Frågestund

Fru talman! Magdalena Andersson har under sina år som finansminister chockhöjt skatten på bensin och diesel. Hon har höjt fordonsskatten och försämrat reseavdraget. Regeringens vice statsminister vill till och med förbjuda försäljning av bensin. Detta är Norrlandsfientlig politik. Och trots alla attacker mot alla människor som bor ute på landsbygden har klimatutsläppen ökat under regeringens tid vid makten. Det innebär att regeringens straffskatter på alla som varje dag är beroende av bilen inte ens är bra miljöpolitik.

Kan finansministern nu lova att inte höja bensin- och dieselskatterna ytterligare, eller är det vad som väntar under den här mandatperioden?

Fru talman! Vad gäller bensin- och dieselskatten följer vi nu beslutet i den moderata och kristdemokratiska budgetreservation som med hjälp av Sverigedemokraterna röstades igenom. Det blir en ettårig paus i indexeringen vad gäller bensin och diesel. Sedan fortsätter det som tidigare, enligt den lagstiftning som finns. Det är precis vad Moderaterna och Kristdemokraterna föreslog i sin budgetreservation.

Det är oerhört viktigt att det finns goda möjligheter att leva och verka i hela landet. Därför har regeringen genomfört omfattande reformer för att förbättra levnadsvillkoren för människor runt om i Sverige. Det handlar om att bygga ut bredband, bygga ut lärcentrum och stödja kommuner så att de klarar sina viktiga uppgifter. Det handlar också om att säkerställa att det finns god kommersiell service. Regeringen har här arbetat intensivt och kommer under mandatperioden att fortsätta att arbeta med detta.

Frågestund

Fru talman! Jag känner mycket väl till regeringens alla satsningar. Det brukar handla om stora neddragningar. Under förra mandatperioden satsade man exempelvis 100 miljoner, men vad man inte berättade var att i själva verket drogs 1,9 miljarder bort vad gäller stöd för företag ute på landsbygden och framför allt i Norrland. Jag känner alltså till satsningarna.

Min fråga är: Förstår jag finansministern rätt att detta innebär att man efter årsskiftet kommer att höja skatten så att överindexeringen kommer tillbaka?

Fru talman! Ja, vi kommer att följa förslaget i den budgetmotion och den budgettabell som Moderaterna lämnade in till riksdagen. Det är nämligen detta som står i den servettskiss - förlåt, budgetreservation - som lämnades in. Vi kommer att följa detta.

Regeringen har gjort stora satsningar på kommuner runt om i hela Sverige. Det största hotet mot dem är inte den socialdemokratiska regeringen utan de mycket omfattande skattesänkarplaner som Moderaterna presenterade förra veckan. De skulle vara förödande för Sveriges landsbygd.

(Applåder)

Fru talman! I dagarna greps en välkänd imam av Säkerhetspolisen i enlighet med lagen om särskild utlänningskontroll. Det är en lag som gör det möjligt för Säkerhetspolisen att frihetsberöva personer som utgör ett terrorhot. I den bästa av världar utvisas dessa personer, men det har visat sig att många utvisningar inte kan verkställas.

För bara ett par år sedan var regeringen väldigt nöjd med att de utlänningar som inte kunde utvisas i stället fick vistas fritt i Sverige. Nu har regeringen ett pågående arbete om att skärpa lagen, men i regeringens direktiv nämns en fortsatt tidsbegränsning i verkställighetsförvar. När personerna ska släppas fria nämns elektronisk fotboja som den mest ingripande åtgärden.

Min fråga går till Magdalena Andersson. På vilket sätt kan en fotboja exempelvis hindra en terrorist från att kapa en lastbil och köra ihjäl oskyldiga människor?

Fru talman! Regeringen har bedrivit ett intensivt arbete med att vi alla ska vara trygga i Sverige. Vi har på olika plan arbetat för att minska riskerna för ett terrorattentat i Sverige, för att minska rekryteringen till terrororganisationer och för att ha kontroll över individer som befinner sig i Sverige. Det är viktigt att Säkerhetspolisen här har tillräckligt med resurser för att kunna bedriva sitt arbete. Regeringen har under en lång rad omgångar radikalt ökat resurserna till Säkerhetspolisen. Det är oerhört viktigt att Säkerhetspolisen har goda förutsättningar att ha koll på alla individer som befinner sig i Sverige.

Det är också oerhört viktigt att människor som inte längre ska vistas i Sverige lämnar landet. Regeringen har vidtagit åtgärder för detta, bland annat genom att utöka antalet platser för förvar så att människor som inte ska befinna sig här ska lämna landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det islamistiska terrorhotet har vuxit för varje år som de rödgröna har suttit i regering. Det saknas initiativ och handlingskraft för att säkra vårt land. Enligt Sverigedemokraterna har de personer som ska utvisas med stöd av lagen om utlänningskontroll ingen rätt att vistas i vårt land. Om det för tillfället inte går att utvisa sådana personer ska de givetvis sitta i förvar till dess att utvisning går att verkställas.

Ska det verkligen vara så svårt att i detta sammanhang förstå en sådan logisk lösning?

Fru talman! Det är oerhört viktigt att vi i Sverige kan vara trygga på gator och torg. Om människor inte ska visats här ska de naturligtvis lämna landet. Skulle det ta tid innan det är möjligt att utverka en avvisning är det viktigt att Säkerhetspolisen och polisen har kontroll över dessa individer. Det kan säkerställas på olika sätt. Det kan handla om att man sitter i förvar, har elektronisk fotboja eller återupprepade gånger i veckan rapporterar in sig till polisen. Det är oerhört viktigt att vi har kontroll.

Fru talman! Lite mer lika är namnet på den utredning som Kostnadsutjämningsutredningen har lämnat ifrån sig och vars remisstid går ut den 15 maj. Bakgrunden är att det i dag finns ett skattespann på 6 kronor och att vi har den absurda situationen att den med lägst skattekraft tvingas till högst skatt.

Förslaget i den utredning som har lagts fram är egentligen rätt enkelt. Det beror på att man tar mer höjd för gleshet och social utsatthet. Man åtgärdar även en del data som inte har blivit uppdaterade på tio år.

Min fråga till finansministern är nu: När räknar regeringen med att införa förslagen från Kostnadsutjämningsutredningen? Hinner man göra det till den 1 januari 2020?

Fru talman! Lars Thomsson tar upp en oerhört viktig fråga, nämligen att alla kommuner i hela Sverige ska ha goda möjligheter att på rimliga villkor bedriva den oerhört viktiga verksamhet som kommuner och landsting är ansvariga för. Det handlar om våra barn i förskolan, att barnen ska lära sig vad de behöver i skolan, en god sjukvård och en trygg äldreomsorg i hela landet. Kostnadsutjämningssystemet är ett sätt att underlätta för hela landet att bedriva verksamheten.

Jag delar Lars Thomssons oro över de stora skillnaderna i kommunalskattesatserna, där det inte alltid är de kommuner med den högsta kommunalskattesatsen som har den bästa servicen. Därför är det angeläget att vi nu snabbt kan gå vidare med det förslag som har kommit in från Kostnadsutjämningsutredningen. Exakt datum är för tidigt för mig att uttala mig om än.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! För mitt hemlän Gotland är detta helt avgörande för sjukvården. Samma sak är det framåt.

Jag hoppas verkligen att regeringen har höga ambitioner att införa kostnadsutjämningen den 1 januari 2020. Det bör man hinna med tanke på att remisstiden går ut i vår och vi har sommaren på oss att arbeta med att få fram en budget.

Jag hoppas på ett mer konkret svar än så.

Fru talman! Vi behöver naturligtvis också se vilka remissvar som kommer in innan vi fastställer den slutgiltiga tidsplanen. Det är också ett sätt att ha respekt för alla de remissinstanser som arbetar med frågan.

Jag delar Lars Thomssons uppfattning att det är viktigt att kunna utöka fokus på gleshet. Det är för att vi ser att i många av landets glesbebodda kommuner behövs ett bättre stöd i dag från kostnadsutjämningen för att det ska finnas en bra omsorg, skola och utbildning i hela landet.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Hallengren.

Det råder en alarmerande personalkris inom hälso- och sjukvården. Det är så många bland vårdpersonalen som far illa av dålig arbetsmiljö och usla löner. Titta bara på Stockholmsregionen.

Regeringen kommer nu att satsa på kömiljarden, något som professionen inte riktigt har gjort tummen upp för. Är det inte i stället förkortade arbetstider, bra arbetsmiljö och höjda löner med hjälp av markant ökade statsbidrag till regionerna som skulle behövas?

Fru talman! Tack, Karin Rågsjö, för en angelägen fråga!

Jag förvånas många gånger över att vi inte diskuterar sjukvård mer eftersom det är väljarnas absolut viktigaste fråga. Den förtjänar stort utrymme inte minst i kammaren.

En bra sjukvård handlar om att det finns personal som trivs, som stannar kvar och som har förmånen och förmågan att göra ett gott arbete. I januariavtalet finns ett antal viktiga punkter på området sjukvård. En handlar just om tillgänglig vård. Jag är övertygad om att patienter, brukare, medborgare och professionen är angelägna om att det finns en tillgänglig och nära vård. Den uppdaterade kömiljarden som vi kommer att presentera inom kort handlar inte alls om att återinföra den kömiljard som fanns med de undanträngningseffekter som var hårt kritiserade av inte minst mig själv och professionen som helhet.

Vi behöver förbättra förutsättningar och möjligheter genom att fortsätta att ge ett tillskott av välfärdsmiljarder och genom att ha en samlad bild av kompetensförsörjningen. Inte minst måste sjuksköterskor få förutsättningar att gå specialistutbildningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Blir inte begreppet vårdkö en för smal parameter om man inte också analyserar behoven enligt det självklara "sjukast först"? Vi kan också se en ökad ojämlikhet som drabbar specifikt kvinnor i arbetaryrken hårt. Det är en klassfråga.

Behöver inte begreppet behov också finnas med när vi tittar på kötid och tillgänglighet?

Fru talman! Tack för möjligheten för mig att förtydliga mig!

För mig är det alldeles självklart i sjukvårdspolitiken - det är en absolut grundbult - liksom i välfärdspolitiken i sin helhet att det ges vård efter behov.

Vård efter behov betyder också att få vård i tid och att vården ska finnas nära geografiskt. Man ska känna sig trygg i att när man väl behöver vård finns den där. Jag är alldeles övertygad om det. Det handlar naturligtvis också om att kroniker, människor som är i behov av återkommande besök till vården, känner att de får den vård de behöver.

Fru talman! Min fråga går till socialministern.

I dag fick vi besked i socialutskottet om att propositionen angående behov av hjälp med andning och sondmatning inte kommer att behandlas i kammaren före sommaruppehållet.

Riksdagens beslut med anledning av KD-M-budgeten som innebar att lagändringen skulle ha trätt i kraft den 1 juli kommer därmed inte att uppfyllas. Personer med omfattande funktionsnedsättning måste nu vänta ännu längre på den hjälp de behöver för att andas och få i sig näring via sondmatning.

Jag vill fråga socialministern varför propositionen dröjer. I svaret på min interpellation tidigare i våras framhöll socialministern att regeringen och samarbetspartierna Centerpartiet och Liberalerna tyckte att promemorians lagförslag var tillräckligt bra.

Är det så att regeringen nu tar kritiken från remissinstanserna, inklusive Försäkringskassan, på allvar? Det är kritik som betonat att det finns kryphål som bland annat innebär att det i fortsättningen endast kommer att vara av- och påkoppling av sonden som kommer att vara assistansgrundande, det vill säga alltså inte hela den tid det tar att föra in näringen i kroppen.

Fru talman! Tack, Pia Steensland, för frågan!

Detta är en följetong. Det säger jag inte med glädje, utan jag tycker att det är genuint bekymmersamt att vi har hamnat i den situation vi har gjort med lagen om stöd och service när det gäller den personliga assistansen.

Jag vet också hur otroligt stort engagemang det finns, och då menar jag inte bara från brukare och brukarorganisationer utan också från samtliga partier i kammaren, för att försöka vända utvecklingen.

Jag tar alltid remissinstansers synpunkter och kritik, positiv och negativ, på stort allvar. Den kritik som har kommit in från remissinstanserna på den tilltänkta propositionen om andning och sondmatning tar vi också på stort allvar. Nu bereder vi frågan, och vi återkommer dels till riksdagen med en proposition, dels så fort vi har besked i frågan om hur vi ska hantera det faktum att andning och sondmatning ska ses som en situation där det absolut inte är fråga om enbart i- och urkoppling av slangen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, socialministern, för svaret! Ska jag tolka ministerns svar att fördröjningen är på grund av den kritik som har inkommit? Jag tycker att det är positivt. Vi har tidigare debatterat frågan, och det är mycket viktigt att det blir en så bra lag som möjligt.

Samtidigt råder en mycket akut situation. Varje dag utan lagändringar är en förlorad dag för alla dessa människor som behöver hjälp för att överleva. När tror ministern att lagändringen kommer på plats?

Fru talman! Pia Steensland är lika medveten som jag om att det tar tid att ändra i lagstiftning, och vi vill göra en ändring som kan bli bra på det sätt vi hade tänkt oss.

Regeringen har nyligen fått in remissvar, vilket innebär att vi just nu bereder dem och tittar noga på dem.

Mitt svar ska förstås så att vi ska titta på remissinstansernas synpunkter och på den kritik som finns. Vi kommer inte att lämna en proposition till kammaren förrän vi känner att vi har en proposition som är tillräckligt bra för att lösa de problem den är avsedd att lösa.

Fru talman! I Sverige är vi vana vid att räkna med att det finns el varje timma, varje minut och varje sekund, det vill säga en stabil elproduktion som räcker till både hushåll och industri.

Dessvärre kommer elens leveranssäkerhet inte att kunna garanteras de kommande vintrarna. De som drabbas bor och verkar framför allt i mellersta och södra Sverige. Effektreserven kan behöva användas allt oftare, vilket bland annat betyder att oljekraftverket i Karlshamn behöver startas. Det är allt annat än klimatsmart. Dessutom kommer vi att behöva importera mer el, som ofta är baserad på kol eller gas.

Från Liberalernas sida står det klart att det nu behövs ett leveranssäkerhetsmål som beaktar samhällets behov och vilka konsekvenser det valda målet i energiöverenskommelsen har för vår konkurrenskraft som industrination liksom för klimatet.

Jag ställer min fråga till statsrådet Ygeman. Är han beredd att slå fast ett leveranssäkerhetsmål för svensk elproduktion för att garantera en stabil och klimatsmart elproduktion?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar Arman Teimouri för frågan, men det verkar finnas några grundläggande problem med faktabasen.

Sverige har ett stort överskott på el. Sverige exporterar 15-20 terawatttimmar varje år. 51 av 52 veckor om året exporterar Sverige el. Den vecka som Sverige importerar el kommer den största delen från vattenkraft från Norge. Det är grundförutsättningarna. Vi ska fortsätta att ha en stabil energiförsörjning i Sverige.

Frågan lyder: Är jag beredd att verka för ett leveranssäkerhetsmål? Vi har leveranssäkerhetsgarantier. De företag som verkar på den svenska marknaden är skyldiga att leverera el. Det har regeringen inga planer att ändra på.

Fru talman! Svenska kraftnät och ett antal andra aktörer försöker på alla sätt öka medvetenheten om en förestående effektbrist framför allt de kalla dagarna de kommande vintrarna.

Tittar man på energiöverenskommelsen kan man se att det finns ett självändamål om förnybar produktion som har gjorts utan en seriös analys av vad det innebär för effektbalansen och leveranssäkerheten. Att fastställa den typen av mål men inte arbeta för leveranssäkerheten är ganska anmärkningsvärt.

Ser inte statsrådet att ett leveranssäkerhetsmål för svensk elproduktion möjliggör en garanti för en stabil produktion?

Fru talman! Tack, Arman Teimouri!

Vi har leveransplikt på svensk energimarknad. Det går inte att prata bort i riksdagens talarstol. Jag välkomnar Liberalernas synpunkter på energiöverenskommelsen. Ni valde att stå utanför den. Ni är välkomna tillbaka in i värmen i energiöverenskommelsen. Där kan vi diskutera vad som behövs för att arbeta framåt. Det är 75 procent av riksdagen som är med i energiöverenskommelsen och är med och påverkar energipolitiken framåt.

Fru talman! I och med avslöjanden som Panamadokumenten och paradisläckan har vi under de senaste åren kunnat läsa om hur förmögna individer och globala storföretag ägnar enorma resurser åt att gömma undan skattepengar. För ett antal år sedan uppskattades att världens länder gick miste om 130 miljarder euro varje år i uteblivna skatteintäkter. Det är mer än hela Sveriges budget.

Medan vanligt folk arbetar och betalar skatt på sina inkomster ägnar sig en liten men superrik elit åt att smussla undan astronomiska belopp som egentligen ska gå till att bygga vägar, anställa lärare och utbilda fler poliser. I går presenterade finansministern och statsministern förslag för att växla upp EU:s arbete mot just skatteflykt.

Med anledning av detta undrar jag om finansministern skulle kunna redogöra för betydelsen av den svarta listan och arbetet med att bekämpa skatteflykten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Från regeringens sida har vi försökt att komma med förslag på att människor med mycket höga kapitalinkomster ska betala högre skatt genom de skattesatser vi har i Sverige. Det stoppades tyvärr av Sverigedemokraterna och de andra borgerliga partierna. Det minsta man kan begära, den absoluta skamgränsen, är att människor ska betala den skatt som vi här i kammaren gemensamt har beslutat att man ska betala.

Det är oacceptabelt att människor exempelvis lägger ned mycket tid och resurser på att inte betala skatt. Då lämnas notan över till alla andra. De som i slutändan drabbas är vanligt folk men också våra barn och äldre som är beroende av den omsorg som betalas av skattepengar. Därför har regeringen bedrivit ett intensivt arbete för att bekämpa skattefusk och skatteflykt, i Sverige men också internationellt.

En viktig del är EU:s svarta lista mot skatteparadis. Det är det arbetet som vi vill utveckla de kommande åren.

Fru talman! Tack så jättemycket för svaret, finansministern!

Det är bra att den svarta listan finns och att den till vissa delar har haft effekter. Här lyfter man också upp att man vill göra ytterligare insatser.

Ser finansministern vilka andra länder som man skulle kunna få med sig i att driva de ytterligare regelverken på den svarta listan?

Fru talman! Den svarta listan visar EU-samarbetet när det fungerar som bäst. Här har vi gått samman i EU och satt upp ett visst antal kriterier som länder ska uppfylla för att slippa vara på listan. De ska vara öppna, transparenta och ha rimliga skattesystem. Annars hamnar de på svarta listan.

Länder tycks inte vilja vara där. Många har nu sagt att de ska ändra sina system. Då vill vi gå vidare och se till att de också gör de förändringarna. Vi behöver inte skatteparadis i världen. Vi behöver skattebetalare.

Fru talman! Jag vill rikta min fråga till statsrådet Amanda Lind.

Det låter ibland som att Sveriges framtid och konkurrenskraft uteslutande hänger på skattesatser, marginaleffekter och börskurser. Hela vår framtid handlar om att våra unga får redskapen att förstå och förändra världen. Där spelar de estetiska ämnena stor roll.

Vi ser att i allt fler yrken, även utanför dem som benämns kreativa, behöver medarbetarna i dag estetiska kunskaper. Det handlar om att i sitt jobb kunna presentera en tjänst eller produkt, konceptualisera sitt företags verksamhet eller att klara av att förstå olika kulturella uttryck.

Jag undrar hur ministern ser på behovet av att återinföra de estetiska ämnena på gymnasieskolans samtliga program.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Anna Sibinska, för frågan!

Barns och ungas jämlika tillgång till kultur är en av mina och regeringens viktiga kulturpolitiska prioriteringar. Vi vet att det är viktigt att barn och unga kommer i kontakt med kultur och även kommer i kontakt med sitt eget skapande och sin egen kreativitet från tidig ålder. Där är skolan det redskap där vi har störst möjlighet att ge barnen den tillgången, eftersom alla barn i vårt land går i skolan.

Regeringen har satsat på Skapande skola. Vi har arbetat med kulturskolan. Jag är glad att vi har kunnat återinföra bidraget. Förra regeringen lade fram ett förslag om att återinföra estetiska ämnen på gymnasiet. Jag beklagar att en majoritet i Sveriges riksdag valde att rösta ned det förslaget. Det skulle innebära en ökad jämlikhet och en ökad tillgång till kreativitet och skapande hos alla våra barn och unga.

Fru talman! Tack för svaret!

För oss i Miljöpartiet är frågan om kultur och bildning prioriterad. Vi vet allihop att de estetiska ämnena är viktiga för elevernas utveckling. De kan öka elevernas kreativitet och bidrar också till ökad förståelse för till exempel källkritik. Det är oerhört viktigt i tider av fake news och desinformation. Jag hoppas att vi kan fortsätta att arbeta med de frågorna så att vi kan få tillbaka de estetiska ämnena på gymnasiet.

Fru talman! Jag delar helt Anna Sibinskas ambition. Det är viktigt att vi tar fortsatta steg för att ge fler barn och unga tillgång till kultur och kreativitet. Jag hoppas kunna fortsätta att arbeta med de frågorna brett under mandatperioden.

Fru talman! Kultursamverkansmodellen var en reform som Alliansen drev igenom för att skapa goda möjligheter för ett rikt kulturliv med både bredd och djup som bejakar prioriteringar och variationer vad gäller kulturlivet. I mitt hemlän Dalarna spelar modellen stor roll. Dalarna har ett rikt och vitt kulturutbud och är en region som står för mångfald och tolerans. Det är den regionala nivån som måste få avgöra om och hur stödet ska nå målen.

Fru talman! I regeringens vårändringsproposition kan jag läsa att Skapande skola får en minskning med 10 miljoner, bidrag till regional kulturell verksamhet minskar med 6 miljoner, särskilda insatser inom ungdomspolitiken får minus 25 miljoner och idrotten minus 20 miljoner.

Min fråga till kultur- och demokratiminister Amanda Lind blir: Hur stämmer detta överens med fördelningen av statliga kulturmedel där regeringen ger riktade bidrag till vissa verksamheter?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Ann-Britt Åsebol missar klart när hon beskriver satsningarna i vårändringsbudgeten. Regeringen gjorde också stora satsningar inom kulturen. Det var satsningar på kultur- och musikskolan och tillgången till statliga museer. Flera av de satsningar som nämns var sådana som var planerade att vara begränsade. De hade därmed inte en plats att fylla i vårändringsbudgeten.

Vad gäller kultursamverkansmodellen är det ett av de viktigaste redskapen vi har för regional kultur och för god tillgång till kultur i hela landet.

Jag gläder mig åt att Ann-Britt Åsebol lyfter kultursamverkansmodellen, och jag hoppas att det också kommer att synas i Moderaternas kommande budgetar. Jag såg dock inget av det i Moderaternas egen vårändringsbudget.

Fru talman! Kultur ska vara en självklar del av barns och ungas vardag. De ska kunna ta del av de olika konstnärliga uttrycken och möjligheterna.

Jag återkommer till mitt hemlän Dalarna, som ligger en bit ifrån Stockholm, men inte så väldigt långt därifrån. När det gäller fri entré till statliga museer finns ju de flesta av dessa museer i Stockholm, och det gynnar inte barnen på landsbygden i Dalarna. Jag skulle därför ändå vilja se större regionala satsningar.

Fru talman! Vi verkar vara synnerligen överens om att det är bra med regional kultur och att det vore gynnsamt också med ytterligare satsningar på den regionala kulturen.

Skapande skola är viktigt. Kultur- och musikskolan är också viktig. I princip alla kommuner har ansökt om detta anslag, och nu när vi har återinfört det kommer det att ge många barn och unga god tillgång till kultur tidigt i åldrarna.

(Applåder)

Fru talman! I vårbudgeten annonserade regeringen att folkbildningsanslaget ska flyttas från kulturbudgeten till utbildningsbudgeten.

Det är viktigt att skilja på vad bildning och utbildning är för något. Bildning kan definieras som utveckling av personligheten och odling av själsliga förmågor, medan utbildning kan inkludera bildning men i första hand avser en process där en individ systematiskt tillförskansar sig kunskaper och färdigheter.

Bildningsuppdraget är mycket viktigt, och en placering av folkbildningsanslaget i kulturbudgeten är motiverad. Min fråga är: Hur ser kulturministern på att en så stor del av kulturpolitiken flyttas från kulturområdet i riksbudgeten, och varför gör man denna förflyttning?

Fru talman! Bildningen är onekligen en viktig del av kulturen. Det handlar om barns och ungas tillgång till kultur och om att möta kultur. Men den är också en självklar ingrediens i vårt skolväsen. Det finns absolut en poäng med att folkbildningen och bildningen också har sin hemvist i Utbildningsdepartementet, just för att den ska vara en självklar del av barns och ungas utbildning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack för svaret, ministern! Men det är inte bara barn och unga som tar del av folkbildningens kurser. Folkbildningen har riktade satsningar till äldre men också till oss andra vuxna. Så varför gör man den här förflyttningen, och vad avser man att göra för denna grupp? Och hur ser ministern på skillnaden mellan utbildning och bildning? Det är någonting som är väldigt viktigt och väsentligt. Folkhögskolorna själva meddelar också att är viktigt att behålla det här eftersom det handlar om bildning.

Fru talman! Så är det absolut. Utbildningsdepartementet och utbildningsministern hanterar också vuxenutbildningen och de viktiga frågor som hänger samman med den. Där har folkhögskolorna en självklar roll att spela.

Jag och utbildningsministern har enligt min uppfattning samma syn på att både utbildning och bildning är två fundamentalt viktiga delar i vårt samhälle. Det ska de också fortsätta att vara, oavsett var de här anslagen och frågorna ligger.

Fru talman! Jag skulle vilja ställa en fråga om familjeveckan - den stora reformen inom familjepolitik som Socialdemokraterna lanserade inför det senaste valet. Min fråga riktar sig till finansminister Magdalena Andersson.

Jag är lite nyfiken på hur Socialdemokraterna tänker att reformen togs emot av väljarna. Fick den någon genomslagskraft? Uppenbarligen måste det ha gjorts en del analyser av detta eftersom det var en viktig punkt i januariavtalet. Där blev det en tredagars familjevecka, dock med tre dagar till vardera föräldern. Det handlar alltså om sex arbetsdagar totalt. Ni förstår nog att detta är en reform som Centerpartiet inte hurrar för, men i en förhandling måste man ge och ta.

Sverige har internationellt sett en mycket generös föräldraförsäkring - en föräldraförsäkring som tyvärr i dag tas ut alldeles för ojämställt. Är det inte detta vi behöver komma med förslag kring? Är det fler dagar som löser problemet?

Min fråga till Magdalena Andersson är: På vilket sätt gynnar en familjevecka jämställdheten? Jag vill också gärna höra några ord om kostnaden.

Fru talman! Många föräldrar som har barn i skolåldern eller i de senare åren på förskolan vittnar om hur svårt det är att pussla under sommaren, där loven är så mycket längre än föräldrarnas semester. Inte minst är detta något som är tufft för ensamstående föräldrar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Familjeveckan är en reform för att barnen ska ha bättre möjligheter att vistas tillsammans med sina föräldrar på till exempel sommarlov, men också andra lov. Den är någonting som också underlättar för föräldrar att kunna få ihop familjeliv och yrkesliv.

Sverige är ett världsledande land när det gäller att kunna kombinera arbete och familj. Detta är ytterligare ett steg i utvecklingen för att Sverige ska stå främst när det gäller möjligheter att både arbeta och ha en familj. Det är någonting som har betytt mycket för Sverige och för det faktum att vi har en så hög sysselsättningsgrad och att det är så många kvinnor i Sverige som arbetar - allt detta tack vare vår familjepolitik.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att jag inte fick så många svar på frågorna om hur familjeveckan gynnar jämställdheten och vad den kostar. Vissa beräkningar säger att kostnaden för familjeveckan kommer att landa på uppåt 30 miljarder kronor.

Jag undrar: Är det värt detta? Är det värt det för jämställdheten? Vi har en föräldraförsäkring som är otroligt generös och som går att nyttja långt upp i barnens ålder. Men det görs inte i dag. Vad är det som garanterar att familjeveckan gör att det blir ett mer jämställt uttag? Det bästa för barnen är att föräldrarna har ett jobb att gå till.

Fru talman! Det finns slutgiltiga beräkningar för kostnaden, men några 30 miljarder handlar det verkligen inte om. Det är ensiffriga miljardbelopp det handlar om.

Varför gynnar familjeveckan jämställdheten? Det är för att den underlättar att kunna kombinera familjeliv och yrkesliv. Det är där Sverige har varit världsledande. Det är därför vi har den högsta sysselsättningsgrad som någonsin har uppmätts i ett EU-land. Det beror på att kvinnor både kan jobba och ha familj. Det är bra för jämställdheten, men det är också bra för att vi föder många barn i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Det går bra för svensk sjöfart. Det finns förstås flera skäl till det, och ett av dem är tonnageskattesystemet.

Det är bra att tonnageskatten nu finns i Sverige, men systemet kan bli bättre och utvecklas så att fler kan omfattas. I dag får ett fartyg som seglar inom Sverige mer än en fjärdedel av tiden under ett år inte ingå i systemet. Samtidigt är det ett krav att ett fartyg ska ingå i systemet i minst tio år för att kunna omfattas. Det innebär att ett rederi måste vara säker på att trafiken utanför svenskt vatten kommer att vara stabil under lång tid för att man ska våga ansluta sig. Detta skapar osäkerhet. Förenklingar av regelverket skulle innebära en ännu mer positiv utveckling av den svenska sjöfarten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag vill rikta min fråga till finansministern: Vilka förbättringar av tonnageskattesystemet vill finansministern och regeringen göra?

Fru talman! Goda villkor för svensk sjöfart har varit en prioriterad fråga för regeringen. Jag, som har jobbat med skatter i många år, vet att tonnageskatten är en fråga som har diskuterats i över ett årtionde och i närmare två årtionden. Jag är därför stolt över att jag var den finansminister som hade möjlighet att gå till riksdagen med en proposition om tonnagebeskattning med ett förslag som riksdagen röstade igenom.

Nu har vi haft tonnagebeskattning igång under några år, och det kommer säkert att komma ett läge där vi behöver utvärdera den för att se om det finns anledning att skruva i systemet och göra olika förenklingar.

Det är också viktigt att veta att en av anledningarna till att vi har tonnageskatt är just att stärka svensk sjöfarts internationella konkurrenskraft. Det är därför tonnageskatten i huvudsak är riktad till den internationella sjöfarten snarare än till den som bedrivs inom Sverige.

Fru talman! Precis som Magdalena Andersson är inne på var tonnageskattesystemet något som initierades av alliansregeringen och sedan infördes av den rödgröna regeringen. Det var bra, men samtidigt ska vi komma ihåg att vi var näst sist i EU när detta gjordes. Och den svenska långsamheten skadade sjöfarten.

Men nu är vi på rätt kurs. Nu är rätt tid att göra förbättringar. Svensk sjöfart har potential att vara riktigt konkurrenskraftig. Men då behöver politiken hjälpa till med förenklingar och förbättringar.

Fru talman! Regeringen delar uppfattningen att det är oerhört viktigt att vi har en konkurrenskraftig svensk sjöfart. Det är därför vi har gjort viktiga förändringar. Vi kommer naturligtvis att utvärdera dagens system när det har hunnit verka ett antal år. Då får vi se om det krävs ytterligare justeringar. Men det faktum att vi har ett tonnageskattesystem på plats är förstås viktigt för den svenska sjöfarten och dess konkurrenskraft.

Fru talman! Min fråga går till statsrådet Anders Ygeman.

Vi är stolta över den bredbandsutbyggnad vi har gjort och den fiber som har dragits runt om i Sverige. Dock är vi kanske inte riktigt nöjda, för detta är ett viktigt steg i rätt riktning för Sverige. Framför allt handlar det om att det ser väldigt olika ut i stad och land. I mitt eget län, Örebro län, ser det till exempel väldigt olika ut i Lindesberg och Örebro.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Man säger att det är marknaden som ska leverera bredbandet. Hur ser statsrådet på att marknaden inte levererar på alla ställen? Vad kan vi göra för att se till att marknaden gör det?

Fru talman! Tack för frågan, Denis Begic! Det är viktigt och riktigt att vi ska vara stolta över den bredbandsutbyggnad vi har. Samtidigt har vi en sämre bredbandsutbyggnad på landsbygden än i staden. Då är det dock glädjande att takten i utbyggnaden nu är nästan dubbelt så hög på landsbygden som i staden.

Regeringen har i den senaste vårbudgeten tillfört ytterligare miljoner kronor. Vi är nu uppe på 4,4 miljarder kronor som regeringen satsar på bredbandsutbyggnad i hela landet, för att vi över tid ska nå de mål som riksdag och regering har satt upp. Men då måste vi också vara tuffa mot de bolag som bygger ut och se till att de lever upp till de avtal som de har ingått med sina kunder. I de fall där bolagen inte har möjlighet att uppfylla sin del måste de ge dessa kunder möjlighet att bryta avtalet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Just när det gäller att bryta avtalet har många människor hört av sig till mig och sagt att det har stått skyltar med olika företagsnamn i flera år utan att någonting har byggts. Vill man själv bryta avtalet blir man skyldig någon summa pengar som man ska betala företaget, men det är inte tvärtom. Hur ser vi på möjligheten att också de ska vara skyldiga, när de bryter avtalet, att ge någon kompensation?

Fru talman! Tack, Denis, för följdfrågan!

I min värld måste naturligtvis ett företag, oavsett vilken marknad det verkar på, vinnlägga sig om att ha en bra relation med kunderna och också kompensera dessa om man inte klarar att leverera det de förväntar sig.

Jag har, som jag skulle uttrycka det, en bra diskussion med branschen och dess olika företag. Jag hoppas att de inom kort kommer att ge uttryck för det i sin kommunikation.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till vår finansminister, Magdalena Andersson.

Alla borde känna till att vi nu måste öka takten i miljö- och klimatomställningen. Ändå gjordes det i M-KD-budgeten i december ganska stora neddragningar på miljöområdet.

En neddragning som inte har diskuterats så mycket är neddragningen på länsstyrelsernas arbete med miljötillsyn. Det drogs ned med 65 miljoner. Det var illa, för miljötillsynen är ett nödvändigt smörjmedel inte bara för att det systematiska miljöarbetet ska fungera utan också för att stadsbyggnadsprocesser, utvecklingen inom energisektorn och industriell verksamhet inte ska straffas på grund av utdragna handläggningstider och avsaknad av nödvändiga underlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

På grund av den budget som M, KD och SD röstade igenom är nu miljötillsynen finansierad enbart till 30 procent. Hur vill ministern åtgärda detta?

Fru talman! De mycket omfattande neddragningar på miljö- och klimatpolitiken som Moderaterna och Kristdemokraterna drev igenom med hjälp av Sverigedemokraterna är bekymmersamma på flera plan. Det handlar om bilden av Sverige som ett klimatledande land. Det handlar om vårt ansvar för kommande generationer att göra det vi kan, nu när vi vet vad som händer. Men det handlar naturligtvis också om enskilda verksamheter.

Jag är bekymrad över att länsstyrelserna inte kommer att kunna upprätthålla den höga nivå på miljötillsynen som man haft tidigare. Det handlar bland annat om att alla de industrier som nu gör rätt för sig och följer alla lagar och regler som finns riskerar att bli utkonkurrerade av dem som inte gör det, när man inte kan ha en tillräckligt god tillsyn. Det är mycket bekymmersamt.

Samtidigt använder man dessa pengar för att sänka skatten, och det är tyvärr ingenting som går att reversera under ett pågående budgetår. Det är en bekymmersam konsekvens av Moderaternas och Kristdemokraternas politik.

Fru talman! Jag tackar för svaret. Jag är fullt medveten om detta.

Länsstyrelserna har presenterat för miljö- och jordbruksutskottet att miljötillsynen är dåligt finansierad men också att vi nu står inför stora förändringar, bland annat inom vattenkraften, som gör att det krävs ökad miljötillsyn.

Hur kan vi i framtiden i regering och riksdag arbeta för att öka medvetenheten om miljötillsynens behov?

Fru talman! Jag delar uppfattningen att det är oerhört viktigt med miljötillsyn. Det är också därför som regeringen har ökat anslagen till just miljötillsyn i flera omgångar. Det handlar om att företag som inte gör rätt för sig inte ska konkurrera ut dem som gör rätt för sig, men det handlar också om att skydda vår natur och vår miljö här och nu.

Exakt hur vi ska utveckla anslagen de kommande åren kommer vi att kunna återkomma till i budgetpropositioner. Men det är viktigt att den här frågan tas upp och diskuteras, för det är en fråga som berör oss alla.

Fru talman! Svensk hälso- och sjukvård brottas med stora och allvarliga problem, problem som har blivit betydligt värre under den rödgröna regeringens tid med Stefan Löfven som statsminister. Exempelvis har vårdköerna fördubblats, och trots att Löfven själv inför valet 2014 lovade att alla cancersjuka skulle få vård inom fyra veckor har utvecklingen inom cancersjukvården gått åt helt fel håll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad gör regeringen då? Vidtar konkreta åtgärder för att förbättra tillgängligheten och utveckla vården? Nej, regeringen drar in de 500 miljoner kronor som M och KD i sin gemensamma budget hade satsat på en ny cancerstrategi. I stället för växande köer och sänkta ambitioner för cancersjukvården vill vi moderater utveckla den med en stärkt och utvecklad nationell cancerstrategi.

Vad vill regeringen? Tycker inte socialministern att Sverige behöver en utvecklad och förstärkt nationell cancerstrategi?

Fru talman! Jag känner Johan Hultberg som en mycket seriös riksdagsledamot, men detta var ett ganska kraftigt lågvattenmärke, måste jag säga. Det vore intressant om Johan Hultberg kunde använda sitt nästa inlägg till att beskriva på vilket sätt cancervården har försämrats och också berätta var han hittar den statistik som säger att vi drar tillbaka pengar från cancerstrategin.

Verkligheten är följande: Under förra mandatperioden infördes någonting som kallas standardiserade vårdförlopp. Det innebär att varje enskild cancerstrategi - nu är det över trettiotalet - har ett specifikt vårdförlopp där man bestämmer hur lång tid det får ta mellan varje insats. Det är optimerat; om ingenting går fel och det inte finns några brister ska det gå i den hastigheten.

Detta har snabbat på och kortat tiderna i cancervården. När det gäller barncancervården har vi dessutom en ökad överlevnad. När det gäller resurser till cancerarbetet kvarstår 500 miljoner till de regionala cancercentren.

Fru talman! Det står mycket tydligt i regeringens vårändringsbudget att de 500 miljoner kronor som M och KD avsatte till en nationell cancerstrategi dras bort. Det går inte för ministern att snacka bort.

Regeringen gör andra prioriteringar, och jag beklagar det. Jag tror att en nationell cancerstrategi är ett viktigt redskap för att utveckla vården på det här området. Tyvärr ser vi att vårdköerna har skenat, och jag kan konstatera att regeringen har varit oförmögen att lägga fram konkreta förslag till den här kammaren för att utveckla svensk hälso- och sjukvård. Jag tycker att det är ganska pinsamt för ministern.

Fru talman! Det vore klokt om Johan Hultberg framöver skiljer på köerna i cancervården, där det har gjorts verkliga framsteg de senaste fyra åren med standardiserade vårdförlopp, och väntetiderna och köerna i vården generellt. Johan Hultberg har helt rätt i att de senare har ökat, och en av de viktigaste uppgifterna vi har nu är att korta de köerna och öka närheten till vården.

När det gäller resurser till att arbeta för en cancerstrategi gör vi ingen ny cancerstrategi, utan den strategi som gäller vill alla inblandade parter ska kvarstå så att vi har långsiktighet i cancerarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! År 2016 stiftades en lag som innebär att staten via Kammarkollegiet ska ersätta läkemedelsskador. Taket för beloppet sattes till 150 miljoner kronor totalt för dem som drabbats av personskada till följd av Pandemrix, alltså svininfluensavaccinet som utan tillräcklig kunskap om biverkningarna ändå användes.

Lena Hallengren skrev i en debattartikel i DN den 15 juni 2012 att de drabbade barnen och ungdomarna samt deras familjer inte ska behöva ägna framtiden åt segdragna rättsprocesser. I samma anda lovade ni att staten ska ta ansvar för ersättningen när pengarna i Läkemedelsförsäkringen är slut.

Därför vill jag fråga socialministern: På vilket sätt följer ni upp det ni lovade 2012 så att de drabbade faktiskt ska få ut den ersättning de har rätt till innan den tioåriga preskriptionstiden går ut?

Fru talman! Tack, Ann-Christine From Utterstedt, för en fråga om ett ämne som inte har diskuterats på ett tag men naturligtvis är oerhört angelägen för dem som då drabbades och som fortfarande lider av sviterna som Pandemrix orsakade när det gäller narkolepsi.

Syftet med debattartikeln, som jag själv undertecknade tillsammans med dåvarande socialminister Göran Hägglund, var att visa att det fanns en partipolitisk enighet och en långsiktighet i synen på att människor ska våga vaccinera sig, och när man åsamkats en skada, som i det här fallet, ska man känna att staten står på ens sida.

Läkemedelsförsäkringens pengar har inte tagit slut än, men löftet kvarstår att om de 150 miljonerna tar slut ska det fortfarande finnas möjlighet att ansöka om medel från staten.

Fru talman! Trots socialministerns svar känner jag mig bekymrad över att de drabbade inte får den ersättning de har rätt till. Större delen av skaderegleringarna har faktiskt inte ens kommit igång ännu, och dessutom tillkommer varje år 30-40 nya fall av narkolepsi som en följd av vaccinationen.

Fru talman! När man satte tiden till tio år var det inte ett politiskt beslut utan ett medicinskt beslut där man gjorde ett antagande att de fall där människor antas ha insjuknat på grund av vaccinationen skulle ha dykt upp inom den tidsperioden. Sanningen är väl också att oerhört få nya fall dyker upp. Men det är viktigt att vi följer den här frågan. Det har vi åtagit oss, och det är ett löfte som den här regeringen vidhåller.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Det pågår viktiga diskussioner inom både EU och OECD om företagsbeskattningen, inte minst om var företag och produktion ska beskattas. Sverige är ett litet, exportberoende land med en förhållandevis liten inhemsk konsumtionsmarknad relativt vår produktion.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga är: Hur förs och hur för finansministern diskussionen om företagsbeskattningen för att värna Sveriges skattebasintressen?

Fru talman! Det här är en central fråga som just nu diskuteras både i EU och i OECD. Här handlar det naturligtvis från regeringens sida om att värna svenska intressen. Men det handlar också om något mycket mer än så. Det finns stora poänger med det system vi har för internationell företagsbeskattning i dag, nämligen att det gör att det blir väldigt gynnsamt för länder att ha lagar och regler som gör att man får företag som skapar nya varor och som investerar och på så sätt skapar lönsamhet. Om man ändrar det systemet utan att tänka sig väldigt noga för riskerar man att få en globalt lägre tillväxt och färre innovationer än annars.

Den typen av frågor för jag fram i alla de olika internationella sammanhang som jag befinner mig i. Senast var vid Internationella valutafondens och Världsbankens toppmöten i Washington.

Fru talman! Tack för svaret, finansministern!

När det gäller de här diskussionerna undrar jag vilka vänner utanför de nordiska länderna som vi har i denna fråga.

Fru talman! Vi bildar allianser med andra länder som har en liknande syn som Sverige på det här. Det är ofta små, öppna länder som också har framgångsrika företag. Det finns en lång rad länder. Förutom de nordiska länderna är Kanada ett land som på så sätt delvis liknar Sverige, så också Schweiz.

Vi bygger allianser och för fram svenska intressen men också de intressen som vi borde ha i hela världen när det gäller att ha ett fortsatt gott företagsklimat.

Fru talman! Fysisk aktivitet genom livet är oerhört viktigt för kropp och själ såväl för barn som för medelålders och framför allt för äldre. 70 000 människor får söka vård för fallolyckor i hem och äldreboenden, och det leder också till 1 000 dödsfall per år. Att röra sig när man blir äldre har inte bara en preventiv effekt utan också en positiv effekt på kosthållningen, framför allt bland många äldre som äter många mediciner.

För ganska precis ett år sedan lovade finansminister Magdalena Andersson och socialminister Lena Hallengren en stor satsning på bland annat idrott för äldre. Moderaterna och Kristdemokraterna gick från ord till handling och lade in detta i sin budget. Döm då om vår förvåning när det gjordes en 180 graders helomvändning på stället - som tidigare militär vet jag vad det är för någonting - och man tog bort detta i sin vårändringsbudget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vad har ansvarigt statsråd Amanda Lind att svara på det?

Fru talman! Det är helt klart så att äldre mår bra av att röra sig och att det är angeläget att vi fortsätter att upprätthålla den dialog som har påbörjats med Riksidrottsförbundet och pensionärsorganisationerna om hur vi tillsammans kan jobba för att få fler äldre i rörelse. Jag vill dock påpeka att det skedde en satsning på äldre i vårändringsbudgeten som handlar om att motverka äldres ensamhet. Där skulle satsningar som har med rörelse och folkhälsa att göra kunna ingå, men det får vi återkomma till. Vi får också återkomma i kommande budgetarbete om ytterligare särskilda satsningar.

Fru talman! När det gäller den dialogen är man från pensionärsorganisationernas och Idrottssveriges sida besviken när man nu inte kan göra den här folkbildningssatsningen på mat och måltid och tillgänglighet vad gäller att ingå i en verksamhet och i föreningsliv.

Att man kan bryta ensamhet är en sak, men den fysiska aktiviteten är otroligt viktig. Det handlar om 60 miljoner kronor, och det är inga småpengar. Kommer ansvarigt statsråd att ändra sig i nästa budget?

Fru talman! Återigen vill jag säga att det är ytterst angeläget att vi rör oss mer i Sverige. Det handlar om barn och unga - vi fick en rapport från Folkhälsomyndigheten häromdagen och har mycket att göra där för att motverka stillasittandet - och om äldre. Vi har en dialog med Riksidrottsförbundet och pensionärsorganisationerna. Det är en konstruktiv dialog som vi kommer att fortsätta att ha.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Amanda Lind.

Demokratin är hotad i Europa. I till exempel Ungern avvecklas rättsstaten. Man har infört en slavlag som innebär att arbetstagare kan tvingas arbeta övertid i upp till 400 timmar, och arbetsgivaren kan hålla inne lönen i upp till tre år.

Vi kan också se att Trumps tidigare chefsstrateg Bannon är i Europa och mobiliserar extremhögern inför EU-valet.

Fake news, falska nyheter, används också som politisk metod för att vinna val. Vi kunde se det i valet i USA. Vi kunde se det i omröstningen i Storbritannien om brexit. Vi kunde faktiskt se det även i det svenska valet. Var tredje delad artikel på sociala medier var fake news.

Vad kan vi göra för att försvara demokratin?

Fru talman! Tack, Hillevi Larsson, för en väldigt angelägen och högaktuell fråga, inte minst i EU-valtider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Inför det kommande EU-valet är det såklart viktigt att vi lyfter upp frågan om demokrati och ser vad vi kan göra inom ramen för det europeiska samarbetet. Men det är också viktigt att vi nationellt står upp för att såväl främja som försvara och förankra vår demokrati.

Demokratin i Sverige fyller 100 år 2021. I arbetet med att uppmärksamma det pågår just nu ett förberedelsearbete, inom ramen för en kommitté, med att ta fram förslag för att ta ytterligare mått och steg för att stärka demokratin.

Jag vill också lyfta fram det viktiga arbetet med medie- och informationskunnighet. Det gäller unga i skolan men inte minst även äldre. Man ska ha möjlighet att själv kunna granska och dechiffrera sådant som man tar del av, inte minst på sociala medier där falska nyheter tyvärr sprids i allt högre grad.

Fru talman! Min fråga går till finansminister Magdalena Andersson.

Med tanke på den tråkiga penningtvättshistoria som har rullats upp i Swedbank har regeringen agerat oerhört passivt. Nu har i alla fall finansmarknadsminister Per Bolund kommunicerat att han är beredd att tillsätta en haverikommission.

Man ska komma ihåg att bankens kris inte bara är en kris och ett stort problem för Swedbanks ägare och anställda. Den här krisen är också en nationell svensk angelägenhet, eftersom Swedbank är systemviktig. Det riskerar att skapa svallvågor i hela finanssektorn och hota den finansiella stabiliteten i Sverige.

Mot bakgrund av det vill jag fråga finansministern om hon delar synen på att det behövs en haverikommission och om så är fallet vilka villkor som måste vara uppfyllda för att det ska bli aktuellt.

Fru talman! Regeringen följer noggrant det som händer i Swedbank. Det är naturligtvis viktigt att banken samarbetar med myndigheterna så att vi kan säkerställa att alla kort kommer upp på bordet. Den svenska Finansinspektionen, som är ansvarig myndighet, har också inlett ett nära samarbete med de baltiska motsvarigheterna.

Allt det arbete som regeringen har gjort för att begränsa möjligheterna för penningtvätt och för att skärpa straffen för de som genomför penningtvätt är också viktigt. Regeringen har under de senaste åren vidtagit en lång rad åtgärder och har kraftfullt skärpt straffen för penningtvätt. Om ytterligare saker behöver göras är regeringen beredd att göra det. Det finns också lagförslag som är på gång.

Den kommande tiden kommer vi att överväga om en haverikommission är det bästa sättet att gå framåt och hur vi i så fall ska arbeta vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Lena Hallengren om vårdköerna. Johan Hultberg har varit inne på det, men vi ser på det på lite olika sätt. Vi är dock helt överens om att vårdköerna varierar kraftigt mellan olika regioner och landsting.

En del betalar privata sjukförsäkringar för att få gå före i kön. Det känns inte bra för en socialdemokrat. Därför är det viktigt att lyfta fram att regeringen redan har uppmärksammat problemet och att regeringen gjorde en hel del insatser under förra mandatperioden.

Jag tror att det är viktigt för svenska folket att få höra socialministerns plan för att korta vårdköerna under den här perioden och för att göra vården mer tillgänglig över hela landet.

Fru talman! Tack, Mats Wiking, för frågan!

Frågan om en tillgänglig vård, en nära vård och en vård där man inte får vänta är väldigt angelägen för oss alla. När vi själva eller våra anhöriga drabbas av sjukdom är det viktigt att vården finns där.

Min plan som socialminister tillsammans med de partier som har ingått januariavtalet är att dels ha en uppdaterad kömiljard, dels ha en generalplan där vi kan ta hänsyn till de olika regionerna. Men det handlar också om att ha en samlad syn på kompetensförsörjningen. Det finns handlar om att det faktiskt ska finnas kompetens att tillgå för att ha den där närheten och för att en person med rätt kompetens ska möta den som söker vård.

Det handlar alltså om en välfärdsmiljard, och det handlar om kompetensförsörjning. Ett konkret exempel är hur vi ska se till att specialistutbilda sjuksköterskor med goda förutsättningar.

Fru talman! Det här är ett vittnesmål: Han fortsätter. Han knackar på dörren till mitt klassrum. Jag kollar på honom i två tre sekunder och fattar att det är på riktigt. Men jag hinner inte göra något förrän han hugger mot magen.

Den här fruktansvärda händelsen utspelade sig på Kronan, en skola i Trollhättan. En ensam mördare gick in och tog tre liv.

Den enda anledningen till att den bestialiske mördaren kunde ta endast tre liv var att polisen var där på fyra minuter. Men vad hade hänt om den hänsynslöse mördaren hade gått in på en skola i Bengtsfors? Polisen har 1 timme och 35 minuter dit, enkel väg.

Politik är på riktigt, och politik spelar roll.

Fru talman! Jag har två frågor till finansministern. I en tid då otrygghet och brottslighet ökar behöver vi fler poliser. Hur ska regeringen stärka polisen när man samtidigt tar av deras budgetresurser? Och när bedömer finansministern att en höjning av polislönerna blir av?

Fru talman! Regeringen har under flera år kontinuerligt ökat resurserna till polisen. Vårt mål är att det ska vara 10 000 fler polisanställda. Det är en mycket omfattande ökning av polisens resurser och möjlighet att verka runt om i hela landet. Jag ser framför mig att vi kommer att öka resurserna också under de kommande åren för att kunna genomföra den utbyggnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är också viktigt att det finns goda villkor för de poliser som arbetar. Det ska vara attraktivt att arbeta inom polisen, att stanna kvar som polis men också att utbilda sig till polis. Därför har Polismyndigheten fått ökade resurser för att säkerställa goda arbetsvillkor.

Jag är glad att det finns stöd i riksdagen för regeringens omfattande utökning av polisens verksamhet. Men det är också viktigt att vi säkerställer att resurser följer med när uppgifter flyttas till andra myndigheter. Annars har de myndigheterna inte möjlighet att utföra sina uppdrag.

Fru talman! Min fråga går till energiminister Anders Ygeman.

Magdalena Andersson lyfte tidigare i dag fram Sveriges roll i klimatomställningen. Det är något som jag tycker är oerhört positivt och viktigt för att klara av framtidens utmaningar. Men för att vi ska klara det är våra elnät av största vikt.

Anders Ygeman, Sveriges energiminister, talade för ett tag sedan till hela Energisverige. Energiministern jämförde då Sveriges elnät med en plastkasse - en plastkasse. Regeringen vill för övrigt förbjuda plastkassar.

Är det rimligt att bagatellisera nätens vikt i klimatomställningen till plastkassenivå? Är plastkassemodellen en utveckling av den svenska modellen?

Fru talman! Jag vill gärna höra Anders Ygeman, Sveriges energiminister, utveckla vad han menade med den jämförelsen.

Fru talman! Jag tackar Cecilie Tenfjord Toftby. Ett enkelt sätt hade varit att lyssna på vad jag sa. Jag ställde mig på de många svenska elkonsumenternas sida och konstaterade att många av dem har en elnätsavgift som är högre än avgiften för elen. Jag sa: Tänk om det skulle vara så för dem som gick och handlade mat att kostnaden för matkassen var högre än maten! Det här är någonting vi måste prata om. Ska det vara så att elnätsavgiften är högre än avgiften för elen?

Jag tror faktiskt att Cecilie Tenfjord Toftby och Moderaterna delar min uppfattning. Det är inte rimligt att det största svenska elnätsföretaget ökade sin vinst med 360 procent förra året samtidigt som de inte gjorde nödvändiga investeringar i det svenska elnätet. Jag ser fram emot att jobba tillsammans med Moderaterna för att bygga ut elnätet och säkra energitillgången för svenska konsumenter.

Fru talman! Statsrådet Ygeman kan ställa sig i talarstolen igen.

En ledande miljöpartist sa i veckan i Svenska Dagbladet att det är risk för elbrist bara under de kallaste dagarna. Svenska Dagbladet skriver att "larmen om riskerna för en kommande elbrist i Stockholm tonas ner" av den ledande miljöpartisten, som säger: "Det gäller bara de allra kallaste dagarna om året då folk slår på kaffebryggaren eller ska duscha." En fråga till Ygeman är naturligtvis om han delar den uppfattningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I skarp kontrast till detta har Svenskt Näringsliv rubriken "Skatter hotar elförsörjningen i storstadsregioner" på sin hemsida. "Inom loppet av en dryg vecka har besked kommit om nedläggning av kraftvärme i både Stockholm och Malmö", står det. Det här är djupt bekymmersamt och hotar elförsörjningen i flera av Sveriges storstadsregioner, säger en av Sveriges främsta energiexperter.

Jag skulle vilja fråga Anders Ygeman: Är det Miljöpartiets syn på energipolitiken som gäller?

Fru talman! Jag tackar Lars Beckman för frågorna. Om Lars Beckman vill ställa frågor till Miljöpartiet kan jag först säga att det finns gott om forum i riksdagen för att debattera med miljöpartister.

Men frågan är intressant, eftersom Stockholms moderat- och miljöpartistyre har hotat med att stänga ned kraftvärmeproduktionen - elproduktionen - i Stockholm på grund av att kraftvärmen ska bära sina egna miljökostnader. Frågan ska egentligen ställas till Lars Beckman: Är Lars Beckman beredd att montera ned Stockholms energiförsörjning och därmed hota huvudstaden med elbrist?

Fru talman! Sveriges tulltjänstemän gör varje dag, året om och dygnet runt ett viktigt jobb med att bevaka och hindra att det kommer in bland annat narkotika och vapen innanför Sveriges gränser. Därför är det av största vikt att de får de bästa förutsättningarna.

Jag besökte tullen i Helsingborg för ungefär en månad sedan och fick bland annat vara med när tullens hundar tränades att söka vapen. Då blev det klart för mig att regelverket i dag hindrar tullen att öva med hela vapen. I dag får de bara öva på små delar av vapnen. Detta gör det naturligtvis svårare att göra en tullhund riktigt bra.

Tänker finansministern ta initiativ till att se över det här regelverket och göra det möjligt att öva tullens hundar på ett bättre sätt?

Fru talman! Jag tackar för en viktig fråga. Tullen är en oerhört viktig verksamhet. Regeringen har stärkt tullen som myndighet och gjort de största tillskotten på ett decennium. Detta är viktigt för att trygga våra gränser och inte minst för att det inte olovligt ska komma in vapen, narkotika eller alkohol. Här har tullen varit mycket framgångsrik i sin verksamhet. Bland annat har man i samarbete med andra myndigheter i praktiken slagit ut de spritbussar som tidigare rullade in över våra gränser med alkohol som sedan kom illegalt till restauranger eller till våra ungdomar.

Frågestund

Det är naturligtvis också viktigt att tullen och dess hundar har möjligheter att arbeta på ett bra sätt och att öva på ett bra sätt. Jag är naturligtvis beredd att se över alla förordningar som på ett eller annat sätt skulle hindra tullen i dess arbete.

Frågestunden var härmed avslutad.

Planering och byggande