Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ylva Johansson.

Frågestund

Sverige har i decennier arbetat hårt och intensivt för att säkerställa att svensk arbetsmarknad ska vara en trygg plats för alla. Vi har från arbetsgivare, fackförbund och lagstiftare sett till att göra svensk arbetsmarknad så säker som det någonsin är möjligt.

Likväl kan vi denna vecka konstatera att nya siffror visar att januari detta år är den mörkaste januarimånaden på över 20 år, med fler än nio döda på arbetsplatser runt om i Sverige. Det bistra resultatet efter fyra år med socialdemokratisk regering är att vi stadigt har sett en ökad mängd arbetsplatsolyckor med dödlig utgång ända sedan 2015.

När tänker regeringen fylla sin retorik om en nollvision med ett innehåll som faktiskt gör skillnad?

Fru talman! Tack för frågan!

Detta är otroligt allvarligt. Hittills i år har tolv människor mist livet på jobbet. Det är anhöriga som inte får se sin älskade komma hem och barn som inte får se sin förälder komma hem. Detta är de absolut viktigaste frågorna.

Mycket gjordes under den förra mandatperioden: nya resurser till Arbetsmiljöverket, 100 nya inspektörer, en ny arbetsmiljöstrategi, en nystartad myndighet och ett nytt samarbete mellan myndigheter. Men det är helt uppenbart att mer måste göras. Därför träffar jag på måndag inbjudna från de branscher som är värst drabbade. Det är såväl arbetsgivare och fackliga organisationer som expertmyndigheter, och vi ska lyssna på dem innan vi tar nya steg för att säkerställa att vi kan vända utvecklingen.

Jag kan försäkra Erik Bengtzboe om att detta är en av mina absolut högst prioriterade frågor.

Jag noterar att Moderaterna, när vi antog nollvisionen, röstade nej och också har varit emot de satsningar på arbetsmiljöarbetet som redan har gjorts.

Fru talman! Tack, Ylva Johansson, för svaret!

Att prata om en nollvision är enkelt. Att fylla den med ett innehåll som verkligen gör skillnad verkar vara desto svårare för den sittande regeringen. Det som oroar mig är att ju fler gånger Ylva Johansson tar initiativ i frågan och ju fler gånger man hävdar att detta är prioriterat och det viktigaste som kan ske, desto mer ökar dödsolyckorna.

Det kanske är dags för regeringen att prioritera om sin politik och inse att man har prioriterat fel under de gångna fyra åren?

Fru talman! Vi tog över efter en borgerlig regering som hade gjort stora, dramatiska nedskärningar på arbetsmiljöarbetet, avskedat många inspektörer och lagt ned hela Arbetslivsinstitutet. Vi har vänt denna utveckling.

Vi har resurserna på plats på Arbetsmiljöverket, vi har fått en ny myndighet på plats som har arbetsmiljökunskap och vi har kunnat göra fler saker och insatser på arbetsmarknaden. Men mer behöver göras, och jag är garanten för att detta kommer att ske.

Fru talman! Min fråga går till Ylva Johansson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Regeringen kriminaliserade terrorresor efter att alla IS-terrorister hade rest klart. I dag presenterar regeringen en kriminalisering av deltagande i Islamiska staten, som träder i kraft när staten har besegrats och upphört.

Samtidigt upprepas från regeringsföreträdare att den rödgröna regeringens arbete mot terrorism är högst prioriterat. Från Sverige har ca 300 individer rest till Syrien och Irak för att stödja Islamiska staten. 150 av dem har kommit tillbaka och lever här i dag, men ingen av dem sitter häktad eller i fängelse.

Fru talman! Jag vet svaret på min fråga, men jag är osäker på om regeringen gör det, Ylva Johansson. Hur många av de 300 IS-terroristerna kommer att ställas inför rätta genom den nya deltagandelagen, mot bakgrund av vad de har gjort i Syrien och Irak?

Fru talman! Det är fruktansvärda brott som IS gör sig skyldigt till. Det har varit viktigt att prioritera en kriminalisering av resor dit men också verksamhet och deltagande i terrorverksamhet.

I dag presenterar regeringen en lagrådsremiss som med högt straffvärde kriminaliserar deltagande i eller samröre med terrororganisationer. Jag räknar med att det kommer att bli betydande konsekvenser med den nya lagstiftningen. Den lagstiftning som vi tidigare har beslutat om har redan varit tillämplig och är tillämplig i domstolarna i dag.

Som riksdagsledamoten vet är det regeringen som lägger fram förslag till lagar, riksdagen som stiftar lagar och domarna och domstolarna som tolkar dem.

Fru talman! Då är det som jag befarade. Regeringen har ingen aning. Det är alltså noll personer som kommer att omfattas av straffansvar med den politik och de lagförslag som regeringen har presenterat sedan man klev in i Rosenbad 2014. Noll personer kommer att träffas av det som ni har gjort, Ylva Johansson.

Är du stolt som minister i den rödgröna regeringen när du släpper 150 IS-terrorister fria på våra gator och inte nekar dem som är kvar i Syrien och Irak att komma tillbaka till Sverige som svenska medborgare för resten av sina liv? Jag tycker att det är skamligt.

(Applåder)

Fru talman! Det verkar som om Adam Marttinen är lite dåligt uppdaterad. Den nya lagstiftning som den tidigare regeringen, som jag var delaktig i, har tagit fram är verksam, fungerar och används nu i domstolarna. Vi kommer med en ny lagrådsremiss i dag som kommer att resultera i ny, mycket skarp lagstiftning med ett straffvärde på upp till sex år för den som deltar i eller har samröre med terrororganisationer.

Det är dock viktigt att hålla rågången rätt: Vi lägger fram förslag, riksdagen stiftar lagar, men domstolarna tolkar dem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till civilminister Shekarabi.

Ministern har den senaste tiden varit på offensiven mot spelbranschen. Det råder tyvärr ingen tvekan om att det inom spelindustrin finns vissa avarter hos en del bolag. Ministern har själv påpekat att det förekommer aggressiv marknadsföring som dessutom ofta riktas mot samhällets svagaste. Människor som fångas av spelandet riskerar att behöva gå från hus och hem på grund av att spelbolag sätter intäkterna högre än etiken. Samtidigt ser vi att spelbolagen kan göra vinster i mångmiljonklassen. Att ministern säger ifrån mot dessa avarter är bra.

Min fråga till ministern är: Är ministern redo att ta till hårdare tag genom samtal med de mer problematiska spelaktörerna och kanske rent av se över lagstiftningen?

Fru talman! Jag tackar Niels Paarup-Petersen för denna viktiga fråga. Svaret på frågan är ja. Vi har tillsammans med denna kammare sett till att den svenska staten har återtagit kontrollen över den svenska spelmarknaden efter två decenniers oreglerad marknad. Nu ska vi se till att dessa lagar följs. Vi ska se till att alla bolag följer den svenska lagstiftningen vad gäller marknadsföringen. Det krävs att tillsynen förbättras och förstärks.

Vi har i dag fattat beslut om det till Konsumentverket och Spelinspektionen, men mer måste göras. Signalen från regeringen till spelbolagen var mycket tydlig i samband med mötet för två veckor sedan. De har fram till den 31 mars på sig att agera med en självreglering som innebär en märkbar förändring vad gäller spelreklam. Får vi inte en märkbar förändring sätter vi i gång arbetet och processen med att skärpa lagstiftningen vad gäller spelreklam, både när det gäller aggressiviteten och mängden reklam. Detta är oerhört viktigt för skyddet för svenska konsumenter. Och bolagen ska veta att det nu är svensk lag som gäller och inte maltesisk lag.

Fru talman! Tiotusentals personer, inte minst äldre, har drivits till Kronofogden av socialdemokratiska A-lotterierna. Ministerns parti har aggressivt värvat prenumeranter till lotterierna genom det egna medlemsregistret och mörkat avsändaren i annonser. Partiet har även marknadsfört lotterna med kredit, vilket är olagligt för andra spelbolag. Samtidigt har Socialdemokraterna tjänat hundratals miljoner kronor. Kommer ministern att agera lika hårt mot A-lotterierna och den särlagstiftning som finns för A-lotterna som mot de digitala spelaktörerna?

Fru talman! Jag är väldigt glad över att Niels Paarup-Petersen kan få detta svar: Ja, riksdagen och regeringen har redan förändrat lagstiftningen och skärpt reglerna för kredit, vilket innebär att det blir en mycket restriktivare hållning också för just detta lotteribolag. Jag är väldigt stolt över detta. Regelverket ska gälla alla, inklusive det företag som har kopplingar till mitt eget parti. Det ska vara tydliga restriktiva regler vad gäller marknadsföring och andra ageranden för spelbolagen. Det ska vi säkerställa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Vi är många, Ylva Johansson, som minns jobbcoacherna och etableringslotsarna från Reinfeldteran som bland annat drog till sig ekonomiska brottslingar, hypnosbedragare och i något fall misstänkta terrorfinansiärer.

I och med 73-punktsöverenskommelsen ska nu detta fiaskoartade förhållningssätt i Arbetsförmedlingen tyvärr inte bara återupplivas utan köras som fullskaleexperiment, dessutom i en situation där ett jättevarsel har lagts och personalen på Arbetsförmedlingen är hårt pressad.

Jag har noterat att Ylva Johansson i intervjuer har slagit fast att hon personligen står som garant för att genomförandet av denna kaospolitik inte ska leda till kaos. Men ministern har inte gett några signaler om att varslen inte ska behöva leda till massuppsägningar - tvärtom - och inte heller kommit med några andra besked om hur detta experiment ska genomföras mitt under ett forcerat nedskärningskaos på myndigheten.

Därför undrar jag vad ministerns budskap är, både till de anställda på Arbetsförmedlingen och till dem som är i behov av Arbetsförmedlingens tjänster.

Fru talman! Det ska inte genomföras några experiment med Arbetsförmedlingen. Det är en oerhört viktig verksamhet som har en central roll för en väl fungerande arbetsmarknad. Därför behöver man tänka igenom saker noga innan man genomför reformer. Det är olyckligt att vi nu befinner oss i en situation där en illa genomtänkt budget har gått igenom i riksdagen och nu gäller, en budget som innebär stora besparingar på arbetsmarknadspolitiken för att finansiera stora skattesänkningar för andra. Det är tyvärr en situation som har åstadkommits av beslutet i riksdagen och som måste hanteras av myndigheter och av regeringen.

Detta är en dålig start för att påbörja ett reformarbete. Men jag tar ansvar för att fortsatt driva reformarbetet. Vi ska inte ha någon experimentverkstad. Vi ska inte öppna för oseriösa aktörer. Vi ska säkerställa att vi har bara seriösa aktörer och en ny roll för Arbetsförmedlingen, som kommer att innebära en stor förändring. Men jag hoppas att det innebär en tydligare och mer avgränsad uppgift, där Arbetsförmedlingens viktigaste uppgift kommer att vara att bli riktigt duktig på att göra arbetsmarknadspolitiska bedömningar.

Fru talman! Jag har träffat de fackliga organisationerna på Arbetsförmedlingen, och deras bild är samstämmig om att det är en stor osäkerhet om vart myndigheten är på väg. Det är en oerhörd frustration över oförenliga krav och en begriplig oro över hur de ska genomföra det uppdrag som de har och som styrs av lagar och förordningar, samtidigt som deras myndighet utsätts för enorma påfrestningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag noterar att den utredning som har genomförts inte får verka utan blir sidsteppad av denna överenskommelse.

Därför vill jag återigen fråga: Vad är ministerns budskap för att lugna dem som är anställda på Arbetsförmedlingen?

Fru talman! Jag har stor förståelse för den oro som man känner över att en ogenomtänkt budget har gått igenom i riksdagen, som man nu måste hantera. Jag tar ansvar för den fortsatta processen. Där ska vi inte göra ogenomtänkta saker. Det betyder att vi kommer att behöva bereda saker i ordning innan vi kan ge konkreta besked. Men en sak kan jag säga: Arbetsförmedlingen ska inte stå inför oförenliga krav i framtiden.

Fru talman! Regeringens stora målsättning under den förra mandatperioden var att uppnå lägst arbetslöshet i EU. Hela ministerkåren skulle göra allt de kunde för att varje beslut skulle leda till lägre arbetslöshet. Men dåligt utformade mål följdes av dåliga resultat, och Sverige tappade i stället sju placeringar i arbetslöshetsstatistiken. Jag kan notera att detta mål nu är slopat och att misslyckandet delvis skylls på en M-KD-budget som trädde i kraft förra månaden.

Ett annat misslyckande på arbetsmarknadsområdet som nu har fått stor internationell uppmärksamhet är kompetensutvisningarna. Enligt stiftelsen Diversify är nu sju av tio arbetskraftsinvandrare negativt inställda till att rekommendera andra att arbeta i Sverige. Hur har det blivit så? Jo, för att vi gång på gång får se hur duktig och välbehövlig personal utvisats efter att små fel uppdagats hos arbetsgivarna.

Jag vill därför fråga arbetsmarknadsministern: Vad gör regeringen för att förändra bilden, så att vi kan locka till oss den personal som Sverige så väl behöver?

Fru talman! Låt mig först få säga att jag på inget sätt anser att arbetsmarknadspolitiken under den gångna mandatperioden har varit ett misslyckande. Vi har varje år minskat arbetslösheten, vi har varje år ökat sysselsättningen och vi har varje år ökat sysselsättningsgraden, trots att Sverige var ett av de länder i världen som tog emot flest flyktingar under den stora flyktingkrisen. Vi har nästan fördubblat hastigheten för nyanlända att komma i arbete. Det betyder inte att det inte kvarstår utmaningar på arbetsmarknaden; det gör det verkligen. Men vi har uppnått goda resultat under den gångna mandatperioden.

När det gäller personer som har kommit som arbetskraftsinvandrare och som utvisas på grund av små fel ska vi inte ha det på detta sätt. Orsaken till detta är den lagstiftning som finns och som vi fick ärva från den tidigare regeringen. Men vi är beredda att göra förändringar, så att det inte ska vara så att man utvisas på grund av bagatellartade fel. Det är helt orimligt. Sverige behöver kompetens från andra länder under ordnade former, och det behöver vi säkerställa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är ett faktum att trots vägledande domar som har minskat de negativa utfallen fortsätter kompetensutvisningarna. Problemet i dag är att tidigare arbetsgivares misstag eller fusk fortsätter att påverka arbetstagaren även i framtiden, och konsekvenserna får arbetstagaren ta. Om man har bytt jobb och har bra villkor i dag, kan man ändå åka ut ur landet om en tidigare arbetsgivare har gjort fel.

Ylva Johansson säger nu att lagstiftningen måste förändras. Men när kommer den att förändras?

Fru talman! Sofia Damm berör här en av svårigheterna i detta sammanhang. Vi har haft vägledande domar som det varit upp till Migrationsverket att tolka. Utifrån hur denna tolkning har gjorts får man en grund för vilka förändringar som kan behöva göras i lagstiftningen. Vi är beredda att göra det, och vi får återkomma till riksdagen om detta.

Fru talman! Min fråga riktas till försvarsminister Peter Hultqvist. Enligt Lissabonfördragets artikel 346 finns det en möjlighet för medlemsländerna, när de upphandlar försvarsmateriel, att undgå konkurrensupphandling med hänvisning till väsentliga nationella säkerhetsintressen. Sverige utmärks av att vi är en mycket liten köpare av försvarsmateriel. Däremot är vi i förhållande till vår storlek en av världens största producenter av försvarsmateriel.

Vi har mycket att vinna, och ganska lite att förlora, på att all försvarsmateriel inom unionen blir föremål för konkurrensupphandling. Kommissionen har lagt fram förslag om detta.

Min fråga till Peter Hultqvist är huruvida regeringen är beredd att stötta den utveckling som vi nu ser mot en starkare konkurrens på området för försvarsmateriel.

Fru talman! Tack för frågan, Allan Widman!

Enligt det vi kom överens om i förra Försvarsberedningen och i inriktningspropositionen är ubåtsverksamheten och stridsflyget, JAS Gripen, att beteckna som väsentliga säkerhetsintressen. Till detta har i budgetpropositionen till riksdagen, som riksdagen har godkänt, sensorer, telekrigföringsförmåga och krypton tillförts. Det här är områden som i en fortsatt process måste analyseras i fråga om hur det ska vägas av: nationella intressen kontra samverkan med andra intressenter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi är beredda att ha väsentliga säkerhetsintressen på de områdena. I övrigt gäller de riktlinjer som riksdagen tidigare har fastslagit för upphandling. Det innebär också att vi är med i de processer som finns på EU-området men hävdar att principen i artikel 346 är viktig.

Fru talman! När Peter Hultqvist räknar upp stridsflyg, ubåtar, sensorer och krypton har han tecknat in en stor del av det svenska materielanslaget i försvarsanslaget, en mycket stor del. Det blir för mig lite svårförståeligt varje gång vi talar om Sveriges exportberoende, och statsråd som Ann Linde går ut och säger att det är viktigt med ett arbete mot tullar och för frihandel. Så sent som i går eftermiddag uttalade Stefan Löfven liknande tankar.

Fru talman! Det skulle förvåna mig om Allan Widman skulle hävda att ubåtar, stridsflyg, sensorer, telekrigföringsförmåga och krypton inte skulle betraktas som väsentliga säkerhetsintressen.

Jag tror nog att Allan Widman också har kunskap och känslighet för att man här måste föra balanserade diskussioner om var gränssnitten går.

Vi tycker att det är bra att principen i artikel 346 finns. Men vi bejakar att vara med i processen inom EU.

Fru talman! Min fråga om åtgärder för att minimera antalet dödsolyckor på jobbet går till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Det är en fråga som nyss har lyfts upp här i kammaren, av Erik Bengtzboe. Men det är en så angelägen fråga att det finns all anledning att debattera den.

Hittills i år har tolv personer mist livet i arbetsplatsolyckor. Förra året avled 58 personer på jobbet. Det är inte acceptabelt att familjefäder och familjemödrar inte kommer hem från sina arbeten.

Riksdagen beslutade 2016 om en arbetsmiljöstrategi som skulle gälla perioden 2016-2020. Den har varit framgångsrik i många delar. Strategin var till för att minimera antalet olyckor.

Min fråga till arbetsmarknadsministern är: Vad planerar regeringen att göra för att minimera olyckor och dödsolyckor på jobbet?

Fru talman! Det korta svaret är att vi måste göra det som krävs för att vända utvecklingen. De här frågorna bör övervägas:

Har vi rätt kompetens på inspektörerna?

Har vi tillräckligt många inspektörer?

Har skyddsombuden rätt kompetens?

Behöver vi förändra preskriptionstider?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Behöver vi göra satsningar när det gäller polis och åklagare?

Behöver man titta branschvis på strukturer som kan påverka olycksbenägenheten?

Det finns säkert många fler frågor.

Innan jag tar ställning till vilka förslag vi ska gå vidare med vill jag lyssna på dem som har den bästa kompetensen. Det är våra expertmyndigheter, arbetsgivarna i de mest drabbade branscherna och de fackliga företrädarna.

Vi ser tydligt att ett stort riskmoment är människa och fordon. Ett stort antal dödsolyckor är kopplade till fordon, fordon på väg men också fordon i andra miljöer. En annan sektor som sticker ut är de gröna näringarna. Jord- och skogsbruk har en stor andel.

Fru talman! Jag vill tacka arbetsmarknadsministern för svaret.

Jag vet att det i närtid ska hållas en överläggning med parterna. Jag förstår att det finns ganska stora förhoppningar och förväntningar på den, och framför allt på vad som kommer ut av den.

Det angreppssätt som ministern och regeringen har känns positivt. Men jag skulle gärna vilja höra lite om ministerns förväntningar på den kommande överläggningen.

Fru talman! Jag har höga förväntningar. Det kommer personer med stor kompetens till överläggningen som jag har kallat till på måndag. Det var det första jag tog tag i när jag blev återutnämnd som arbetsmarknadsminister.

Låt mig peka på ett annat område som vi har prioriterat under förra perioden. Det är samarbete mellan myndigheter. Arbetsmiljöverket har fått i uppdrag att se över det som kallas osund konkurrens, det vill säga kriminella eller grå företag som utnyttjar människors hälsa för att skaffa sig konkurrensfördelar.

Det har varit ett mycket framgångsrikt arbete tillsammans med polis, skatteverk och tull, och det avser jag att fortsätta med.

Fru talman! I en interpellationsdebatt den 12 februari med statsrådet Shekarabi kunde vi konstatera att det finns möjligheter till andra driftsformer i vår välfärd. Enligt januariöverenskommelsen ska det dessutom ske på lika villkor.

Den röda majoriteten i Västerbotten föreslår nu att landstingets egen primärvård ska få skriva av stora delar av sitt underskott. År 2017 hade primärvården i Västerbotten ett underskott på 96 miljoner kronor. Det är inte likabehandling. Landstinget stöttar sig givetvis på en dom från Förvaltningsrätten i Härnösand där det sägs att man inte behöver vara konkurrensneutral.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det här går precis stick i stäv med ministerns svar i interpellationsdebatten. Min fråga blir därför: Hur avser ministern att agera för att leva upp till den utlovade konkurrensneutraliteten?

Fru talman! Tack, Elisabeth Björnsdotter Rahm, för frågan!

Jag tror att det för andra gången under den här frågestunden behöver poängteras att vi har en maktdelning. Riksdagen stiftar lagar. Regeringen bereder lagstiftningsärenden. Domstolarna tillämpar och tolkar lagarna. Om vi har synpunkter på hur domstolar tolkar och tillämpar lagar kan regeringen sätta igång en process och ändra lagstiftningen efter att riksdagen fattar beslut om det. Det är precis det man kan göra i olika sammanhang.

Centerpartiet, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna har kommit överens om ändringar i regelverket vad gäller likvärdighet för olika driftsformer i välfärdsverksamheter. Vi är precis i starten av en sådan process. Det måste självklart utredas. Sedan måste det hanteras av regeringen och därefter riksdagen.

Jag ser fram emot det arbetet. Det är viktigt att vi har bra och likvärdiga villkor för svensk välfärd i hela Sverige.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet! Det är nog inte sista gången vi diskuterar den här frågan.

Jag tolkar det som och förutsätter att det omtalade 73-punktsprogrammet kommer att efterlevas, att det inte är upp till varje enskilt landsting att besluta om konkurrensneutralitet och att ministern avser att ändra lagstiftningen så att vi kan leva upp till likabehandling och konkurrensneutralitet.

Fru talman! Låt mig tacka Elisabeth Björnsdotter Rahm för engagemanget för januariavtalet. Det är ett engagemang som uppskattas. Vi kommer inte att göra riksdagsledamoten besviken. Vi ska självklart hedra detta avtal och driva igenom den politik som fastslagits i avtalet.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till ministern för nordiskt samarbete, Ann Linde.

Nordisk gemenskap är unik. Men närmare 40 procent av befolkningen i våra grannländer Danmark och Norge har bytt uppfattning om Sverige de senaste åren. Det visar inte minst en rapport som Svenska institutet presenterade förra året. Efter 2015, det stora migrationsåret, anser många att Sverige är ett naivt land med omfattande samhällsproblem, även om det inte gäller alla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Från dansk sida framfördes också alldeles nyligen nya krav på och nya tankar om hårdare gränskontroller gentemot Sverige som en reaktion på hur vi har hanterat och hanterar våra gränser, inre utlänningskontroller och inte minst motverkande av terrorresor, som är väldigt aktuellt i dagsläget.

Min fråga är: Vad avser minister Linde - som jag vet är en varm nordist, i likhet med mig själv - att göra för att nya gränskontroller i Sverige inte ska behöva bli verklighet och att vi snarare ska kunna nedmontera befintliga gränshinder i framtiden?

Fru talman! Jag tackar Aron Emilsson för frågan. Det är roligt att vi har flera riksdagsledamöter som är engagerade i de nordiska frågorna.

Gränshindersfrågan och gränskontrollerna är en svår fråga - det tycker jag att man ska erkänna. Det nuvarande beslutet är ett tremånadersbeslut som gäller till den 11 maj. Motiveringen är densamma som vi nu har haft i flera år: Det är brister i kontrollen av Schengens yttre gräns som gör att detta allvarliga hot mot allmän ordning och inre säkerhet tyvärr kvarstår.

Berörda medlemsstater har tidigare fattat beslut om sex månader i taget, men med detta beslut synkroniserar vi oss med övriga länder som har gränskontroller. Det är Polismyndigheten som avgör hur stort det ska vara, och regeringen har följt dessa förslag.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag kan dela den bedömning man gjort i denna fråga. Däremot är jag oroad över utvecklingen med en framväxande inställning bland en hel del personer i våra närmaste grannländer som handlar om att på sikt snarare förstärka gränskontrollerna mot Sverige när vi samtidigt förespråkar en starkare nordisk integration på utbildningsområdet, när det gäller möjligheten att praktisera i varandras länder samt när det gäller en integrerad arbetsmarknad.

Jag vet att Ann Linde betonade denna fråga under sin resa till Finland alldeles nyligen. Vad kan man göra framöver?

Fru talman! Jag tror att en av de viktigaste sakerna är att vi förstärker gränskontrollerna i Schengenområdet så att vi inte behöver känna oro för att det ska komma personer som har onda avsikter till våra länder, oavsett om detta sker via Danmark, som nu har varit aktuellt, eller Sverige.

Man har nu sett framsteg i EU för att göra den yttre gränsen mycket säkrare. Jag tror att detta är en av de viktigaste frågorna.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ardalan Shekarabi.

I DN:s granskning av den nya spelmarknaden tidigare denna månad framkom att bolag som har fått licens ägs via ombudsbolag för att dölja de verkliga ägarna och att flera bolag bryter mot reglerna i Norge. Det sägs också att flera bolag har bett Spelinspektionen att hålla deras bolagsstrukturer hemliga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Spelinspektionen svarar i sin tur att de förhåller sig till de uppgifter som bolagen har lämnat in i sina licensansökningar när de prövar huruvida dessa ska godkännas eller inte.

För mig framträder bilden av en bransch som redan brutit mot flera av licenskraven när det gäller vissa delar, till exempel avstängningsmekanismer, och som i andra delar verkar i gråzonen för vad som är tillåtet. Det tycks som om ansvarig myndighet tyvärr inte har de verktyg som de behöver för att undersöka detta på ett tillfredsställande sätt.

Därför vill jag fråga statsrådet: Hur ser Ardalan Shekarabi på de uppgifter som framkommit i medier om dolda bolagsstrukturer? Anser statsrådet att Spelinspektionen har tillräckliga resurser och metoder för att kontrollera bolagen? Om inte, vad avser statsrådet att göra i frågan?

Fru talman! Tack, Vasiliki Tsouplaki, för frågan!

Regeringen kommer tillsammans med riksdagen att agera för att klargöra en sak: Svensk lag ska gälla på spelmarknaden. Vi har återtagit kontrollen.

I dag har regeringen fattat beslut om att ge i uppdrag till Spelinspektionen och Konsumentverket att förstärka tillsynen av spelmarknaden. Vi har en utredning som pågår parallellt med implementeringen av denna process för att komma med lagförslag om det finns behov av justeringar av lagstiftningen.

Vi kommer att vidta åtgärder. Det är helt oacceptabelt att det finns bolag som tror att de kan agera på den svenska spelmarknaden som om det var före den 1 januari 2019. Nu har vi en omreglerad marknad. Vi har återtagit kontrollen, och vi kommer att säkerställa att denna lagstiftning följs. Vi har en skyldighet gentemot våra medborgare att säkerställa att vi skyddar konsumenter i Sverige.

Fru talman! Tack, Ardalan Shekarabi, för svaret!

Det gläder mig att ni har gett detta uppdrag till ansvariga myndigheter. Tyvärr verkar det som om många av bolagen på spelmarknaden har intresse av att hitta luckor i lagstiftningen. Senast i dag rapporterades om hur bolag har kringgått reglerna för att tillåta kredit på sina sajter - spel på kredit är förbjudet.

Jag blir väldigt orolig när jag ser hur lite förändring den nya lagen har gett. Men det låter bra att ni är på hugget i denna fråga. Det är egentligen en väldigt låg nivå som har satts i den nya spellagen.

Fru talman! Vi kommer att märka förändringar. Redan i dag är det över 25 000 människor som har kunnat stänga av sig från spelmarknaden. Det är 25 000 människor som har problem med spelande som inte kunde stänga av sig före den 1 januari, för den ordningen fanns inte. Den svenska lagen gällde inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Nu har vi ordningen på plats, men det kommer att krävas justeringar. Det kommer att finnas bolag som försöker att kringgå lagstiftningen, men där ska vi täppa till hålen. Vi ska justera lagstiftningen och säkerställa att det inte går att gå runt den svenska lagstiftningen. Det ska vi göra tillsammans.

Fru talman! Jag har en fråga till utrikeshandelsministern.

Utvecklingen i Iran är djupt oroande. Landet styrs av en regim som förtrycker sin befolkning och avrättar oliktänkande och som är världens ledande finansiär av terrorism.

Iran är också ett land - ett av tre länder - som bedriver särskilt aktiv underrättelseverksamhet i Sverige. En svensk medborgare, Ahmadreza Djalali, är oskyldigt dömd till döden i Iran.

Regeringen verkar för att stärka relationerna till den iranska regimen. Som ett led i detta deltog Ann Linde nyligen i den iranska ambassadens högtidliga 40-årsfirande av den islamiska revolutionen - den revolt som lade grunden för det som i dag är världens värsta diktatur.

Min fråga till Ann Linde är: Vad är det i den islamiska revolutionen som är värt att fira?

Fru talman! De länder som Sverige har diplomatiska förbindelser med deltar som regel officiellt på nationaldagsmottagningar, ofta på ministernivå. Detta gäller också de länder som har en syn på till exempel demokrati, mänskliga rättigheter och kvinnors ställning som vi inte delar.

I detta fall var det jag som representerade på Irans nationaldag. Naturligtvis tog jag upp mänskliga rättigheter, kvinnors rättigheter och så vidare, precis som vi alltid gör när vi har samtal med Iran.

Men mitt deltagande var också ett uttryck för Sveriges och EU:s starka stöd för bevarandet av den kärntekniska överenskommelse, JCPOA, som förhindrar utvecklingen av iranska kärnvapen. Denna är nu under hård press efter att USA har dragit sig ur.

Jag understryker: Jag deltog i nationaldagsfirandet.

Fru talman! Det är djupt beklagligt att statsrådet inte valde att avstå från att fira revolutionen. Handelsutbyte är viktigt, men Iran är inte vilket land som helst. Företag och näringsliv kontrolleras av regimen. Oppositionsgrupper varnar för att handel kan bidra till det regimen sysslar med: terrorfinansiering och krigföring.

Min fråga är: Oroar detta utrikeshandelsministern?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag återupprepar att jag deltog i nationaldagsfirandet, inte i 40-årsfirandet av den islamistiska revolutionen.

Men som vi ser på det har den isoleringspolitik mot Iran som flera länder förespråkar inte lett till någonting gott utan tvärtom till en mycket osäkrare värld och till sämre förhållanden när det gäller mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter, som är någonting av det som vi främst måste understryka i våra relationer med Iran.

Fru talman! Jag vill ställa min fråga till statsrådet Ylva Johansson.

E4:an går som en pulsåder genom Stockholm, från Sigtuna i norr till Södertälje i söder. På den sträckan finns några riktigt stora arbetsplatser: Arlanda flygplats, Karolinska, Scania, Astra Zeneca med flera.

E4:an har stora brister på sina ställen och behöver säkras upp.

Sommaren 2016 kraschade en lastbil in i räcket på Södertäljebron, och halva bron stängdes av i två månader. Människor har svårt att ta sig till och från sina arbeten vid en sådan händelse. Följderna blev miljonförluster för både industrin och invånarna i Södertälje och hela länet.

Min fråga är: Är denna typ av infrastruktursatsningar något som regeringen just nu prioriterar för att skapa trygga transportvägar för anställda och för invånarna i Stockholms län?

Fru talman! Vi är just nu inne i genomförandet av en historiskt stor satsning på infrastruktur som ligger i det infrastrukturpaket som riksdagen har ställt sig bakom. Det innehåller stora satsningar på framför allt tåg, också på hamnar och båttrafik men även upprustning av vägar. Det är dessa riksdagsbeslut som vägleder regeringens prioriteringar.

Fru talman! Jag vill tacka Ylva Johansson. Jag känner mig nöjd med att jag fått ställa frågan och fått det betryggande svaret.

Det finns några absolut nödvändiga investeringar som måste göras runt E4:an i Stockholms län. Bland annat gäller det Södertäljebron, som är i ett känsligt och utsatt läge, och E4:an kring Arlanda flygplats.

Fru talman! Det är riktigt att E4:an är otroligt viktig. Den är av central betydelse för att människor ska kunna ta sig till och från jobb och för att transporter ska komma fram. Men jag vill också betona vikten av att vi har säkra vägar, för dödsolyckor på väg är ett oerhört stort problem. Det är viktigt att vi kan göra investeringar som säkerställer trygga och miljövänliga vägtransporter som gynnar rörligheten i regioner och som underlättar för våra företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! I regeringens regleringsbrev för Försvarsmakten kan man läsa att myndigheten får i uppgift att senast i november detta år påbörja avvecklingen av nuvarande bidrag och kamp i den FN-ledda insatsen i Mali.

Försvarsmakten har framfört synpunkten att Sverige bör omprioritera sina internationella insatser, detta i syfte att stärka våra militära samarbeten med andra länder. Därför förordar man att internationella insatser i första hand ska ske i samarbete med Nato, i andra hand med EU och att man först i tredje hand ska prioritera de FN-ledda insatserna.

Min fråga till försvarsministern är då om avvecklingen av Maliinsatsen är ett sätt att tillmötesgå Försvarsmaktens önskan om omprioriteringar av internationella insatser.

Fru talman! Det pågår inom Regeringskansliet ett beredningsarbete där vi naturligtvis tittar på effektiviteten i de olika insatserna.

Jag kan bara konstatera att i Mali har verksamheten pågått i fem år. Vi får väl återkomma när vi är färdiga med analyserna och har konkreta förslag att presentera. Sedan är frågan var någonstans de största behoven kan anses finnas. Men vi återkommer i ärendet.

Fru talman! Från Moderaternas sida har vi tagit upp frågan om hur Sverige framgent ska prioritera fredsfrämjande insatser. Vår mening är att de i första hand bör ske i närområdet.

En del i vårt närområde där man har internationella konflikter nu är naturligtvis Ukraina. Ryssland har illegalt annekterat delar av landet och för ett lågintensivt krig mot andra delar.

Frågan jag vill ställa till försvarsministern är då vilka förutsättningar regeringen ser för att ytterligare hjälpa Ukraina.

Fru talman! Vi har varit mycket tydliga med att i den händelse att det finns förutsättningar för en FN-insats i Ukraina är Sverige självklart berett att bistå. Det har redovisats i en lång rad olika sammanhang. Men vi är inte vid den tidpunkten än, och det finns inga sådana beslut och inga sådana förutsättningar i dag.

Vi får se hur det kommer att se ut i framtiden. Då kommer vi naturligtvis att inta en positiv hållning - utan att jag nu har gått några händelser i förväg.

Fru talman! Min fråga går till civilminister Shekarabi.

Regeringen presenterade 2016 en utredning om utsatta EU-medborgare som kom fram till att det bästa vore om de som tigger på våra gator återvänder till sina hemländer så fort som möjligt för att där kunna påbörja en integration. Men i dag uppehåller sig 4 500-5 000 personer i landet som livnär sig på tiggeri, och det är samma siffror som för tre år sedan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Vi vet i dag att det pågår ett organiserat utnyttjande av de här människorna som tigger i Sverige, och de lever under ovärdiga förhållanden. Regeringens ansträngningar har varit mer eller mindre verkningslösa om man ser till antalet tiggare som fortfarande befinner sig i Sverige.

Jag undrar därför vilka slutsatser regeringen drar av de åtgärder man hitintills har vidtagit. Utesluter regeringen ett nationellt tiggeriförbud? Jag vet ju att civilministern tidigare har varit inne på att införa ett totalförbud mot tiggeri.

Fru talman! Tack, Katja Nyberg, för frågan!

Även om frågan ligger utanför mitt ansvarsområde i regeringen kan jag generellt säga att regeringen för närvarande inte har några planer på att genomföra en lagstiftning som innebär ett totalförbud mot tiggeri. Men självklart är det här en viktig fråga.

Vi följer rättsutvecklingen. Vi har också fått ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen, som klargör möjligheterna för kommuner att vidta åtgärder och införa restriktioner för insamling av pengar. Självklart måste rättsutvecklingen följas också av regering och riksdag.

Fru talman! Det är intressant, för Sverige har ju kämpat mot tiggeri. Det totalförbjöds redan 1847. Sedan har lagen mjukats upp under tidens gång. Men regeringens ståndpunkt är ju att det ska vara mindre hjälp i Sverige och ökat bistånd i deras hemländer. Ni har ju till och med gått ut med att svenskarna inte ska skänka mer pengar utan i stället ge dem till bistånd.

Det är svårt att göra de här två sakerna samtidigt. Varför inte ett nationellt tiggeriförbud?

Fru talman! Utifrån den dom som kom från Högsta förvaltningsdomstolen har svenska kommuner möjlighet att lokalt fatta beslut om restriktioner för pengainsamling. Det kommer säkerligen att leda till en del förändringar i hur kommuner använder sitt rättsliga handlingsutrymme.

Det pågår en hel del sociala insatser, inte minst i samverkan med Bulgarien och Rumänien.

Regeringen kommer att följa utvecklingen.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ann Linde.

Sverige är ett litet exportberoende land med en industri i världsklass. Vi är helt beroende av goda handelsrelationer med andra länder, men nu ser vi en utveckling som går åt ett annat håll. Vi talar mer om skyddstullar och stängda gränser än om öppenhet och frihandel.

Under 2018 införde USA tullar på stål och aluminium. Nu överväger USA tydligen också tullar på europeiska bilar med upp till 25 procent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min fråga till statsrådet är: Kan statsrådet beskriva handelsrelationerna mellan USA och EU just nu?

Fru talman! Tack, Patrik Engström, för den mycket viktiga frågan!

Låt mig börja med en positiv exportnyhet. I går kom siffrorna från SCB om 2018, och exporten har ökat med 10 procent. Det vi också kan se när det gäller bilar är att vår export till flera andra länder, till exempel Kina och Tyskland, ökar kraftigt, med uppemot 70 procent. Däremot minskar exporten till USA med 28 procent. Jag tror att detta har att göra med risken för biltullar.

Det som har hänt är att man har presenterat en utredning för president Trump. Vi vet att den innehåller förslag men inte exakt vad det är för förslag. Det kan finnas en risk för 25-procentiga tullar på hela motorsektorn. Det skulle innebära att vi riskerar att förlora 4 000 jobb i Sverige, varav 3 000 i västra Sverige. Självklart är det ett strängt läge.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Det är jätteroligt att det finns positiva rörelser i detta. Finns det fler positiva rörelser? Det har ju inte gått jättebra i WTO-samarbetet heller. Men ser statsrådet andra positiva rörelser som gör att vi kan se med tillförsikt på framtiden vad gäller frihandel?

Fru talman! Låt mig säga två saker. För det första har EU aldrig någonsin haft så många frihandelsavtal som antingen är färdigförhandlade, ska börja implementeras eller är på gång. Till exempel är Japan-avtalet som kom den 1 februari det största frihandelsavtalet någonsin.

För det andra finns det en rörelse från flera olika länder om att bryta stilleståndet i Världshandelsorganisationen. Det blir svårt, men det finns ändå en vilja.

Fru talman! Jag riktar min fråga till statsrådet Ylva Johansson.

Regeringen har nyligen ställt sig bakom EU:s copyrightdirektiv. Det är viktigt att värna upphovsrätten, men det som nu föreslås är faktiskt helt obalanserat. Det är ett steg bort från det internet vi känner i dag. Man vill införa länkskatt och uppladdningsfilter. Regeringen borde likt Finland och Nederländerna ha röstat nej till detta.

Moderaterna kan i dag meddela att vi kommer att göra allt för att stoppa detta förslag i Europaparlamentet, och även om man återkommer i skriftligt samråd till EU-nämnden.

Varför tycker regeringen att det är rätt att införa länkskatt och uppladdningsfilter? Har ni till fullo förstått konsekvenserna av ert förslag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Det är angeläget att skydda upphovsrätten, och här tror jag att Tomas Tobé och jag är överens. Det är också angeläget att detta görs på ett sätt som inte ger oönskade konsekvenser i andra avseenden. Det är precis denna balansgång som finns i det föreslagna direktivet.

Som Tomas Tobé mycket väl vet måste en majoritet av EU:s 28 länder enas för att ett nytt beslut ska kunna tas fram. Man får jobba inom de ramar som finns för att kunna påverka förslaget, och det har regeringen också gjort. Nu ligger frågan i EU-parlamentet.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Jag förstår att ni ibland behöver förhandla, men jag hörde inga argument om varför ni tycker att det är rätt att införa länkskatt och uppladdningsfilter eller varför inte Sverige likt Finland och Nederländerna, länder som vi brukar ha samsyn med, kunde rösta nej.

Varför har regeringen inte ansett sig behöva överlägga om denna fråga på allvar med Sveriges riksdag? Senast ni gjorde det var 2017, och nu ställer den svenska regeringen sig helt plötsligt bakom detta.

Fru talman! Det är alltid viktigt att regeringen överlägger med riksdagen, och vi kommer alltid till riksdagen om vi kallas till överläggning. Jag måste dock medge att jag inte känner till hur diskussionen och besluten såg ut i just detta fall.

Fru talman! Jag riktar min fråga till Ardalan Shekarabi.

Frågan om spelreklam har redan varit uppe i dag. Spelmissbruket breder ut sig, och spelreklamen är explosionsartad.

Samtidigt har vi de nya reglerna, vilket är ett sätt att sätta press på spelbolagen. Det gläder mig mycket att Ardalan Shekarabi gör det och börjar direkt med att se till att reglerna följs.

Här finns två alternativ. Det ena är att se till att bolagen följer reglerna och därmed kan behålla sin licens och fortsätta att verka i Sverige. Det andra är att man inför ett förbud, vilket man har gjort i till exempel Italien. Det är också ett bra påtryckningsmedel på spelbolagen: Sköter ni er inte kan vi gå ett steg vidare.

Kan detta behöva regleras även på EU-nivå? Vi har ju problem med att alkoholreklam kommer in via tv-bolag som finns i Storbritannien. Finns det en sådan dimension vad gäller spelreklam också?

Fru talman! Jag tackar Hillevi Larsson för frågan.

Nej, det behovet finns inte eftersom konstruktionen för den lagstiftning som regeringen och majoriteten i riksdagen samlades kring innebär att de bolag som ska bedriva spelverksamhet på den svenska marknaden måste ha licens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att få och behålla svensk licens måste spelbolagen följa svensk lagstiftning, oberoende av vilket land de agerar från. Även om ett spelbolag verkar från Malta och använder sig av till exempel tv-kanaler som har sändningstillstånd i enlighet med brittisk lagstiftning måste bolaget följa den svenska lagen, också vad gäller marknadsföringsregler, om det riktar sin verksamhet till den svenska spelmarknaden. Rent rättsligt har denna fråga alltså lösts.

Det är nu viktigt att säkerställa att reglerna om måttfull marknadsföring verkligen följs av bolagen. Viktigt är också att ta tag i frågan om mängden och aggressiviteten i reklamen, och här kommer det att krävas antingen självreglering eller vidare åtgärder i lagstiftningen.

Fru talman! Det är glädjande att man i alla fall har täppt till kryphålet att via andra länder göra spelreklam i Sverige. Tidigare kunde spelbolagen på Malta använda sig av kryphålet för att nå svenska spelare direkt. Det är glädjande att man nu täppt till kryphålet både på Malta och i Storbritannien vad gäller att sända spelreklam.

Vad gäller alkoholreklam är det ju ett stort problem att den kommer in bakvägen, så det är glädjande att vi kan stoppa spelreklamen. Nu gäller det bara att reglerna följs, så jag önskar lycka till i det arbetet.

Fru talman! Detta är viktigt inte bara för konsumenterna på den svenska spelmarknaden utan för att visa våra medborgare att svenska staten har kontroll där den har skyldighet att ha kontroll. Under två decennier saknade vi kontroll över denna marknad, och det fick hemska följder för tusentals människor. Nu ska det bli ett stopp på det.

Fru talman! Denna vecka har två personer gripits för olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige. En av personerna var anställd på ett högteknologiskt företag, och gripandet skedde enligt uppgift efter att personen vid flera tillfällen träffat en rysk underrättelseofficer.

Med anledning av detta frågar jag försvarsminister Peter Hultqvist: Vilka slutsatser drar regeringen av de ökade underrättelsehoten mot Sverige, vilka Säpo har varnat för under flera års tid?

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Vi kan konstatera att det sedan lång tid tillbaka pågår spioneriverksamhet riktad mot Sverige. I Säkerhetspolisens offentliga rapporter pekas särskilt länderna Ryssland, Kina och Iran ut.

Myndighetssfären gör många gånger ett mycket bra arbete med att följa upp de olika tendenser, rapporter och misstankar som finns om möten och annan verksamhet som pågår för att hitta infallsvinklar på Sverige och tillskansa sig information som man inte är berättigad till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Spioneri pågår, och detta är något som myndigheterna hela tiden uppmärksammar. Därför är det viktigt att vi är beredda att stödja myndigheterna på olika sätt för att de ska vara framgångsrika i sitt arbete.

Fru talman! Tack, statsrådet!

Min kompletterande fråga gäller om regeringen planerar att vidta åtgärder för att stärka Sveriges förmåga att upptäcka och agera mot fientlig underrättelseverksamhet i Sverige.

Fru talman! Det finns ett ständigt utbyte mellan berört departement och Säkerhetspolisen och även andra myndigheter som är inblandade i sådant arbete. Man kan där på olika sätt bidra till att stödja och utveckla effektiviteten i våra metoder att vara framgångsrika i detta arbete. Jag menar att ett sådant arbete genomförs kontinuerligt.

Fru talman! Min fråga går till arbetsmarknadsministern.

Det talas mycket om behovet av att möta den ökande digitaliseringen och automatiseringen med kompetensutveckling. Industriarbetarna behöver rustas för att de ska kunna ta de nya och mer avancerade jobb som ersätter de gamla.

En ny undersökning från Novus visar att nästan hälften av IF Metalls medlemmar inte tycker att arbetsgivaren tar ansvar för att ge dem den kompetensutveckling som behövs. Drygt var tredje tror att det skulle vara svårt att få ett nytt motsvarande jobb någon annanstans om de skulle förlora jobbet. Marie Nilsson, IF Metalls förbundsordförande, säger att detta är tråkigt men inte oväntat.

Vad kan regeringen göra för att arbetsgivarna ska tvingas ta större ansvar och erbjuda sina anställda mer och relevant kompetensutveckling?

Fru talman! Jamal El-Haj lyfter upp en oerhört angelägen fråga. Det är dessutom en framtidsfråga för svensk konkurrenskraft men också när det gäller tryggheten i jobben. Vi behöver göra stora insatser för att fler människor ska kunna kompetensutvecklas under hela livet.

Som svar på den konkreta frågan kan jag berätta att regeringen i april kommer att tillsätta en utredning som ska se på förändringar i lagen om anställningsskydd. I direktiven till den kommer det enligt januariavtalet att finnas med ett uppdrag om att utreda hur möjligheten till kompetensutveckling och omställning ska öka för de anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag har en fråga till civilministern, och den rör spelmarknaden. Vi har talat en hel del i dag om spelmarknaden. Det är uppenbart att det är ett ämne som engagerar, och jag tänker fortsätta inom samma ämne.

Det var bra att spelmarknaden omreglerades, eftersom den var otidsenlig. Det var helt orimligt att det fanns en marknad på nätet som var helt oreglerad, och det är bra att fler spelbolag kan verka på lika villkor här i Sverige.

Något som har blivit uppenbart i och med omregleringen är den stora ökningen av spelreklam. Ingen som läst tidningar, surfat på nätet eller haft tv:n påslagen den senaste tiden kan ha missat det. Det spelbolag som har ökat sina reklamköp allra mest är dock Svenska Spel. Man har ökat sin annonsering med 260 procent, och det uppgick till 75 miljoner under januari.

Vi talar om måttfullhet. Jag undrar om civilministern tycker att detta är måttfullt och om han anser att ett statligt bolag, som ska mildra de negativa konsekvenserna av spelandet, ska ha en sådan aggressiv marknadsföring.

Fru talman! Tack, John Weinerhall, för den viktiga frågan!

Vår utgångspunkt har varit att regelverket ska gälla alla aktörer på den svenska spelmarknaden. Ett exempel på hur vi agerar är att jag för två veckor sedan kallade till mig de olika spelbolagen. Jag ville skicka en signal om att de senast den 31 mars behöver återkomma med initiativ till självreglering om regeringen inte ska gå vidare med en lagstiftningsprocess. Denna signal skickades även till Svenska Spel.

Vi har exakt samma regler för alla dessa bolag, inte minst vad gäller marknadsföringsregler. Vi förväntar oss att alla bolag tar sitt ansvar och följer den svenska lagen. Detta gäller naturligtvis också Svenska Spel.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Ylva Johansson.

Jag är ledamot från Uppsala. I Uppsala var vi väldigt glada över de satsningar på Delegationen mot segregation som regeringen gjorde under förra mandatperioden. Satsningar skulle göras i socioekonomiskt utsatta områden med mer folk i arbete, bättre skolor och tryggare bostadsområden. Dessa satsningar försvann i Moderaternas och Kristdemokraternas budget som antogs här i kammaren. Detta blir tillsammans med de effekter som kommunerna får när även extratjänsterna försvinner förödande.

Jag vill fråga statsrådet hur hon ser på detta. Vad planerar regeringen att göra för att möta de negativa effekter som Moderaternas och Kristdemokraternas budget innebär för landets kommuner?

Fru talman! De klyftor vi har i vårt land är kanske vårt allvarligaste samhällsproblem. Ett tydligt problem är att det finns segregerade bostadsområden där man ofta riskerar att hamna i en negativ spiral och inte kan ge barn de goda förutsättningar för framtiden som de skulle behöva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det var därför angeläget för den förra regeringen att göra satsningar på Delegationen mot segregation och göra ekonomiskt långsiktiga åtaganden för att kunna satsa i dessa områden.

Precis som Marlene Burwick säger gäller nu en annan budget än den regeringen hade velat se. Pengarna har i stor utsträckning dragits in. Regeringen får återkomma i kommande budgetar. Min ambition är att vi ska kunna fortsätta med arbetet mot segregation. Men vi får återkomma i budgetarbetet med formerna och omfattningen för detta.

Extratjänsterna kommer däremot att bli kvar, vilket också är en viktig del av januariavtalet. Det kommer att vara något mindre volymer än vad som finns i dag. Det är dock en viktig arbetsmarknadspolitisk åtgärd som vi kommer att kunna fortsätta med.

Fru talman! Även jag har en fråga till statsrådet Shekarabi, och den rör spel.

Precis som har påpekats tidigare i kammaren i dag var Socialdemokraterna för några år sedan inblandade i en stor skandal med sitt lotteri Kombispel. Trots att det i Sverige var förbjudet att sälja lotter och spel på kredit hade Socialdemokraterna märkligt nog ett undantag i lagstiftningen. Detta gjorde att 8 000 personer skickades till kronofogden.

Nu visar det sig att även andra spelbolag säljer spel på kredit. Detta har medierna avslöjat. Statsrådet säger till och med att det är en brutal påminnelse om att detta är risker som är som störst för konsumenten.

Fru talman! Det finns ett tillkännagivande från riksdagen om att skriftliga avtal vid telefonförsäljning även ska gälla spel. Med tanke på den brutala påminnelsen om riskerna med spel vore det intressant att höra när regeringen tänker lägga fram ett förslag om att ta bort undantaget för skriftliga avtal vid telefonförsäljning när det gäller spel.

Fru talman! Tack, Lars Beckman, för frågan och för det starka engagemanget för konsumentfrågor!

Detta är en av de viktiga frågor som vi kommer att behöva jobba med. Det handlar om att förstärka konsumentskyddet i samband med spelande, inte minst vad gäller krediter. Vi har precis fått en lagstiftning på plats som gäller alla bolag och den innehåller ett kreditförbud. Vi har skärpt lagstiftningen vad gäller undantag från kreditförbudet för lotterier. Detta gjorde vi i samverkan med Lars Beckmans parti, vilket jag är väldigt stolt över.

Vi kommer att behöva fortsätta att justera och skärpa lagstiftningen på spelområdet. Därför jobbar just nu en utredning egentligen parallellt med genomförandet med att ta fram nya lagförslag. Vi kommer att återkomma till riksdagen så snart vi har ett underlag från utredningen vad gäller de olika konsumenträttsliga frågor som är relevanta på spelmarknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag riktar min fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

Om risken för att Sverige ska utsättas för ett militärt angrepp av det mer traditionella slaget får betecknas som låg är riskerna för cyberattacker i dag tyvärr desto större. Allt oftare hörs varningar från myndigheter och experter på området om att Sverige kan vara en måltavla också för mer omfattande cyberangrepp som i värsta fall kan skada viktiga samhällsfunktioner, till exempel elförsörjningen, och ytterst hota enskildas liv och hälsa. Angrepp kan vara isolerade eller som en delmängd i en mer omfattande kampanj mot svenska intressen.

Under föregående mandatperiod initierade den S-ledda regeringen ett flertal insatser för att stärka informationssäkerheten, framför allt hos våra myndigheter. Intrycket är dock att fortsatta insatser krävs.

Min fråga till försvarsministern är: Vilka åtgärder avser regeringen att vidta för att stärka informationssäkerheten och öka vår robusthet att motstå cyberattacker?

Fru talman! Tack för frågan, Kalle Olsson!

Sverige utsätts på årsbasis för ungefär 100 000 aktiviteter riktade mot myndigheter, företag och olika samhällsinstitutioner. Det pågår ett kontinuerligt utvecklingsarbete av olika metoder för att försvara sig mot dessa aktiviteter. Det pågår mellan företag, mellan myndigheter och inom olika branscher. Det pågår självfallet också inom Försvarsmakten.

I den uppgörelse som gjorts, det så kallade 73-punktsprogrammet, finns det med en markering om att vi avser att starta eller bygga upp en enhet som ska arbeta med frågor av denna typ.

Jag vill understryka att vi inom ramen för Försvarsmakten och med utgångspunkt i beslut som tidigare fattats i riksdagen också utvecklar så kallad aktiv cyberförmåga, vilket är en mycket viktig förmåga.

Fru talman! Polisen jobbar på hårt. Man har en ny organisation som börjar komma på plats. Man jobbar mycket med sin effektivitet och har blivit effektivare. Detta har inneburit att man kan lagföra fler personer.

Många av dessa personer måste till en början sättas i häkte. Samtidigt har en del häkteslokaler lagts ned. I Örebro är det överfullt i häktena medan man i Västerås har lagt ned häktet. Nu diskuterar man till och med om man ska behöva ha två internerade i samma häktescell.

Jag skulle vilja fråga arbetsmarknadsminister Ylva Johansson hur hon ser på arbetsmiljön för den som ska jobba i den tuffa miljön på ett överfullt häkte och dessutom kanske tvingas sätta två personer i samma häktescell.

Fru talman! Det är en korrekt beskrivning som Lotta Olsson ger. Bakgrunden är ju att polisen har blivit effektivare. Vi tar fler bovar, och det betyder att häktena nu är väldigt fulla. Det är tråkigt att brott begås, men det är bra att brottslingarna tas fast.

Detta betyder att frågan om kapaciteten i häktena är en aktuell fråga för regeringen. Vi måste självklart överväga om man måste bygga ut eller göra andra förändringar för att klara kapaciteten. Självklart gäller alltid arbetsmiljöreglerna.

Fru talman! Jag har en fråga av allmänpolitisk karaktär till arbetsmarknadsminister Ylva Johansson.

Jag vill lyfta fram en fråga som har diskuterats mycket under senare tid. Den handlar om segregationen i Sverige, hur landsbygden ställs utanför tillväxt och diskrimineras.

Regeringen har sagt att den vill satsa på landsbygden. Samtidigt är det flera socialdemokratiska kommunalråd som vittnar om de problem som regeringen ställer till med. Jag tänker här på miljöskatterna, som innebär att det blir svårare att arbeta och ta sig fram. Det finns inte bensinstationer att tanka bilen på och så vidare.

Jag undrar vad regeringen avser att göra för att minska segregationen som råder mellan stad och landsbygd.

Fru talman! Det är oerhört angeläget att vi har ett samhälle som håller ihop och att hela Sverige inte bara ska leva utan också utvecklas.

Därför har regeringen tidigare gjort satsningar på en livsmedelsstrategi och stora investeringar i infrastruktur. Vi har gjort utlokaliseringar av många myndigheter för att säkerställa bra service och resurser och skapat ett nytt omfördelningssystem i kommunsektorn för att säkerställa resurser till hela landet.

Frågestund

Men mer behöver självklart göras. Margareta Cederfelt lyfter fram som ett hot den skatteväxling som innebär högre beskattning av det som är miljöstörande eller farligt för klimatet. Jag kan garantera Margareta Cederfelt att en socialdemokratiskt ledd regering kommer att säkerställa att en sådan skatteväxling sker på ett sådant sätt att den har en god fördelningsprofil och gör att hela landet kan leva.

Frågestunden var härmed avslutad.