Livsmedelspolitik

Herr talman! Det pågår en intensiv debatt i Sverige om vår mat - hur den produceras och vad den innehåller. Ofta möts vi av rubriker på löpsedlar som varnar för olika farliga ämnen och smittor i vår mat. Det är inte lätt för alla konsumenter att veta vad som är sant eller falskt och vad man faktiskt behöver oroa sig för. Därför är våra kontrollmyndigheters arbete otroligt viktigt. Konsumenterna måste kunna känna tillit till de livsmedel som produceras och säljs. Samtidigt klagar företagen över regelkrångel.

Det har dock gjorts och görs flera saker för att förenkla för företagen. År 2011-2014 har Livsmedelsverket haft ett uppdrag att förstärka samordningen mellan olika kontrollmyndigheter i syfte att skapa en bättre kontroll till nytta för företagen och konsumenterna. I Livsmedelsverkets förenklingsarbete har rådgivning till företagen stärkts. Den 1 januari 2014 tog Livsmedelsverket över kontrollen från kommunerna av bland annat småskaliga charkuteriföretag, fiskrökerier och mejerier.

Regeringen har också beslutat om förändring av Livsmedelsverkets instruktioner som började gälla den 1 januari 2015 och som innebär att myndigheten ska underlätta och skapa goda förutsättningar för företagande i livsmedelsbranschen.

Herr talman! Livsmedelsindustrin är Sveriges fjärde största industrigren sett till andelen sysselsatta, och den skapar jobb i hela landet. Lönsamheten ligger på en relativt konstant nivå, men de stora jordbruksnära sektorerna har lägst lönsamhetstal. Sektorn har en mycket stor andel små företag, men det är ett fåtal stora företag som står för huvuddelen av produktionen. Här finns en stor potential för utveckling.

Konkurrenskraftsutredningen som presenteras den 5 mars har i uppdrag att ta fram förslag till en strategi och åtgärder för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion i Sverige. Ett viktigt led i detta är ökad export. Den 6 november 2014 uppdrog regeringen åt Jordbruksverket att dels belysa livsmedelsexportens betydelse för jobb och tillväxt, dels kartlägga livsmedelsföretagens kännedom om statligt exportfrämjande.

Jordbruksverket och Livsmedelsverket har fått 5 miljoner för att hjälpa svenska företag som vill exportera genom att arbeta för exportgodkännande och för att lösa exportrelaterade problem i tredjeland. Arbetet med att minska hindren är centralt för att svenska företag ska komma in på nya marknader. Rådgivning, information och finansiellt stöd kan göra att fler svenska företag kan ta steget ut på världsmarknaden och exportera sina produkter.

Herr talman! En av framgångsfaktorerna för svensk livsmedelsindustri är våra höga krav på djurvälfärd och den låga användningen av antibiotika till våra djur. I Sverige får inte djur antibiotika i förebyggande syfte. Detta sker dock i många länder, och det bidrar till problemen med multiresistenta bakterier. Till stor del beror det på att djuren medicineras som kompensation för att djurvälfärden är sämre.

Sverige är mycket aktivt i det internationella arbetet mot resistensutveckling och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning eftersom det finns ett stort engagemang för antibiotikafrågan. Ett fortsatt internationellt arbete är avgörande. Därför vill utskottet att regeringen tar initiativ till ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändning av antibiotika inom livsmedelsproduktionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Herr talman! För att vi som konsumenter ska kunna göra medvetna och aktiva val när vi köper våra livsmedel är det viktigt att de är tydligt märkta. I dag finns obligatoriska krav på ursprungsmärkning av frukt och grönt, nötkött, ägg och honung. Inom kort kommer också ett nytt EU-beslut att träda i kraft, vilket innebär att även kött från gris, fågel, lamm och get kommer att behöva ursprungsmärkas. Dock gäller inte samma regler för dessa köttprodukter som för nötkött, där det i ursprungsmärkningen måste stå var djuret är fött, uppfött och slaktat.

Regeringen anser att den obligatoriska ursprungsmärkningen av livsmedel ska utvecklas så att konsumenterna kan göra medvetna val, särskilt när det gäller kött och mejeriprodukter, och att reglerna är tydliga. Regeringen avser därför att verka för att den unionsgemensamma lagstiftningen på området utvecklas. Detta välkomnar vi. Det ligger helt i linje med det vi har drivit länge. Det kan vara ett sätt för svenska producenter att nå ut med sitt mervärde av gott djurskydd och mindre påverkan på miljön än i andra länder. Det är också viktigt ur konsumentsynpunkt att veta var maten kommer ifrån.

Herr talman! Det behövs enligt regeringen en långsiktig livsmedelsstrategi för att stödja svensk matproduktion och få en ökning av konsumtionen av svenska och ekologiska livsmedel. Vad jag kan se så finns det nu en bred enighet i riksdagen för detta, till skillnad mot tidigare, då våra motioner om behovet av en livsmedelsstrategi röstades ned.

Strategin ska bidra till tillväxt och sysselsättning på landsbygden. Den ska också vara ett stöd för den offentliga sektorn att upphandla inte bara ekologiskt utan närproducerat. Konkurrenskraftsutredningen kommer att vara ett viktigt underlag för arbetet med livsmedelsstrategin. Ett viktigt inslag är åtgärder som leder till utveckling av varumärken som bygger på svenska råvaror. Livsmedelsstrategin ska skapa förutsättningar för tillväxt i hela livsmedelskedjan, öka matproduktionen i Sverige och därmed stödja en ökning av andelen konsumtion av svenska och ekologiska livsmedel.

I arbetet kommer också att behövas underlag och analyser om senare led i kedjan och hur de samspelar med varandra. Utgångspunkten i arbetet är att få en bred uppslutning från hela värdekedjan liksom från riksdagens partier. Det ska också tas fram i samarbete med branschen.

Herr talman! Vi socialdemokrater står givetvis bakom de reservationer vi lämnat i detta betänkande. Men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall till reservationerna. I övrigt och i huvudsak yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi betänkande 3 från miljö- och jordbruksutskottet om livsmedelspolitiken. Betänkandet innehåller förutom 51 yrkanden från den allmänna motionstiden 2014/15 även regeringens skrivelse till riksdagen med anledning av Riksrevisionens granskning av livsmedelskontrollen. Betänkandet innehåller bland annat frågor om kontroll, ursprungsmärkning, målsättningar med konsumtion, hantering och försäljning av vilt, regelförenklingar och antibiotika.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Betänkande innehåller dessutom fyra tillkännagivanden till regeringen om livsmedelspolitiken.

Betänkandet skiljer sig lite från tidigare livsmedelsbetänkanden vi har debatterat i kammaren de senaste åtta åren. Vi har en ny regering och med den en annan politik. Dock har det inte hunnit hända så mycket inom just livsmedelsområdet sedan den nya regeringen tillträdde. Vi från Alliansen har tagit upp fyra frågor som utskottet valt att ställa sig bakom. Av den anledningen ställer sig Alliansen och Moderaterna bakom betänkandet i dess helhet.

För oss i Alliansen är det fortfarande viktigt att fokusera på en bra och säker livsmedelskedja som kan fortsätta att växa sig stark. För detta krävs naturligtvis bra livsmedel till att börja med men även att säkerhetskedjan följs hela vägen från jord till bord. Vi vill även fortsätta med den satsning på livsmedel som vi framgångsrikt lanserade under tidigare mandatperioder i form av Matlandet Sverige. Det är ett sätt att höja den svenska maten och dessutom sprida kunskapen om svensk mat runt om i världen. Det är en exportsuccé som nuvarande regering dessvärre har valt att lägga ned utan att ersätta den med någonting annat.

Tonläget inom livsmedelsfrågor var ganska högt inom den nu sittande majoriteten både under EU-valrörelsen under förra våren och under den gångna sommarens valrörelse. Men nu ekar det dock tomt på nya förslag från regeringen.

En säker och redlig livsmedelskedja är viktig för både konsumenter och livsmedelsproducenter. Det bidrar till ett säkert och tryggt samhälle. Riksrevisionens bedömning att livsmedelskontrollen både kan fördjupas och förbättras genom en fungerande uppföljning är därför högst relevant. Dock är det inte lagstiftningen i sig som brister utan uppföljningen från kontrollmyndigheterna.

Vi i Alliansen vill förbättra det samarbete som finns mellan producenter, företag och myndigheter. På många ställen fungerar det bra som det är, men det finns också fall där det inte fungerar. Med anledning av Riksrevisionens påpekanden om brister i livsmedelskontrollen är det viktigt att se över hur vi härifrån kan underlätta. Det är också viktigt att Statskontoret får i uppdrag att se över alternativa modeller för kontrollen i syfte att stärka dialogen mellan parterna och på så sätt undvika förelägganden som beror på missförstånd eller osämja mellan berörda. Ökad dialog och förståelse om varför kontroller och öppenhet sker i processen leder till att såväl konsumenter som producenter och företag kan känna sig trygga i livsmedelskedjan.

Herr talman! För att underlätta för matproducenter och livsmedelsindustrin är det viktigt med regelförenklingar och mindre krångel. Vi vill arbeta vidare med detta genom att genomlysa och utreda de myndighetskontakter som livsmedelsproducenter i dag har på både kommunal och regional nivå. Syftet med detta är naturligtvis att underlätta för fler att arbeta med mat på ett enkelt men ändå redligt sätt. Alliansen drev frågan om regelförenklingar under tidigare mandatperioder, och vi kommer att fortsätta att driva frågan här i kammaren.

Lagstiftning är bra, men den ska vara enkel, tydlig och aktuell. Lagstiftningen är till för vår skull, för att den mat vi äter ska vara säker och för att vi konsumenter ska känna oss trygga oavsett om maten lagas hemma, äts på restaurang eller intas inom den offentliga sektorn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Vi har en tråkig period bakom oss då det har förekommit en hel del matskandaler som berott på fusk och renodlat brottslig verksamhet i livsmedelskedjan. Det är viktigt att brott aldrig får löna sig, och där är livsmedelskedjan inget undantag. Vi vill därför att Livsmedelsverket ska arbeta särskilt med att säkerställa att det inte förekommer brott inom livsmedelskedjan.

Herr talman! Jag vill även lyfta ett oroväckande samhällsproblem som vi debatterar alltför lite i den här kammaren, och det är den ökade antibiotikaanvändningen i samhället. Frågan kan naturligtvis ses ur flera synvinklar, men med anledning av just livsmedelspolitiken skulle jag vilja ta upp den del som handlar om antibiotikaanvändning vid djuruppfödning.

Den svenska djuruppfödningen sticker ut på ett positivt sätt när det gäller antibiotikaanvändningen. Vi ger nämligen inte våra djur antibiotika om de inte behöver den, och ett djur som av någon anledning får antibiotika används inte inom livsmedelssektorn.

Här skiljer vi oss markant från andra länder och främst från våra europeiska grannar, som medicinerar sina djur mer markant. Det är med stor oro vi ser att andra länder använder antibiotika i sin livsmedelsproduktion mer som regel än undantag. Här är det viktigt att den svenska riksdagen är tydlig gentemot regeringen om att krafttag mot detta behövs internationellt och att regeringen måste prioritera frågan.

Antibiotikaanvändningen hotar hela samhället. Tidigare nästan utrotade, ganska enkla sjukdomar är nu på väg tillbaka, och sjukvården står handfallen. Vi kommer att få se allt fler resistenta bakterier i Sverige, och sjukdomar som västvärlden mer eller mindre utrotat kommer tillbaka och blir ett hot mot hela samhället. Detta kommer att medföra ökade kostnader, förlängda vårdtider och dyrare medicin. Redan nu kan vi se exempel från andra länder, där djurhållare inte kan besöka sjukhus och vårdinrättningar hur som helst utan där man kräver särskilda ingångar och behandlingar för att inte sprida de resistenta bakterierna mer än nödvändigt.

Det finns en hel del saker vi kan göra på hemmaplan för att minska spridningen av de resistenta bakterierna genom till exempel upplysning och hygienåtgärder, men det räcker inte. Vi måste komma åt grunden i problemet, och då är överanvändningen av antibiotika i djurhållningen det största problemet.

Det är nödvändigt att regeringen arbetar ännu mer med frågan i ett internationellt perspektiv. Den osunda användningen av antibiotika inom EU-samarbetet, som blivit mer regel än undantag, måste stoppas. De länder som kontinuerligt bryter mot våra gemensamma lagar och regler måste få känna på konsekvenser för detta i stället för att som i dag ta sig ökade marknadsandelar genom en konkurrenshotande fördel.

(Applåder)

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservationerna 8 och 13.

De senaste årens livsmedelsbedrägerier är en problematik som har blivit allt vanligare i livsmedelsbranschen, inte bara vad gäller innehåll och tillsatser i maten utan också i informationen om vilket djurslag köttet består av.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Vi har exempelvis sett hur utländskt kött förändrats till svenskt vid märkningen. Attityderna på kontinenten vad gäller till exempel antibiotikaanvändning, tillväxthormoner, djurtransporter, brutala djurhållningsformer och slaktmetoder är allt som oftast skilda från vårt svenska förhållningssätt till djurskydd och djurvälfärd och är helt oacceptabla i alla former.

Herr talman! Fusk med livsmedel är ett allvarligt problem, till exempel de omfattande köttbedrägerier som upptäcktes med hästkött som inte hade deklarerats och dessutom märkts som svenskt. Massor av konsumenter förs bakom ljuset på detta vis. Det är ett fusk som Livsmedelsverket anser är omfattande runt om i världen, bland uppfödare, slakterier, charkföretag och grossister.

Ett ökat kriminellt intresse för livsmedelssektorn kan bero på obefintlig tillsyn och låga straff i kombination med att man kan göra stora förtjänster på att sälja undermåliga varor som prima varor.

Det handlar om felaktigt angivna djurarter i köttprodukter, fel vikt eller om att icke ekologiska livsmedel säljs som ekologiska. Det förekommer att odlad fisk säljs som vildfångad, felaktig ursprungsmärkning och försäljning av varor som passerat sitt bästföredatum.

Ursprunget ska anges så att konsumenten inte blir vilseledd. Som konsument ska man tryggt kunna vara viss om att köttet kommer från den region eller det land som anges. Konsumenterna måste kunna lita på innehållet i livsmedlen. Därför behöver kontrollerna intensifieras och sanktionsmöjligheterna stärkas. Det är helt klart.

Herr talman! Märkningen av livsmedel bör moderniseras så att konsumenten får makten att värna djurs väl och ve. Alla animaliska produkter bör märkas med ursprung i varje led i produktionskedjan, såväl charkvaror som sammansatta produkter och restaurangmat.

I dag kan vem som helst importera kött som framställts på ett sätt som strider mot svensk lag. Man kan importera produkter som tagits fram på ett sätt som skadat djur, och bara för att denna produktion inte skett inom landets gränser är det fritt fram för oss att göda dem som ligger bakom denna industri. Det kan inte och bör inte vara rimligt att detta får fortsätta. Djur som slaktats utan bedövning eller för den delen plågats ihjäl i ett annat land ska inte få säljas i Sverige.

Låt mig ta ett exempel. Många svenskar avnjuter i dag en delikatess vid namn foie gras. Min franska är kanske inte den bästa, men det är alltså gåslever det är frågan om. Produktionen av foie gras sker genom att gäss tvångsmatas tre gånger per dag. Under matningen tvingas djuren att under ett fåtal sekunder äta upp ett halvt kilo föda bestående av majs, fett och salt. Runt 80 procent av de djur som hålls för denna produktion tvingas leva i små burar där de inte kan röra sig, stå upp eller ens sträcka ut sina vingar. När fåglarna är färdiga för slakt har deras lever svällt upp till tio gånger sin normala storlek. Det är ganska fruktansvärt.

För att ytterligare sätta press på andra länder att förbjuda tvångsmatning bör ett importförbud mot detta införas i Sverige. Här bör regeringen verka för en tydlig märkning av mat producerad genom tvångsmatning till dess att försäljningen av mat, till exempel gåslever, inte längre förekommer i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det är viktigt att kött som kommer från djur som slaktats utan bedövning och som säljs i Sverige märks med en tydlig varningstext. Det är beklagansvärt att det inom EU fortfarande är tillåtet med undantagsregler för att få slakta utan bedövning, om det är av religiösa skäl.

Sverige måste driva frågan i EU om att kött från djur som slaktats utan bedövning ska märkas med en tydlig varningstext inom EU, så att kött från djur som plågats ihjäl inte når de svenska konsumenterna. Det som åsyftas här är halal- och koscherslakt.

Slaktmetoderna innebär kortfattat att djuren slaktas och avblodas helt utan bedövning, vilket innebär ett utdraget dödsförlopp med onödigt lidande, smärta och ångest. Enligt en fransk kartläggning kan det ta upp till elva minuter innan de panikslagna korna dör av blodförlust.

Eftersom det verkar finnas en marknad för dessa produkter och därmed också ekonomiska incitament börjar allt fler köttproducenter övergå till dessa slaktmetoder. Andelen kött som kommer från djur som slaktats med dessa båda slaktmetoder är växande.

I vissa producentländer slaktas alla får och lamm med det tillvägagångssättet. I en rapport från EU-kommissionen framkommer det att upp till 75 procent av nötkreaturen inom EU slaktas utan bedövning. Detta är mycket oroande siffror.

Det är svårt att säga exakt hur man bäst angriper detta växande problem, men Sverigedemokraterna tror att problematiken behöver angripas på flera olika sätt. Dels måste Sverige inta en stark hållning gentemot EU där man kräver generella förbud mot denna brutala form av slakt. Dels måste Sverige aktivt söka undantag i EU, så att Sverige kan förbjuda import av kött från djur som slaktats med metoder som avviker från intentionerna i svensk djurlagstiftning.

I detta anförande instämde Mikael Eskilandersson (SD).

Fru talman! Det var intressant att höra Sverigedemokraternas argumentation i talarstolen. Jag får hälsa ledamoten välkommen till kammaren. Jag tror att det är hans första anförande här.

Jag har dock några frågor kring anförandet. Det gäller argumentationen kring ursprungsmärkning och relationen till Europasamarbetet - Sverige är en del av Europeiska unionen. Ledamoten talar en hel del om alternativ i fråga om märkning och egna särregler i Sverige. Man vill ha märkning när det är religiösa anledningar till slakt, och man vill ha varningstexter för vissa saker.

Jag skulle vilja fråga ledamoten hur man har tänkt sig att detta ska fungera i praktiken och hur man ska säkerställa att svenska bönder är konkurrenskraftiga inom Europasamarbetet. Sedan vill jag höra om man har räknat lite på vad det här skulle få för konsekvenser rent kostnadsmässigt för bönderna.

Fru talman! Ja, undantag för den här typen av slakt är ett måste. Vi är de enda i dag som helt säger nej till slakt på det här viset av religiösa skäl. Det finns i EU möjligheter att slakta så om man har undantag. Men i Sverige är det förbjudet att slakta på det här viset.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Den religiösa slakten får aldrig gå före ekonomiska incitament på det här viset. Vi måste värna djurs välfärd och välbefinnande. Jag begriper inte riktigt hur Åsa Coenraads kan stå här och ondgöra sig över att vi värnar djurens väl och ve. Konkurrenskraften är viktig, men djurens väl och ve måste såklart gå före allt annat i det här fallet.

Fru talman! Jag har stått i talarstolen många gånger och pratat om den allmänna djurvälfärden och om att de djurskyddsregler som vi har i Sverige är bra och att vi ska hålla hårt på dessa. Jag ifrågasätter inte Sverigedemokraternas argumentation om dem, utan det jag ifrågasätter och undrar lite över är hur man har tänkt i ett längre skede.

Vi är i en situation där svenska bönder redan nu går på knäna. Vi har en liten produktion i Sverige, och vi är oerhört beroende av att kunna exportera våra produkter och sälja i en större skala. Jag undrar då hur Sverigedemokraterna har tänkt att vi ska kunna exportera på en större marknad om vi bygger murar och tullhinder gentemot andra länder inom framför allt den inre marknaden i Europeiska unionen. Det är där jag ifrågasätter hur man har tänkt.

Det låter lite som en form av plakatpolitik i stället för någonting som faktiskt går att genomföra utan att skada svenska bönder.

Fru talman! Om vi får till ett generellt förbud mot religiös slakt i hela EU försämras inte konkurrenskraften för de svenska bönderna. Då har vi samma villkor som alla andra. Det är ytterst viktigt att vi får ha kvar den djurvälfärd som vi har. Vi kan inte stå och se på när djur far illa.

Hur ser det ut i England, till exempel? Nästan allt kött kommer från djur som slaktas på det här viset, under religiösa former. Det är beklagansvärt. Det finns ingen anledning att stå här och försvara sådana brutala metoder. Det är någonting som vi vänder oss mycket kraftfullt emot. Vi vill se förändringar i form av importförbud och att vi driver frågan i Europaparlamentet för att få ett stopp för den typen av slakt, inte bara i EU utan i hela världen.

Fru talman! Vi blir fler och fler som vill veta varifrån maten kommer. Vi vill veta att grisen har fått leva ett bra liv innan den blev korv och skinka och att kon fått gå ute och beta, som kor mår bra av.

Många av oss vill gynna svenska livsmedel för att vi vill ha bra djurhållning och mindre antibiotikaanvändning, för att det blir kortare transporter och för att vi vill ha ett öppet landskap och fler arbetstillfällen på landsbygden. Vi vill inte behöva ta med oss förstoringsglaset när vi går till affären och inte heller fundera på om det svenskmärkta verkligen är svenskt.

Jag köper alltid svenska mjölkprodukter, och jag köper alltid Arlas saker, förklarade min snart 90-åriga morbror för mig när jag besökte honom för några veckor sedan. Han blev mycket upprörd när jag visade honom det finstilta på förpackningen, det han inte kunde läsa. Där stod det nämligen: tillverkad av mjölk från Österrike.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Det är inte lätt att som konsument hänga med i svängarna i vår globala värld, men vi har rätt att kräva att märkningen på förpackningarna är tydlig. Du ska också som konsument kunna vara säker på att maten är GMO-fri och producerad under sjysta villkor för människor, djur och natur. Det gäller både när man går i affären och handlar och när man köper mat på restauranger och kaféer.

Fru talman! Startskottet för arbetet med en svensk livsmedelsstrategi går i morgon. Det har Marianne redan berättat om här. Det är ett arbete som varit efterlängtat och efterfrågat i hela livsmedelsbranschen. Och det är vår samarbetsregering som har dragit igång det.

En viktig del av arbetet kommer att handla om åtgärder för att öka den svenska ekologiska matproduktionen. Det är viktigt av flera skäl. Ekomat gynnar folkhälsan, miljön och tillväxten av den svenska jordbrukssektorn.

Nyligen presenterade Ekoweb siffror som visar att försäljningen av ekologiska livsmedel i Sverige har exploderat. Förra året ökade värdet på den svenska ekomarknaden för livsmedel från 11,2 miljarder kronor till 15,5 miljarder, det vill säga med 38 procent. Om det inte hade rått brist på ekologiska livsmedel, bland annat svenska ekoägg och svenskt ekokött, hade försäljningen kunnat öka ännu mer.

Enligt Ekowebs prognos kommer försäljningen i år att öka med hela 20 procent.

Det här är en stor potential för vidareutveckling av det svenska jordbruket. I dag köper vi mycket ekomat från andra länder, till exempel Danmark, som lika gärna skulle kunna produceras i Sverige.

Att efterfrågan på ekologiska livsmedel stigit så kraftigt är ingen slump. Samtidigt som svenska konsumenter prioriterar miljö och djurvälfärd som de viktigaste anledningarna har hälsoskälen blivit allt viktigare.

Att just hälsofrågan blir viktigare har sannolikt att göra med att allt fler forskningsrapporter visar på hälsofördelarna med att äta ekologisk mat. Under förra sommaren fastslogs till exempel i en rapport i British Journal of Nutrition att ekologiskt odlad mat innehåller 19-69 procent fler antioxidanter än motsvarande konventionellt producerade livsmedel. Av uppenbara skäl är halterna av farliga kemikalier också avsevärt lägre i ekologiskt producerad mat.

Fru talman! Många kommuner och landsting handlar alltmer eko. Flera kommuner och landsting har gått före och med råge nått målet om 25 procent ekologiskt i offentlig upphandling till 2010. Åtta kommuner i landet har till och med som mål att handla 100 procent eko.

2010-målet fungerade bevisligen bra som en språngbräda för oss politiker som ville driva den här frågan i våra kommuner och landsting. Men det är fem år sedan vi skrev 2010. Nu måste vi anta ett nytt mål. Miljöpartiet anser att det är viktigt att det antas ett nytt mål på minst 50 procent ekologiskt i offentlig upphandling till 2020, och det målet ska tas fram i samband med regeringens arbete med en livsmedelsstrategi.

Det är som sagt viktigt att den ökade konsumtionen följs av en ökad produktion i Sverige. Det är oroande att ökningstakten för omställningen av åkermark till ekoodling har minskat. I dag är den runt 15 procent av åkermarken. Miljöpartiet tycker att vi i livsmedelsstrategin skulle anta ett mål på minst en fördubbling till 2020 och låta det målet följas av politiska förslag och stöd till jordbrukare som vill ställa om och möta den ökade efterfrågan på ekomat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! I en situation där jordbrukssektorn under lång tid rört sig mot en alltmer storskalig produktion med fokus på att pressa priserna visar efterfrågan på ekologisk mat på en möjlighet att i stället konkurrera med kvalitet. Ekologisk produktion är även mer arbetsintensiv och skapar alltså både fler jobb och en mer levande landsbygd.

Böndernas situation skulle dock förbättras på fler sätt än så. I en rapport från Göteborgs universitet fastslås att en yrkesmässig exponering för bekämpningsmedel fördubblar risken att drabbas av Parkinsons sjukdom. Dessutom ökar risken för att drabbas av andra nervsjukdomar. Bönder som driver ett ekologiskt jordbruk utsätts inte för dessa risker.

Ekologisk produktion av mat innebär också mycket stora miljövinster. Forskningen visar att den biologiska mångfalden kraftigt gynnas av ett ekologiskt jordbruk. Att sluta använda kemiska bekämpningsmedel i jordbruket förbättrar pollineringen och underlättar för naturen att bistå med andra så kallade ekosystemtjänster som bekämpning av skadedjur genom naturliga fiender.

Ännu en fördel för klimatet, miljön och folkhälsan är att konstgödsel inte används i ekologisk odling. Detta minskar utsläppen av kadmium och kväve i våra vattendrag. Om naturgödsel dessutom rötas till biogas innan den sprids på åkrarna uppnås ytterligare klimat- och miljövinster.

Fru talman! Vi står inför en situation där efterfrågan på ekologiska livsmedel ökar, samtidigt som svenska bönder har svårt att nå lönsamhet i det konventionella jordbruket. Trots detta går omläggningen till ett ekologiskt jordbruk inte tillräckligt snabbt. Det är därför mycket välkommet att den livsmedelsstrategi som regeringen ska ta fram kommer att innebära en offensiv satsning på ekologisk produktion och konsumtion i Sverige.

Fru talman! Det är också glädjande att det är en prioriterad fråga för vår samarbetsregering att bekämpa och övervaka antibiotikaresistens. Regeringen har redan påbörjat arbetet med att förnya den tio år gamla strategin i syfte att nå resultat såväl nationellt som inom EU och internationellt i denna viktiga fråga. Det är också något som utskottet i det här betänkandet uppmanar regeringen att göra.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag säga några ord om vårt viktigaste livsmedel - vatten. Det har på senare tid kommit oroande rapporter om hur vårt dricksvatten förorenas av farliga kemikalier från brandskum och rester från jordbrukets bekämpningsmedel. Det här är ännu mer oroande eftersom vi vet att det finns ett stort mörkertal. Hur många av oss som bor på landet och har egna brunnar vet vad det är för vatten vi dricker?

Här behöver mer göras med stöd och information både för kontroll och för saneringsåtgärder. Detta var något som vår regering ville anslå mer pengar till i höstas men som Alliansen och Sverigedemokraterna satte stopp för.

Det är också viktigt att vi skyddar våra vattentäkter. Att skyddet för våra vattentäkter är otillräckligt är den pågående rättsbehandlingen av Nordkalks planer på ett nytt kalkbrott i Ojnare i Bunge på norra Gotland ett exempel på. Förutom att kalkbrottet skulle förstöra stora naturvärden och hota långsiktiga arbetstillfällen i besöksnäringen är det också ett stort hot mot gotlänningarnas tillgång på vårt viktigaste livsmedel - vatten.

Fru talman! Självklart ställer jag mig bakom de reservationer som Miljöpartiet och Socialdemokraterna har i det här betänkandet, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall till förslagen i de andra delarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

I detta anförande instämde Carl Schlyter (MP).

Fru talman! Miljöpartiet målar upp guld och gröna skogar när det gäller hur Sverige kan bli bättre och hur vi kan öka vår livsmedelsproduktion.

Men det klingar lite falskt. Jag tolkar Stina Bergströms anförande lite som att man tar ett steg fram och två steg tillbaka. Man målar upp en bild av Sverige från 50-talet som inte riktigt stämmer överens med verkligheten.

Ledamoten talar mycket om den ökade konsumtionen som kommer att kräva en ökad produktion. Samtidigt nämner hon det arbete som nu kommer från regeringen kring en livsmedelsstrategi. Jag är lite intresserad av ledamotens inställning till det ekologiska och framför allt av vad den så kallade samarbetsregeringen faktiskt kommer att presentera för förslag i morgon. Det är också intressant när regeringen bjuder in till en dialog och redan under dialogen presenterar sina förslag som man ska komma överens om.

Stina Bergström talar om 50 procent ekologiskt fram till 2020. Jag undrar om det är Miljöpartiets ingång i samarbetsregeringen, eller om det faktiskt är regeringens förslag som vi kommer att få höra om i morgon.

När man säger att det ska finnas 50 procent ekologiska livsmedel inom den offentliga sektorn är jag också intresserad av att veta om man förespråkar svenska ekologiska livsmedel eller om man förespråkar en import av ekologiska livsmedel och hur detta i så fall ska gå till.

Ledamoten talar om att vi måste värna vår åkermark. Det klingar lite falskt när den ekologiska produktionen inte får ut samma produktionsskördar som man får med konventionell odling. Hur ska man kunna skydda åkermark och landskap i Sverige och ändå öka den ekologiska produktionen? För mig går inte detta riktigt samman.

Fru talman! Tack för intressanta frågor! Vad regeringen kommer att presentera i morgon kommer även jag att följa med stort intresse. Det är ju inte så att regeringen tänker göra det här arbetet själv, utan det är ett arbete som ska gå i samstämmighet både med branschen och politiskt. Jag hörde att vi är 250 personer som kommer att gå på seminariet i morgon. Jag hoppas att även Åsa Coenraads kommer att gå dit, för jag tror att det kommer att bli en väldigt spännande eftermiddag.

Däremot har regeringen slagit fast att en ambition med livsmedelsstrategin är att öka den ekologiska produktionen och konsumtionen i Sverige.

Precis som jag sa i mitt anförande vore det synd om det stora explosionsartade intresset för att köpa ekologisk mat bara främjar jordbrukare i andra länder. Vi ser till exempel att bönder i Danmark exporterar alltmer ekologisk mat till Sverige. Det är bra, men mycket av livsmedlen skulle vi lika gärna kunna producera i Sverige.

Svaret på frågan om jag tycker att målen som vi sätter upp för den ekologiska konsumtionen ska handla om svensk eller utländsk ekologisk mat är att det självklart kommer att vara både och. Bananer är lite svårt att producera i Sverige, men det är önskvärt att vi producerar sådant som kan produceras här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

När det gäller arbetet med att öka den ekologiska produktionen kan vi snegla på hur man i Danmark har jobbat med Organic Denmark. Hela kedjan och regeringen har gått ihop i arbetet med att ta fram en strategi.

Fru talman! Jag noterar att jag inte riktigt får svar på mina frågor.

Om jag tolkar ledamoten rätt är det ledamotens och Miljöpartiets inställning att målet ska vara 50 procents konsumtion av ekologisk mat 2020. Men Miljöpartiet, som ett parti i den så kallade samarbetsregeringen, vet inte vad regeringen kommer att föreslå för alternativ. Det ska bli en spännande dag i morgon, och jag hoppas att vi får fortsätta diskussionen. Just nu tror jag att det inte bara är jag som är förvirrad av vad regeringen egentligen vill inom området ekologisk produktion.

En annan sak som ledamoten nämnde i sitt anförande är frågan om GMO-produktionen. Här vet jag att Miljöpartiet har en fientlig inställning till GMO. Regeringen valde i form av sin landsbygdsminister att lägga ned sin röst i det Europasamarbete som Sverige ändå är medlem i, vilket gör att regeringens gemensamma röst är otydlig även i denna fråga.

Det klingar lite falskt när man vill öka produktionen av svensk mat och att man vill öka den ekologiskt odlade andelen drastiskt, men man vill inte släppa till odlingsmark eller bidra till att bönderna får förutsättningar för att odla i Sverige på grund av ytterligare pålagor i form av skatter och förordningar, till exempel den ökade skatten på bränsle för bönderna och en eventuell handelsgödselskatt för bönderna. Detta kommer att göra det omöjligt att producera svenska livsmedel. Det är oroväckande på sikt.

Jag undrar hur ledamoten tror att mat produceras om vi inte kan odla den någonstans i Sverige? Vi kommer antagligen att få livnära oss på luft och ingenting om Miljöpartiet får fortsätta i regeringen.

Fru talman! Jag vill börja med att klargöra siffrorna. Miljöpartiet motionerade flera gånger under förra mandatperioden om att det behövs ett nytt mål för offentlig konsumtion av ekomat. Vi har sagt att målet bör ligga på 50 procent 2020.

Vi tycker också att det är viktigt att ha ett mål för takten för omställningen av åkermark. Vi har sett att omställningstakten har gått framåt men att den nu minskar igen. Det är oroande. Men med rätt åtgärder tror vi att omställningstakten kan fördubblas.

Vi kan nu se att efterfrågan på ekomat ökar explosionsartat i Sverige. Då är det inte alls svårt att nå upp till målen. Den nya organisationen Organic Sweden, som har bildats efter att ha tittat på hur man har gjort i Danmark, menar att om konsumenterna fortsätter att efterfråga ekomat i samma takt som i dag kommer en total konsumtionsandel på 20 procent att nås till 2020. Det vore synd om inte det svenska jordbruket kunde ta del av de vinster som uppstår med intresset för att äta ekomat.

När det gäller GMO står Miljöpartiet fast vid åsikten att det måste finnas en försiktighetsprincip. Jag tror inte att det var landsbygdsministern utan en tjänsteman som lade ned sin röst i en EU-förhandling - det spelar ingen roll - men det är inte konstigt. Det är en fråga som nu bereds inom regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Jag hoppas att jag nu svarade på alla ledamotens frågor.

Fru talman, ärade ledamöter och åhörare! Betänkande MJU3 från miljö- och jordbruksutskottet behandlar några mycket viktiga frågor för var och en av oss som konsumenter och medborgare. Men de är också viktiga för de företagare och företag som arbetar med livsmedel, livsmedelsproduktion och livsmedelskontroll. Det är därför viktigt att notera att utskottet i detta betänkande har fyra tillkännagivanden.

Det första av utskottets fyra tillkännagivanden - skarpa beställningar till regeringen - handlar om antibiotikaresistens. Vi närmar oss med förfärande hastighet en av mänskligheten skapad situation där antibiotika inte längre kommer att fungera. Det innebär att enkla sjukdomar som lätt har kunnat botas i stället skapar stora lidanden, och sjukdomar som vi tidigare har kunnat behandla blir dödliga hot. Antibiotika används mot lunginflammation, bihåleinflammation, sår, halsfluss och urinvägsinfektion - bara för att nämna några exempel.

År 1927 upptäckte Alexander Fleming penicillinet. Den utveckling av antibiotika som sedan följde innebar en medicinsk revolution. Men redan i sitt Nobelpristal 1945 varnade Fleming för antibiotikaresistens.

I dag vet vi att Fleming hade förfärande rätt. Mellan 300 000 och 500 000 ton antibiotika används i världen i dag. Det är alldeles för mycket, och bakterier med resistens finns i dag i alla länder och på de flesta av världens sjukhus. Det förekommer överförskrivning inom sjukvården, men två tredjedelar av antibiotikan används inte för sjuka människor utan för djur - och det mesta inte ens för sjuka djur utan i förebyggande syfte. I de länder där djurhänsynen inte utvecklats får man naturligtvis stora problem med sjuka djur. Antibiotika blandas därför i stora mängder i djurfoder för att undvika sjukdomar hos djuren.

I Sverige pågår sedan flera år ett framgångsrikt arbete med att minska användningen av antibiotika inom både humanmedicin och djurmedicin. Det har gett resultat, och Sverige och Nederländerna har lägst användning per enhet. Det visar alltså att god vård kan ges till både människor och djur med mindre mängder antibiotika använt på ett mer effektivt sätt. Strategiskt arbete i enlighet med Stramas, Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens, arbete ger resultat.

Fru talman! Inom EU används mer än 8 000 ton antibiotika per år. I många länder får veterinärer delar av sin inkomst från förskrivning av antibiotika, vilket självklart driver utvecklingen åt fel håll! Det finns en strategi inom EU, men efterlevnaden är mycket dålig. Cypern och Italien använder 30 gånger mer antibiotika i sin djuruppfödning än vad Sverige gör, och Tyskland använder 13 gånger mer, enligt Europeiska läkemedelsmyndighetens siffror. I Danmark har utvecklingen gått så långt att grisuppfödare i många fall betraktas som riskpatienter eftersom förekomsten av den resistenta bakterien MRSA är så vanlig.

Det är i dag drygt 27 år sedan den senaste antibiotikan upptäcktes, och utvecklingen av resistenta bakterier skenar i många länder samtidigt som det inte kommer fram nya mediciner för att mota problemet. Det är mot denna allvarliga bakgrund som miljö- och jordbruksutskottet nu begär att regeringen snarast ska ta initiativ för ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom livsmedelsproduktionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Det har visat sig att resistenta bakterier från länder med dålig djurhälsa och överanvändning av antibiotika ibland följer med slutprodukten in på butikshyllor och till konsumenter.

Sverige har också ett långvarigt och framgångsrikt arbete mot salmonella.

Betänkandet handlar också om livsmedelskontroll med anledning av regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om granskning av livsmedelskontrollen. Det här innebär naturligtvis kontroll både av import och av verksamhet i landet.

Riksrevisionen rekommenderar att ansvaret för samordning och uppföljning ska förtydligas, vilket vi instämmer i. Ansvaret är delat mellan Livsmedelsverket, länsstyrelser och kommuner.

En ändamålsenlig och branschanpassad kontroll och dialog mellan inspektörer och företag i den dagliga verksamheten är viktig. Utskottets majoritet tycker därför att regeringen bör ge Statskontoret i uppdrag att se över modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialog och arbeta förebyggande för att undvika fel och förelägganden i slutändan.

Svensk livsmedelsproduktion har ett starkt förtroende hos konsumenter. Här finns möjlighet både att utveckla kvalitetsprodukter, volym och konkurrenskraft och att skapa fler arbetstillfällen på ett hållbart sätt.

Centerpartiet och alliansregeringen lanserade tanken på en svensk livsmedelsstrategi, och jag uppskattar att den nya vänsterregeringen fortsätter detta viktiga arbete.

Det är därför med glädje jag i dag noterar att det finns majoritet i miljö- och jordbruksutskottet för två tillkännagivanden på detta område. Båda kommer att kunna bidra med viktiga bitar i en svensk livsmedelsstrategi, som jag verkligen hoppas kommer på plats snabbt. Det är en livsmedelsstrategi som tar hänsyn till resultatet från den av Eskil Erlandsson, Centerpartiet, tillsatta Konkurrenskraftsutredningen som också levereras i dag och till det arbete som Matlandet, som alliansregeringen har lagt mycket kraft på, har bidragit till.

De här två tillkännagivandena innebär att regeringen ska ge Livsmedelsverket i uppdrag att i konsumenternas intresse arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och att bra matvanor utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas.

Här finns också ett tillkännagivande om att en kartläggning bör genomföras över vilka myndighetskontakter livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå i syfte att på sikt kunna minska företagens regelbörda och förbättra möjligheterna för företagande.

Fru talman! Centerpartiet har i en partimotion yrkat på obligatorisk ursprungsmärkning av livsmedel. Vi vet att både djuromsorg och miljöhänsyn skiljer sig åt dramatiskt mellan olika länder. Det är därför av största vikt att konsumenter vet vad de köper och vad som hamnar på matbordet.

Vi föreslår därför också att alla sammansatta produkter som har kött som huvudingrediens ska ursprungsmärkas. Korv och skinka, kycklingsallad och lasagne kan, som vi tyvärr har fått lära oss på senare tid, innehålla rätt mycket som konsumenten inte har förväntat sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Centerpartiet föreslår också att alla mejeriprodukter ska vara ursprungsmärkta för att öka kännedomen om varifrån mjölken i osten kommer och varifrån yoghurten kommer. Det skulle ge konsumenten information som gör att man kan fatta medvetna beslut baserade på om kon har gått på grönbete och inte har transporterats för långt. Det skulle dessutom hjälpa till exempel mjölknäringen, som är i stort behov av hjälp.

Jag konstaterar att det bara är KD som stöder detta. Trots Stina Bergströms fina ord om ursprungsmärkning har hon och Miljöpartiet valt att inte stödja detta motionsyrkande om tydlig ursprungsmärkning.

Tyvärr har vi inte fått stöd för det här förslaget, som av konsumenter ses som självklart och som skulle ge lantbrukare i Sverige bättre konkurrensvillkor och möjligheter att nå ut till konsument med rätt information. Utskottets majoritet nöjer sig med att notera att regeringen verkar för att den unionsgemensamma lagstiftningen utvecklas och för att stimulera frivillig märkning. Hur detta ska gå till säger man ingenting om.

Man kan dessutom konstatera när man hänvisar till EU att det är just ursprungsmärkningsrapporten från kommissionen som är fördröjd och inte kommer. Det hade varit viktigt om Sverige och majoriteten i miljö- och jordbruksutskottet gemensamt hade stått upp för att trycka på i den här frågan just när kommissionen vacklar som den gör. Jag kommer därför att yrka bifall till Centerpartiets reservation 10 i denna fråga.

Jag skulle vilja fråga Stina Bergström, som tar upp vatten som ett viktigt livsmedel - det gör hon alldeles rätt i - vad hon anser om försvarets beslut att fortsätta använda PFOS som brandskum och inte göra som Swedavia har gjort och byta ut det mot mer miljövänliga produkter.

Vi står naturligtvis bakom det här betänkandet och noterar att här finns fyra tillkännagivanden om livsmedelskontroll, om regelförenkling, om livsmedelsstrategi samt om antibiotikaresistens. Det är bra.

I detta anförande instämde Kristina Yngwe (C).

Fru talman! Jag hade inte tänkt ta replik. Jag tyckte att det var mycket intressant att lyssna på Lena Eks utläggning om vikten av att jobba mot överkonsumtion av antibiotika. Jag tycker att det är väldigt bra att vi är helt eniga i den frågan och att regeringen redan har startat det arbetet. Vi har ju en inbjudan redan till på måndag, då man kommer att diskutera strategin för hur vi ska jobba i Sverige, i EU och internationellt.

Jag kände alltså inte att jag hade någon anledning att ta replik på Lena Ek, men sedan fick jag ändå göra det eftersom vi kom in på ursprungsmärkning. Jag tycker också att det är jätteviktigt att vi har en bra ursprungsmärkning, en bra märkning över huvud taget, på livsmedel i Sverige. Det nämnde jag i mitt anförande.

Det är ju så att vi måste ha en gemensam EU-märkning och gemensamma regler i detta eftersom det är så mycket som vi importerar från andra länder. Det är viktigt att man driver det arbetet i EU. Men Miljöpartiet anser att det också är viktigt att Sverige går före på det sätt som man kan göra med branschöverenskommelser och sådant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Då tänker jag på vad som hände på det här området under den förra och den förrförra mandatperioden. Jag har inte något minne av att Centerpartiet i regeringsställning jobbade så aktivt med de här frågorna, varken i Sverige eller inom EU. Jag kanske skulle kunna få fråga Lena Ek hur hon jobbade med frågan förra mandatperioden eftersom det inte hände någonting då.

Fru talman! EU har jobbat med att förändra och förbättra informationsförordningen 1169/2011 från den 25 oktober 2011. Det har varit ett antal ärenden i jordbruksrådet men också i miljörådet där vi aktivt har stöttat detta med ursprungsmärkning, just därför att det är så viktigt att konsumenter får den här informationen och kan välja.

Det är också för svensk livsmedelsproduktion en väldig konkurrensfördel att kunna berätta varifrån de olika produkterna kommer eftersom konsumenter vet att väldigt lite antibiotika och inga hormoner används i uppfödningen och att det är salmonellafritt här i Sverige.

Det var till och med så att jordbruksministern röstade nej till kommissionens förslag när det gällde ursprungsmärkning av färskt, kylt och fryst kött från gris, får, get och fjäderfä med motiveringen att den inte var tillräckligt noggrann när det gällde att beskriva var djuren var födda och uppfödda och att man därför missade djur som ibland flyttas.

När jag lyssnade på Stina Bergströms anförande hade jag inte replikrätt eftersom jag inte hade hållit mitt anförande. Det kom en väldigt lång och bra bit om vikten av ursprungsmärkning och hur viktigt det är.

Det har legat på utskottets bord, och det kommer i eftermiddag att vara möjligt att rösta för ett yrkande som handlar om precis just detta. Då undrar jag varför Stina Bergström väljer att tala så väl om ursprungsmärkning men sedan inte röstar för det.

Fru talman! Jag kan väl svara på den frågan även om jag tänkte att det är jag som ställer frågor.

Jag kan säga till Lena Ek att jag faktiskt känner mig väldigt trygg med att den regering där Miljöpartiet sitter jobbar aktivt med den här frågan både i EU och i Sverige - minst lika aktivt som den förra regeringen jobbade. Därför har Miljöpartiet valt att driva det arbetet i regeringsställning i stället.

Jag fick en fråga i föregående replikskifte som gällde försvaret. Jag tycker självklart att det är helt oacceptabelt om det är så att försvaret fortsätter att använda ämnet i fråga.

Jag tycker att det är oroväckande att vi hittar alltmer saker i våra dricksvatten. Det gäller bekämpningsmedel från jordbruket men också från till exempel försvaret. Det är mycket viktigt att vi följer upp det med bättre kontroller runt om i landet. Jag har själv en brunn hemma som jag inte har tagit vattenprover på. Det är jättedumt. Hade jag fått ett utskick och stöd från samhället hade det varit lättare att göra det. Men det måste också finnas stöd när man behöver sanera sina brunnar och vattentäkter.

Jag hoppas nu att de pengar som inte anslogs i höstas kommer tillbaka i budgeten, så att vi kan få mer fart på det arbetet, för det behövs verkligen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Allra först ska man notera att de pengar som Stina Bergström talar om handlar om en tredubbling av arbetsgivaravgiften för unga i ett läge när ungdomsarbetslösheten stiger. Det är vi emot från Alliansens sida.

När det gäller vatten som livsmedel är det skillnad om det gäller mycket få, mycket noggrant kontrollerade ämnen som används i specifika fall i Sveriges jordbruk, för de har en mycket kort halveringstid och är designade för att fungera snabbt och sedan försvinna ur ekosystemen. Det gör också de moderna medlen. Det är mycket få som används i väldigt specifika situationer.

Men de persistenta medel som används i brandskum har en halveringstid som är 50 år eller längre. Det är en enorm skillnad. Det används i stora mängder.

Jag har ställt en interpellation till försvarsministern som jag hoppas att han tar. Då hoppas jag att jag får stöd i detta, för jag tycker att det är förfärligt, när det finns ersättningsmedel att använda, vilket Swedavia har visat i annan flygverksamhet. Swedavia är ju det statliga bolag som driver flygplatser i Sverige.

När det gäller ursprungsmärkning måste jag säga att jag inte alls känner någon trygghet i att regeringen driver den frågan tillräckligt tufft i EU. Landsbygdsministern var inte på det miljöråd där man diskuterade detta. Kommissionen skulle ha lämnat en rapport i december om hur man skulle gå vidare med ursprungsmärkning, men det har de inte gjort.

Jag har inte hört ett ljud från den svenska ministern och den svenska regeringen om att man försöker driva på kommissionen för att de ska komma fram med rapporten och presentera det underlag som finns. Det gäller ursprungsmärkning för kött, men det borde gälla också mejeriprodukter, obearbetade produkter och livsmedel med blandade ingredienser. Om man hade en ordentlig ursprungsmärkning skulle det vara ett enormt steg framåt för konsumenter och för miljön och också för djurhälsan.

Fru talman! Nu har det gått lite drygt två år sedan den stora hästköttsskandalen briserade med full kraft i hela Europa. Det var en skandal som handlade om en omfattande ommärkning av kött, där kött hade blandats ihop från en mängd olika företag, där kött kom från hästar och andra djur och märktes om som nötkött.

Det var inte första gången som vi fick en stor europeisk matskandal. Tidigare har det handlat om salmonella i kyckling, och det dyker fortfarande upp med jämna mellanrum. Det har också gällt dioxin i till exempel ägg och kyckling. En tid tillbaka var galna ko-sjukan ett stort problem.

Varje gång de här stora matskandalerna uppdagas är det något nymornat över oss. Vi blir liksom chockade och tycker att det är konstigt. Men egentligen är alla de här stora matskandalerna exempel på systemfel, där livsmedelsproduktion har blivit en produktion av anonyma varor på en global marknad, där vi som konsumenter egentligen inte har en aning om vilken mat som kommer ut på marknaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Det finns också stora kriminella ligor som tjänar mycket pengar på verksamheten, som vet att risken att åka dit är väldigt låg, och åker man dit är straffen låga, samtidigt som det finns stora pengar att tjäna.

För Sveriges del har det gjorts flera utredningar om livsmedelsfusk i kölvattnet av höstköttsskandalen. Livsmedelsverket och en del kommuner har varit mycket pådrivande. Men såvitt jag vet finns det inte en enda person, inte ett enda företag som har dömts på grund av att man har fuskat med livsmedel - trots att det har funnits ganska goda underlag. Nej, i stället läggs förundersökningar ned av polis och åklagare.

Det är inte ofta vi i Vänsterpartiet vill ha hårdare straff. Men på det här området, vid brott mot livsmedelslagen, vill vi ha hårdare straff. Vi tycker inte att det är okej att anmälning efter anmälning läggs ned av polis och åklagare. Vi tycker inte att det är okej att stora kriminella nätverk höstar in miljontals kronor i vinster på en ljusskygg verksamhet.

Därför har vi lagt ett konkret förslag. Det är reservation 9, som handlar om att vi vill att brott mot livsmedelslagen ska beläggas med hårdare sanktioner. Det var så i Sverige fram till 2006. Då var brott mot livsmedelslagen belagt med fängelsestraff. Men det togs bort av regeringen och riksdagen. Jag kan erkänna att vi i Vänsterpartiet röstade för det borttagandet. I dag, i efterhand, kan jag medge att det var ett stort misstag. Därför lägger vi nu förslaget om skärpta sanktioner vid brott mot livsmedelslagen.

Jag är lite besviken på regeringens hantering och även på majoritetens hantering av ärendet. Man hänvisar till pågående utredningar och säger att Livsmedelsverket håller på att utreda hur man ska kunna arbeta mer effektivt mot livsmedelsbrott. Då kan jag berätta att Livsmedelsverket just har föreslagit skärpta sanktioner vid brott mot livsmedelslagen. Förra veckan gick man ut med ett pressmeddelande och presenterade en rapport som regeringen hade gett uppdrag om. Ett av förslagen där är just att fängelse ska återföras i straffskalan för brott mot livsmedelslagen.

Därför undrar jag om majoriteten här i kammaren nu är beredd att hörsamma det förslaget från Vänsterpartiets sida.

Sedan ska man komma ihåg att det inte bara handlar om skärpta straff - det är bara en del. Vill vi verkligen gå till botten med matfusket handlar det om bättre märkning, överlag bättre kontroll och samarbete mellan våra myndigheter och att ge Livsmedelsverket ökade befogenheter som myndighet, så att man kan arbeta mer proaktivt mot dem som fuskar med vår mat.

Fru talman! Jag vill yrka bifall till reservation 17, som handlar om målsättningar för ekologisk mat. Vi i Vänsterpartiet vill se en ökad produktion av ekologisk mat. Ekologisk mat har ju många fördelar, precis som Stina Bergström från Miljöpartiet har talat om. Det är inga bekämpningsmedel och inga kemikalier. Det ökar den biologiska mångfalden och stärker jordbrukets resiliens, alltså motståndskraft. I händelse av en klimatförändring - som vi vet redan har påbörjats och kommer att förvärras i framtiden - är det bra med en stor biologisk mångfald. Där är den ekologiska produktionen helt avgörande.

Tyvärr ser vi nu att utvecklingen för svenska ekobrukare har gått ifrån att de har blivit fler och fler. Under det senaste året har de faktiskt blivit färre. Det var ungefär 1 000 svenska ekobönder som slutade att vara just ekobönder under fjolåret. Det är en oroväckande trend.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Därför vill vi i Vänsterpartiet se till att vi verkligen stöder en övergång till mer av ekologisk produktion. Vi har lanserat en konkret strategi som vi kallar det hållbara matlandet Sverige, där ekologisk mat är en bärande del. Men det handlar också om att vi bör sätta upp konkreta målsättningar för hur stor vi vill att den ekologiska arealen av jordbruksmarken ska bli i framtiden och att vi i den offentliga upphandlingen, när vi köper mat till våra äldreboenden, skolor, förskolor och så vidare, sätter upp konkreta mål för hur mycket ekologisk mat som vi vill att det ska vara.

I vår reservation 17 skriver vi att vårt mål är att hälften av den mat som upphandlas offentligt ska vara just ekologisk. Vi tror att man kan uppnå detta mål till 2020.

Jag noterar att Stina Bergström från Miljöpartiet förde fram precis samma målsättning, vilket är positivt. Men jag undrar varför ni i Miljöpartiet inte avser att rösta för vår reservation 17, där vi anger just detta mål. Det är en sak att stå och säga det här, men det handlar om att i eftermiddag faktiskt trycka på rätt knapp då vi röstar om dessa mål.

Fru talman! Avslutningsvis tar vi i Vänsterpartiet i vår reservation 7 upp den granskning som Riksrevisionen har gjort av livsmedelskontrollen i Sverige. Riksrevisionen pekar där på ett antal brister när det gäller hur livsmedelskontrollen fungerar. De har även förslag på åtgärder. I korthet kan man säga att Riksrevisionen vill se mer av statlig styrning av kontrollverksamheten i Sverige. Det tycker vi i Vänsterpartiet att de har en stor poäng i.

Det verkar som om majoriteten här inne delar denna slutsats. Men när det gäller konkreta åtgärder står vi i Vänsterpartiet än så länge ensamma med vårt förslag om att Livsmedelsverket borde få ett tydligt uppdrag för just uppföljning och revision av kommunernas livsmedelskontroll, så att Livsmedelsverket ska känna att man är den ansvariga myndigheten för att se till att vi verkligen har en väl fungerande livsmedelskontroll. Det tar vi i Vänsterpartiet upp i reservation 7.

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 17, men jag står självklart bakom alla Vänsterpartiets reservationer.

Fru talman! Det finns gemensamma nämnare mellan en levande landsbygd och en väl fungerande livsmedelspolitik. En av dem är hur vi bäst skapar förutsättningar för ökad konkurrenskraft och tillväxt. Utan tillväxt, goda förutsättningar och konkurrenskraft blir avfolkningen av Sveriges landsbygd allt större.

Sedan Sverige gick med i EU den 1 januari 1995 omfattas vi av den gemensamma jordbrukspolitiken. Ett av målen för det senaste landsbygdsprogrammet var att förbättra konkurrenskraften. Men svenska jordbrukare har generellt svårt att omsätta kvaliteten på sina produkter i reda pengar. Inte minst gäller detta för Sveriges mjölkbönder. Under en tioårsperiod har antalet svenska mjölkbönder halverats. En mjölkbonde per dag slutar i Sverige.

Det är en dryg månad sedan jag föreslog en mjölkkriskommission där politiker och bransch vänder på varje sten för att förbättra situationen för Sveriges mjölkproducenter. Landsbygdsministern gjorde en halvmesyr. Han tog förslaget till något han kallade för högnivåmöte, men valde att från politiskt håll bara ha med regeringsrepresentanter. Inför mötet gjorde han på regeringens webbplats den djärva utfästelsen att det skulle bli konkreta åtgärder. Efteråt var tonläget annorlunda. Mitt bidrag var att lyssna, säger ministern i en intervju. I en annan intervju säger han att det nog inte var någon som hade kommit dit och förväntat sig att han skulle ha något förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Nu har vi förlorat en dryg månad, dyrbar tid som regeringen hade kunnat använda till att förbereda konkreta politiska åtgärder. Landsbygdsministern talade inför mötet om ursprungsmärkning av svenska mejeriprodukter. Det är inget fel i det, tvärtom. Men det finns mig veterligen ingenting som hindrar branschen från att sätta igång när den så önskar. Man kan exempelvis jämföra med märkningen Svenskt kött.

Fru talman! Den dystra bilden måste vändas till framtidstro, och självförtroende måste prägla diskussionen. Vi måste skapa lika villkor mellan svenska och andra europeiska bönder. Omotiverade skatter och avgifter måste tas bort, krångliga regler måste förenklas och upphandlingsreglerna måste reformeras.

Till exempel är det orimligt att en kommun ska vara tvungen att köpa mat som det vore olagligt att producera i Sverige. Men så är det i dagsläget, enligt juridiken. Vi kristdemokrater vill därför att kommuner och landsting vid sina upphandlingar ska kunna ställa krav på att maten som de köper in har producerats enligt svenska lagar, exempelvis när det gäller djurskyddet. Vi vill låta det svenska jordbruket aktivt bidra till den globala livsmedelsförsörjningen, som nu står inför stora utmaningar med en världsbefolkning på väg mot 9 miljarder.

Fru talman! Livsmedelssäkerheten är otroligt viktig. Sverige är världsbäst på exempelvis att använda minst antibiotika i djuruppfödningen.

När jag var kommunstyrelsens ordförande i Ödeshög träffade jag ett stort antal föräldrar som var oroliga över vilken mat barnen fick i skolbespisningen och att barnen skulle få i sig kött som innehåller MRSA, alltså antibiotikaresistenta bakterier. Tanken förskräcker, att vi i framtiden inte ska kunna bota sjukdomar på grund av att vi har överanvänt antibiotika. Detta är en oerhört viktig framtidsfråga, och det är viktigt att Sverige visar vägen för övriga Europa.

Fru talman! Detta är en av alla konkurrensfördelar som det svenska jordbruket har. Låt oss arbeta för att det ska bli ännu fler.

Fru talman! I betänkande 3 från miljö- och jordbruksutskottet föreslår utskottet fyra tillkännagivanden med anledning av alliansyrkanden, nämligen följande: Regeringen ska ge Statskontoret i uppdrag att se över alternativa modeller för livsmedelskontroll i syfte att stärka dialoginslagen och i högre grad undvika förelägganden. Regeringen ska ge Livsmedelsverket ett särskilt uppdrag att arbeta för att säkra livsmedel, redlighet i livsmedelshanteringen och att bra matvanor utformas så att företagande inom livsmedelssektorn underlättas. En kartläggning bör genomföras över vilka myndighetskontakter livsmedelsföretag måste ha på regional och kommunal nivå i syfte att minska företagens regelbörda. Och regeringen ska ta initiativ för ett ökat internationellt samarbete och engagemang för att minska överanvändningen av antibiotika inom livsmedelsproduktionen.

Fru talman! Detta är viktigt. För att de gröna näringarna i större utsträckning ska fungera som tillväxtmotor för Sverige behövs också fler insatser för att skapa förutsättningar för ett konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk. Ett verktyg är en ny livsmedelsstrategi, en strategi som syftar till att skapa ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk och skapa förutsättningar för säkrare och bättre mat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

En strategi skulle också visa på en politisk vilja att uppnå en livskraftig svensk livsmedelsproduktion, där vi värderar biologisk mångfald och hög djurskyddsnivå och tar ett tydligt grepp om livsmedelssäkerheten från jord till bord.

Det är positivt att regeringen har aviserat att en långsiktig livsmedelsstrategi ska tas fram. Det bör beslutas före juni 2015, så som vi anför i motionen 2014/15:2974 från Centerpartiet, Moderaterna, Folkpartiet och Kristdemokraterna.

Utvecklingen av antibiotikaresistens hotar folkhälsan. Sverige ska arbeta i EU och globalt för en ansvarsfull antibiotikaanvändning, både när det gäller människor och när det gäller djur, baserad på medicinska bedömningar. Det finns som sagt även ett tillkännagivande om detta.

Det är viktigt att vi behåller våra höga djurskyddskrav, och det är viktigt att vi agerar för att andra länder följer de regler som finns. Det är ofta så i politiken att man ropar på ny lagstiftning, men i huvudsak handlar det både i Sverige och i Europeiska unionen om att de lagar och regler som finns ska följas. Problemet är att reglerna inte efterlevs och att sanktionsmöjligheter och kontroller är undermåliga i hela Europa. Sverige måste till exempel agera inom EU för att få slut på den rutinmässiga kuperingen av grissvansar. Andra medlemsländer följer inte EU-direktiv, och det missgynnar de svenska grisbönderna.

Allt fler människor har fått upp ögonen för vad vi äter och vad vi ger våra barn. För att vi ska kunna känna oss trygga med vad vi äter är det viktigt att det finns väl fungerande livsmedelskontroller. I dag skiftar tyvärr kvaliteten betydligt mellan olika delar av landet. Reglerna måste vara likvärdiga och effektiva, samtidigt som vi måste förenkla livsmedelsproducenters och livsmedelsföretags vardag. Dessutom måste företag få den kontroll de betalat för.

Därför är det bra att Statskontoret nu får i uppdrag att titta närmare på hur en effektiv avgiftsfinansiering av den offentliga livsmedelskontrollen kan uppnås. Det är viktigt att regeringen agerar utifrån de framförda förslagen och utifrån de tillkännagivanden som kommer i betänkandet.

Under denna debatts gång har flera saker kommit upp. Ursprungsmärkning är en av dem. Det är givetvis väldigt viktigt att konsumenter kan göra informerade val av livsmedel. Vi måste dock eftersträva en rimlig balans, och det är viktigt att vara medveten om att det finns flera aspekter av detta. Ursprungsmärkning kan också användas av vissa företag och länder som argument för dold protektionism. Sådan märkning kan leda till onödig byråkrati och administrativ börda för företagen.

Fru talman! Under ett replikskifte efter Miljöpartiets anförande berördes detta med genetisk modifiering, alltså GMO eller modern växtförädling. Låt mig påpeka att det finns risker men att det också finns möjligheter. Det är viktigt att vi ser detta i ett lite större perspektiv.

När vi firade millennieskiftet för 15 år sedan var vi 6 miljarder människor på jorden, och i mitten av det här seklet kommer vi att vara ungefär 9 miljarder människor. Nu är vi ungefär 7 miljarder. Det betyder att jordens befolkning ökar med 50 procent under 50 år. När fler människor sedan får en förbättrad levnadsstandard, vilket innebär att efterfrågan på animalisk föda - alltså kött - ökar, kommer vi enligt de prognoser som finns att behöva producera ungefär 70 procent mer livsmedel på jorden under de kommande 30-40 åren.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Modern växtförädling är en del i att kunna klara den framtida livsmedelsförsörjningen. Den väg som Miljöpartiet föreslår och som innebär ett fullständigt dogmatiskt motstånd mot allt vad GMO heter - i kombination med massiva satsningar på att allting ska vara ekologiskt, vilket kommer att innebära skördar som i framtiden är kanske 30-40 procent mindre - betyder att vi i Sverige kommer att behöva en åkerareal vi aldrig någonsin har haft. Enligt de prognoser jag har sett rör det sig om 1,7 miljoner hektar mer. Det innebär totalt sett, fru talman, att vi i framtiden inte kommer att kunna garantera världens livsmedelsförsörjning om man väljer den väg Miljöpartiet förespråkar.

Låt oss titta på detta dogmatiska motstånd. Det är nämligen intressant även med tanke på att det kopplas till frågan om miljö och klimat. Det finns i Sverige någonting som heter Gentekniknämnden, och jag tror att några som är här i kammaren sitter i den. Nämnden gör olika typer av bedömningar när det kommer in förfrågningar om att genomföra forskningsprojekt och annat som innebär att man ägnar sig åt modern växtförädling. Miljöpartiet röstar rutinmässigt emot allt och reserverar sig i stort sett mot precis allt Gentekniknämnden fattar beslut om.

Man kan titta på yttrandena och se vad Miljöpartiet har motsatt sig på grund av detta dogmatiska motstånd mot genetisk modifiering. Bland förra årets yttranden finns till exempel ett projekt om potatisens mottaglighet för bladmögel. Miljöpartiet röstade emot medan alla andra röstade för; det ville man inte tillåta att vi ska kunna forska kring.

När det gällde grundforskning med backtrav för att lära oss mer om hur fotosyntesen fungerar tyckte alla partier i Gentekniknämnden att det var viktigt att vi ska kunna lära oss mer om fotosyntesen, men Miljöpartiet reserverade sig mot detta. Miljöpartiet anser att det ska vara förbjudet i Sverige.

Lantbruksuniversitetet kom in med en ansökan om fältförsök med korn som modifierats för ett effektivare utnyttjande av organiskt kväve, i syfte att minska läckage av nitrat och därmed minska övergödningen. Alla partier i Gentekniknämnden tyckte att det var viktigt att vi skulle lära oss mer om detta för att kunna minska övergödningen, men Miljöpartiet reserverade sig mot detta. Det är nämligen GMO och ska vara förbjudet.

För två år sedan kom en förfrågan som gällde avsiktlig utsättning av hybridaspar för ett hållbart skogsbruk, som ett led i arbetet för att nå målet att hälften av all energi i Sverige år 2020 ska komma från förnybara råvaror. Alla partier i Gentekniknämnden tyckte att detta var viktigt - utom Miljöpartiet, som på grund av sitt dogmatiska motstånd mot modern växtförädling anser att detta ska vara förbjudet och reserverade sig.

Vi måste, fru talman, ha en mer pragmatisk, flexibel och förstående attityd till biotekniken och till genetisk modifiering - dels för den framtida livsmedelsförsörjningen, dels för att vi ska kunna klara de miljö- och klimatutmaningar vi står inför framöver.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Jag hade egentligen tänkt prata om en motion om alkoholmärkning som jag har lämnat in, men det var så många spännande debatter och saker som togs upp att jag tänker ägna ett par minuter åt andra intressanta frågor.

Vi är inte alls alltid emot genteknik. I läkemedelsindustrin har man ofta försvagade organismer som producerar till exempel insulin. Det är ett slutet system, och gästcellerna har ingen nytta av det här. Om de av misstag skulle hamna i naturen skulle de snabbt konkurreras ut av det naturliga, så risken är minimal och nyttan mycket stor. Det är självklart att vi är för genteknik på det området. Jag har dock hittills inte sett en enda gröda, åtminstone inte kommersiell, som löser problem på ett effektivare sätt än vad socialpolitik, global utveckling, ekonomisk fördelning och ekologiskt lantbruk skulle kunna göra.

Därför finns det inget skäl att godkänna grödor där man inte ens har testat på europeiska bin eller på andra europeiska levande organismer och där man inte ens har uppfyllt lagstiftningens krav på vad man ska titta på. De krav vi alla här har röstat för uppfylls inte! Ska man då dogmatiskt säga ja? Den borgerliga regeringen sa nämligen dogmatiskt ja till allt som lades fram för dem; inte en enda gång tittade de ens på fakta utan sa bara ja.

Vi kan alltså prata om dogmatism, men vi kan också prata om pragmatism. Miljöpartiet har en anpassad politik där vi tittar på var tekniken gör nytta - där säger vi ja - och var den inte gör nytta. Då säger vi nej. Det tycker jag är lämpligt.

Sedan har det också pratats om ursprungsmärkning, och här tycker jag ändå att det verkar finnas en bred samstämmighet i kammaren. Jag är glad över att vi är för det. EU-parlamentet lyckades inte rösta igenom det när jag satt där 2011, men för bara ett par månader sedan sa EU-parlamentet att man vill ha det även för processad mat. Då är det bra om Sverige driver på för att det snabbt ska gå att få det både här hemma i Sverige och på EU-nivå, och det är något vi kommer att göra. Det är något som verkligen skulle gynna konsumenterna.

Samma sak gäller GMO-märkning. Just nu förhandlar vi om ett avtal med USA, nämligen TTIP. USA har inte GMO-märkning, men det har vi i Europa. På vilket sätt hotas den om vi har ett ömsesidigt erkännande av varandras produkter? Skulle det då finnas en risk att omärkt mat kommer hit? Här borde det också finnas en stor samsyn, för partier från alla kammarens olika sidor tror på marknadsekonomi. Grunden för det är att konsumenten har information, så att man kan agera efter sina egna preferenser.

Därför är märkning nödvändigt. Därför har vi här enats om att GMO-märkning är vettigt och att ursprungsmärkning är bra så att man kan välja.

Det finns dock en stor brist i märkningen, och den gäller alkohol. Alkohol undantogs från EU:s regelverk, och Sverige har inte självt infört det. Kommissionen skulle den 13 december förra året ha publicerat sitt förslag om alkoholmärkningen, men man har inte gjort det. Jag hade önskat att det hade skrivits in en kritik mot kommissionen i betänkandet för att man är försenad i denna viktiga process.

Däremot publicerade kommissionen för ungefär ett år sedan en rapport som gick igenom situationen för alkoholmärkning. Här ser vi att bara 17 procent av alkoholdryckerna har någon form av hälsovarning fastän alla vet att alkohol ökar risken för cancer och många andra sjukdomar. Trots det är bara en sjättedel av alkoholen märkt med information om det. Det är ett land som utmärker sig, och det är Frankrike. Där har 100 procent av alla alkoholdrycker åtminstone en liten varningssymbol om att gravida bör undvika alkohol.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Här ligger Sverige efter. Jag vet att regeringen bereder detta, och jag hoppas att det kan komma ett förslag även i Sverige.

En annan aspekt är att ett glas vin innehåller samma mängd kalorier som en hel burk läsk. Det visar sig att över 90 procent inte känner till detta. Men om man informerar pubgäster om hur mycket energi alkohol innehåller dricker de betydligt mindre. Många som dricker alkohol får ungefär 10 procent av sitt kaloriintag från alkohol, och många känner inte till att den är så kaloriintensiv.

Det vore lämpligt att folk blev informerade inte bara om kaloriinnehållet utan fick en fullständig ingrediensförteckning. Många har en illusion om den franske vinbonden som står och trampar druvor när det i verkligheten är en genomindustrialiserad process. Ännu värre är det med spriten som även innehåller färgämnen och andra tillsatser.

Varför ska en av de mest onyttiga produkterna på marknaden ha minst information till konsumenten? Det är orimligt.

Historiskt hade vi en kamp i rusdrycksomröstningen. Då löd en välkänd slogan: Kräftor kräva dessa drycker. Det kanske är dags att riksdagen antar ett nytt motto: Dessa drycker kräva märkning.

Jag hoppas att vi inom en snar framtid kan komma överens om att det är en orimlig situation när vi plötsligt sätter den marknadsekonomi som vi alla förespråkar ur spel genom att konsumenterna inte får information om hälsoeffekter, kaloriinnehåll och ingredienser när de ska köpa just denna produkt.

Alkoholindustrin har ofta lyckats med att kalla det mat när vi ska reglera njutningsmedel och njutningsmedel när vi ska reglera mat och därmed alltid undsluppit reglering. Nu är det dags att sätta ned foten och säga att även här ska marknadsekonomin fungera och konsumenterna kunna göra informerade val.

Fru talman! Låt mig börja med att yrka bifall till vår reservation nr 9 om brott mot livsmedelslagen.

Det var bra att du tog upp din motion, Carl Schlyter. Vi tittade en hel del på den i Vänsterpartiet, och vi tycker att det är en bra motion. Du har många stora poänger.

Märkning har trots allt en begränsad effekt på totalkonsumtionen. När det gäller alkohol är andra styrmedel mycket viktigare. Det är belysande att du tar upp just Frankrikes märkning. Vad jag vet har denna märkning inte påverkat den franska konsumtionen nämnvärt.

Men fortsätt att argumentera för detta, Carl Schlyter, så blir det kanske bifall från Vänsterpartiet nästa gång du väcker denna motion.

Jag vill passa på att fråga Carl Schlyter om ekologisk mat. Som Stina Bergström sa har Miljöpartiet som mål att hälften av maten i offentlig sektor ska vara ekologisk till 2020. Det vill Vänsterpartiet också, och därför har vi reservation 17 i betänkandet.

Riksdagen kommer att rösta om denna reservation kl. 16.00 i eftermiddag. Varför, Carl Schlyter, kommer Miljöpartiet inte att rösta på vår reservation när det är er målsättning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Fru talman! Låt oss ta alkoholen först. Frankrike har även infört ett mycket striktare reklamförbud mot alkohol än Sverige. I Sverige utsätts vi för massiv alkoholreklam i tv även om det är förbjudet eftersom vi inte fullt ut utnyttjar möjligheten att ha en dialog med England där företagen befinner sig. Det finns alltså många andra åtgärder där alkoholkonsumtionen kan begränsas med vettiga medel.

Märkning är ingen universalåtgärd, men det finns studier som tydligt visar att när konsumenter får information om alkohol väljer de mindre söt eller mindre stark alkohol och minskar intaget. Under en pubkväll kan det skilja 200 kilokalorier i intag, vilket är 10 procent av dagskonsumtionen, mellan de konsumenter som får information och de som inte får den. Det spelar alltså en väsentlig roll.

Så till den ekologiska maten. Jag har tio års erfarenhet från EU-parlamentet och har stor vana vid att rösta på det jag tycker är bra och rösta bort det jag tycker är dåligt. Men här i riksdagen fungerar det annorlunda, har jag börjat begripa. Jag har själv svårt att förstå varför vi inte alltid kan rösta för det vi tycker låter bra.

Det här förstår du nog bättre än jag, Jens Holm, eftersom du har suttit här längre och kan förklara hur procedurerna funkar.

Jag tror att också väljarna har svårt att förstå hur vi jobbar, så jag skulle vilja se en reform så att vi i ökad utsträckning kan bifalla förslag som vi tycker är vettiga. Hur ska väljarna förstå vad vi gör när vi röstar nej till saker vi står för? Det gör ju alla partier hela tiden.

Den som förstår riksdagens arbetsformer bättre än vad jag gör kan nog förklara det bättre för väljarna, för jag har svårt att begripa varför vi inte alltid kan rösta ja till de förslag som vi tycker är bäst. Det är jag van vid.

Fru talman! Vad gäller alkoholmärkning och begränsning av alkohol håller jag helt med om att vi borde ha mycket striktare lagstiftning vad gäller reklam. Där förlorade vi tyvärr på EU-nivå, men vi borde verkligen driva frågan.

Du har en stor poäng med märkningen, Carl Schlyter, men jag är rädd att man bara ändrar sin alkoholkonsumtion utan att totalkonsumtionen går ned. Du var själv inne på att man tar något annat på puben än den där ölen med mycket kalorier i. Jag har ett antal vänner som håller på med olika kostdieter. Jag glömmer alltid bort vad det är för dieter, för det är olika varje vecka. Ena gången dricker de bara vitt vin, och nästa gång dricker de bara något annat. Men de fortsätter att dricka alkohol.

Totalkonsumtionen måste ned. Kan du övertyga mig om att märkning är ett steg på vägen, Carl Schlyter, bifaller vi motionen nästa gång. Jag lovar.

Du behöver inte gå till någon högre makt, Carl Schlyter. Du behöver bara gå till ditt eget parti och fråga varför ni inte kommer att rösta på Vänsterpartiets reservation om minst 50 procent eko i offentlig sektor. Det är ni i Miljöpartiet som bestämmer det helt själva.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Tidigare hade vi en debatt om FRA-lagen. Vänsterpartiet föreslår att FRA-lagen ska rivas upp och göras om. Här har vi varit helt eniga, men nu kommer ni att rösta emot det. Det är märkligt.

Precis som du var inne på, Carl Schlyter, är det lite beklämmande att det fungerar så här i Sveriges riksdag, att man säger en sak men inte röstar så när man har chansen att påverka. Men det är bara vi själva som kan ändra på det i våra partier, så du måste driva det internt i ditt parti. Du har några timmar på dig. Vi röstar kl. 16.00. Lycka till!

Fru talman! Jag kan nog övertyga dig, Jens Holm. Studierna visar tydligt att många väljer att minska sitt alkoholintag när de får information. Allt jag begär är att folk ska veta vad de gör, att de får fullständig information så att de kan förstå konsekvenserna av det de gör. Om de sedan väljer att agera utifrån det eller inte är olika. Men det har en effekt; det är bevisat.

När det gäller röstningen är vi ett regeringsparti. Då kan det ibland vara mer effektivt att påverka och vi kan få igenom mer genom att ta ett samtal med regeringen när beredning pågår så att vi kan åstadkomma ett bra förslag som du, Jens Holm, sedan kan rösta ja till så att det blir verklighet, för en motion blir inte automatiskt verklighet här.

Det kan vara en förklaring till att man som regeringsparti inte alltid röstar ja till det som man tycker låter bra. Man kan få större genomslag genom att påverka regeringen. Det kan vara en förklaring, som jag har förstått det hittills i alla fall.

Fru talman! Jag har några frågor till Miljöpartiets ledamot Carl Schlyter.

Det är intressant att höra dessa lovord om märkning, varningstexter och innehållsdeklarationer. Vi har en sak gemensamt i detta, och det är att man ska vara konsekvent i det man gör.

Efter att ha hört det senaste replikskiftet är det lite oklart om ledamoten Carl Schlyter ingår i samma regering som resterande miljöpartister eller om han är en lite utomstående opposition.

Jag har för mig att regeringen har lagt fram ett förslag om att ta bort innehållsdeklarationerna för tobaksprodukter. Jag tänker specifikt på det svenska snuset. Där hänvisar ansvarig minister till att ett borttagande av innehållsdeklarationerna för snus - det är faktiskt ett livsmedel, vilket många kanske inte vet - skulle minska användningen av tobaksprodukter, i folkhälsans namn.

Nu står ledamoten Carl Schlyter och förespråkar samma sak men för alkohol. Jag undrar vad konsekvensen är där. Ledamoten vill ha mer märkning av alkoholrelaterade produkter men inte av tobaksprodukter. Jag undrar hur han har tänkt sig detta.

Fru talman! När man pratar om tobaksprodukter finns en medveten strategi. Den har funnits länge och är ingenting nytt.

Företagen har utnyttjat möjligheten att säga att saker är naturliga eller smaksatta på ett bra sätt för att få dem att framstå som mindre farliga än de är. Därför tillåter man inte ekologiska cigaretter eller "naturliga" cigaretter. Vi har ett globalt avtal på tobaksområdet där företagen har lovat att inte göra så.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Livsmedelspolitik

Det är rimligt att vi står upp för de globala avtal vi skriver på. Det gjorde inte den borgerliga regeringen, Åsa Coenraads. Ni tillsatte folk från tobaksindustrin till viktiga folkhälsoinstitutioner, vilket är totalt förbjudet, ni införde inte transparens för lobbyism inom tobaksindustrin och på tre månader berättade ni inte vilka dokumentkonversationer ni hade haft med tobaksindustrin, när jag frågade.

Det är bra om vi är överens om att vi ska hålla de avtal vi har ingått och genomföra dem tillsammans, för regeringen kommer nämligen att göra det.

När det gäller snuset var det ett misstag i lagstiftningen. Det var en sista-minuten-kompromiss, och man glömde att ändra alla relevanta artiklar. Det som då uppstod var att EU förbjöd det.

Tillsammans med andra som var där har vi nu försökt förklara varför det är nödvändigt att Sverige självt får bestämma om detta. Den utredare du talar om, Åsa Coenraads - det är inte regeringen - hade ingen möjlighet att ta politiska eller andra hänsyn, utan han var tvungen att göra lagens bokstav.

Det var ett misstag i lagstiftningen som jag tror att vi gemensamt kan rätta till. Om Sverige ska få bestämma vad snus ska smaka ska vi också ha rätt att bestämma hur märkningen ska se ut.

Fru talman! När det gäller snus- och tobaksdirektivet är det inte många veckor sedan folkhälsominister Gabriel Wikström gav utredaren tre tilläggsdirektiv om märkningsfrågan.

Det ska vara naturliga förpackningar som inte får ha någon märkning över huvud taget, och man får heller inte ha någon innehållsdeklaration på snusförpackningen. Detta strider mot den konsekvens Miljöpartiet talar om när man vill ha en innehållsdeklaration på alkoholprodukter.

Jag håller med ledamoten om att man inte ska ha en innehållsdeklaration där det står att det är naturligt smaksatt eller ekologiskt. Jag tycker att det i en innehållsdeklaration ska stå vad produktionen innehåller. Där är vi överens.

Jag undrar om ledamoten tänker driva den här frågan gentemot regeringen, som han själv är lite i opposition mot. Ledamoten talar om att man ska föra samtal med regeringen, och det är lite konstigt när man anser sig vara ett av de partier som ingår i samarbetsregeringen.

Återigen: Om man inte har kommit överens om vilka förslag man tänker driva politiskt innan man går in i ett samarbete är man oförberedd och det blir som det blir just nu. Vi vet inte var Miljöpartiet står över huvud taget.

Fru talman! Låt mig komma med en chockerande, avslöjande nyhet här i dag: Jag är inte minister, och det är inte någon av våra riksdagsledamöter heller. Därför är vi inte regeringen.

Livsmedelspolitik

Vi är ett parti som har hjälpt till att bilda en regering. Därför förhandlar jag med regeringen. Det är mina partikamrater och socialdemokratiska partikamrater som sitter där, och dem förhandlar jag med. Jag ingår inte i regeringen, men jag tillhör en riksdagsminoritet som stöder regeringen. Det är så förhållandet ser ut.

Om vi går tillbaka till sakfrågan och mina löften kring den finns det en logik i att man inte ska ha några som helst möjligheter till reklam på cigarettpaket. Det rekommenderas av FN och den konvention vi har skrivit under.

Många bra vetenskapliga studier visar att om man tar bort alla möjligheter att göra reklam för tobak, även på paketen, har det en direkt effekt. Nu har jag inget exempelpaket med mig, men om man håller fram ett neutralt utprovat paket med en särskilt tråkig färg, utan varumärken, logotyper och grejer, framför en ung människa är det en lägre andel som accepterar att testa en cigarett.

Regeringen föreslår dessutom displayförbud - att man inte ska kunna exponera i butik - då detta är branschens sista möjlighet till reklam. Det är en folkhälsopolitik som är bevisat effektiv, och då ska vi ha den. Jag vill inte att fri marknadskraft ska råda när det gäller cigaretter. Det är en alltför skadlig produkt. Den har dödat 100 000 svenskar de senaste åren.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 11.)