dem som sitter på den politiska makten och deras specifika ideologi.

Jag och regeringen gav för några månader sedan i uppdrag till Myndigheten för kulturanalys att analysera läget för principen armlängds avstånd och hur den tillämpas, både i kommunerna och nationellt. Det tror jag kommer att ge oss bra kunskap och en bra grund för att fortsätta värna denna viktiga princip framöver.

Herr talman! Säkerheten, tryggheten och försvaret i vår del av världen, i det nordatlantiska området, går i praktiken inte att tänka sig utan Storbritannien. Landet är oerhört viktigt för detta område.

Tyvärr är ju Storbritannien sedan den 31 januari inte längre en del av EU. Det innebär att landet inte heller är en del av Lissabonfördragets artikel 42.7 om säkerhet, som innebär att man ger ömsesidigt stöd och hjälp i händelse av olika påfrestningar. Dock kan Storbritannien ge det i egenskap av Natoland - till andra Natoländer.

Detta innebär att Sverige har förlorat en möjlig viktig allierad genom att vi sedan den 31 januari inte har några som helst säkerhetsgarantier med Storbritannien.

Ser försvarsministern detta som ett problem, och har försvarsministern i så fall någon idé om hur det problemet ska åtgärdas?

Herr talman! Dagen efter att Storbritannien hade genomfört folkomröstningen om att lämna EU ringde den dåvarande försvarsministern mig och meddelade att oavsett hur det blir med brexit kommer Storbritanniens förpliktelser mot Europa och det samarbete som man har med Sverige att fortsätta.

Vi har ett 54-punktsavtal med Storbritannien, ett av de mest omfattande samarbetsavtalen med något land. Vi är med i den brittiskledda styrkan JEF. Vi har ett avtal med Storbritannien när det gäller studier av nästa generations stridsflygplan, det vill säga efter 2040. Storbritannien deltar också i övningsverksamheten i vår del av Europa.

Jag anser att vi har en nära vän i Storbritannien och ett omfattande och väl fungerande samarbete som ska fortsätta. Även den nuvarande brittiska försvarsministern är mycket tydlig med just detta.

Herr talman! Vi moderater vill ta bort straffrabatten för myndiga personer mellan 18 och 21 år helt och hållet. Vad regeringen vill är mycket oklart.

Efter gängsamtalen presenterade regeringen ett förslag som innebar att rabatten skulle inskränkas marginellt för den som begått grov, upprepad brottslighet. Alla andra skulle även i fortsättningen få rabatten.

I förrgår behandlade justitieutskottet ett motionsbetänkande där denna fråga ingick. På sittande möte ändrade sig Socialdemokraterna och Miljöpartiet - de anslöt sig till en reservation från Liberalerna och Centerpartiet som innebär att straffrabatten slopas för alla över 18 år som inte är förstagångsförbrytare.

Bara några timmar senare gick justitieutskottets ordförande Fredrik Lundh Sammeli ut och sa att man inte hade ändrat sin ståndpunkt.

Vad är det egentligen som gäller? Ni hattar lite fram och tillbaka i den här frågan. Vad vill regeringen?

Herr talman! Det krävs många olika åtgärder. Det krävs höjda straff för den gängrelaterade brottsligheten. Det krävs en ny ungdomspåföljd som kan riktas mot de ungdomar som är mellan 15 och 17 år, då vi ser att dagens insatser där inte riktigt räcker till. Men det krävs också en förändring av ungdomsrabatten. Alla partier är överens om att dagens reglering inte kan fortsätta.

Jag uppfattar att gårdagens agerande i utskottet ligger helt i linje med vad vi sagt tidigare. Att ta bort hela straffreduktionen, som Moderaterna driver, fick inte stöd i utskottet. Det har regeringen som utgångspunkt när vi jobbar vidare och tar fram vårt förslag inom kort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist. Den gäller miljögifter och spåren av militär övningsverksamhet i Sverige.

Jag blev glad och hoppfull när jag i nyhetsflödet för ett par veckor sedan fick höra att regeringen ger Försvarsmakten i uppgift att planera och utföra sanering av marker där det kan finnas spår av miljögifter efter militär övningsverksamhet.

Jag tänker särskilt på perfluorerade alkylsyror, även kända som PFAS, som används som en effektiv tillsats i brandskum men för oss människor är giftiga. Där vi har använt brandskum, där finns det kanske PFAS. Dessa kan senare skada djur, natur och oss människor.

Hur går arbetet? Vad har försvarsministern för målbild, och vad ser han för potential i arbetet?

Herr talman! Försvarsmakten har i uppgift att ta fram en handlingsplan för områden som förorenats av så kallade högfluorerade ämnen, exempelvis just PFAS, senast den 1 juni 2020. Man ska alltså återkomma med detta i år.

Senast den 22 februari 2021 ska man redovisa vidtagna och planerade åtgärder vad gäller förorenade områden och att hitta effektiva metoder för efterbehandling av förorenade områden.

Det är det arbete som man nu har framför sig och som man har i uppgift att återkomma om.

Herr talman! Jag vill ställa min fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind.

Jag blev aktiv i politiken för att jag ville förändra, förbättra och förstås kunna påverka. Vad vi kan påverka i dag leder till förbättringar också i framtiden.

När jag tänker på framtiden tänker jag på våra barn och ungdomar och deras uppväxt, trygghet och mående.

Det finns tre stora bekymmer som jag ser just nu, på tre olika områden. Det är det ökande antalet brott mot unga, den ökande psykiska ohälsan och den ökande barnfetman. Det är tre ganska vitt skilda områden. Hur kan man få ihop detta? Det finns mycket att göra, och det är förstås förebyggande som är det viktigaste.

Herr talman! Jag ser ett viktigt område som sammanför alla dessa frågor, och det är ungdomsidrotten. Vi har tidigare pratat om att den har stor betydelse för hälsan.

Regeringen valde att sänka statsbidraget till just ungdomsidrotten med 20 miljoner. Moderaterna vill i stället höja det med 200 miljoner för att man ska kunna satsa på ungdomsidrott, särskilt i utanförskapsområden. Varför valde man just ungdomsidrotten? Den bidrar till långt mer än själva idrottsutövandet. Det är mycket mer fostran.

Förebyggande åtgärder är ju viktiga. Vill ministern satsa mer på förebyggande, eller anser ministern att man har satsat tillräckligt? Tyvärr ser vi ju att just dessa bekymmer ökar.

Herr talman! Det är en stor och viktig fråga som riksdagsledamoten ställer. Vi har en jättestor utmaning på folkhälsosidan i Sverige. Det handlar om att färre rör sig, om mat och kost och om den psykiska ohälsan.

Jag är också ansvarig för ungdomspolitiken. Där jobbar vi just nu med en ny ungdomspolitisk skrivelse för riksdagen, där vi ska ta spjärn mot vissa områden där vi behöver fortsätta jobba extra intensivt. Jag ser framför mig att skrivelsen kommer att innehålla ambitioner, målsättningar och åtgärder kopplade till just barns och ungas psykiska hälsa, där rörelse såklart är en viktig del.

Jag har tidigare talat om att vi har infört 100 timmar mer idrott i skolan. Detta är såklart en viktig åtgärd. Regeringen satsade nästan 200 miljoner på idrottsrörelsen förra mandatperioden. Vi genomför insatser för att utveckla våra skolgårdar och våra miljöer för att unga enklare ska kunna röra sig. Det finns många saker vi behöver göra, och jag ser fram emot fortsatta krafttag.

Herr talman! Under metoo-uppropet gjordes även ett upprop inom försvaret, Giv akt och bit ihop. Försvarsmakten bedriver sedan många år ett aktivt arbete för att förbättra attityder och värderingar kopplade till Försvarsmaktens värdegrund och kvinnors möjlighet att verka i myndigheten. Ändå kan vi i medierna kontinuerligt läsa om fall efter fall. I november var det exempelvis en officer som kritiserades för sexuella trakasserier och för att på olika sätt ha utnyttjat sin ställning. Trots detta fick han behålla jobbet och ha fortsatt personalansvar.

Jag vill därför ställa en fråga till försvarsministern, herr talman. Det är väldigt mycket fina ord, men fortfarande verkar det på sina håll finnas en ganska stark kultur eftersom det här händer. Vad avser ministern att göra för att detta ska få ett slut? Jag vill gärna slippa höra att det bara är Försvarsmaktens ansvar. Försvarsministern är ändå högst ansvarig.

Herr talman! Det finns en särskild ordning för hur man styr myndigheter i Sverige och för var gränserna mellan regeringens och myndighetens ansvar går. Det är väldigt viktigt att denna ordning upprätthålls så att vi får vettiga ansvarsförhållanden. Annars riskerar också berörd minister att bli KU-anmäld.

Frågestund

När det gäller vårt sätt att agera handlar det om att reglera detta via regleringsbrev. Det har också tagits upp i många diskussioner med Försvarsmakten. Jag vet att Försvarsmaktens ledning prioriterar detta och har som en viktig målsättning att bearbeta attityder inom Försvarsmakten samt att detta är något som man tar på allvar.

Jag har själv ett antal gånger talat med ÖB om dessa frågor. Det finns ingen oenighet om detta på ledningsnivå. Däremot uppstår fall från tid till annan. Jag vet att man bearbetar detta inom Försvarsmakten och att man inte accepterar det hela.

Frågestunden var härmed avslutad.

Svar på interpellation