Utgiftsområde 24 Näringsliv

Fru talman! Lindholmen i Göteborg var förr i världen ett ledande varv. Numera är det ett centrum för fordonsutveckling och utbildning. I morse gick tusentals personer till sina arbeten på Lindholmen för att vara med och utveckla nya bilar, lastbilar och bussar.

Volvo Cars, Sigma, Zenuity, AB Volvo, Geely och Semcon är några exempel på företag som finns och verkar på Lindholmen. Dessa företag har mycket gemensamt med andra företag i Sverige, företag i andra branscher och på andra orter. Ofta går det mesta av det de producerar på export, men företagen kan också vara betydelsefulla för sin ort och inte sällan till och med vara den största privata arbetsgivaren.

Som politiker utvecklar vi naturligtvis inte bilar. Men jag tycker att vi har ett ansvar att fundera på hur vi ger näringslivet rätt förutsättningar i den tuffa globala konkurrens som nu råder.

Det är bland annat därför, fru talman, som Moderaterna i sitt budgetförslag föreslår en historisk satsning på elektrifiering. Vi talar i valda delar av detta om ungefär 1 000 miljoner, sammantaget mycket mer än vad regeringen och stödpartierna föreslår. Vårt paket består av ett par viktiga delar.

Den första handlar om att utveckla elvägar. Häromåret fick Trafikverket i uppdrag att bygga två elvägar. Vi skulle vilja se den satsningen dubbleras.

Näringsliv

Den andra handlar om att utöka satsningen på teknikneutral laddinfrastruktur. Det behövs ett nätverk av möjligheter att ladda eller tanka bilar och då inte bara elfordon. Vi skulle gärna se att en del var vätgas och bränsleceller. Fokus ska helt enkelt vara på teknik för koldioxidfri laddning av fordon som inte kan tankas som en vanlig bensin eller dieselbil. Den satsningen är sex gånger så stor som den regeringen föreslår.

Den tredje delen för oss är en utökad satsning på elektrifiering av transportsektorn. Det finns i dag ett elhybridlabb i Göteborg. För oss handlar det om att ta fasta på det och satsa mer pengar på projekt som kan användas både inom ramen för det och till annat för att öka elektrifieringen av transportsektorn.

Den fjärde delen är ett klimatavdrag för basindustrin. Vi menar att basindustri som investerar i teknik som kraftigt minskar eller till och med tar bort utsläppen ska kunna få en skattereduktion på den bolagsskatt man betalar.

Denna satsning gynnar företag i hela landet och bidrar till att lägga en grund för jobb i morgon och tiden därefter. Det är inte bara näringspolitik utan också helt avgörande för om Sverige ska klara sina långsiktiga klimatmål.

Vi har i dag EU:s renaste elsystem baserat på kärnkraft, vattenkraft och ny förnybar energi. Men vi har också stora utsläpp inom transporter och industri. Det är i ljuset av det man ska se elektrifieringssatsningarna vi vill göra. Vi bör i energipolitiken välja trygghet och låga klimatutsläpp snarare än att avveckla kärnkraften, som en del andra partier vill och önskar.

För några månader sedan besökte delar av näringsutskottet Kina. Ett av företagen vi besökte var Volvos ägare Geely i Shanghai. På plats och ställe fick vi se deras forskningsanläggning. De har också ett kontor som är ritat av en svensk arkitekt.

Forskningsanläggningen var verkligen imponerande. De kan göra lika avancerade saker i Shanghai som hemma i Göteborg. Det är på ett sätt självklart, men det är också tankeväckande i den delen att det ju handlar om att se vilken konkurrens Sverige som land möter. Vi kan inte ta saker och ting för givna. Det är inte självklart att företag fortsätter att investera i Sverige.

Därför måste näringspolitiken se till att vi har rimliga villkor för företag och transporter och goda möjligheter för experter att komma hit.

Det kan handla om att inte ha alltför höga skatter. Det kan handla om att utveckla skolpolitiken så att ungdomar kan lära sig saker på ett sådant sätt att de står sig i konkurrensen med barn och ungdomar från Finland eller Singapore. Det kan handla om att Sverige måste utveckla och ta en position när det gäller AI. Vi kan egentligen fortsätta listan.

Fru talman! Jag tycker att erfarenheten från Kina också säger oss en annan sak. Jag är frihandelsvän, men jag tycker inte att vem som helst ska få investera när som helst och hur som helst i Sverige. Det är ändå en lärdom vi kan dra när det gäller ett land som Kina. Det finns andra exempel. Möjligheterna är stora. Men de kommer med andra delar.

Det var rätt av regeringen att lämna en proposition som efter riksdagsbeslut utökar möjligheterna för Säpo vid telekominvesteringar. Men jag tror inte att det är tillräckligt. Vi måste ha en vidare diskussion om nationella säkerhetsintressen och hur man skyddar viktiga svenska intressen.

Fru talman! Inte långt från centrumet på Lindholmen finns en handlare som har en matvarubutik i en av Göteborgs förorter. Jag har lyft fram honom och hans öde tidigare här i riksdagen. Det vill jag göra också i dag. Hans butik är nämligen kraftigt brottsutsatt. Det är illa för honom. Men det är också ett mönster som drabbar stora delar av den svenska handeln. Det sätter fingret på de problem som finns.

I stället för att fokusera på sina kunder har han kommit att bli närmast expert när det gäller brottsbekämpning. Han upplever också en uppgivenhet; han tycker att det handlar om för låga straff, ett samhällets flathet, polisbrist och politiker som inte tar sitt ansvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Mycket fungerar bra i Sverige. Annat är under all kritik. Tryggheten för landets företagare är ett sådant område där regeringens passivitet får stora och negativa effekter.

Jag förstår att det är förväntat att en företrädare för den politiska oppositionen ska säga att regeringen gör för lite och för sent. Men jag tycker att det som just nu sker för många företagare är brutalt tydligt. Vi kan se vad passiviteten och oförmågan betyder.

Moderaternas satsningar på polis, tull och övrigt rättsväsen överstiger vida regeringens. För oss är det näringspolitik. Otryggheten i landet drabbar nämligen inte bara vanliga människor utan är tyvärr kärnan för många av landets företagare. Där behövs också en ändring.

Fru talman! Lars Hjälmered! Vi är helt överens om att elektrifieringen av såväl industri som bilar och transportsystem är en viktig del. Du talar om att det är viktigt med trygghet och långsiktighet i energiförsörjningen. Jag håller helt med om att det krävs långsiktiga spelregler för att vi ska klara stora teknikskiften.

När energiöverenskommelsen slöts sa du och Moderaterna att det var en stor seger för kärnkraften att skatten avvecklades, att avvecklingsdatum togs bort och att kärnkraften skulle få finnas kvar och utvecklas på marknadsmässiga grunder. Nu har Moderaterna valt att lämna överenskommelsen. Vad är det som har hänt sedan du utropade den som en seger för kärnkraften?

Fru talman! Det var rätt där och då att sluta den uppgörelsen. Det fanns flera rimliga och riktiga reformer. Till exempel var de skatteförändringar som skulle ske på vattenkraft och kärnkraft helt rimliga. Förändringen av Kärnavfallsfonden var helt rimlig. Sammantaget gjorde det att kärnkraften fick en helt annan ekonomi. Den gick i praktiken från röda till svarta siffror. Vi kunde också se till att det fanns förutsättningar för att göra nödvändiga reinvesteringar.

Det finns annat som inte föll ut riktigt på det sätt som jag skulle önska. Vi hade och har till exempel fortfarande ett energimål som består av tre meningar. Men såväl myndigheter som medierna och den breda allmänheten har kommit att prata om bara den första meningen: 100 procent förnybart till 2040. Man tar egentligen inte in det andra som handlar om kärnkraften och dess roll i ett framtida elenergisystem.

Tolkningen har blivit en annan än den vi diskuterade där och då. Därför tycker jag att det är rimligt att göra ett omtag. Det har inte heller stagats upp av regeringen när vi har fört dialog efter hand. Det har varit en kärna i de förslag som vi tillsammans med Kristdemokraterna har lyft fram i kombination med att den befintliga överenskommelsen i praktiken är helt genomförd.

Därför tyckte vi att det var läge att ta en ny förhandling, en 2.0. Men då blev det dessvärre tydligt - det beklagar jag verkligen - att regeringen att inte ville bjuda in alla partier och att man inte hade några planer på att ta en diskussion om att ändra energimålet eller en större diskussion om till exempel kärnkraftens framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Men om regeringen skulle byta fot kan jag lova att jag kommer omgående till samtal för att hitta en ny inriktning för den svenska energipolitiken.

Fru talman! Regeringen var villig att inom ramen för de partier som ingick i energiöverenskommelsen prata, debattera och diskutera allt, om energimål, om forskning och allting. Det enda man sa nej till var att införa statliga subventioner till kärnkraften.

Är inte sanningen egentligen att det är ni som har ändrat er, Lars Hjälmered? Från att ni ville att kärnkraften skulle få finnas kvar på just marknadsmässiga grunder har ni nu ändrat er och vill att kärnkraften ska få statliga subventioner. Stämmer inte det?

(Applåder)

Fru talman! Det finns inga förslag från oss om statliga subventioner för kärnkraften. Däremot har annat delvis ändrats sedan 2016. Man pratade om elfordon och sådant då också, men jag skulle säga att det sedan dess har blivit en accentuerad diskussion vad gäller elektrifiering. Till exempel är klimatdiskussionen hetare.

Är det något som har ändrats är det snarare allvarsamheten i hela klimatfrågan. Det är det som gör att vi kanske ännu hårdare än tidigare betonar vikten av att kombinera kärnkraft och ny teknik, som vindkraft och annat. Det finns stora komparativa fördelar i det svenska elenergisystemet, och vi är beredda att göra ganska mycket för att kunna fortsätta driva kärnkraften i kombination med vattenkraft och förnybart. Vi ser att Sverige, bortsett från Norge, har de bästa förutsättningarna. Och det är viktigt om vi ska ha de här elfordonen.

Däremot handlar det inte om några statliga subventioner för vår del, vilket var kärnan i resonemanget.

Fru talman! Jag tänker inleda mitt anförande med en genomgång av några nyhetsartiklar om en rad för det svenska näringslivet destruktiva händelser från endast den gångna veckan.

Tidningen Norrländska Socialdemokraten skrev om ett inbrott på en skogsbruksfastighet i Luleå. SVT rapporterade om både ett inbrott, som TTELA också belyst, och ett par andra incidenter, bland annat inbrott på en brandstation och i en skola i Bodafors.

Båtklubben i Trollhättan utsattes för inbrott. I Jaktjournalen kan man läsa om att jaktkläder och fiskerullar stulits vid inbrott hos Jaktia i Västervik. Södermanlands Nyheter beskrev hur en däckfirma i Nyköping utsatts för inbrott. I samma län rapporterade Eskilstuna-Kuriren att Malmby Motor i Strängnäs utsatts för inbrott igen. Det blev det sjunde i ordningen för det berörda företaget under endast detta år.

Vi kan hålla oss kvar i Strängnäs, där Eskilstuna-Kuriren rapporterade om inbrott även på äldreboendet Riagården. Jag upprepar att det var ett inbrott på ett äldreboende, fru talman. Presstalespersonen för Polisregion öst har uttryckt att de drabbade var mellan 85 och 90 år gamla.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jnytt beskriver ännu ett inbrott där verktyg åter har stulits. Det är det tredje inbrottet på byggarbetsplatser i Jönköping under endast en vecka. Hemma i Skaraborg skedde ett inbrott på en restaurang i Hjo där kassan stals, vilket Västgöta-Bladet har förmedlat.

Fru talman! Jag väljer att stanna där. Jag hade kunnat fortsätta, men jag tror att poängen redan har nått fram. Om den inte gjort det kan jag förklara att min poäng är att det svenska näringslivet drabbas å det grövsta av den brottsvåg som sveper över vårt land.

Jag upprepar även att alla dessa fall är från den senaste veckan och återfanns på första sidan när jag googlade "inbrott" i går kväll.

Med detta sagt utgör inbrott endast en form av kriminalitet som drabbar det svenska näringslivet. Utöver det har vi alla bedrägerier, snatterier, våldsbrott med mera. Därtill går den utbredda otryggheten i vissa särskilda områden ut över hela det lokala civilsamhället.

Vi har förmodligen alla tagit del av hur den ständigt närvarande kriminaliteten i vissa områden har resulterat i att näringsidkare valt att flytta eller lägga ned sin verksamhet. De som tappert stannar kvar tvingas investera stora resurser i säkerhetsåtgärder för att kunna bedriva sin verksamhet.

Fru talman! Det svenska näringslivet tampas inte endast med höga och i vissa fall verkningslösa och symbolorienterade skatter. Det svenska näringslivet tampas inte endast med en snårig och stundvis omotiverad regelbörda. Det svenska näringslivet tampas inte endast med en djungel av svårorienterad byråkrati. Det svenska näringslivet tampas även, precis som den svenska befolkningen i allmänhet, med den alltmer närvarande och utbredda kriminaliteten.

För att sätta detta i siffror kan man studera den studie som HUI Research, Handelns utredningsinstitut, genomförde förra året. Studien kom fram till att den brottslighet som direkt drabbar svenska företag uppgår till en kostnad om 55 miljarder kronor årligen. Det är mer än den totala utgiften för rättsväsendet i statsbudgeten för år 2020.

Om dessa resurser inte hade berövats det svenska näringslivet hade man med största sannolikhet sett en avsevärt större investeringsvilja bland flertalet företag. Fler hade anställts, och den svenska ekonomin hade förstärkts. För 55 miljarder kronor får man ganska mycket, men detta berövas nu det svenska näringslivet årligen i direkta kostnader.

Notera som sagt att det endast rör sig om de direkta kostnaderna. Därutöver tillkommer mer indirekta kostnader för att motarbeta eventuell brottslighet, till exempel kameror, larm och väktare.

Livsmedelsföretagen rapporterade nyligen att 42 procent av deras medlemsföretag uppgett att de vidtagit säkerhetshöjande åtgärder för personal och anläggningar eller att det kan bli aktuellt inom kort. Skräckexempel har vittnat om hur företag tvingats anlita väktare för att deras personal ska kunna ta sig tryggt till tunnelbanan efter jobbet.

Med andra ord är det inte endast de näringspolitiska åtgärderna som gör skillnad för svenska företag. I alldeles för hög grad är det svenska näringslivet även i behov av kriminalpolitiska åtgärder som tillträdesförbud, utökad kameraövervakning, fler poliser, strängare straff och snabbare rättsprocesser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Det ska vara staten som tar ansvar för brottsbekämpningen och upprättandet av trygghet i samhället. Det ansvaret ska aldrig flyttas över till det svenska näringslivet eller den enskilde näringsidkaren.

Med Sverigedemokraternas politik hade vi etablerat den korrekta ordningen, och de enskilda företagarna hade sluppit lägga tid, energi och kapital på att täcka upp för direkta kostnader orsakade av kriminalitet eller indirekta kostnader för preventiv brottsbekämpning. Om detta kombineras med de mer direkta näringspolitiska förslag som Sverigedemokraterna förespråkar skulle vi på riktigt säkerställa ett mer konkurrenskraftigt och bättre rustat näringsliv, vilket inte minst vore välbehövligt givet pågående konjunktursvängning.

Våra riktade satsningar på bland annat småföretag, turistfrämjande, konkurrensforskning, stärkt arbete mot ekonomisk brottslighet, näringslivsutveckling och starta-eget-bidrag för yrkesverksamma skulle ge positiva effekter. Tillsammans med våra förslag om minskad regelbörda och begränsat byråkratiskt krångel skulle vi på riktigt kunna skapa de förutsättningar som vårt näringsliv förtjänar och därigenom stärka svensk konkurrenskraft och svensk ekonomi.

(Applåder)

I detta anförande instämde Runar Filper, Mats Nordberg och Eric Westroth (alla SD).

Fru talman! I förra veckan var det val i Storbritannien. Möjligen kan det bli en brexit snart. Även om de skulle lämna Europeiska unionen är inte sista ordet sagt när det gäller vilken relation England ska ha med kontinenten i övrigt när det gäller handel, rörlighet och en massa andra frågor.

Det har varit en rätt stökig period i några år efter omröstningen i Storbritannien. Här i Sverige är Sverigedemokraterna ett parti som förordar vad man kallar en svexit, alltså att Sverige ska lämna EU. Det är naturligtvis en fullt legitim åsikt, även om jag inte delar den.

Jag tror att de flesta i kammaren med lätthet kan hitta både tillkortakommanden och rena tokigheter i EU-samarbetet, men man kan ändå bortom detta se en hel del av fördelarna. Svenska ungdomar kan åka och jobba i ett annat land, och man kan ha rörlighet när det gäller utbildning, till exempel. Inte minst finns det fördelar för det svenska näringslivet. Det är inte bara Moderaterna som säger detta, utan det finns många andra. Stockholms Handelskammare, Oxford Economics och Västsvenska Handelskammaren har pekat på detta, liksom flera andra.

Tillgången till en inre marknad har betytt otroligt mycket för svensk ekonomi, bnp-tillväxt, jobbmöjligheter och liknande. Om vi tittar på vad dessa nämnda experter och till exempel Kommerskollegium pekar på i det brittiska exemplet är det att det blir sämre. Det blir sämre för svenska företag med brexit, och det skulle vara direkt dåligt för svenska företag om motsvarande skulle ske i Sverige, så att vi får en osäker relation och en i alla lägen sämre relation med den viktigaste marknaden för det svenska näringslivet.

Jag undrar: Varför har Sverigedemokraterna den uppfattningen, och vad är ert svar när folk känner oro för vad det kan betyda för svenska företag?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Tack för frågan, Lars Hjälmered! Jag vill inleda med att säga att jag gläds över resultatet i det brittiska valet, och jag står också bakom den folkomröstning som man har haft om sin relation till EU. Det ska bli väldigt intressant att följa hur Storbritannien nu agerar, inte minst om man lyckas genomföra ett utträde, och vad det innebär för Storbritannien och EU, som är djupt beroende av sina handelsmässiga relationer till Storbritannien.

Med detta sagt vill jag uppmärksamma ledamoten Hjälmered på att jag personligen ingick i den arbetsgrupp som tog fram det valmanifest som Sverigedemokraterna gick till val på i EU-valet och var högst delaktig i formuleringarna om hur vi ska förhålla oss till EU på det stora hela.

Jag är faktiskt övertygad om att Lars Hjälmered är informerad om att vi inte drev på för någon form av svexit i EU-parlamentsvalet. Tvärtom var vi tydliga med att det finns ett stort behov av att avvakta och se vad som sker med brexit - kommer det att bli av, och vilka effekter kommer det att bli? Blir det ett framgångsrikt exempel, eller kommer det att vara ett skräckexempel? Detta är saker som vi i dag fortfarande inte har svar på.

Men det vi har svar på är det politiska ställningstagande som Sverigedemokraterna har haft i den här frågan. Det stämmer ju inte överens med den verklighetsbeskrivning som ledamoten Hjälmered kommer med. Om Hjälmered mot förmodan missade de nyhetsartiklar, intervjuer, debatter och så vidare som ägde rum i valrörelsen, där vi betonade vårt ställningstagande, borde han åtminstone komma ihåg de två eller tre gånger som jag och ledamot Hjälmered - vi ska inte dua varandra här - har debatterat detta här i kammaren. Även om han har missat nyhetsartiklarna borde ändå våra debatter på området ligga i ledamotens minne.

Fru talman! Anledningen till att jag lyfter upp detta är att jag tycker att inställningen till det europeiska samarbetet är en djupt problematisk del i fråga om Sverigedemokraterna. Det är möjligt att Tobias Andersson säger att Sverigedemokraterna här och nu inte driver detta eller väntar med att driva det eller någonting annat.

Återigen: Jag kan med lätthet hitta en del nackdelar med det hela men också vara tydlig med att fördelarna kraftigt överväger för den fria rörligheten. Det finns experter som visar vad som skulle hända om vi skulle ge oss in i äventyret att lämna EU. Till exempel visar Oxford Economics att både hushåll och företag i Sverige skulle förlora på ett utträde. Arbetskraftsutbudet skulle sjunka. Det skulle drabba den svenska produktiviteten.

Vi vet av utvärderingar att just tillgången till den inre marknaden har betytt otroligt mycket för den ekonomiska utvecklingen. Vi kan vara säkra på en sak: Lämnar Sverige EU blir det sämre för svenska medborgare. Det blir sämre för svenska företag. Det är därför jag vänder mig så tydligt mot Sverigedemokraternas inställning i denna fråga - oavsett om ni pausar eller vill köra längre fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag är lite osäker på vem Lars Hjälmered debatterar mot i denna fråga. Nu har jag försökt informera ledamoten Hjälmered om vårt ställningstagande i frågan. Sedan håller han fast vid sitt ställningstagande.

Om jag skulle göra på samma sätt skulle jag kunna resonera i termer av att jag tycker att det är djupt problematiskt att Moderaterna tydligt har motsatt sig kärnkraft. Någonstans skulle jag kunna nyansera den bilden och säga att det är väldigt problematiskt. Sedan får då ledamoten Hjälmered informera mig trots att jag redan är informerad om att Moderaterna inte har varit jättemycket emot kärnkraften, åtminstone inte under den senaste tiden.

Det blir dock en ganska oärlig retorik om man påstår, trots att man är informerad och trots att man blev informerad i replikskiftet tidigare och så vidare, att motdebattören är av en annan uppfattning än vad den är. Jag undviker att använda den typen av retorik. Man jag uppmärksammade att Hjälmered gjorde det.

Fru talman! Eftersom Vänsterpartiets förslag till anslag inom utgiftsområdet ligger över den nivå som riksdagen har beslutat väljer jag att avstå från ställningstagande. Vi redogör i stället i ett särskilt yttrande för den politik som hade kunnat genomföras om Vänsterpartiets förslag hade fått riksdagens stöd.

Jag vill börja med att lyfta fram att ett samhälle i stort gynnas av ekonomisk och social jämlikhet, i synnerhet våra företag. Jämlika länder har bättre ekonomisk tillväxt. I dag brottas vi med en budget som ökar den ekonomiska ojämlikheten i landet. Det är en ojämlikhet som leder till fattigdom, till försämrad hälsa och till att många av oss saknar någonstans att bo eller bor trångt, med allt vad det innebär. Det är en ojämlikhet som minskar möjligheterna att bo på landsbygden och en ojämlikhet som skapar segregering i storstäderna.

Detta är ingen bra miljö för företag att utveckla sig i. Grunden för att små och medelstora företag ska kunna leva vidare försvinner allt mer i landsbygden och kommer att fortsätta att försvinna i och med att kommunerna drabbas hårt av den icke existerande satsningen. Det innebär neddragningar för skola och äldreomsorg - ja, generellt drabbas välfärden hårt. Samtidigt som landsbygden utarmas har vi inte en existerande bostadspolitik. Det gör det oerhört svårt för folk att flytta dit jobben finns. Man kan sätta det i kontexten att företagen skriker efter kompetens. Avsaknaden av bostadspolitik och neddragningen i ekonomin för skolorna är oerhört stora hinder när det gäller detta.

Vänsterpartiet vill se en ökning av anslaget för näringslivsutveckling med 47 miljoner 2020 i jämförelse med regeringens förslag. Av denna ökning av anslaget borde 30 miljoner användas för ett riktat stöd till kvinnors företagande.

Bakgrunden är mycket enkel. När Tillväxtverket analyserar detta och presenterar statistik kring kvinnors företagande i Sverige ser vi en stor skillnad både generellt och i olika branscher. I vissa branscher är det bara 5 procent av företagarna som är kvinnor. Medelvärdet ligger på 30 procent. Det har stått stilla sedan 1997. Vi snackar alltså om patriarkala strukturer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

I Sverige har flera forskare och myndigheter berört kvinnors och mäns tillgång till de statliga företagsfrämjande systemen, framför allt när det gäller rådgivning men också när det gäller finansiering. Flera av dem har lyft fram indikationer på att bemötandet av kvinnor och män skiljer sig åt i vissa avseenden. Till exempel får män samma svarstid men mer konkret respons än kvinnor på en förfrågan om rådgivning, enligt en rapport från Tillväxtanalys. Detta behöver vi förändra. Här har regering efter regering misslyckats.

Vidare vill vi ha en ökning för att stödja de kooperativa företagen. För att ytterligare stärka de kooperativa företagen hade jag velat se 40 miljoner inom ramen för anslaget som används för att skapa en kooperativ utveckling.

Slutligen: En klimatomställning på riktigt kräver ett omfattande omtag av näringslivet. I dag ser vi många företag som jobbar med sin omställning, men vi ser också de som inte har insett detta eller som inte är villiga att ta de nödvändiga stegen för att nå målen. Detta är inte något som kan avgränsas. Om det inte utförs kommer det att drabba alla - hela näringslivet och hela mänskligheten.

Samtidigt som vi alla vet vad vi har att förhålla oss till är man inte villig att ta de tuffa beslut som ska till för att stoppa uppvärmningen. Varför ska vi till exempel fortsätta att investera i fossilindustrin när vi vet att tidsaspekten gör att vi inte kan fortsätta den vägen? Den måste ersättas. Därför är investeringar i fossilindustrin icke-investeringar.

När det gäller detta behöver regeringen vara en del av lösningen genom att inte ge garantier eller göra investeringar i industrier som motverkar klimatomställningen, varken genom våra pensionspengar eller via de olika exportenheterna. Vi hade behövt skapa en grön statlig investeringsbank med minst 100 miljarder i kapital för att ha resurser så att vårt näringsliv kan klara av omställningen. Alla beslut på statlig, regional och kommunal nivå måste relateras till och beslutas utifrån klimatet.

Sverige kan inte enbart förhålla sig till nationens gränser när det kommer till dessa frågor. Våra företag kan inte ansvarsbefrias när de verkar utomlands. Därför bör klimatet överordnas. Det bör inte bara vara en policy, utan det bör vara konkreta handlingar och konkreta konsekvenser när så inte sker. Detta går också hand i hand med respekten för mänskliga rättigheter, arbetares rättigheter och urfolkens rättigheter.

Fru talman! I Vänsterpartiets partiprogram kan man läsa detta: "De rättigheter som springer ur ägandet måste begränsas och ägandet i sig övergå till gemensamma former."

Då skulle jag vilja, fru talman, fråga ledamoten: Hur tänker ni genomföra detta, och är det några särskilda företag ni tänker er ska förstatligas?

Fru talman! Jag tror att Lars Hjälmered ställde frågan om äganderätten också förra året. Det är en formulering som kanske behöver diskuteras, för det är inte så att vi är emot företagen. Däremot ser vi att det finns behov av att säkerställa att en del verksamheter inte blir styrda av marknaden, om man säger så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi har sett vilken påverkan det har när marknaden tar över. Titta bara på bostadspolitiken! I dag har vi stora behov av en ordentlig bostadspolitik, där vi faktiskt investerar för att kunna bekämpa bostadslösheten. Titta på vårdföretagen, till exempel! Hur mycket pengar har vi inte förlorat genom att man upphandlar från olika företag och så vidare? Om man tittar på skolorna ser man stor skillnad i kvalitet, till exempel.

Jag tror att det finns ställen där vi faktiskt behöver tänka om i fråga om huruvida marknaden ska styra dem. Men det innebär inte att vi är emot företag.

Fru talman! Jag har stor respekt för Lorena Delgado Varas. Vi delar inte uppfattning i denna fråga, men jag tycker att man kan ha en frejdig diskussion om kapitalism och ägande och sådant. Vi har lite olika syn på företagsamhet inom välfärden, till exempel.

Men det finns också en allvarlig del i detta. Tidigare har man från Vänsterpartiet till exempel lyft fram att delar av banksektorn kanske skulle förstatligas och annat.

Det är därför jag har valt att lyfta fram det återkommande. Det handlar om en principiell syn på vad man tycker är ett samhällsuppdrag och på statligt ägande och statlig intervention i näringslivet.

Kan det till exempel vara andra branscher än dem som ledamoten lyfter fram? Det gäller till exempel livsvetenskaperna, banksektorn eller annat som Vänsterpartiet ser framför sig.

Fru talman! När det kommer till bankerna kan det vara ett bra incitament att ha någon form av statligt arbete. Vi ser att det finns ett ökat antal fall av penningtvätt som vi måste utreda och titta vidare på.

Jag tog upp kvinnors företagande som ett exempel. Vi ser enorma skillnader på hur bankerna agerar gentemot olika kön och olika typer av företagande. Det skulle gagna med någon form av statlig bank.

Fru talman! Eftersom Kristdemokraternas budgetalternativ bör ses i en helhet väljer jag att avstå från ställningstagande. Vi lägger i stället fram ett särskilt yttrande om Kristdemokraternas politik när det gäller utgiftsområdet Näringsliv.

Kristdemokraterna vill genom sitt förslag till statsbudget skapa förutsättningar för ett samhälle med god ekonomisk tillväxt och ett företagsklimat som står sig starkt i den allt hårdare globala konkurrensen. En välfungerande ekonomisk politik ger oss resurser att satsa på välfärden, såsom en god vård och omsorg och en bra skola.

Kristdemokraternas förslag till statsbudget innehåller därför stora resurstillskott till vård, omsorg, socialtjänst och rättsväsen för att främja välfärd och trygghet för alla. Det är strukturellt riktiga reformer för att rusta Sverige för sämre tider. Att människor får vård i tid och att hela rättskedjan har resurser att utreda och klara upp fler brott är mycket viktiga faktorer för företagsklimatet.

Sverige behöver ett företagsklimat som lägger grunden för fler jobb. Nya jobb skapas inte av politiker i riksdagen eller av regeringen, utan de skapas främst när människor finner det mödan värt att starta och utveckla ett företag, förverkliga en idé och riskera sitt sparkapital.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Det är viktigt att lagar, skatter och regler utformas så att det blir enklare för människor att starta och driva företag. Lika viktigt är att likvärdiga villkor ska gälla för olika företagsformer, oavsett storlek på företagen, och för företagande i hela landet.

De små och medelstora företagen i Sverige, som ofta är familjeföretag, ska stå i centrum för näringspolitiken. Det innebär att jag hade velat se en ökning av anslaget till Tillväxtverket om 15 miljoner kronor för att underlätta ägarskiften och generationsväxlingar genom vårt förslag om att öppna ägarskifteskontor runt om i landet som kan ge råd och stöd i ägarskiftesprocesser.

Regelverken ska vara gynnsamma och ge såväl små som större internationella företag möjlighet att utvecklas så att Sverige kan hävda sig i konkurrensen om kompetens, tjänster och produkter.

Fru talman! Några delar som vi kristdemokrater tror är nödvändiga för Sveriges företagsklimat är:

regelförenklingar och digitalisering

infrastruktur

myndighetsservice och engagemang.

Regelförenklingar i takt med att digitaliseringen effektiviserar måste beaktas i större utsträckning än vad som görs i dag. Det handlar om att effektivisera administrationen, vilket handlar om att välja arbetssätt och samtidigt välja bort. Vi kan inte fortsätta att ha dubbla system, vilket inte blir effektivt utan enbart det motsatta. Det behövs mer fart i det nationella digitaliseringsarbetet.

Vi kommer till frågan om enklare uppgiftslämnande. Här vill vi kristdemokrater införa en garanti att företag bara behöver lämna en uppgift en gång till myndigheterna och att uppgiften sedan slussas vidare till aktuell myndighet.

Vidare vill vi att modeller som skyddar företag mot ständigt växande pålagor ska användas. Det är sex av tio företagare som upplever regler som tillväxthinder. Här vill vi införa principen "en regel in, en regel ut", som bland annat tillämpas i Tyskland. Det innebär att när nya regler införs ska regellättnader genomföras i minst samma omfattning.

Det samlade utfallet av Regelrådets granskning av konsekvensutredningar under 2018 visar på brister i analysen av påverkan på företagets kostnader och konkurrensförhållanden för företag. Här har Regelrådet konstaterat att dessa aspekter är av stor betydelse för företagens förutsättningar att kunna arbeta och växa. Kristdemokraterna anser att Regelrådets uppgift och ställning ska stärkas genom att rådet blir obligatoriskt remissorgan för Regeringskansliets förslag så att nya lagar och regler såväl som förändringar i befintliga blir så ändamålsenliga som möjligt.

En annan viktig del när det gäller regler är att motverka överimplementering av EU-direktiv. Här finns också ett tillkännagivande om att implementering inte ska missgynna våra företags konkurrenskraft. Utgångspunkten bör vara direktivets miniminivå.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

I Danmark inrättades år 2015 ett särskilt implementeringsråd för att motverka överimplementering i dansk lagstiftning. Formen för rådet är förvisso under förändring, men grundtanken är god. Sverige bör utifrån våra förutsättningar inrätta något liknande. Vi föreslår här att den frågan ska utredas.

Fru talman! Myndigheternas service till företagen kan vara helt avgörande för företagens utveckling. Förutsägbarhet är en viktig faktor. Kristdemokraterna vill här införa servicegarantier för företagen i syfte att bidra till snabbare, mer högkvalitativ och mer förutsägbar myndighetsservice.

Ett exempel på förenklande åtgärder för företag är att avskaffa personalliggare. Systemet med personalliggare innebär för många företagare regelkrångel och en ständig oro för att små misstag ska leda till stora bötesbelopp.

Kristdemokraterna anser därför att systemet med personalliggare kan tas bort i de flesta branscher. Men vi vet att åsikterna om systemet varierar kraftigt beroende på bransch. Det kan därför finnas skäl att någon bransch, som till exempel byggbranschen, behåller systemet.

Det viktiga här är att motverka osund konkurrens och svartarbete, och nya arbetssätt bör ständigt utvecklas för att stoppa dessa problem. Personalliggarna har spelat ut sin roll.

Vi går till infrastrukturen. Här ser vi att behovet av infrastruktursatsningar är stort, inte minst vad gäller bostäder, järnvägar och vägar men även vad gäller stabila villkor för elförsörjningen och behov av energieffektiviseringar. För att industrins konkurrenskraft ska kunna upprätthållas krävs ytterligare investeringar i infrastruktur och en större förståelse för den regionala tillväxtlogiken.

Goda villkor för stabil elförsörjning är också något som behövs, inte minst för industrins möjligheter. Vi ser med oro på att Sverige tappar planerbar produktion och att förutsättningar för lokal produktion försämras genom den skattepolitik som bedrivs både i år och nästa år.

Fru talman! Som avslutning vill jag poängtera att Kristdemokraterna anser att det är de små och medelstora företagen som ska prioriteras i näringslivspolitiken. Det är där flest arbetstillfällen skapas. Skattesystemet ska vara sådant att vinster kan genereras samtidigt som sparande i det egna företaget uppmuntras. Det ska också vara så utformat att det främjar tillgången till riskvilligt kapital för nya och växande företag. Arvs, gåvo- och kapitalskattereglerna ska utformas så att generationsskiften i företagen underlättas.

Vi budgeterar inte mest medel inom detta utgiftsområde, men som helhet budgeterar vi mest till vår gemensamma välfärd och för vår trygghet genom att prioritera välfärden, rättsväsendet och polisen. Det är även något som alla företagare anser som grundläggande, men som tyvärr inte längre är en del av vår vardag. Vi lägger fram en budget som gör att man ska kunna lita på Sverige.

Fru talman! Tack för ditt anförande, Camilla Brodin!

Du säger att ni inte budgeterar mest, och det stämmer på det här området. En av de saker ni har valt att spara över 1 miljard kronor på är Klimatklivet - och det samtidigt som du talar om vikten av att vi elektrifierar och ger industrin möjligheter att klara de klimatutmaningar vi har. Ett av de stora projekt som har finansierats via Klimatklivet är Hybrit, vilket är ett samarbete mellan SSAB, LKAB, ABB och Vattenfall för att producera stål utan kol. Att göra ett så stort teknikskifte kräver just långsiktighet - eller, som Camilla Brodin själv säger: förutsägbarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

På vilket sätt tycker du att en minskning av Klimatklivet med 1 miljard kronor bidrar till de mål du talade om i ditt anförande, Camilla Brodin?

Fru talman! Tack för frågan, ledamoten!

Som du vet har vi inte budgeterat lika mycket som de flesta andra i denna kammare har gjort på detta område. När det gäller Klimatklivet har vi läst det som Riksrevisionen har kommit med gällande att ta sig an klimatutmaningarna på riktigt. Man ser inte att Klimatklivet har gett det resultat man vill se. Hybrit är absolut ett projekt som kommer att kunna ge tillgång till Sveriges arbete för stål utan kol, och det är inget vi motsätter oss. Däremot finns det en rad olika delar i Klimatklivet som faktiskt borde ha kunnat göras på ett helt annat sätt, och vi tror inte att Klimatklivet är lösningen för att komma till rätta med klimatproblematiken.

Fru talman! Det framgår inte heller av Kristdemokraternas budgetmotion vad man avser att ha i stället, utan det är bara en reell och väldigt stor minskning av Klimatklivet. Klimatklivet har som sagt varit helt avgörande för detta.

Jag vill passa på att fråga ledamoten om Kristdemokraternas inställning till kärnkraften. Vi hörde från Moderaterna att det inte var statliga subventioner som var målet med att bryta överenskommelsen, och jag gissar att även Kristdemokraterna stod bakom det som ingick i den ursprungliga energiöverenskommelsen. Hur ser ni på att införa statliga subventioner till kärnkraften, Camilla Brodin?

Fru talman! När det gäller energiöverenskommelsen vet både Helene Hellmark Knutsson och jag att den var rätt och riktig när vi ingick den tillsammans 2016. Problematiken här är ju att det finns partier och myndigheter som inte svarar upp när det gäller att berätta vad som faktiskt står i den. Regeringspartierna verkar också tycka att januaripartiernas överenskommelse är mycket mer värd. Där straffbeskattar man både avfallsförbränningen och kraftvärmen, och man bryter faktiskt mot energiöverenskommelsen.

Jag ska ändå svara på ledamotens fråga. Några statliga subventioner har vi inte talat om, men däremot behöver energimålet ses över. Vi tycker inte att regeringspartierna tar ansvar för att tillmötesgå detta på ett bra och riktigt sätt. Jag är dock beredd att sätta mig ned vilken dag som helst om man faktiskt går oss till mötes när det gäller våra krav.

Fru talman! Sverige behöver fler och växande företag i hela landet. Det är en grundpelare för svensk tillväxt, jobbskapande och konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi socialdemokrater förstår att fler jobb och ökad produktivitet stärker den svenska modellen. Sveriges välfärd skapas av starka och växande företag, och vi vill se fler entreprenörer som vågar ta klivet ut och starta företag. Vi vill att etablerade företag ska kunna växa, exportera och anställa fler. Så bygger vi ett starkare samhälle.

Fru talman! Näringspolitik handlar om så mycket mer än att sänka skatten på arbete. Politiken måste skapa rätt förutsättningar för näringslivet. Det handlar om att Sveriges företagare ska kunna känna tillit till vårt trygghetssystem. Våra sociala skyddsnät ska vara generösa, och vi ska tillsammans finansiera ett utbildningssystem i världsklass så att företagen får den kompetens som behövs och arbetstagarna kan ställa om till nya yrken när jobben förändras.

Det ska vara hög kvalitet på regelgivning och regeltillämpning, rimliga handläggningstider, god service och ett bra bemötande från våra myndigheter. Ett gott företagsklimat kräver offentliga investeringar. Det är något som högerkonservativa politiker ofta inte förstår - att vi när vi satsar på infrastruktur, utbildning, forskning, bostäder och sjukvård också skapar en grund för ett gott företagsklimat i hela Sverige. Det är så vi skapar ett starkare samhälle, byggt på såväl stora exportföretag som små och medelstora företag.

Fru talman! Det är med glädje jag kan säga att Sveriges bnp växte under det tredje kvartalet 2019. Det är främst exporten som förklarar den uppgången. I dag har närmare 1,4 miljoner människor i Sverige ett jobb att gå till tack vare exporten. Det är en tredjedel av alla jobb. Exporten ökar i samtliga svenska regioner; bara här i Stockholms län har exporten ökat med 14 procent mellan 2017 och 2018, och det är riktigt bra.

Sverige rankas högt i många centrala globala index och jämförelser av konkurrens- och innovationskraft. Vi är i dag en ledande tech-nation med många framgångsrika bolag, såsom Spotify, Skype och Klarna. Av världens 260 så kallade enhörningsbolag, det vill säga privatägda företag som värderas till mer än 1 miljard dollar, kommer hela sju från Sverige. Det är ingen slump att Sverige är näst bäst i världen på innovation. Genom det avgiftsfria utbildningssystemet och en välfärd som ger många chansen att utveckla sina talanger har Sverige skapat ett innovationsklimat i världsklass.

År 2019 kommer dessutom att gå till historien som ett rekordår för riskkapital på den svenska startup-scenen - hittills i år har 22 miljarder kronor investerats i svenska startup-företag. Det är klart mer än de 14 respektive 11 miljarder som investerades under 2018 och 2017. De länder inom EU med flest tech-bolag som nått miljardvärdering i dollar är Storbritannien, Tyskland och Frankrike, men Sverige landar inte alltför långt bakom - på en fjärdeplats. Med tanke på vårt invånarantal är det fantastiskt bra.

Moderaterna vill nu skära ned på näringspolitiken och tror att sänkta skatter ska lösa alla utmaningar. Det kommer inte att fungera. Sverige ska konkurrera med kunskap och kvalitet, inte med social dumpning eller låga löner. För att Sverige ska kunna stå starkt i den internationella konkurrensen krävs en aktiv näringspolitik för fler och växande företag. Därför ger regeringen Almi ett permanent tillskott som gör att de kan erbjuda finansiering och rådgivning till fler företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

För att Sverige ska kunna stå starkt i den internationella konkurrensen krävs ett väl utvecklat samarbete mellan olika samhällsaktörer. Regeringen har därför startat fyra delvis nya samverkansprogram som samlar näringsliv, akademi och offentliga aktörer för att man tillsammans ska hitta de nya, innovativa lösningar som behövs för att möta våra samhällsutmaningar.

Fru talman! Mycket går åt rätt håll i näringspolitiken, men vissa förändringar går alldeles för långsamt. På 40 år har kvinnors företagande bara ökat från 25 till 33 procent. Det är inte tillräckligt bra. För lite har gjorts för att stärka kvinnors företagande i Sverige. Förra året backade kvinnors nyföretagande, och det ligger nu på ungefär samma nivå som för nästan ett decennium sedan. Sverige ligger dessutom lågt i internationella jämförelser, trots att vi ska vara ett av världens mest jämställda länder. Detta innebär att Sverige går miste om en enorm potential vad gäller både nya idéer och nya företag.

Det finns många myter om kvinnors företagande, till exempel att kvinnors företag skulle ha lägre tillväxt och lönsamhet än mäns eller att kvinnliga entreprenörer tar mindre risker i sitt företagande än män. Inget av detta stämmer.

Jag har under hösten bjudit in företagande kvinnor till riksdagen för att diskutera vad vi kan göra för att fler kvinnor ska starta och driva företag. Detta arbete kommer nu att fortsätta för att vi ska kunna utveckla en ny och feministisk näringspolitik. Vi kommer att göra det i nära samverkan med de företagande kvinnorna.

Fru talman! En modern näringspolitik är nödvändig för att skapa ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle. Senast 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser för att våren därefter få negativa utsläpp.

Industrin står i dag för en tredjedel av de samlade utsläppen i Sverige. För att stötta svensk industri i omställningen har regeringen skapat Industriklivet, som ger stöd för nödvändiga tekniksprång inom industrin för att minska just processrelaterade utsläpp. Hybrit - stål utan kol - är ett projekt som har fått medel via Industriklivet. Denna klimatsatsning har varit uppskattad i branschen och gett Sverige stor uppmärksamhet internationellt.

Vi föreslår nu ytterligare en förstärkning av Industriklivet jämfört med 2019. Detta innebär en fördubbling av anslaget jämfört med 2018 och sker genom en ökning från 300 miljoner kronor 2018 till 600 miljoner kronor 2020.

Moderaterna har, som vi hört, velat ersätta Industriklivet med klimatavdrag, och Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna tänker skära ned på satsningen. Det är oroväckande för industrin, som entydigt säger att man behöver långsiktighet för att kunna göra denna typ av tekniksprång.

Det finns ett starkt samhällsintresse i att svensk industri kan ställa om och vässa sin långsiktiga konkurrenskraft, både för att säkra svenska jobb och för att minska utsläppen. Under hösten har det högerkonservativa blocket i stället valt att ägna sig åt politiskt spel som skapar oro inom det svenska näringslivet.

Jag är tvärtom övertygad om att om ett litet land ska kunna klara stora utmaningar krävs det att vi arbetar tillsammans och att vi håller de överenskommelser vi träffar i regering och riksdag.

Med detta yrkar jag bifall till propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Engström, Åsa Eriksson, Monica Haider och Mattias Jonsson (alla S).

Fru talman! Jag skulle vilja väcka en fråga om begränsningar av investeringar.

Med frihandel och öppenhet finns det naturligtvis otroliga möjligheter för svenska företag. Att produkter och tjänster har sålts till kunder i andra delar av världen är egentligen det som har byggt hela vårt välstånd. De fördelarna finns verkligen.

Men det finns också en hel del problem man kan ta upp som jag tycker är allvarliga. Det gäller flera länder, men vi kan ta upp Kina som ett exempel. Det är en repressiv stat som inte respekterar till exempel grundläggande mänskliga fri- och rättigheter. Det som ibland kallas mjuk makt, eller soft power, kan vi se exempel på i Sverige just nu, direkt från den kinesiska ambassaden mot svenska medier. Det tar sig även andra uttryck.

Jag tycker, fru talman, att det var rimligt och riktigt av regeringen att lämna en proposition gällande telekominvesteringar och att utöka Säpos möjligheter. Jag tycker också att det var rimligt av regeringen att komma med en skrivelse om strategin rörande Kina och att ta ett samlat grepp.

Men vi har också, tycker jag, flera andra delar i detta. Vi har diskussionen on Nord Stream nere i Blekinge, där regeringen hade en uppfattning men där regeringens partikollegor helt enkelt - ursäkta uttrycket - sket lite i detta och tecknade ett avtal med aktören i fråga.

Vi har diskussionen om en investering från utlandet i en hamn på västkusten, som inte stoppades på politisk väg utan för att markägaren inte ville släppa till mark. Det prövades alltså aldrig, men det fanns egentligen aldrig några stoppmekanismer i detta.

Vi har försäljningen av ett energibolags elnät för några år sedan, som väckte frågan om huruvida man från statens sida kan stoppa detta om man ser hot mot den svenska rättssäkerheten. Vi kunde konstatera att det inte finns sådana möjligheter.

Jag tror att mer behöver ske. Min fråga till ledamoten är: Hur är Socialdemokraternas syn på detta? Kan vi räkna med att det kommer ytterligare initiativ på detta område utan att man för den skull är rent protektionistisk?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan!

Detta är vår tids stora fråga. Hur ska vi kunna utveckla frihandel samtidigt som vi ser de stora utmaningar som vi har med länder som inte är fullt utvecklade demokratier och som använder sin makt på flera olika sätt? Hur ska vi kunna garantera saker som nationell säkerhet även i ett väldigt öppet samhällssystem, inte minst när det gäller handel?

Jag vill ändå understryka att denna öppenhet har gagnat Sverige och svenska bolag väldigt mycket. Vi har gått från att vara ett av Europas fattigaste länder till att vara ett av de rikaste, och det hade aldrig varit möjligt om vi inte hade stått upp för öppenheten och frihandeln. Det ska vi göra, men detta behöver utvecklas.

Vi har också ett långtgående kommunalt självstyre, och vi har väldigt självständiga myndigheter. Mycket av detta har som sagt varit väldigt bra. Det finns dock anledning att ha en diskussion om vilket regelverk vi behöver ha på plats, både inom ramen för frihandelssystemet och inom Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Vi har haft ett väldigt självreglerande system, där vi har litat mycket på varandra och på varandras omdöme. Denna tillit ska vi vara rädda om, men mycket i dag kräver nog att vi får tydligare regelverk. Min och Socialdemokraternas uppfattning är att vi kommer att behöva utveckla våra regelverk utan att på detta sätt gå emot frihandeln.

Fru talman! Jag växlar spår och ställer en fråga om Arlanda och Arlandas framtid, som naturligtvis är en viktig fråga för det svenska näringslivet. Det handlar om direktlinjer in till Sverige, eller kanske ska man flyga från andra delar av landet till Bromma eller Arlanda.

Arlandarådet, som jag tror att minister Eneroth själv är ordförande i, har tagit fram en rapport om Arlandas framtid. Det är dock fortfarande skrivet i stjärnorna vad S-MP-regeringen vill med Arlanda framåt.

Givet att detta är helt avgörande för det svenska näringslivet vill jag fråga: Vad är Socialdemokraternas och Miljöpartiets syn på Arlanda och Arlandas framtid? Och när släpps rapporten om planerna framåt?

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för denna fråga!

Som Stockholmspolitiker delar jag självklart bilden att Arlanda är en helt avgörande flygplats. Den är inte bara avgörande för denna region och för de norra delarna av Sverige, utan den är faktiskt Sveriges största flygplats och länken ut i världen. Så vill vi att det förblir.

Samtidigt har vi en mycket stor klimatutmaning, där flyget måste ta ansvar för sina egna utsläpp.

Jag vill gärna se en utvecklad Arlandapolitik, och jag vill se en utvecklad flygpolitik. Men i detta mål måste också ingå att minska utsläppen och att nå klimatmålen.

Fru talman! När jag och mina kollegor initierade arbetet med vår motion på detta utgiftsområde valde vi att ta del av de berörda myndigheternas budgetunderlag för åren 2020-2022. I detta arbete uppmärksammade vi särskilt att två myndigheter hade beskrivit behov som de funnit i sin verksamhet, vilka regeringen å sin sida hade valt att inte tillgodose med anslag.

Konkurrensverket beskrev att de allt oftare misstänker korruption i samband med sin tillsynsverksamhet och efterfrågade därför 15 miljoner för att på ett mer effektivt sätt kunna motarbeta denna korruption.

Samtidigt beskrev Bolagsverket hur de var i behov av 8 miljoner kronor för att stärka sitt arbete mot ekonomisk brottslighet.

Från Sverigedemokraternas sida såg vi ingen anledning att misstro dessa båda myndigheter, varpå vi tillsköt dessa medel om 23 miljoner. I sammanhanget får 23 miljoner ses som en ganska obetydlig summa givet hela utgiftsområdet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Min fråga till Helene Hellmark Knutsson är: Anser ledamoten Hellmark Knutsson att Konkurrensverket och Bolagsverket har landat fel i sin behovsanalys och därför inte behöver de efterfrågade resurserna för att lyckas med tillsynsverksamheten respektive arbetet mot den ekonomiska brottsligheten?

Om så inte är fallet hamnar det någonstans en följdfråga på bordet: Om ledamoten Hellmark Knutsson inte anser att myndigheterna har landat fel, varför har man då från Socialdemokraternas sida inte tillskjutit de efterfrågade medlen? Det rör sig som sagt om 23 miljoner på det stora hela.

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för frågan!

Jag hör till dem som verkligen delar den oro som ledamoten uttrycker i sitt anförande för den kriminalitet som tyvärr är väldigt kopplad till svenskt arbetsliv och som har fått fotfäste på ett sätt som är djupt oroväckande och skapar ett enormt lidande för många människor som är utsatta för arbetslivskriminalitet.

Jag är glad att myndigheterna vill göra mer kring det här. Det som har oroat mig och regeringen är just samverkan mellan myndigheterna för att komma åt den här brottsligheten och kriminaliteten. Detta har inrikesministern nu tagit tag i tillsammans med de berörda ministrar som har myndigheter som verkar för tillsyn i arbetslivet, på arbetsmarknaden och gentemot företagen.

Svaret på ledamotens fråga är att det är myndighetssamverkan som är det första steget för att komma åt den kriminalitet som tyvärr finns inom näringslivet och arbetslivet i dag.

Fru talman! Jag uppskattar självklart att vi delar oron över kriminaliteten som sprider ut sig i samhället. Men om Socialdemokraterna inte har tillskjutit de efterfrågade medlen om 23 miljoner till Bolagsverket och Konkurrensverket är det svårt för dem att finta undan frågan och säga att nu ska vi ha lite mer myndighetssamverkan för att lösa detta. Min fråga var om man har landat i slutsatsen att dessa båda myndigheter har landat fel i sin behovsanalys och faktiskt inte behöver de 15 respektive 8 miljonerna och att man därför inte tillskjutit dem.

Om man inte bedömer att de har landat fel borde man ha kunnat hosta upp de här pengarna och gett de här myndigheterna möjligheten att på ett bättre sätt motarbeta korruption och ekonomisk brottslighet. Alternativet är att man anser att de har rätt i sin slutsats men att man inte funnit medlen. Då är frågan om dessa medel kanske i stället behövts för skattesänkningarna för höginkomsttagare som vi två, till exempel.

Fru talman! Svaret på frågan är att vi behöver jobba med alla resurser vi har för att motverka denna brottslighet och kriminalitet och att de resurser som redan finns ska användas på absolut bästa och effektivaste sätt. Ett sätt att bli mer effektiv är att samarbeta med varandra och lämna sina stuprör. Det är ett svar på frågan.

Sedan har vi fått investera väldigt mycket i polisen och de rättsvårdande myndigheterna. Att utbilda så många poliser som vi gör nu är också en viktig del i att bekämpa brotten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

För oss socialdemokrater är våra prioriteringar nu att satsa på välfärden och bekämpa brotten.

Fru talman! I januariavtalet lyckades Centerpartiet få igenom en äganderättsutredning när det gäller skogen. För mig och många andra var det otroligt viktigt. Utredningen är igångsatt nu och beräknas vara klar i slutet av kommande sommar. Jag skulle gissa att det kanske blir i slutet av nästa år. Det brukar alltid dra ut på tiden, men det blir nog ändock inom en ganska snar framtid.

Varför är den då så viktig? De senaste åren har både äganderätten och brukanderätten till skog urholkats. Vi har 330 000 skogsägare i landet. När jag första gången skrev om äganderättsfrågan på Facebook blev jag överöst av gensvar. Jag satt hemma på en stubbe i skogen och hade väldigt dålig täckning, och det bara kom in gensvar från hela landet. Eftersom jag inte är skogsägare själv var det egentligen där och då som jag förstod hur enormt viktig den här frågan är.

Som ni vet har människor som har skött sin skog ibland har gjort det i generationer. Då finns det också ett affektionsvärde. Andra har investerat i skog. Man har lånat pengar och gjort sin livsinvestering. Men det har då också hänt att myndigheter har pekat ut skogen som skyddsvärd och inte gett någon ersättning.

Det är klart att det är ett jättestort problem. Det har resulterat i ett flertal juridiska domar, bland annat en om fjällskogen, där Kammarkollegiet och Skogsstyrelsen påstod att det inte var pågående markanvändning när några skogsägare ville avverka. Det skulle alltså inte vara något pågående skogsbruk. Det är nu uppe i Mark- och miljööverdomstolen. Jag tycker att det är tragiskt att Sverige med en så stark äganderätt i grundlagen - den finns även i EU-rätten och i FN:s deklaration om mänskliga rättigheter - ska behöva tillsätta en utredning om att stärka äganderätten.

Varför säger jag då att det här är så viktigt? Jo, därför att skogen är en av Sveriges viktigaste basindustrier. Det är nämligen så att den uppgår till omkring en femtedel av Sveriges bnp. Värdet är ungefär 900 miljarder kronor. Och inte bara det, utan 10 procent av landets varuexport kommer från skogen. Tiotusentals är också anställda inom skogsbruket, massa- och pappersindustrin och andra näringar som är direkt beroende av skogsråvara. Var femte investerad krona inom svensk industri kommer från skogsindustrin.

Det råder alltså inte några som helst tvivel, mina vänner, om att skogen har en enorm betydelse för befolkningens välstånd. Utan skogen skulle vi vara fattigare. Till detta ska läggas klimatnyttan som ett aktivt skogsbruk står för.

Även om det är sorgligt att ett skogsland som Sverige ska behöva ha en utredning som ska se över och värna vår äganderätt är det positivt att Centerpartiet har fått med flera åtgärder som stärker äganderätten i januariavtalet. Det är viktigt för skogsägarna, för jobben på landsbygden men även för skogsindustri och svensk export.

Fru talman! Flera har varit inne på detta med regler och att de är betungande för företagen. Jag läste delar av en rapport som Tillväxtverket publicerade i fjol. Den handlade om de ökande kostnaderna för företagen, bland annat för administration och regler. Visste ni att de senaste åren har de administrativa kostnaderna ökat med i snitt 1 miljard per år för de svenska företagen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Detta har vår näringsminister Ibrahim Baylan tagit på allvar. Han har åkt runt i Sverige på en företagsresa och diskuterat de här frågorna. När jag och flera med mig här inne var på en session som Svenskt Näringsliv anordnade för några veckor sedan var också näringsministern där. Han lovade att han ska presentera en trestegsraket när det gäller lösningen på de här regelproblemen. En del av den ska presenteras före jul. Det ska bli väldigt spännande. Det är en vecka kvar, och jag ser med tillförsikt och spänning fram emot vad som kommer att presenteras.

Flera har varit inne på detta med en regel in, en regel ut. Det är något som Centerpartiet står bakom men inte bara vi. I dag såg jag på Näringslivets regelnämnds hemsida att man har de tankarna även i Bryssel. Ursula von der Leyen aviserar att kommissionen nu ska tillämpa just en-regel-in-en-regel-ut-principen. I sin kommunikation till kommissionen angav hon att för varje nytt lagförslag som medför nya bördor ska motsvarande börda för medborgare och företag tas bort på EU-nivå inom samma policyområde. Och kan EU-kommissionen göra det borde väl vi också kunna göra det i Sverige - eller hur?

Fru talman! Det finns en annan sak som jag skulle vilja belysa här, och det är infrastrukturens betydelse för näringslivet.

Ofta när vi pratar om infrastruktur och tåg pratar vi om persontrafik och väldigt sällan om godsets betydelse, för det är väl så att gods inte klagar. Gods röstar ju inte heller och blir inte kränkt om det blir lämnat på någon tågcentral, som kanske någon annan skulle bli om tåget var försenat.

Men det duger inte att vi bara sänker hastigheten på en mängd av de industrispår vi har runt Sverige. Vi talar bara om snabbtåg nu för tiden men sällan om industrispåren. Vi behöver lägga lite mer fokus på dem, för de har enormt stor betydelse för svensk konkurrenskraft.

Jag kan inte heller låta bli att beröra hur viktigt Arlanda är, inte bara för Stockholm utan för hela landet. Jag tycker att det är märkligt att man inte lägger fram Arlandarapporten, vilket Lars Hjälmered också var inne på. Den har legat i byrålådan i ungefär ett år, och jag skulle gissa att orsaken är att Socialdemokraterna är positivt inställda men inte Miljöpartiet. Därför ligger den och dammar nånstans, vilket är tråkigt.

Flygtrafiken måste, precis som alla andra transportslag, genomföra en omställning och bli grönare. Jag tror att de flesta här är överens om det. Det råder i princip enighet bland partierna om detta, även om den sakpolitiska vägen kanske varierar något. Samtidigt tar den tekniska utvecklingen ständigt nya steg framåt.

Den gröna omställningen kommer oavsett om Arlanda byggs ut eller inte. Svenskar kommer givetvis att flyga även i framtiden, och att flygandet kommer att öka framstår också som uppenbart. Flygkapaciteten till och från Arlanda handlar därför primärt om hur väl uppkopplat Sverige och dess huvudstad ska vara gentemot omvärlden, vilka möjligheter svenska företag och entreprenörer ska ha och hur attraktivt vårt land ska vara för framtidens investerare, utländsk nyckelkompetens och turister till landets landsbygdslän.

Ytterst gäller det om Sverige ska vara en integrerad del av vår omvärld och ha goda möjligheter till direktförbindelser med strategiskt viktiga städer eller om ambitionen i stället är att nöja sig med att vara en perifer plats som kräver en del omvägar för att resa till och från. Det handlar i slutänden om vilken funktion huvudstadens samlade flygkapacitet ska nyttjas för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

För mig är det uppenbart att det mest strategiska är att försäkra sig om att hela landets näringsliv ska ha möjlighet att vara attraktivt och konkurrenskraftigt och ha snabba förbindelser till andra kontinenter. Det kräver kapacitet nog att hantera såväl företagares och turisters resor mellan en regional flygplats och Arlanda som ett större utbud av flyglinjer direkt från Arlanda ut till vår omvärld. Utan tillräcklig kapacitet riskerar vi att bli ett bihang som främst förmedlar resenärer till större flygplatser som Oslo, Köpenhamn, Helsingfors eller någon annan flyghubb i vår omedelbara närhet - ja, något ställe som kan uppbåda den kapacitet som inte finns i Sverige.

Detta, mina vänner, kan vara väl värt att tänka på över jul.

Fru talman! Centerpartiet är i budgetsammanhang ett stödparti åt regeringen och har i det avseendet förhandlat fram vissa skatteförändringar och grön skatteväxling. Mot ett antal av dessa förslag har det väckts en hel del kritik från experter och olika branscher.

Ett exempel är förändringen av skatterna på kraftvärme från lokal elproduktion, som var tänkt att ge vissa skatteintäkter. Men lokal elproduktion stängde ned, det blev elkris i Skåne och skatteintäkterna i den mängd det var tänkt uteblev.

Ett annat exempel är skatten på plastbärkassar, som ska ge stora intäkter men som har fått mycket kritik för att det kanske inte kommer att ge de pengar det är tänkt. Kritiken handlar också om att man inte gör en uppdelning mellan fossil plast och fossilfri plast.

Ett tredje exempel är kemikalieskatten. Den infördes för några år sedan, och vid en utvärdering visade det sig att den inte hade gett de förväntade intäkterna utan tvärtom inneburit ett minus för statskassan om man tar intäkter kontra förlorad moms och jobbskatter.

Sammantaget finns det en kritik om att en del av dessa miljöskatter har varit ineffektiva och försämrar svenska företags konkurrenskraft jämfört med konkurrenter i andra länder.

Hur ser Helena Lindahl på den kritik som experter och branscher överlag har mot regeringens, Liberalernas och Centerpartiets förslag för grön skatteväxling?

Fru talman! Jag tackar Lars Hjälmered för frågan.

Jag tror att Lars Hjälmered vet att när man samarbetar i ett lag får man inte alltid välja vad man ska äta till middag. Ibland måste man tugga i sig de andras blodpudding oavsett om man vill eller inte. Så var det även på Alliansens tid.

När det gäller förslaget om skatt på plastkassar från årsskiftet har jag fått en massa frågor om det, inte minst hemma i byn. Jag tror att man får se det symboliskt. Vi behöver ju fundera och ställa om. Vi köper ändå massor av varor som är paketerade i plast, som vi stoppar i dessa kassar. Man kan inte se det så svart och vitt, utan man får se det som en symbol och ett steg i rätt riktning för att få folk att tänka rätt.

Jag har också funderat på kemikalieskatten. Allt sådant måste utvärderas. Ibland inför man sådant som är mer eller mindre bra, och sedan får man utvärdera det. Blev det inte bra får man backa och kanske göra något annat i stället. Jag behöver egentligen inte stå och försvara kemikalieskatten, för jag vet att det finns mycket kritik. Man får nog göra en utvärdering och sedan återkomma med vad man kan göra bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag är sommarboende i Bohuslän, och i mellersta Bohuslän för havsströmmarna in mycket plast från andra delar av världen som skräpar ned ordentligt. Varje sommar brukar jag frivilligt plocka upp en hel del som kommer in den vägen. Jag tar detta exempel för att det visar att det behövs internationella svar på detta.

Fru talman! Jag betvivlar inte Centerpartiets och Helena Lindahls ambition med dessa skatteförslag, men jag ifrågasätter effektiviteten i en ensidig beskattning som kemikaliskatten som försämrar för svenska företag. Man kan också väcka frågor om effektiviteten i plastskatten där man inte tittar på de fossilfria möjligheterna.

Det är lite allvarligt, och vi måste hela tiden se hur detta påverkar svenskt näringsliv i den öppna och globala värld vi lever i.

Fru talman! Det är ingen hemlighet att vi har lite olika ingång vad gäller just grön skatteväxling.

När det gäller Moderaternas förslag om att sänka bensinskatten med 1 krona har jag fått mycket skäll därhemma för att vi inte har gått med på det. Det är ju inte så konstigt eftersom vi har väldigt långa avstånd.

Jag tycker dock att det mest är ett frieri och en hjälp till stadsbor, som ju redan har kollektivtrafik. Jag kan inte för mitt liv förstå varför vi ska vara med och subventionera bilåkande i städer när ni redan har allt serverat. Sådan lyx finns inte där jag bor. Man borde i stället titta på ett landsbygdsreseavdrag som kommer dem till gagn som faktiskt behöver det, inte stadsbor som kan ta tunnelbanan till jobbet.

Fru talman! Jag är själv gammal företagare. Det känns märkligt att så här snart 20 år efter att jag själv tog steget att bli självanställd fortfarande behöva lyfta upp vikten av företagande och vad företagande innebär för svensk välfärd.

Låt mig börja med min lilla hissreplik. Om hela Sverige ska växa behövs det fler jobb. Fler jobb i växande företag innebär ökade skatteintäkter som i sin tur finansierar vår gemensamma välfärd. Sverige behöver därför en företagsvänlig politik, och det uppnås inte genom höjda skatter på jobb eller företagande. I stället behövs regelförenklingar och ett företagsvänligt klimat.

Fru talman! I den lite längre versionen vill jag börja med att säga att Liberalerna menar att det behövs riktade åtgärder, men också generella insatser för att fler företag ska kunna växa och anställa i hela Sverige. Ett generellt förbättrat företagsklimat med sänkta skatter och mindre byråkrati gynnar alla företag, inte minst företagen i glesbygden.

Enligt en rykande färsk rapport från Företagarna står småföretagen för 99,4 procent av svenskt näringsliv - 99,4 procent! Det är i de små företagen som tillväxten sker. Det är där jobben skapas och framtidens stora bolag och börsjättar växer fram. Rapporten visar också att det lokala företagsklimatet är viktigt. För att skapa ett gott företagsklimat krävs det en god dialog mellan kommunen och näringslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Men det hela börjar med att det måste vara lika självklart att vara självanställd som att vara anställd. I dag är det inte lika självklart att starta eget som att ta anställning. Det handlar mycket om vilken erfarenhet individen har av företagande från nära och kära, men också om vilken kunskap individen fått om företagande via skolan. Entreprenörskap måste därför löpa som en röd tråd genom hela utbildningssystemet.

Jag vet inte om fru talmannen brukar spela bordsspel. Jag gör det ibland, och en fredagskväll kanske man spelar ett parti monopol. Det blir ofta glest mellan spelomgångarna, och när man väl börjar spela blir det lätt så att det kommer till nya regler, hittepåregler som ingen kände till sedan tidigare men som kommer till i spelet och gör spelet mycket svårare och krångligare och kanske till ett inte ens sjyst spel.

Ett dåligt parti monopol en fredagskväll är ungefär som det ser ut dagligdags för våra företagare.

Vi behöver få till sjysta spelregler för landets företagare. För att förhindra en ökad regelbörda och ökade administrativa kostnader anser Liberalerna att man bör pröva principen en regel in, en regel ut när det gäller lagstiftning som påverkar företagande.

Principen innebär att för varje ny betungande administrativ börda som införs måste en motsvarande börda tas bort och syftar till att garantera att den samlade regelbördan för den som berörs av en ny regel i vart fall inte ökar. Det är vad jag kallar för ett sjyst spel.

Men det slutar inte vid reglerna. I dag tvingas företagen vända sig till många olika nationella myndigheter i sitt företagande. Uppgiftslämnande sker till SCB, Skatteverket och Bolagsverket. Uppgifter om företagets ledning ska lämnas till Bolagsverket och Skatteverket. Tillsyn sker av länsstyrelserna och av olika specialistmyndigheter. Att föra samtal med var och en av dessa är en orimlig regelbörda. I stället bör en en-dörr-in-funktion skapas för landets företag.

En översyn bör också göras av regleringsbreven för förvaltningsmyndigheterna för att tydliggöra det ansvar de har för att värna näringsklimatet i Sverige. Det är inte mer än rimligt.

Fru talman! Svårigheten att finna finansiering är ett av de största hindren för expansion och nyanställning. Över hälften av alla Sveriges småföretagare anser att det är ganska eller mycket svårt att få extern finansiering till löpande verksamhet och investeringar.

Ett fungerande finansieringssystem för små och medelstora företag som står inför expansion skapar både jobb, tillväxt och ökade intäkter till vår gemensamma välfärd.

Privat kapital är helt avgörande för att kunna starta, driva och utveckla företag. Men statligt riskkapital måste vara tillgängligt i hela landet så att alla företag i landet ges lika goda förutsättningar.

Finansiering är också en jämställdhetsfråga. Kapital finns ofta i branscher där det finns relativt få kvinnor som driver företag. Det behövs ett nytänk, både när det gäller privat kapital och när det gäller statligt kapital - inte minst när vi ser att knappt var femte företagsledare är kvinna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Låt mig avslutningsvis lyfta fram det som kanske är det viktigaste för att få ett jämställt samhälle mellan företagare och anställda och ett samhälle där vi tar hand om varandra.

Välfärdssystemet kan inte basera sig på att man delar in medborgarna i ett A- och ett B-lag, där löntagare erbjuds bättre skydd än den som väljer att skapa ett välfärdsskapande företag. Systemen för sjukpenning, arbetslöshetsförsäkring, föräldrapenning och friskvård måste i större utsträckning likställas mellan företagare och anställda.

För den som driver ett företag är det svårt och dyrt att vara sjuk. Risk för minskad omsättning, en tung regelbörda och en bristande möjlighet till ekonomisk ersättning straffar den som tagit steget att bli företagare. Ofta drabbas företagaren dubbelt när denna tvingas betala både sjuklön för den sjuka personalen och jobba i kapp det arbete som måste göras, kanske när man själv är sjuk. Om vi vill att fler människor ska känna det som ett tryggt, givet och utvecklande steg att gå från att ha en anställning till att starta företag måste reglerna anpassas efter våra välfärdsskapares förutsättningar.

Fru talman! Om hela Sverige ska växa behövs det fler jobb. Fler jobb i växande företag innebär ökade skatteintäkter som i sin tur kan finansiera vår gemensamma välfärd.

Med det skulle jag vilja tacka mina kollegor i näringsutskottet för arbetet i år, och även kanslipersonalen och presidiet. Jag önskar er en god jul och ett gott nytt år.

Fru talman! I dessa jultider är det väldigt mycket handel, i synnerhet ehandel. För egen del brukar det emellanåt bli prisjämförelsesajter som Prisjakt och motsvarande. Jag är nog inte ensam om detta. Man kan sitta hemma i soffan med en telefon eller en Ipad och titta vad ett spel, en ask lego eller någonting kostar på lite olika ställen. Det är väldigt tuff konkurrens.

Särskilt tydligt tycker jag att detta blir med alla som håller på med hemelektronik av olika slag. Det jag far efter i detta är kemikalieskatten.

Den första skatten infördes för några år sedan och har sedan utvärderats. Då har man tittat på hur mycket skatten har gett i ökade intäkter, och sedan har man dragit bort vad staten och samhället har förlorat på tappade momsintäkter, bolagsskatter i övrigt och de jobbskatter som kommer från arbetsgivaravgifter och inkomstskatter och konstaterat att det är ett klart minus.

Nu är det på förslag att höja denna skatt. För en elhandlare i Årjäng eller Torsby blir det förstås tuffare när man höjer kemikalieskatten. Det blir dyrare att köpa ett kylskåp eller en spelkonsol i Värmland, och så finns det andra leverantörer en knapptryckning bort som med snabb leverans kan ordna detta, till och med före jul, från Danmark eller Tyskland.

Denna typ av ensidig beskattning kan faktiskt hota jobb i nämnda orter - Årjäng, Torsby och andra ställen i Värmland.

Då undrar jag, fru talman: Varför gör ni på det här sättet, Arman Teimouri?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Tack, Lars Hjälmered, för frågan!

Frågan om kemikalieskatt är ganska svår. Först och främst tycker jag att det är bra att man får bort farliga kemikalier från marknaden, exempelvis i kläder och barnens leksaker. Sedan skulle man kanske också titta på hur en kemikalieskatt skulle kunna tas ut från andra länder och inte bara i Sverige.

Det man måste kika på när det gäller näringslivsklimatet i stort är egentligen vad vi har gjort i det stora hela för att sänka skattetrycket på företagande. I och med januariavtalet har vi förbättrat kommunikationerna och den digitala infrastrukturen och gjort förändringar i företagsbeskattningen med mera. Jag tycker alltså att man ska titta på det totala skattetrycket på företagen.

Fru talman! Det växer ut flera viktiga frågor ur kemikaliepolitiken - enskilda kemikalier som är farliga och blandningar av dem, europeisk lagstiftning som man kan jobba ihop med, vad svenska myndigheter gör och så vidare. Men detta sätter ändå fingret, tycker jag, på den moderna handel som finns och där vi ganska lätt kan fatta beslut i denna kammare som påverkar svenska företag. Sedan finns det kunder, återigen, som med en knapptryckning kan beställa kattmaten från Tyskland och supersnabbt, kanske på någon eller ett par dagar, få den hemskickad. Det gör att vi alltid måste bära av olika styrmedel och förslag.

Jag tycker, fru talman, att allt detta med kemikalieskatten och dess höjning sätter fingret på detta. Det kan påverka hela stadsmiljöer att svenska handelsföretag får sämre förutsättningar, vilket vi kan se på stängda butiker i gallerior och så vidare. Jag tycker inte att det är önskvärt.

Fru talman! I den globaliserade värld vi ser vet vi också att handeln med våra grannländer och även övriga Europa är mycket lättare. När det gäller kemikalieskatten tänker jag att själva huvudsyftet ändå är att få bort de farliga kemikalierna i leksaker och kläder. Det tror jag att även ledamoten Hjälmered håller med om i grunden.

Sedan tror jag att man ska titta på vad vi har gjort i det stora hela för företagare, med förbättrade kommunikationer, förändringar i företagsbeskattningen etcetera som gör det mycket bättre för företagare i dag i Sverige. Det tycker jag är positivt.

Fru talman! Som miljöpartist ser jag på människan som en kreativ varelse som både vill och kan ta ansvar. Mångfalden i synsätt och idéer är det som driver utvecklingen framåt. Friheten att söka kunskap och lycka och att förverkliga sin egen potential är någonting som alla människor måste få.

Fru talman! 96 procent av Sveriges företag är småföretag. Små och medelstora företag är basen i vårt svenska näringsliv. Miljöpartiet och regeringen, och även många andra partier, vill att det ska bli lättare för människor att starta och driva företag. Det handlar om trygghet och om regelförenklingar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Sedan vi bildade regering har vi gjort det billigare för småföretag att anställa sin första medarbetare. Vi har också infört ett högkostnadsskydd för småföretagares sjuklönekostnader. Inom ramen för januarisamarbetet tar vi detta flera steg vidare. Vi jobbar till exempel med en kraftig förenkling av beskattning och regelverk för mikroföretag, alltså de allra minsta företagen.

Fru talman! Ett jämställt näringsliv är en oerhört viktig fråga. Här tror jag att nästan alla är överens om att det behövs många förbättringar. Kvinnors vilja att bli företagare har ökat över tid. Men vi ser mycket tråkig statistik på området. Det är färre anställda i näringslivet som är kvinnor. Och när kvinnor vill bli företagsledare finns det fortfarande ett ordentligt glastak. Detta måste vi därför jobba mycket aktivt med.

Almi har i uppdrag att utveckla och finansiera små och medelstora företag. Regeringen kommer att se över Almis uppdragsmål. Här har vi möjlighet att förtydliga uppdraget om kvinnors företagande. I samband med det kommer vi också att titta på behovet av marknadskompletterande finansiering för företag som leds av kvinnor eller som ägs av kvinnor.

Fru talman! Lika viktigt är det med mångfald i näringslivet. Almi har ett särskilt uppdrag att också nå företagare med utländsk bakgrund med sina insatser. Under 2017 var nästan hälften av kunderna inom affärsutveckling personer med utländsk bakgrund. Det är alltså ett gott betyg. Förra året gav regeringen också Tillväxtverket i uppdrag att främja utrikes födda kvinnors företagande. Det är ett väldigt viktigt uppdrag.

Fru talman! Det är nu det händer. Det är nu som vi ser konsekvenser av klimatförändringarna med skogsbränder både utomlands och i Sverige, med översvämningar och med allt större flyktingströmmar.

Men det är också nu det händer i själva klimatarbetet. Vi ser flera språng som görs. Till exempel minskade Sveriges koldioxidutsläpp med 2 procent 2017-2018. Det var alltså mitt i en högkonjunktur.

Svenskt Näringsliv har nu äntligen ställt sig helt bakom Sveriges klimatlag och ambitiösa klimatmål.

SSAB:s utvecklingsarbete med stål utan kol, alltså klimatneutral stålproduktion, har uppmärksammats i FN-sammanhang. Och Ikea har uppmärksammats av WTO för bra arbete med cirkulär ekonomi. Och människor väljer att inte flyga, inte på grund av flygskam utan på grund av kunskap.

Vi lever i ett speciellt land. Folk vänder sina blickar mot Sverige när det gäller klimatomställningen. Detta är någonting som inte minst jag själv fick uppleva när jag var på en EU-konferens nyligen i Helsingfors. Då kom folk fram och frågade och pratade. När det gäller till exempel höghastighetståg som har tagits upp i dag, sa de: Har inte Sverige redan det?

Näringslivet är väldigt centralt i klimatomställningen. Här skapas nya gröna jobb. Att vara tidig med klimatinsatser i näringslivet är mycket viktigt för konkurrenskraften.

Regeringen satsar på Industriklivet och på Klimatklivet. Man satsar också mycket på innovation. Detta är insatser som Moderaterna och Kristdemokraterna skär ned på.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag ta upp handelspolitiken. I fredags presenterade regeringen en stor satsning - en investering i framtiden. Från och med 2022 blir det stopp för exportkrediter som går till utvinning och prospektering av fossila bränslen. Detta behövs verkligen om vi ska nå Parisavtalet. Det är inga småsmulor, utan det är ordentligt minskade koldioxidutsläpp som vi talar om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Jag yrkar bifall till förslaget i näringsutskottets betänkande.

(Applåder)

Fru talman! Den miljöpartistiska riksdagsledamoten och kollegan till oss Lorentz Tovatt har tidigare välkomnat att ett av de stora flygbolagen kom med beskedet att man skulle lägga ned flyglinjer från Stockholm och Arlanda. Han har också önskat att ett av Sveriges största företag, Hedin Bil, ska gå i konkurs. Vi har fri företagsamhet, och vi har äganderätt. Jag förstår verkligen att både Hedin Bil och flygbolaget Norwegian bidrar till utsläpp av växthusgaser. Men Norwegian kan också på sikt vara möjliggörare i fråga om till exempel nya flygplan och nya bränslen. Och Hedin Bil med sina nästan 3 000 anställda och stationer överallt kan bidra till att få ut alla nya elbilar och så vidare.

Fru talman! Därför undrar jag varför Miljöpartiet gläds över förlorade flyglinjer och önskar att stora svenska arbetsgivare ska gå i konkurs.

Fru talman! Jag tackar Lars Hjälmered för frågan. Jag skulle vilja säga att vi gläds över att vilja satsa på järnväg och höghastighetståg snarare än att sörja förlorade flyglinjer.

När en industri omvandlas förlorar man jobb, men det kommer också många nya jobb i nya industrier och branscher. Det är sällan dessa exempel som tas upp.

När det gäller just Lorentz Tovatts uttalande om detta företag vill jag minnas att han sedan mildrade sitt skarpa uttalande.

Men det handlar om att vi måste investera i framtiden. Då är det minskade klimatutsläpp kombinerat med företagande som måste gå hand i hand. Då vill vi satsa på tåg, höghastighetståg, och nya tekniker. Här har vi Industriklivet för att underlätta denna omställning. Vi har också Klimatklivet. Nu har vi även den gröna skatteväxlingen.

Fru talman! Då skulle jag vilja ställa samma fråga till Amanda Palmstierna som jag ställde till Helene Hellmark Knutsson, nämligen om Arlandarådet och rapporten om Arlanda och framtiden. Det är en sådan fråga som påverkar större delen av Sverige. Det handlar om utrikeslinjer - direktlinjer - som är viktiga för näringslivet. Företagare och anställda från olika delar av landet ska kunna åka till Stockholm för till exempel ett kund eller säljmöte inte bara med tåg utan emellanåt även med flyg. Där har ett arbete skett under lång tid då man har diskuterat vad regeringen och staten vill med Arlanda och Arlandas framtid. Enligt uppgift har denna rapport legat klar under en mycket lång tid. Min enkla fråga är: Vad tycker Miljöpartiet och Socialdemokraterna om detta, och när tänker man släppa sekretessen för denna Arlandarapport?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Det finns flera flygsträckor där det faktiskt går fortare att åka tåg. Jag tänker då på storstadsregionerna Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö och så vidare. Jag har mycket svårt att se behovet av att flyga. Det har också gjorts undersökningar av dagstidningar om att man får mer arbetstid och så vidare genom att åka tåg i stället. Det är därför där som vi behöver göra satsningar och investeringar.

Om man tittar sammantaget på industrins konkurrenskraft ser man att vi gör olika former av investeringar i tåg men också i innovationsarbete och så vidare.

När det gäller när denna rapport kommer att släppas är det en fråga som ligger på regeringens bord. Därför kan jag som riksdagsledamot inte uttala mig om detta här.

Fru talman! Ledamoten Amanda Palmstierna berörde den nya exportstrategin och var ganska glad över det som vi kunde läsa i fredags. Detta är en strategi som regeringen skulle ha presenterat i september. Den har dragit ut på tiden. Nu utropar man gladeligen att man har fått igenom ett stopp för exportgarantier för företag med fossil verksamhet till 2022.

Jag tänker då på alla de företag som i dag jobbar hårt med att faktiskt få till detta. Amanda Palmstierna nämnde själv Hybritprojektet och stål utan kol. År 2022 kommer SSAB troligtvis inte att vara där än, även om vi självklart skulle önska det.

Min fråga är: Kan SSAB och annan liknande verksamhet över huvud taget se en framtid i Sverige?

Fru talman! Jag tackar för frågan, Camilla Brodin.

I fråga om klimatomställningen i näringslivet kan man generellt se att det behövs långsiktiga spelregler. Det här är något som ligger bakom att vi tog fram klimatlagen. Det är en lag som många andra länder följer efter och där Sverige är ett gott exempel.

Nu har vi satt 2022 för att det ska finnas utrymme att ställa om. Man har lite tid på sig att arbeta med detta. Sedan har regeringen givetvis haft en dialog med företagen. Det är inte så att man sitter i en glaskupa och plötsligt släpper ut något. Självklart finns en dialog med företagen.

Det har varit flera andra reformer genom åren där man har varit orolig. När reformerna väl har landat har de bidragit till en enorm innovationskraft att styra om. Många gånger är näringslivet före politiken när det gäller klimatsatsningar och klimatambitioner.

Fru talman! Ledamoten nämner här att företagen ofta går före, och det är jättebra. Det gör de i många olika delar, inte bara inom klimatomställningen.

Min fråga är fortfarande om företag som bedriver en viss typ av verksamhet över huvud taget kan se en framtid även efter 2022 eller om de måste se sig om efter en annan plats i Europa eller världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag skulle säga att svaret är ja på frågan. Jag tror inte att det är ett självändamål för företagen att använda fossila bränslen. De vill tillverka sina produkter och tjänster, och sedan finns olika tekniker, medel och former för att göra detta. Det finns absolut en framtid för företagen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)