Frågestund

Fru talman! Den ryska upprustningen är väldigt oroande, försvarsministern. Det ryska beteendet i Östersjön, med kränkningar och provokationer, föranleder stor eftertänksamhet i vårt land för vilka åtgärder som vidtas och inte.

Gazprom vill nu hyra två hamnar, Slite på Gotland och en hamn i Blekinge, för att lägga ut gasledningen Nord Stream 2. Överbefälhavaren varnar för detta. Skälet till det är självklart att ryssarna därmed skulle kunna flytta fram sina positioner i Östersjöområdet och få en infallsport på Gotland, denna strategiskt viktiga ö mitt i Östersjön. Den socialdemokratiska ledaren säger att detta är regeringens sak att stoppa; det kan inte han göra. Frågan till försvarsministern är därför om regeringen är beredd att stoppa uthyrningen av Slite hamn till Putin.

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det är nödvändigt att denna debatt förs. Det är en realitet att vi har ett säkerhetspolitiskt läge som har försämrats över tid, och man kan sätta in också gasledningen i ett sådant perspektiv.

Vi har självklart genomfört en säkerhetspolitisk analys i sammanhanget, och vi har tagit in underlag både från Försvarsmakten och från andra myndigheter. Vi har inbjudit kommunerna till ett samtal den 13 december, och självfallet kommer de försvars- och säkerhetspolitiska aspekterna på detta ärende att avhandlas vid det tillfället. Vi kommer att återkomma med mer information i ärendet vid ett senare tillfälle.

Fru talman! Svaret är otillfredsställande och otydligt. Detta är ingen ny fråga, utan vi har under lång tid vetat att ansökan skulle komma. Det brådskar ju – Gotlands beslutsorgan ska fatta beslut snart. Liberalernas uppmaning till regeringen och försvarsministern är därför: Var inte naiv! Stoppa uthyrningen av hamnen på Gotland till Putin. Lämna inte över nycklarna till Slite hamn till ryssarna!

Fru talman! Det finns över huvud taget ingen naivitet i regeringens politik på det försvars- och säkerhetspolitiska området. Vi har länge drivit en debatt om just utvecklingen i Ryssland. Jag hade själv vissa problem att få gehör för detta under den förra regeringsperioden, då tondövheten var rätt kraftfull.

Vi tänker inte vara naiva. Vi tänker hantera ärendet. Vi har alltså inbjudit till ett möte den 13 december, och då kommer vi att ge en analys av läget. Därefter återkommer vi.

Fru talman! Jag har en fråga till statsrådet Mikael Damberg.

Den senaste tiden har det varit en ganska stor debatt kring detta med välfärdsföretag. I många fall handlar det faktiskt om kvinnors möjligheter att starta och driva företag på samma villkor som män. Vi kan titta på upphandlingsregler, inte minst: När kommunerna ska bygga en skola eller annan fastighet går det ut på upphandling till olika byggföretag – ofta har man inte så många att välja på – men det pratas sällan eller aldrig om vilken vinst dessa byggföretag får ta ut. Detta kan då jämföras med om man gör en upphandling av vård- och omsorgstjänster.

Jag vill därför ställa frågan till statsrådet: Hur ser man på jämställdhet? Detta ska ju vara en feministisk regering, men i det här fallet visar det sig att man har helt olika syn på företagande. Ska det inte vara samma villkor?

Fru talman! Jag tackar Penilla Gunther för frågan.

Välfärdsverksamhet är inte vilket företagande som helst och inte vilken marknad som helst. Det ställs höga kvalitetskrav på offentlig verksamhet. Vi har krav på insyn och offentlighet i offentligt finansierad verksamhet, och vi driver krav på ökad meddelarfrihet för verksamhet som drivs med offentliga medel oavsett om den är privat eller offentlig. Vi ställer alltså högre krav på verksamhet som är offentligt finansierad än vi gör på annan verksamhet, och det tycker regeringen är bra.

Vi har en utredning som har presenterat ett förslag där man ställer högre kvalitetskrav men också diskuterar hur vi ska se till att mer av skattepengarna verkligen går till den verksamhet som är tänkt att bedrivas för skattepengarna. I dessa verksamheter jobbar många kvinnor, och de är också engagerade i att deras löneutveckling blir god och att det är bra bemanning där de jobbar. Frågan om att stoppa vinstjakten i välfärden är alltså definitivt en fråga om kvinnors företagsamhet, men det är också en fråga om kvinnors arbetsvillkor.

Fru talman! Jag kan inte vara nöjd med svaret, av följande anledning: Hade man från kommunernas sida varit mer noggrann med upphandling av just den typ av tjänster jag nämnde hade ju inte bara mer pengar gått över till kvinnors löner i vård- och omsorgssektorn, utan man hade även kunnat utnyttja kvalitetsbegreppen mer i offentlig upphandling. Min fråga kvarstår alltså. Hur ska man kunna främja kvinnors företagande när dessa ojämlika villkor förekommer?

Fru talman! Frågan är större än så. All offentlig verksamhet är nämligen inte upphandlad – skolsektorn har ett helt annat regelverk, där det också är viktigt att ställa kvalitetskrav och se till att verksamheten har hög kvalitet.

När det gäller upphandlingskrav kan vi konstatera att vi har haft en annan politisk debatt här i kammaren där de borgerliga partierna gick ihop med Sverigedemokraterna och förhindrade att vi ställer ordentliga krav på kollektivavtal eller kollektivavtalsliknande villkor vid offentlig upphandling. Detta om något är ju viktigt för dem som jobbar i välfärden och med offentliga upphandlingar – att det är sjysta villkor.

Fru talman! Min fråga är avsedd för statsrådet Ann Linde, och den handlar om brexit.

På midsommaraftons morgon vaknade världen till ett folkomröstningsresultat som innebär att Storbritannien ska lämna EU. Det börjar närma sig nu; före mars ska man ha lämnat in en notifiering. Jag tycker ju att detta är väldigt tråkigt, men det är speciellt tråkigt för Sverige. Vi kommer nämligen att mista en av våra bästa allierade i EU. Det är också väldigt många svenskar som jobbar i Storbritannien, och vi har mycket handel med Storbritannien.

Eftersom man ändå måste titta framåt – lagt kort ligger ju – vill jag fråga statsrådet Linde hur regeringen förbereder sig för att fortsatt ha goda relationer med Storbritannien när landet lämnar EU.

Fru talman! Jag tackar Marie Granlund för frågan. Brexit är ett faktum, och det kommer att innebära en stor förlust för EU – och kanske ännu mer för Storbritannien.

Det vi har gjort i Regeringskansliet är att samtliga departement har fått analysera vilket samarbete vi har med Storbritannien. Då befästs det som Marie Granlund säger. På nästan alla områden förutom när det gäller sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor har vi ett mycket nära samarbete med Storbritannien. Det önskar vi fortsätta med. Därför vill vi att förhandlingarna ska ske på ett sådant sätt att vi får ett så nära samarbete som möjligt med Storbritannien samtidigt som det viktigaste målet är att EU-27 kan fungera effektivt och hålla ihop. Vi har därför också gett ett antal regeringsuppdrag till fem myndigheter.

Fru talman! Jag får tacka för svaret. Det är självklart väldigt viktigt att det förbereds på bästa sätt, eftersom vi har så många förbindelser och relationer.

Jag har sett att statsrådet har varit aktiv i frågan om livsmedelsmyndigheten: När den flyttar vore det väldigt bra om den kommer till Sverige. Jag skulle vilja att statsrådet utvecklar lite hur vi jobbar med den frågan. Sedan tycker jag att det finns en given plats i Sverige där den borde förläggas, men det kan vi återkomma till.

Fru talman! Det gäller den europeiska läkemedelsmyndigheten. Reger-ingen fattade i dag beslut om att vi ska inleda en kampanj för att försöka få den europeiska läkemedelsmyndigheten till Sverige. I det beslutet, som jag vet inte kommer att vara fullständigt positivt för Marie Granlund, föreslår vi att den ska ligga i Stockholm–Uppsala-regionen. Den analys som vi har gjort visar nämligen att det kommer att bli en kamp mellan huvudstäder. Vi har dock gott hopp om att Sverige är en av toppkandidaterna.

Fru talman! Nord Stream 2 är inte i Europas intresse. Europa behöver inte mer rysk fossilgas. Nord Stream 2 strider mot EU:s energiunion och bör också ses i ljuset av det försämrade säkerhetsläget.

Nu pågår en debatt om risken för ryska rör och andra aktiviteter i Slite hamn och i Karlshamn. För egen del kan jag säga att jag fortlöpande har kontakt med Moderaterna lokalt. Oppositionsrådet Magnus Gärdebring i Karlshamn och gruppledaren Simon Härenstam på Gotland är tydliga i sina nej.

Annat är det med lokala socialdemokrater. Ett möte mellan ledande Sföreträdare och regeringen kommer därför att hållas den 13 december. Det är faktiskt på inget sätt förbjudet att se till nationens bästa, allrahelst från Gotland och Blekinge, där många är medvetna om behovet av en stark svensk försvarsförmåga.

Frågan till Peter Hultqvist är: Vad vill man uppnå med mötet den 13 december? Själv skulle jag vilja se en injektion av vilja att säga nej hos ansvariga socialdemokrater på alla nivåer. Ska Peter Hultqvist bara sitta och titta på ifall de inbjudna inte förstår allvaret?

Fru talman! Tack för den viktiga frågan! Jag vet inte om jag är direkt känd för att bara sätta mig på läktaren och titta på i olika sammanhang. Var och en får avgöra hur det är med den saken.

Problemet med att vara statsråd är att man måste förhålla sig till olika typer av regelverk, framför allt ett sådant regelverk som gör att man inte hamnar i konstitutionsutskottet. Jag har nogsamt studerat vad jag kan göra och vad jag inte kan göra och vad jag kan säga i olika lägen utan att någon hugad ledamot ska få anledning att anmäla mig. Detta är alltså inte så enkelt som Wallmark försöker påstå.

Vi försöker nu genomföra det här, med respekt för riksdagens regelverk och vad som gäller för statsråds möjligheter att agera. Nu har vi inbjudit till möte den 13 december. Det är inget möte i någon terapeutisk mening, utan det handlar bland annat om Sveriges försvars- och säkerhetspolitiska intressen. Därefter återkommer vi, precis som jag sa till Björklund.

Fru talman! Vi kan väl enas om att försvarsminister Hultqvist kan nicka bekräftande i fråga om det jag nu kommer att säga:

Det är bra att det blir ett möte med de regionala företrädarna. Och det vore bra om de regionala företrädarna för Socialdemokraterna på Gotland och i Karlshamn förstår allvaret i detta och därmed inte kommer att medverka till att det blir ryska rör eller andra aktiviteter i Slite hamn och i Karlshamn.

Detta kräver ingen lång lamentation från försvarsministern. Det räcker med en bekräftande huvudnickning.

Fru talman! Lagstiftningen är som den är. Jag är väl medveten om var gränserna går. Men Wallmark är expert på att försöka locka in mig i övertramp av olika slag. Det här var en av de mer raffinerade metoderna hittills.

Det blir möte den 13 december. Därefter återkommer vi. Vi har en försvars- och säkerhetspolitisk analys, och det är ett grundligt jobb gjort på den punkten.

(Applåder)

Fru talman! Min fråga går till minister Mikael Damberg.

Resultaten har vänt uppåt i den senaste PISA-undersökningen, som presenterades i tisdags. Oavsett vem som ska ta åt sig äran är det en mycket glädjande utveckling. Smolk i glädjebägaren är dock att resultaten för elever med utländsk bakgrund fortfarande släpar efter. Skillnaden mellan elever med inhemsk bakgrund och elever med utländsk bakgrund är fortfarande större än för OECD-genomsnittet. Vad är regeringens reaktion på det?

Vi kunde också notera en sämre likvärdighet och att betydelsen av socioekonomisk bakgrund kvarstår. Hur har regeringen tänkt kring dessa besked? Jag såg att det var en intervju med Löfven i morse, men den sa inte så mycket.

Fru talman! Först vill jag säga att frågan är väldigt viktig. Det är en väldigt stor arbetsseger för lärare, rektorer och andra anställda i Sveriges skolor och inte minst för eleverna att man kan se en sådan här vändning i skolresultaten. Det gäller inte bara PISA utan också TIMSS, den stora undersökningen om matematik.

Det här bekräftar bilden av att vi måste fortsätta prioritera skolan, bland annat ekonomiskt. Vi har gjort stora satsningar på skolan. Det handlar om tidiga insatser och om satsningar på lärarna. Det handlar om att dra bort administrativa uppgifter för lärarna. Men det handlar också om – och det är det arbetet vi kommer att växla upp framöver – arbetet för ökad likvärdighet. För det som verkligen fortfarande går åt fel håll i PISA-undersökningen handlar om de ökade klyftorna och framför allt om socioekonomisk bakgrund. Vilka som är dina föräldrar avgör alltmer hur det går för dig i skolan.

Det är en oacceptabel utveckling. Vi har haft en långvarig trend. Den här regeringen är fast besluten att göra frågan om höga kvalitetskrav och kunskapskrav i skolan men också ökad likvärdighet till vår främsta prioritering.

Fru talman! Jag tror inte att det är mer pengar som behövs. Vi har en modell med förberedelseskolor för nyanlända, så att de lär sig språket först och så att elever med bristande språkkunskaper inte ska stjäla för mycket tid från elever med fullgoda språkkunskaper. Detta kan ju ge negativa effekter längre fram i kommande PISA-undersökningar.

Har regeringen något konkret förslag på det området? Har man tänkt någonting kring det?

Fru talman! Det ligger nu flera förslag på bordet. Inte minst Grundskoleutredningen har tittat på frågan om förlängd skolplikt för de elever som har kommit sent till Sverige för att de ska kunna fullfölja sin grundskoleutbildning. Vi tar flera initiativ för att rikta insatser till de skolor som har störst problem – de finns både i förortsområden kring våra större städer och i gamla industriorter, där kulturen kring utbildning inte finns på samma sätt som på många andra ställen. Jag tror att vi har ingått 100 sådana avtal. Det handlar om riktade resurser och stöd och hjälp till de här skolorna. Vi kommer att fortsätta.

Fru talman! Min fråga är riktad till minister Ann Linde.

Sverige tog emot fler asylsökande hösten 2015 än andra länder i Europa. Vi tog ett ansvar tillsammans med några länder i Europa. Nu måste andra EU-länder visa att de också tar ansvar.

Vi ser nu att de åtgärder som regeringen hittills vidtagit fungerar. Införande av id-kontroller tillsammans med en tidsbegränsad åtstramning av asyllagstiftningen är nödvändiga inslag för asylsökande och så vidare. Sverige kan i det läget inte vara generösare än andra EU-länder. Men vi måste ha ett solidariskt system. Vad händer inom EU?

Fru talman! Tack så mycket för frågan! Regeringen driver på för ett solidariskt system där alla länder tar ansvar. I EU finns det en del som talar om effektiv solidaritet. Jag undrar ärligt talat vad de menar med det. Solidaritet kan inte vara ett eget val när det handlar om att fullfölja internationella åtaganden och EU-åtaganden.

Det är väldigt viktigt att EU når en överenskommelse när det gäller frågan om solidaritet och ansvar. EU måste kunna visa handlingskraft och enighet. Alla medlemsstater måste delta och bidra till att ta emot asylsökande i krissituationer. Det är ett minimikrav.

När det kommer till reformen av det gemensamma asylsystemet har förhandlingarna påbörjats i samtliga sju rättsakter. Men man har kommit olika långt. Bilden är komplicerad, också på grund av att det finns många korshänvisningar mellan rättsakterna.

Den svåraste frågan för tillfället är Dublinförordningen och frågan om ansvarsfördelning och solidaritet.

Fru talman! Tack för svaret! Det är viktigt att vi har ett solidariskt asylsystem inom EU som säkerställer en rättssäker och human asylprocess i hela unionen och som i förlängningen kan bistå fler människor i behov av internationellt skydd.

Fru talman! Det åtagande som vi lyckades få EU att komma överens om när det gäller vidarebosättning var att det skulle finnas 22 500 platser. Detta kom man överens om redan i juli förra året. I dag finns det så mycket som 10 652 platser kvar, det vill säga platser som ännu inte har tagits i anspråk.

Sveriges andel var 491 personer, och vi har under våren beviljat samtliga dessa 491 personer permanent uppehållstillstånd.

Fru talman! För ett år sedan satt världens ledare i ett möte som kom att bli historiskt. De samlades och slog fast nödvändiga mål för att stävja en ohållbar klimatkris. Sedan dess har entusiasm och engagemang också präglat en rad internationella processer och, för den delen, nationella beslut.

Samtidigt ser vi hur en verklighetsfrånvänd klimatförnekare snart tillträder ett av världens mäktigaste ämbeten, och med anledning av detta vill jag fråga klimatminister Isabella Lövin: Hur bedömer klimatministern möjligheterna till framgång i det internationella klimatarbetet framöver och möjligheterna att nå de ambitiösa mål som fastställdes i Parisavtalet?

Fru talman! Tack för frågan! Jag representerade Sverige i Marrakech på klimattoppmötet för några veckor sedan. Naturligtvis var nyheten om Trumps vinst en oro för världens länder. Uttalandena om att man inte vill delta i FN:s klimatarbete är ju välkända.

Men det var också väldigt tydligt att världens länder står fast vid Parisavtalet. Kina, Indien och andra har varit väldigt tydliga med att man fortsätter, och den utvecklingen kommer inte att kunna ändras.

Däremot finns det en oro när det handlar om klimatfinansiering, eftersom de rika länderna i Köpenhamn lovade att hjälpa de fattiga länderna med omställning till förnybar energi och anpassning. Om USA på sikt drar sig ur finansieringen kommer andra att få träda in i deras ställe om vi ska klara av denna omställning.

Fru talman! Jag är glad att vi kom in på frågan om klimatfinansiering. Vi vet ju att det är helt nödvändigt inte minst för att de fattiga i världen ska klara en omställning och de konsekvenser som klimatförändringarna får.

Av världens fattiga är 66 procent kvinnor. Trots detta är en försvinnande liten del riktad till kvinnors insatser. Hur arbetar den feministiska regeringen för kvinnor, kopplat till internationellt klimatarbete?

Fru talman! Jag är väldigt stolt över att Sverige är den största givaren per capita till FN:s gröna klimatfond. Vi har också drivit igenom att det nu finns en jämställdhetspolicy i klimatfonden så att det ska riktas tillräckligt med resurser till kvinnor.

Det är kvinnor som hämtar vatten, det är kvinnor som hämtar ved och bränsle, och det är de som gynnas mest av solenergi och lättillgänglig förnybar energi som kommer att förändra och revolutionera deras liv. Satsa på kvinnorna så går det mycket fortare!

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Mikael Damberg, och temat är teknik och näringsliv.

Drönare är en fantastisk möjlighet för näringslivet, exempelvis för jord- och skogsbruk. Man får snabba data på bild för att kunna så och skörda, framkomliga vägar visas liksom träd som faller och så vidare.

Detta är en större fråga än man kan tro, och nu har den stött på patrull. Rätt skött kan det här bildmaterialet ge korta vägar och mindre arbete mellan myndigheter och näringsidkare.

Olika departement har olika delar när det gäller detta, och jag förstår att det ligger på Justitiedepartementet för hantering. Min fråga till näringsministern är: Är Näringsdepartementet med på tåget i frågan så att inte näringslivet bromsas upp?

Fru talman! Tack för frågan! Det är klart att vi på Näringsdepartementet är med på den här frågan, kanske inte just på tåget men i luften, med drönarna.

Vi har alltså en ny lagstiftning på plats. Den har fått en mer restriktiv tolkning i domstolar än vad vi kanske hade förväntat oss. Framför allt hade kanske den borgerliga regeringen som införde lagstiftningen inte förväntat sig att lagstiftningen skulle få den här uttolkningen.

Det arbetas med en översyn av lagstiftningen, och Morgan Johansson har klargjort att vi också ska se om det från departementens sida går att göra någonting tidigare i stället för att hela frågan måste lösas i en utredning.

Fru talman! Tack för svaret! Vi var en hel del riksdagsledamöter som i fredags gjorde besök utanför Helsingborg just med anledning av frågan från olika partier, även Mikael Dambergs.

Jag tycker att detta är både önskvärt och bra, och jag vill sätta tryck på att det blir en snabb hantering av frågan så att det inte stannar upp.

Fru talman! Jag tror att det finns en bred enighet i Sverige om att ny teknik och nya innovationer kan bidra till att hitta nya sätt att lösa saker mer effektivt. Drönare används i dag i många fler sektorer än bara för fem år sedan. Det är en enorm utveckling.

Vi har också framgångsrika svenska företag som är pådrivande i utvecklingen, så det finns goda ekonomiska möjligheter och tillväxtmöjligheter i att använda drönare för att underlätta vardagen inte minst för jordbrukare, i samhällsplanering och många andra sektorer i samhället. Vi ser därför fram emot att försöka hitta en lösning på detta.

Fru talman! Det säkerhetspolitiska läget är allvarligt. Strategiskt viktiga funktioner som hamnar behöver fredas från ryska statsintressen.

Gotland befinner sig nästan i beslutsläge. I nästa vecka är första beslutstillfället. Karlshamns hamnbolag har också möte i nästa vecka. Vi vet att på lucia, den 13 december, har utrikesministern och försvarsministern ett möte med företrädare därifrån.

Det här kan tyckas lite sent, eftersom det bara är några dagar kvar till beslut. Min fråga till försvarsministern är: Finns det skäl att se över strategiskt viktiga och centrala funktioner för att freda dem från ryska statsintressens närvaro så att man från kommunens och andra aktörers sida vet vad som bör göras?

Fru talman! Jag tror att man på den borgerliga kanten är väl medveten om hur lagstiftningen ser ut. Det var ju den som styrde bifallet till Nord Stream 1 som den förra regeringen ställde sig bakom.

Det här är ingen enkel materia att ta sig an. Däremot bör man väl titta på om det finns lagstiftningsmöjligheter som kan användas i en framtid.

Nu står vi här med ett konkret ärende. Det måste hanteras utifrån den lagstiftning som nu råder om man inte i några snabba ryck klarar av att ändra nu gällande lagstiftning, vilket jag inte i dagsläget har någon uppfattning om.

Det är en viktig fråga. Vi har en grundlig hantering efter alla konstens regler i Regeringskansliet. Vi har det här samtalet i nästa vecka, och därefter kommer vi att återkomma i ärendet. Alla försvars- och säkerhetspolitiska aspekter man kan ha på detta är belysta i den internberedning som föregår det mötet.

Fru talman! Tack, försvarsministern, för svaret! Det handlade ändå inte om i vad mån man avser att vidta åtgärder. Vi talar inte om Nord Stream och havsrättskonventionen. Det handlar om svenska centrala vitala säkerhetsintressen. Kan de på ett tydligt sätt fredas i framtiden så att man inte svävar i tvivelsmål, vilket man nu har gjort, om vad som bör gälla?

Delar försvarsministern ÖB:s och Centerpartiets uppfattning och avråder från uthyrning?

Fru talman! Förra regeringen följde gällande havsrättskonvention och biföll Nord Stream 1. Då var det också verksamhet i Slite hamn. Då vidtog den förra regeringen inga åtgärder.

Det vi försöker göra är att analysera alla de möjligheter som finns. Vi har också utifrån rådande situation i dag gjort en säkerhetspolitisk analys. Den kommer vi att återkomma till i samband med mötet den 13 december. Sedan kommer vi att återkomma i andra sammanhang så att den blir offentlig.

Fru talman! Försvarsministern hade kunnat stå kvar eftersom jag också har en fråga till honom om Nord Stream.

Försvarsministern vill hela tiden komma tillbaka till att det var ett beslut som fattades av den förra regeringen, och nu ska regeringen följa på samma sätt. Låt mig då påminna om att vi nu lever i en annan tid. Låt mig påminna om att det var före händelserna i Ukraina och när Ryssland gick in i Krim. Låt mig också påminna om att just Ukraina har dåliga erfarenheter av att låna ut en hamn till Ryssland. Det var precis vad man hade gjort. Man hade hyrt ut hamnen i Krim, och vi vet vad som hände.

Vi måste också påminna kammaren och regeringen om att vi gång efter annan inte förstår Rysslands agerande. När ÖB har varit så tydlig och sagt att detta är en dålig idé, vad mer kräver regeringen och försvarsministern innan man sätter ned foten? Klockan tickar, och det är dags för ett besked.

Fru talman! Jag vill bara påminna om att jag hörde till dem som röstade på voteringsknappen nej till Nord Stream 1 i riksdagen. Mikael Oscarsson hörde till den andra gruppen som röstade ja till Nord Stream 1. Jag vill bara påminna om det grundläggande faktaförhållandet innan ljudvolymen och upphetsningen blir alltför stor i sammanhanget.

Vi försöker hantera frågan enligt de regelverk som finns. Vad är det mer vi behöver av information? Vi behöver ingen mer information! Oscarsson är helt fel ute. Vi har gjort en analys av frågan. Vi kommer att ta resonemanget med kommunerna nästa vecka, och därefter återkommer vi.

Det här har jag sagt nu så pass många gånger att jag tror att budskapet har gått fram. Vi kommer att återkomma när vi har haft samtalet.

Det är ibland intressant att påminna om historien. Man glömmer så fort. Det politiska minnet är kort.

Fru talman! Det är bra att försvarsministern röstade nej. Då kan du agera nu med tydlighet.

Det är nu beslutet ska fattas. Det är nu det krävs ett tydligt ledarskap. Det får inte vara så, fru talman, att det är de 50 miljonerna, som jag förstår att de lokala socialdemokratiska politikerna har för ögonen, som ska avgöra.

Nu måste man sätta ned foten, visa tydligt ledarskap och leverera ett tydligt njet. Det måste levereras ett tydligt ställningstagande från Sveriges regering vad gäller uthyrning av Slite hamn.

Fru talman! Eftersom jag inte är naiv och jag känner till benägenheten att KU-anmäla vill jag bara påminna om att jag inte tänker trampa i några fällor när det gäller hur man hanterar ärendet. Tydlighet och agerande måste följa regelverket i regelboken.

Jag skulle vara lite försiktig med att säga att det enbart handlar om pengar på Gotland. Vi får återkomma till ärendet. Det finns en försvars- och säkerhetspolitisk analys som är grundligt och ordentligt genomgången.

Fru talman! Min fråga går till närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

När nya Karolinska sjukhuset skulle byggas i Stockholm beslutade sig Alliansen i Stockholms läns landsting för att använda sig av en kontroversiell OPS-upphandling, det vill säga privat-offentlig samverkan. Detta skedde trots att modellen var relativt oprövad i Sverige och att den i Storbritannien visat sig ha stora brister.

Konsekvenserna av det dåliga avtalet som ingicks har blivit kraftigt skenande kostnader. Stockholms läns landsting har enorma vårdutmaningar inom alltifrån förlossningsvård, kapacitet på akutmottagningar och försenade operationer – även för svårt sjuka barn. I stället för att investera i fler läkare och barnmorskor har alltså skattepengar slösats bort, vilket framför allt drabbar invånarna i Stockholmsregionen.

Min fråga är vilka lärdomar regeringen tänker att man kan dra av det katastrofala avtal som Alliansen i Stockholms läns landsting ingick och hur vi kan arbeta för att inte hamna i den här bedrövliga situationen igen.

Fru talman! Tack, Alexandra Völker, för frågan!

Som näringsminister kan jag se fördelar av om det finns möjligheter att använda OPS som ett sätt att öka investeringar i Sverige och få fler investeringar till stånd. Det skapar jobb i Sverige. Tyvärr visar OPS-upphandlingen av Nya Karolinska återigen att om man inte är duktig på sådant havererar det. Från början talade man om kostnader för Nya Karolinska på ungefär 6 miljarder kronor. Nu talar man om 60 miljarder kronor fram till 2040. Det går knappt en vecka utan att det kommer fram nya skandaler från landstinget i Stockholm om upphandling och annat. Förut var det strumpor. Nu var det konsulttjänster för 2,2 miljarder kronor. Det motsvarar kostnaden för över 4 000 sjuksköterskor.

Det är klart att jag tycker att Moderaternas agerande i Stockholms läns landsting håller på att sänka tanken på OPS-lösningar. Det kommer inte att finnas politiskt stöd för att kunna jobba ihop med näringslivet för att driva fram investeringar om inte lösningarna tas fram på ett klokt sätt som faktiskt fungerar.

Fru talman! Tack för svaret! Det går bara att instämma i det statsrådet säger om hur dåligt detta har hanterats och vilka konsekvenserna blir. Det är glädjande att näringsministern tar med sig att fundera över hur detta kan skötas på ett bättre sätt. Jag tror att vi alla är överens om att den här situationen vill vi inte se upprepas, framför allt för invånarnas skull.

Fru talman! Regeringen behöver titta på frågan, men jag tycker också att Moderaterna och Anna Kinberg Batra borde titta på frågan. På något sätt behövs det en kriskommission för att reda ut ekonomin i Stockholms läns landsting. Det här tär på hela den ekonomiska trovärdigheten för Moderaterna. Om man inte kan leda Stockholms läns landsting i ekonomiska frågor hur kan man då vara med och leda Sveriges ekonomi på ett anständigt sätt? Det är också viktigt att återupprätta förtroendet för OPS-lösningar. De kan vara en fungerande modell för att driva fram fler investeringar.

Fru talman! Jag har en fråga till försvarsministern. Min fråga gäller bland annat värnplikts- och personalförsörjningen.

År 2014 fattade regeringen beslut om att ge Försvarsmakten rätt att kalla in värnpliktig personal till repetitionsutbildning. Nu ligger det en färdig utredning som jag vet att försvarsministern är väl förtrogen med. När den så småningom landar för beslut hos regeringen, kommer då regeringen att ta med hela frågan om totalförsvarsplikten? Utredningen pekar inte på alla detaljerna. Det här innefattar även en kvinnlig plikt inom totalförsvarsramen.

Jag har ytterligare en fråga. Den är kopplad till att Sverige går mot att kanske ingå ett försvarsförbund med Finland, ett samarbete bortom fredstida förhållanden, det vill säga krig och krigsliknande förhållanden. Kan försvarsministern ge en kommentar?

Fru talman! Tack för frågorna!

Självfallet handlar detta om totalförsvarsplikt. Ett beslut om att aktivera totalförsvarsplikten är ett beslut som regeringen kan fatta. Det är i formell mening inte riksdagen som fattar ett sådant beslut.

Regeringen har genom Annika Nordgren Christensens försorg låtit göra en utredning med tanke på att det nuvarande systemet inte har klarat förbandsuppfyllnad och inte levererat övade och fungerande förband. Vi är tvungna att göra något så att det går att komplettera.

Inom ramen för det fredstida samarbetet med Finland förbereder vi för scenarier bortom fredstida förhållanden. Det är ett pågående planeringsarbete. Det är inte fråga om förhandsförpliktelser utan det kräver i ett givet läge ett särskilt beslut för att aktivera den typen av planering.

Fru talman! Tack för svaret! Jag tänker kommentera Slite hamn. Vi har ju sagt att vi delar försvarsministerns uppfattning i den frågan, och vi väntar nu på tisdagen – även om vi inte har hittat inbjudan än. Den kommer säkert.

Vi har lämnat vårt besked, och vi tycker att det är rimligt att ni gör det här ställningstagandet nästa vecka. Det har vi sagt till pressen, och det säger jag även till dig, Peter Hultqvist. Vi inväntar detta. Vi tycker att det är ett bra och väl hanterat beslut.

Fru talman! Frågan om Slite hamn väcker stort engagemang, men det kräver också noggrannhet i processerna och att man tar varje steg på rätt sätt så att man inte trampar fel.

Jag har respekt för alla uppfattningar som förs fram, men jag hoppas att det också finns respekt för att statsrådsrollen kräver vissa överväganden och vissa anpassningar, också till de regelverk som riksdagen själv har beslutat om.

Vi återkommer som sagt i ärendet.

Fru talman! Min fråga är till Mikael Damberg.

Ministern har arbetat med en exportstrategi för Sverige, och i det arbetet har han framhållit att det är viktigt med goda kommunikationer. Han har särskilt pekat på behovet av fler direktlinjer för flyg.

Ministern sa i en intervju: ”Det är viktigt långsiktigt för Sveriges position i en handelsvärld att man har bra kommunikationer till resten av världen. Vi måste se till att Norden och Skandinavien blir viktigt gentemot resten av världen.”

Jag delar helt ministerns uppfattning att det krävs goda kommunikationer om våra företag ska kunna konkurrera på en allt tuffare global marknad. Men om man verkligen menar allvar med det här, om man verkligen menar allvar med påståendet att vi ska klara oss väl internationellt och att vi behöver goda kommunikationer, varför går man då samtidigt fram med en flygskatt?

Fru talman! Tack för frågan! Jag tror att alla som funderar över inte minst klimatfrågorna vet att transportsektorn måste bära mer av sina samhällsekonomiska kostnader. Det är också en princip som jag tror har uttalats av Sveriges riksdag.

Det är klart att när man granskar flygets globala utsläpp men också andelen utsläpp som kommer från svenska resenärer inser man att flyget i dag inte bär sina samhällsekonomiska kostnader. Därför tillsatte regeringen en utredning som har kommit med ett förslag som nu kommer att skickas på remiss, beredas och analyseras i Regeringskansliet.

Det är flera andra länder som på olika sätt har infört flygskatter. Bara i Europa är det Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Norge och Österrike. Flera länder som vi konkurrerar med på världsmarknaden har infört olika former av flygskatter.

Men Sverige är också ett långt land, ett land som ska hålla ihop. Vi har transportpolitiska mål, och därför måste det vara väl avvägda förslag som regeringen går fram med för att hålla ihop Sverige.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret!

Jag delar absolut uppfattningen att man kan diskutera en flygskatt, men det måste ske på global nivå eftersom flyget är ett globalt transportsätt.

Om man inför det enbart i Sverige riskerar det att ensidigt drabba svenska företag. Det har vi inte råd med. De drabbas ju också av en entreprenörskatt, av skatter på anställda inom bank och försäkringar, av kilometerskatt och av höjd bensinskatt, för att nämna några. Nu kommer flygskatten. Hur ska alla de här skatterna tillsammans bidra till svensk konkurrenskraft?

Fru talman! Att Moderaterna inte bryr sig om klimatpolitik eller vågar gå före på något enda område inom klimatpolitiken är inte förvånande eller nytt.

Det är inte heller förvånande att Moderaterna alltid tror att lösningen på allt som har med politik att göra heter sänkt skatt. Men då får man också sämre välfärd, mindre resurser till forskning och mindre investeringar i infrastrukturen – eller i försvaret, som vi talade om alldeles nyss.

Vi har gått ifrån modellen med kraftigt sänkta skatter. Vi investerar i ett starkare Sverige som leder till fler jobb och fler växande företag.

Fru talman! Jag vill ställa en fråga till försvarsminister Peter Hultqvist.

Snart ska vi fira nyår igen. Då återstår det fyra år av den nuvarande inriktningsbeslutsperioden för försvarsbeslut och försvarsfrågor. Sedan det beslutet fattades våren 2015 – tidigare genomfördes också en försvarsberedning – har mycket hänt som påverkar vårt och våra nordiska grannars säkerhetspolitiska läge. Det finns många analyser som vittnar om att det försämras.

Frågan är om åtgärderna vi har beslutat om är tillräckliga. Behöver vi tidigarelägga totalförsvarsplaneringen? Är regeringen beredd att i början av 2017 åter dra igång försvarsberedningsarbetet?

I Centerpartiet är vi det. Vi har också en målsättning om ytterligare 11 miljarder per år för kommande försvarsberedning.

Fru talman! Det här är en viktig fråga.

Vi är nu i leveransfasen av gällande försvarsbeslut. Det handlar om sådant som två nya ubåtar, nästa generations JAS Gripen, ny pansarvärnsförmåga, kort och medellång räckvidd i ett luftvärn, granatkastarsystem, sensorer, bättre ubåtsjaktsförmåga och Försvarsmaktens basplatta. Det handlar om en lång rad olika sådana åtgärder i kombination med olika typer av internationella engagemang, övningsverksamhet och avtal med andra länder och den längst gående relationen med Finland.

Det här är sådant som höjer den militära förmågan. Vi är långt ifrån klara, men vi har kommit en bit på väg. Vi börjar leverera. Det viktigaste för att åstadkomma höjd militär förmåga är att vi levererar det vi är överens om och har beslutat.

Jag kommer att tillsätta en försvarsberedning nästa år. Den har naturligtvis en grannlaga uppgift. Målet med den måste vara att öka den militära förmågan i Sverige. Finansieringsdelarna i det får man återkomma till.

Fru talman! Tack, ministern, för detta svar!

Det är oerhört viktigt att vi fortsätter dialogen och att vi sätter fokus också på det kortsiktiga, på vad som väntar de närmaste åren.

Min fråga till ministern är om regeringen avser att ge uppdrag till berörda myndigheter att genomföra en säkerhetsinventering för att kartlägga och vidta de ytterligare nivåhöjande åtgärder som krävs för att möta ett nytt, säkerhetspolitiskt förändrat läge.

Fru talman! En kommande försvarsberedning kommer att få oerhört mycket material från olika myndigheter, där säkerheten kommer att analyseras ur alla möjliga vinklar och vrår. Jag var själv med i den förra försvarsberedningen; jag vet att den typen av materielleveranser sker.

Perspektivplanen som Försvarsmakten nu har presenterat är ett sådant dokument som jag tror att man kommer att få nytta av. Jag förutsätter – jag kan nästan säga kräver – att en kommande försvarsberedning tar hänsyn till sådana här saker.

Fru talman! Min fråga är till biståndsminister Isabella Lövin.

Sverige är en liten nation med ett stort hjärta. Varje år är det många människor från Sverige som åker ut i olika former av biståndsprojekt.

Oftast går det jättebra. Det blir ett utbyte som stärker både dem på plats och dem som åker tillbaka hem till Sverige. Men ibland händer det hemska saker. För ett par år sedan blev en svensk skjuten i Somalia under ett besök där och dog.

För anhöriga och dem som arbetar med bistånd är det viktigt att en rättsprocess kommer till stånd. Därför är min fråga till biståndsministern: Om en svensk biståndsarbetare blir dödad, hur jobbar den svenska regeringen rent principiellt med att säkerställa att en rättsprocess kommer till stånd i landet?

Fru talman! Tack för den viktiga frågan!

Det är tyvärr en oroande trend i världen att allt fler biståndsarbetare och humanitära insatsarbetare dödas, kidnappas, misshandlas och lever under väldigt osäkra förhållanden.

Här jobbar Sverige principiellt för att de humanitära principerna ska respekteras och människor som arbetar för att lindra nöd ska upplevas som neutrala och inte kunna attackeras.

När det gäller den här frågan har UD som princip att alltid hjälpa svenska medborgare utomlands med rättshjälp, kontakt med advokater och allt runt omkring. Oavsett om man är biståndsarbetare eller inte finns det här. Man gör naturligtvis säkerhetsbedömningar och avråder i farliga lägen.

Fru talman! Inte bara biståndsarbetare utan även de som är engagerade i bistånd löper ökad risk att utsättas för trakasserier eller i värsta fall bli mördade när de är på plats. Jag hoppas att ministern jobbar vidare med frågan och tackar för svaret!

Fru talman! Jag kom precis tillbaka från Somalia, där jag var i förra veckan. Det är en av världens absolut farligaste miljöer att vistas i, och säkerhetsarrangemangen kring mitt besök var enorma. Där har vi vår svenska ambassadör och andra biståndsarbetare som arbetar varje vecka, och de är hjältar. Vi stöder naturligtvis på alla sätt från UD och Sida att deras arbete ska vara så säkert som möjligt.

Fru talman! Min fråga går till försvarsminister Hultqvist. Jag vill börja med att önska lycka till nästa vecka med att övertyga partikamraterna om allvaret i situationen, när kommunalrådet i Karlshamn inte inser problemet.

Min fråga gäller följande: Sverige har i över 60 år deltagit i internationella fredsinsatser världen över, ofta under mycket farliga förhållanden. Svenska veteraner förtjänar både beslutsfattarnas och befolkningens stora respekt och stöd.

Sedan 2009 har vi en veteranpolitik, och sedan 2011 är den 29 maj veterandag. Jag har ställt en fråga till försvarsministern, som hänvisades till justitieministern, om man ämnar ta något initiativ för att även göra den 29 maj till flaggdag. Det ämnade inte justitieministern göra. Nu har vi frågestund, och jag ställer därför frågan till försvarsministern: Ämnar försvarsministern ta några initiativ?

Fru talman! Tack för frågan! Det ligger mycket allvar bakom detta. Många människor har gjort oerhört fina insatser i internationella missioner. Det tog också för lång tid innan man uppskattade dessa personer till fullo. Medaljeringar skedde långt efter det att missioner avslutats. Jag tycker att det var bra att man införde veterandagen den 29 maj, och jag tycker att det är viktigt att vara närvarande denna dag.

Jag har egentligen inte funderat och tagit ställning till frågan om flaggdag, men nu har den lyfts på ett påtagligt sätt här i kammaren. Jag ska utifrån mina möjligheter och positioner ta mig en ordentlig funderare på detta och får återkomma i ett annat sammanhang. Tack för förslaget och idén!

Fru talman! Tack för det positiva svaret! Det låter som en öppen dörr. Vi är flera moderater, inklusive undertecknad, som i många år har motionerat om detta i riksdagen, och nu har vi från Moderaternas sida även ett partistämmobeslut i frågan. Nästa år håller Socialdemokraterna kongress. Med denna hoppfulla ansats låter det som om det finns en möjlighet att vi även kan få ett S-kongressbeslut om detta. Kom igen nu, försvarsministern!

Fru talman! Jag tänker inte gå händelserna i förväg. Jag tycker att idén är intressant och ska ta mig en allvarlig funderare på detta. Vi får återkomma i ärendet.

Fru talman! Jag har en fråga till näringsminister Damberg. I förra veckan möttes EU:s rymdministrar, och Sverige valde då att ge beskedet att rymdmyndigheten ESA inte ska få lika mycket pengar som tidigare. Sverige kan därmed inte fullt ut fullgöra sitt åtagande i bärraketprogrammet Ariane, där man tidigare ingått som en viktig del.

Regeringens besked innebär att vår rymdindustri, som i dag sysselsätter ungefär 150 kvalificerade personer i Trollhättan, undermineras och sannolikt kommer att läggas ned i närtid. Beskedet innebär också att man med kort varsel drar sig ur ett 30-årigt engagemang och därigenom kan försena bärraketprogrammet i Europa.

Jag vill därför fråga näringsministern vilka konsekvenser regeringen ser att dess besked om att lämna rymdprogrammet får för jobben, industrin, rymdpolitiken och säkerhetspolitiken.

Fru talman! Tack för frågan! Lars Hjälmered vet att jag inte är rymdminister, men jag kan försöka svara på frågan i alla fall eftersom den i högsta grad anknyter till näringspolitiken.

Först och främst är det Rymdstyrelsen som hanterar ärendet och gör prioriteringarna inom ramen för sin verksamhet. Det sker ingen neddragning av anslagen till programmet. Bärraketprogrammet ligger dock 250−300 miljoner kronor över de tidigare beräknade nivåerna 2017−2019. Rymdstyrelsen står för de avtal man har tecknat om bärraketerna Ariane 5 och 6, och senast i våras fick GKN ett nytt stöd inom ramen för detta.

Nu vill man ha mer pengar, och Rymdstyrelsen bedömer att pengarna kan göra större nytta i andra delar av rymdprogrammet. Det är Rymdstyrelsen som har gjort denna prioritering; det har inte skett någon anslagsminskning från regeringens sida.

Fru talman! Det är riktigt att budgeten ligger på ungefär samma nivå, men faktum är att regeringen på rymdministermötet gav besked om att mindre pengar kopplas till Arianeprogrammet. Det är också ett faktum att det man bokstavligen kan kalla för raketforskning i Trollhättan som en effekt av detta kommer att läggas ned; det rör sig om otroligt kvalificerade arbetstillfällen. Vidare har den ansvariga ministern Hellmark Knutsson uppvaktats i frågan, och varken hon eller övriga regeringen har lyft ett finger för att rädda raketforskningen i Trollhättan – jag undrar varför.

Fru talman! Rymdstyrelsen, som hanterar anslagen och dessa pengar, menar att om man ska utöka anslagen utöver gällande planer gör pengarna större nytta inom andra delar av rymdprogrammet. Det är Rymdstyrelsens bedömning, men man har varit tydlig med att man gärna fullföljer de avtal man har ingått när det gäller Ariane 5 och 6.

Fru talman! Min fråga går till näringsminister Mikael Damberg. Några av Sveriges starkaste varumärken finns inom området design. Det handlar om konstnärlig design men även om industridesign. Sverige har starka traditioner men också starka positioner inom till exempel formgivning, mode och möbeldesign och möts också av ett växande nationellt och internationellt intresse.

Vi ser också att design och formgivning får allt större betydelse inom flera näringsgrenar men även att dessa verksamheter är mycket annorlunda när det gäller tillkomstprocess och därför kan behöva andra typer av insatser och stöd för att utvecklas. Min fråga är: Vad gör regeringen för att främja svensk design i Sverige och internationellt, och vad kan vi göra mer?

Fru talman! Tack, Håkan Bergman, för en viktig fråga! Jag tror att folk inte riktigt förstår hur stor roll design i dag spelar för andra sektorer än den egna. Design bygger värde i många andra branscher som man jobbar med men skapar också en väldigt positiv och modern bild av Sverige interna-tionellt. Vi är duktiga på detta område.

Det är också anledningen till att vi har gått in i ett nytt samarbete – en satsning på 28 miljoner kronor över fyra år för att promota svensk design internationellt. Vi ska jobba med mer export av svensk design men faktiskt också uppmärksamma design i Sverige så att många av de turister och andra som är intresserade av Sverige får komma hit och uppleva vad svensk design har åstadkommit. Det är ett brett samarbete med hela den bransch som är kopplad till design-Sverige. Jag tror att det utvecklas väldigt positivt och kommer att börja rullas ut i början av nästa år.

Fru talman! Tack för ett mycket bra svar! Det låter mycket lovande.

Ansvaret för att främja svensk design och formgivning, men också konstnärlig gestaltning i olika former, ligger inte bara på Näringsdepartementet utan också på Kulturdepartementet. Finns det ett samarbete mellan Näringsdepartementet och Kulturdepartementet när det gäller att utveckla stöd till design? Är näringsministern i så fall nöjd med det samarbetet, eller kan det utvecklas ytterligare?

Fru talman! Det finns definitivt ett samarbete med Kulturdepartementet men även med Utrikesdepartementet, som faktiskt har en väldigt viktig del i inte minst Svenska institutet och bilden av Sverige utomlands. Det är ganska många aktörer som kan samverka för att bidra till att utveckla och promota svensk design.

Fru talman! USA:s blivande president Trump har uttalat hur han ser på USA och dess ovilja eller tvekan till att vara behjälplig vid en eventuell konflikt i Europa. Det känns oroande, och det talar för ett svenskt Natomedlemskap.

USA är bara en av 28 nationer i Nato. Nato leds för övrigt av generalsekreterare Jens Stoltenberg och inte av USA:s president. I FOI:s rapport om rysk militär förmåga i ett tioårsperspektiv från 2016, som publicerades i dag, konstaterar man bland annat: I ljuset av det senaste årets utveckling bedömer vi de tillgängliga resurserna för militära operationer utifrån antagandet att Ryssland tar initiativ till att använda militärt våld. I rapporten konstateras också att rysk militär förmåga har stärkts och ökar.

Därför vill jag fråga försvarsministern: Varför ser han att en bilateral försvarsuppgörelse med USA är säkrare än ett multilateralt medlemskap i Nato – med åtnjutande av artikel 5?

Fru talman! En svensk ambition att gå med i Nato skulle med snabb fermitet leda till ett rätt rejält ökat spänningsläge i vår del av Europa. Det skulle också sätta en oerhört stark press på vårt grannland Finland som har en lång gräns mot Ryssland. Om man vill ha en sådan utveckling ska man satsa alla kort på detta, men jag tror inte att det är det mest begåvade sättet att hantera försvars- och säkerhetspolitiken just nu.

Vi har inte lagt alla ägg i en korg och satsat bara på relationen till USA. Däremot har vi fördjupat denna relation på ett påtagligt sätt under den period som vi har suttit vid regeringsmakten. Men det är bara ett av många samarbeten vi bedriver: Vi har Natos partnerskap, Storbritannien, de baltiska länderna, Finland, Nordefco, Danmark, Polen, Frankrike och alla internationella operationer. Jag har just inlett en dialog med Tyskland.

Tanken är att skapa ett sådant samarbete som vi kan använda för att möta hot i vårt närområde.

Fru talman! Tack för svaret! Den av regeringen tillsatta utredningen som leds av ambassadör Bringéus framhävde tvärtom att ett svenskt Natomedlemskap skulle förstärka relationen i Östersjön och göra Östersjön tryggare, så jag köper inte riktigt den biten.

Om man nu vill ha så många olika bilaterala avtal anser jag att ett fullt Natomedlemskap är mycket, mycket bättre. Där har vi artikel 5.

Fru talman! Jag kan bara påminna om att detta ingick i försvarsbeslutet, som även Lena Asplund tryckte på ja-knappen för i riksdagen. Vi verkställer riksdagens beslut, anda och inriktning.

I många av de säkerhetspolitiska analyser som har gjorts av Natomedlemskap pekar man just på förhållandet att vi får räkna med ett ökat spänningsläge i vår del av Europa. Jag ser inte det som en fördel. Däremot tycker jag att den modell vi har att hantera är väl anpassad till vår geografi och vårt läge.

Fru talman! Min fråga var från början tänkt att ställas till Mikael Damberg, men EU-minister Ann Linde får också gärna svara på den. Det får ni göra upp.

Fru talman! Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA har diskuterats tidigare under frågestunden. Det är en myndighet som kommer att lämna Storbritannien den dag då brexit blir verklighet. Detta är en viktig myndighet. Vi har fört interpellationsdebatter tidigare om den, och jag tycker att det är bra att regeringen i dag har signalerat att Sverige ska vara med och kämpa om att få myndigheten hit.

Jag är dock lite förvånad över att man kategoriskt redan nu säger att denna myndighet ska landa i Uppsala-Stockholmsregionen. Det finns goda skäl för det, men det finns också väldigt goda skäl att placera den i en Göteborgsmiljö, där vi har Astra Zenecas fantastiska forskningshubb.

Vilken analys ligger bakom att man kategoriskt väljer att satsa på Stockholmsregionen för denna myndighet?

Fru talman! Tack så mycket för frågan! Innan regeringen bestämde sig för att i dag fatta beslutet att gå in med en regelrätt kampanj för att få hit den europeiska läkemedelsmyndigheten gjorde vi en ganska omfattande analys. Det handlar dels om vad som behövs för att vara attraktiv, dels om hur våra konkurrenter kommer att se ut och dels om hur själva tävlingen kommer att gå till. Egentligen är det ju inte någon tävling, men vi tänker på hur det kommer att vara när man så småningom ska fatta beslutet.

Analysen utmynnade för det första i att vi tror att Sverige är ett av en handfull länder som har möjlighet att få myndigheten, för det andra i att det i hög grad kommer att bli en tävling mellan huvudstäder. Vi tror därför att Sverige ligger bättre till för att få den om vi har ett huvudstadsalternativ, och vi kopplar det till Stockholm-Uppsala. Vi tror också att det kommer att gynna både Västra Götaland och Lund-Malmö, som har ett starkt science center.

Fru talman! Tack, ministern, för svaret! I artikeln i Dagens industri i dag nämns inte Mölndal och Astra Zenecas fantastiska forskningshubb med ett enda ord. Det är lite lätt provocerande. Det skulle vara fantastiska fördelar med att koppla denna oerhört starka och för Sverige viktiga life science-plattform till en ny myndighet. Detta är en möjlighet som jag hoppas att regeringen ska kunna öppna för så att vi ska kunna titta på en annan lokalisering.

Fru talman! Förutom Stockholm-Uppsala är det just Västra Götaland men också Lund-Malmö som är de två viktigaste läkemedels- och life science-centren vid sidan av Stockholm-Uppsala. Om vi får hit myndigheten tror jag att det kommer att få effekter som är positiva också för Västra Götaland och de städer som ledamoten nämnde där samt för Skåne.

Jag hoppas att det blir ett riktigt bra samarbete och att vi alla jobbar för att få hit myndigheten till Sverige.