Arbetsmiljö och arbetstid

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Socialdemokraternas, Miljöpartiets och Vänsterpartiets reservationer, avslag på övriga reservationer och bifall till förslaget i övrigt.

När jag för inte så länge sedan gick igenom en verktygslåda där hemma som jag ärvt av min morfar hittade jag hans skyddsombudsmärke.

Jag har berättat om min morfar tidigare här i talarstolen och vill göra det igen, för jag besökte hans arbetsplats för drygt en vecka sedan. Min morfar var varvsarbetare i Karlskrona, där jag själv bor nu för tiden, och även skyddsombud. Hans erfarenheter och berättelser om arbetsmiljön på varvet och uppdraget som skyddsombud har jag burit med mig hela livet. För mig är det extra hedersamt att få arbeta med arbetsmiljöfrågorna utifrån detta, utifrån hur livsviktigt arbetsmiljöarbetet är och hur livsviktigt arbetet är som fackliga skyddsombud och arbetsplatsombud gör runt om i landet. Varje dag gör de skillnad för alla oss andra, tar hand om oss och ställer upp.

På min morfars arbetsplats är det många som har skadat sig genom åren. Så är det på många arbetsplatser här i landet. Min morfar fick själv erfarenhet av att utsättas för asbest. Det hände honom och flera av hans arbetskamrater, vilket påverkade och i många fall förkortade deras liv. Det var sådant de utsattes för på arbetsplatsen.

Bara förra året var det 49 personer som inte kom hem från jobbet. Det var 49 personer som sa adjö till sin familj, sina barn, sin maka, sin kärlek, gick till arbetet och inte kom hem till middagen på kvällen.

Arbetsmiljöfrågor är livsviktiga frågor, och därför tycker jag att det är viktigt och väldigt bra att vi tar oss tid att diskutera dem ordentligt i dag. Jag är glad att få vara med och diskutera.

Arbetsmiljöfrågorna är också någonting som den nuvarande regeringen tar på allra största allvar. Det har vi märkt - sedan regeringsskiftet 2014 har det skett stora satsningar.

Oturligt nog blev den första budgeten under den här mandatperioden en borgerlig budget, vilket gjorde att en del av de otroligt viktiga satsningarna för att återskapa ett seriöst arbetsmiljöarbete i Sverige fick vänta ett helt år. Man satte igång med en del saker som inte kostade pengar, men det som kostade pengar fick tyvärr vänta ett helt år.

Därför ser vi att en del av effekterna som vi verkligen ville ha ut av ett förbättrat arbetsmiljöarbete börjar komma ut nu. Det börjar bli bättre och fler inspektioner och framför allt fler inspektörer. Det är inte alltid det blir fler inspektioner, men det blir fler inspektörer och ett arbete som har betydligt större stöd från regeringen.

Det finns många saker som man har satsat på under mandatperioden sedan årsskiftet 2014/15. Något som man gjort är att ge mycket pengar till Arbetsmiljöverket.

Arbetsmiljöverket förlorade en tredjedel av sin budget efter regeringsskiftet när Reinfeldt blev statsminister. Lite senare i dagens debatt skulle jag gärna vilja höra Moderaterna svara på varför man slaktade Arbetsmiljöverket. Man tog bort en tredjedel, alltså drygt 30 procent, av budgeten från Arbetsmiljöverket efter att ha vunnit valet 2006. Varför gjorde man det? Var det för att man cyniskt bara ville förstöra arbetsmiljöarbetet, eller fanns det några andra skäl?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Detta är någonting som tvunget måste förtäljas här i kammaren, för vi närmar oss ett val igen. Det är bara några månader kvar till valet. Vad kommer att hända med arbetsmiljöarbetet om den nuvarande regeringen inte kommer att styra utan borgerligheten tar över? Kommer ni återigen att slakta arbetsmiljöarbetet, eller vad kommer att hända? Jag tycker att det är viktigt att borgerligheten och framför allt Moderaterna svarar på de frågorna.

Det som också hände efter valet 2006 var att man lade ned Arbetslivsinstitutet, alltså den myndighet som hade till uppgift att samordna forskningen och det viktiga samordningsarbetet kring arbetsmiljöfrågorna och framtidsfrågorna för arbetsmiljön i Sverige.

Arbetslivsinstitutet var världsledande. Det kom människor från både Europa och resten av världen hit till Sverige för att studera det fantastiska arbete som gjordes här. Den samordning som gjordes inom forskningsinstitutioner men också med arbetsmarknadens parter har varit en förebild men är det tyvärr inte riktigt lika mycket längre eftersom man lade ned institutet.

Jag skulle vilja höra vad skälet var till att man lade ned det från borgerlighetens sida, gärna från Moderaterna eftersom jag vet att det var de som drev frågan hårdast.

Den 1 juni öppnar Sverige efter ett beslut från regeringen återigen ett centrum för arbetsmiljökunskap i Gävle. Det blir en myndighet som återigen kommer att kunna ta hand om de här frågorna och som kanske kan återupprätta det viktiga arbetet med forskningen. Jag är helt övertygad om att man kan det, men det kanske tar lite tid. Vi ser att det är extremt viktigt. Vi ser i dag att vissa problem med arbetsmiljö, inte minst psykosocial arbetsmiljö, ökar.

Det behövs forskning och samordning, och det behövs ett centrum som tar hand om det. Det startar den 1 juni i år. Kommer det att få stänga igen vid årsskiftet 2018/19 om Alliansen tar över? Det är också en viktig fråga som vi behöver få svar på. Det vi har hört hittills här i riksdagen är att Moderaterna återigen, utan någon som helst ånger, kommer att lägga ned det. Det är viktigt att Sveriges löntagare och arbetare och alla andra i Sverige känner till det.

Jag tycker att man ska vara stolt om man röstade på Socialdemokraterna i förra valet. Vi har satsat otroligt mycket på arbetsmiljön. Vi har satsat på forskningen och kommer att starta centret för arbetsmiljökunskap.

Men vi har också satsat på myndighetsgemensamma insatser mot osund konkurrens. Det är otroligt viktigt. Vi har sett att väldigt många av dem som dör på arbetet gör det på arbetsplatser utan något som helst skydd och utan facklig organisering, där Arbetsmiljöverket knappt har varit någon enda gång. Detta är arbetsplatser där människor utnyttjas, ofta människor från andra länder som har kommit hit.

Osund konkurrens handlar om att människor utnyttjas, och det är dags att vi tar det på största allvar. Det gör regeringen genom att avsätta pengar även för detta. Planen är att med tiden jobba särskilt med detta från Göteborg. Jag tycker att det verkligen är värt att nämna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Just nu börjar ungefär 40 nyutbildade inspektörer på Arbetsmiljöverket. De kommer att jobba inte minst ute i regionerna och komma ut på arbetsplatser runt om i landet. Jag funderar på vad som kommer att hända med dem efter valet. De har lärt sig både utanför Arbetsmiljöverket och in-house under ett antal månader. Vad kommer att hända med dem om Alliansen tar över?

Sverige har varit ledande när det handlar om arbetsmiljöarbete. Vi har återupprättat en hel del av det de senaste tre åren. Jag skulle vilja att vi fortsätter göra det och att vi faktiskt kan arbeta för att dessa saker ska bli bättre och bättre. Det är otroligt viktigt att vi får höra vad Alliansen säger om detta.

Detta är egentligen de frågor jag mest ville lyfta. Det finns en hel del annat vi kan nämna framöver. Jag har både listor och andra saker som gäller mycket av det som händer. Vi är från regeringens sida oerhört måna om dessa frågor. Vi yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på borgarnas reservation.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att hålla med Magnus Manhammar. Jag välkomnar också satsningarna på forskning med mera, helt i linje med Sverigedemokraternas politik. Det är inte så ofta vi är överens, men här är vi det.

Herr talman! I dag debatterar vi AU8, Arbetsmiljö och arbetstid. Jag står givetvis bakom samtliga Sverigedemokraternas reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 10. Det riktas även två tillkännagivanden till regeringen i dag, vilket Sverigedemokraterna ställer sig bakom.

Herr talman! Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön, och bra arbetsmiljö skapas helst tillsammans med de anställda. Alla företag ser olika ut när det gäller storlek, bransch och arbetssätt, vilket gör att det krävs nytänkande och förändring inte minst för att arbetsmiljöfrågorna även i framtiden ska vara relevanta på arbetsmarknaden.

Här måste man som politiskt parti våga tänka nytt och utveckla sin politik. I betänkandet kan man läsa att Socialdemokraterna väljer att kalla Sverigedemokraterna inkonsekventa. Vi väljer att kalla det att ta ansvar, tänka nytt och våga utveckla. Detta anser vi är självklart då svensk arbetsmarknad är under stor förändring och många av de strukturer vi vant oss vid under lång tid och kanske tar för givna håller på att bli otidsenliga.

Detta, herr talman, gäller även i högsta grad de delar av regelverket som handlar om arbetsmiljöorganisationen, med arbetsmiljöombud, regionala arbetsmiljöombud och arbetsmiljökommittéer. För att dessa regler ska fortsätta vara relevanta behöver de ses över, moderniseras och anpassas efter dagens och morgondagens verklighet.

Engagemanget i arbetsmiljöfrågorna är viktigt för alla på en arbetsplats. Därför är det viktigt att kunna fånga upp det intresse som finns och ge de personer som vill jobba med frågorna möjlighet att göra det, oavsett om man är medlem i ett fackförbund eller inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Herr talman! Med utgångspunkt i de förändringar vi i dag ser på arbetsmarknaden är det hög tid att sätta resultatet av arbetsmiljöarbetet i fokus i stället för formerna och att stärka ett arbetsmiljöarbete där alla kan delta, oavsett medlemskap i ett fackförbund. Alla arbetstagare ska ha rätt till samma förutsättningar och rätt att engagera sig i de frågor som berör just deras arbetsplats.

Herr talman! Jag skulle också vilja säga något om Sverigedemokraternas förslag gällande utökade preskriptionstider för arbetsmiljöbrott. Detta är inget nytt förslag, men vi anser att det är så viktigt att vi lyfter det igen. I dag är preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott av normalgraden två år och för grova brott fem år. Sverigedemokraterna vill öka detta till det dubbla, då många brott tyvärr preskriberas innan man hinner lösa dem. Det gäller framför allt nu när entreprenader oftast sker i många led, och det är löntagarna med sämst förutsättningar som ofta drabbas.

Det man kan tycka är anmärkningsvärt i detta ärende är att Socialdemokraterna inte väljer att ställa sig bakom detta förslag trots att man anser sig stå på arbetarnas sida och trots att flera fackförbund driver frågan och LO vill att man driver den. Det finns till och med ett kongressbeslut från LO om att driva denna fråga, och vi hade faktiskt fått politisk majoritet här i kammaren om man från Socialdemokraternas sida hade ställt sig bakom förslaget. Det hade varit ett ypperligt tillfälle att ge tillbaka lite för de 30 miljoner kronor som LO-ledningen konfiskerar från sina medlemmar och stoppar in i Socialdemokraternas valkassa.

Men tyvärr, herr talman, ser den politiska verkligheten inte ut så, då avståndstagandet från Sverigedemokraterna är betydligt viktigare för Socialdemokraterna än att driva frågor som gagnar alla medlemmar inom LO. Detta är bara att beklaga.

I detta anförande instämde Heidi Karlsson (SD).

Herr talman! Jag skulle vilja säga att Sverigedemokraternas anförande här i kammaren är en skymf mot generationer av löntagare och fackligt förtroendevalda som har kämpat för en bättre arbetsmiljö i det här landet. Jag nämnde tidigare i mitt anförande en del av det historiska arbete som gjorts, och jag säger det igen: Det har här i Sverige genom åren gjorts otroligt stora insatser för arbetsmiljön. Det har gjort stor skillnad. När Sverigedemokraterna säger att de driver en politik för att förbättra arbetsmiljön för Sveriges löntagare är det en skymf eftersom det är lögnaktigt. Det stämmer inte med verkligheten.

I verkligheten är det så, herr talman, att Sverigedemokraterna är, skulle jag säga, ett av den svenska historiens mest arbetar- och löntagarfientliga partier. Man har i denna kammare bara den senaste mandatperioden till exempel drivit på hårt för att det inte ska kunna krävas kollektivavtal vid upphandling. Kollektivavtal är ju helt avgörande för att vi ska kunna ha facklig organisering och fackligt förtroendevalda som ser över arbetsmiljön på arbetsplatsen.

Ett stort arbetsmiljöproblem i dag är visstidsanställningar. Människor blir tvungna att ta sådana anställningar gång på gång; de staplas på varandra. Ett förslag som den här regeringen lade fram om att avskaffa detta var uppe i kammaren för beslut tidigare under mandatperioden. Då valde Sverigedemokraterna att som enda parti i riksdagen rösta emot det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

Jag skulle vilja höra från Magnus Persson, som själv har varit fackligt aktiv och tagit ställning för sina arbetskamraters arbetsmiljö, hur detta hänger ihop. Magnus Persson inledde sitt anförande med att tala om inkonsekvent arbetsmarknadspolitik. Jag skulle vilja säga att detta verkligen är inkonsekvent: att å ena sidan säga att man är för bättre arbetsmiljö men å andra sidan göra allt för att förstöra svensk arbetsmiljö.

(Applåder)

Herr talman! Magnus Manhammar kan ju läsa Sverigedemokraternas budget. Vi satsar betydligt mer än regeringen på arbetsmiljöarbetet i Sverige. Vi satsar mer på utbildning för skyddsombud och på ett institut för forskning. Vi satsar mycket mer pengar hela vägen på arbetsmiljö. Du kan själv läsa det, Magnus Manhammar - det är inga konstigheter.

Magnus Manhammar får gärna stå här och raljera lite över mig och vad jag har jobbat med; jag ska ta det sedan och inte förlänga detta. Men vi satsar betydligt mer pengar än Magnus Manhammar och regeringen på arbetsmiljöarbetet. Att kalla det en skymf får Magnus Manhammar och Socialdemokraterna stå för. Jag tycker att Sverigedemokraterna visar rätt riktning.

Herr talman! Tack för svaret, Magnus! Det som är en skymf är att man inte är ärlig med det man vill. De låtsaspengar som Sverigedemokraterna satsar är inga riktiga pengar, för när det väl ska bli omröstning här i riksdagen om den typen av satsningar, som vi ju själva driver från regeringens sida, röstar Sverigedemokraterna emot. De röstar på Moderaternas budget för att fälla de positiva förslagen när det gäller arbetsmiljö. Det är inkonsekvent och sorgligt.

Jag har här en lista med några exempel på sådant som Sverigedemokraterna röstat nej till under förra mandatperioden. Jag nämnde tidigare de förslag man har haft under den här mandatperioden och sådant man driver inför framtiden. Lagen om anställningsskydd, LAS, vill Sverigedemokraterna plocka sönder för att förstöra grundtryggheten för arbetstagarna på svensk arbetsmarknad. Det kommer att påverka oss alla negativt.

Här är listan på sådant Sverigedemokraterna under förra mandatperioden har röstat emot när det gäller bättre arbetsmiljö: Man röstade nej till nollvision när det gäller dödsolyckor i arbetet, nej till förebyggande arbetsmiljöarbete, nej till förstärkt företagshälsovård, nej till förstärkt arbetslivsforskning, nej till fler arbetsmiljöinspektörer och nej till meddelarfrihet för anställda i privata välfärdsföretag. Listan är lång, och jag kan fortsätta räkna upp saker resten av dagen, men vi har inte den tiden.

Jag tycker att det är sorgligt att Sverigedemokraterna påstår sig vara ett arbetarparti samtidigt som de slår undan fötterna helt för svensk arbetarrörelse, liksom för folk som är fackligt aktiva, tar ställning för en bättre arbetsmiljö och ställer upp för sina arbetskamrater. Man driver en politik som slår sönder arbetsmiljöarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Arbetsmiljö och arbetstid

De pengar som Magnus Persson nämner att Sverigedemokraterna har i sin budget är bara låtsaspengar. De spelar ingen roll, för man röstar ändå på Moderaterna. Då är det ingen mening. Var ärliga med vad ni vill, och stå upp för den politik ni har!

(Applåder)

Herr talman! Det är typiskt Magnus Manhammar att plocka lite russin ur kakan och säga att vi ljuger. Men det är Magnus Manhammar som ljuger.

Till skillnad från Socialdemokraternas företrädare i den här debatten har jag själv jobbat som anställd i 25 år och drivit frågan inom byggbranschen. Jag vet hur viktigt det är med ett bra samarbete mellan företag och anställda.

Det blir lite surrealistiskt om man tänker på att Socialdemokraternas företrädare Magnus Manhammar inte har någon som helst arbetslivserfarenhet över huvud taget. Hans enda cv i dessa frågor handlar om att han har åkt runt som anställd av den vänsterextrema organisationen Expo och åsiktsregistrerat personer på svenska arbetsplatser. Jag har själv varit på arbetsplatser dit Magnus Manhammar kommit för att åsiktsregistrera människor. I min värld är detta Stasifasoner.

Detta val av företrädare visar hur Socialdemokraterna mer och mer tappar förankringen i den svenska arbetarrörelsen och de utmaningar den står inför. Vill Socialdemokraterna få något som helst förtroende bland vanliga löntagare i dessa frågor tycker jag att deras företrädare i den här debatten ska ta ledigt från politiken, kanske skaffa sig ett vanligt jobb, få lite skit under naglarna och se hur verkligheten ser ut.

(forts. § 11)

Herr talman! En god arbetsmiljö är en viktig förutsättning för ett långt och hållbart arbetsliv. För att uppnå en bra arbetsmiljö krävs att man jobbar systematiskt och kartlägger, förbättrar och utvärderar. Jag har ända sedan jag kom till Sverige i mitten på 80-talet varit imponerad av hur svenskarna hade tänkt på så många aspekter när det gäller arbetsmiljö.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna har under den här mandatperioden genomfört flera satsningar som jag är mycket stolt över. Arbetsmiljöstrategin för det moderna arbetslivet för 2016-2020 innebär en god ambitionsnivå för arbetsmiljöpolitiken. Strategin finansieras med mer än 100 miljoner kronor årligen. Den är framtagen i samverkan med parterna och kommer att stämmas av under 2018. Strategin är en mycket viktig del i arbetet med att förebygga ohälsa och olycksfall och motverka att människor utestängs från arbetslivet.

Under mandatperioden har regeringen också tillsatt ett flertal utredningar på arbetsmiljöområdet. Jag ser till exempel fram emot delbetänkandet från utredningen om arbetstidsfrågor för ett hållbart arbetsliv, som vi får ta del av om ett par veckor.

Till sist kan jag konstatera att det pågår förberedelser för att inrätta en ny myndighet för arbetsmiljökunskap. Detta är en mycket viktig reform.

Herr talman! Det är i dag kvinnodagen, den 8 mars, och jag vill nu skifta fokus från det arbete som vi har genomfört och är stolta över till det arbete som vi har framför oss och de förväntningar väljarna har på oss när det gäller att leverera ytterligare förbättringar under nästa mandatperiod.

Det kommande arbetet på arbetsmiljöområdet behöver lägga ett ännu större fokus på kvinnors arbetsmiljö och villkoren i kvinnodominerade yrken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Herr talman! En av de största utmaningarna som vi står inför just nu är att bekämpa det sexuella våld och de sexuella trakasserier som förekommer på arbetsplatser och i resten av samhället. Arbetsgivare har ett tydligt ansvar att se till att arbetsplatserna är trygga och fria från alla typer av våld, trakasserier och kränkande särbehandling.

På arbetsmiljö- och diskrimineringsområdet finns många verktyg och relevant lagstiftning. Men de tusentals metoo-vittnesmål som vi alla tog del av under hösten visade tydligt att det brister när det gäller att följa regelverken.

Metoo-rörelsen har tagit steget vidare från att ge oss vittnesmål till att ge oss goda och konkreta förslag på hur vi kan göra arbetsplatserna tryggare för kvinnor. Representanter för 65 branschupprop har enats om sju åtgärdsförslag som presenterades i en debattartikel i Dagens Nyheter i förrgår. Förutom de sju förslagen lyfter de också vikten av att samtliga riksdagspartier röstar för den nya sexualbrottslagstiftningen, vilken bygger på samtycke och oaktsamhet, som Miljöpartiet länge kämpat för.

Herr talman! Ytterligare en av våra allra största utmaningar på arbetsmiljöområdet drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Sjukskrivningsorsakerna är stressreaktioner och anpassningsstörningar, som har blivit ett stort svenskt folkhälsoproblem. Psykiatriska diagnoser är den vanligaste sjukskrivningsorsaken för kvinnor sedan 2011, och den negativa utvecklingen har fortsatt sedan dess. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren i de kvinnodominerade yrkena är en viktig förklaring till de nedslående siffrorna.

Herr talman! Det är sammanfattningsvis tydligt att stora steg har tagits under mandatperioden för en allt bättre arbetsmiljö, men att många stora utmaningar också återstår. Vi behöver framöver fästa störst fokus på den halva av befolkningen som inte är tillräckligt tryggad mot sexuella övergrepp på sin arbetsplats och som hotas av ohälsa på grund av brister i arbetsmiljön.

Med de orden yrkar jag bifall till reservationerna nr 4 och nr 7 och avslag på resterande reservationer. Jag yrkar i övrigt bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till Centerpartiets reservation nr 5 i betänkandet.

Vi diskuterar arbetsmiljö här. Vi har det ju väldigt bra i Sverige. Vi blir allt friskare och lever allt längre. Det innebär utmaningar för välfärden. Vi kommer att behöva arbeta längre för att kunna finansiera skola, äldreomsorg och andra välfärdsförmåner i samhället. Det ställer stora krav på samhället att göra det lättare för människor att byta jobb mitt i livet eller att skola om sig om man inte längre klarar av det arbete som man ska göra. Även med den utveckling som sker med digitalisering och automatisering ställs det krav på en bättre omställning än den vi har i dag. Men det behövs också en förbättrad arbetsmiljö för att människor ska klara att arbeta längre.

Jag vill ändå i sammanhanget lyfta fram automatiseringen och digitaliseringen kopplat till arbetsmiljön, för den tekniska utveckling som har skett har ju på många sätt varit fantastisk för många människor och många människors arbete. Vissa arbeten som tidigare har varit fysiskt krävande och förenade med livsfara har tack vare ny teknik blivit både säkrare och mindre påfrestande. Att satsa på tekniska innovationer är därför en viktig del för att förbättra arbetsmiljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Det krävs också en ökad rörlighet på arbetsmarknaden för att möta utmaningarna. Den ökade rörligheten behövs också utifrån ett arbetsmiljöperspektiv. Det finns siffror på att uppemot var fjärde person i någon mån vantrivs på sin arbetsplats. Arbetsmiljöarbetet är en viktig del för att människor ska trivas bättre men också för att skapa en rörlighet så att människor som inte trivs kan byta arbete.

Herr talman! I betänkandet får Alliansen igenom två tillkännagivanden som utgår från alliansmotioner. Det första handlar om att hjälpa företag att förebygga.

Dagens arbetsmarknad ser ganska annorlunda ut mot tidigare, då den byggde på många storföretag medan det nu är i de mindre företagen som jobben växer fram. Det ställer krav på myndigheter, på samhället, att möta detta på ett bättre sätt.

De allra flesta företagare vill ha en god arbetsmiljö och vill göra rätt för sig. Men det är inte alltid lätt med alla regler, lagar och förordningar som man ska hålla sig till. Därför är det oerhört viktigt att Arbetsmiljöverket arbetar mer med kunskapsspridning och rådgivning och tillhandahåller bättre verktyg för att underlätta ett systematiskt arbetsmiljöarbete.

Det behöver också ses över om alla krav ska gälla på samma sätt för alla företag eller om de ska kunna vara mer varierande beroende på företagets storlek när det gäller att skapa bättre förutsättningar för en bättre arbetsmiljö.

Det andra tillkännagivandet till regeringen är att förbättra rutinerna för att ta emot tips och anmälningar. Vi kan här göra en jämförelse med vårt grannland Norge. Det svenska Arbetsmiljöverket tog 2015 emot 1 600 tips, samtidigt som Norge med ungefär hälften så stor befolkning tog emot 7 000 tips. Detta har lyfts fram i en Riksrevisionsrapport. Vi tycker att det är viktigt att skapa bättre möjligheter att ta emot tips och anmälningar för Arbetsmiljöverket.

Som vi i Centerpartiet skriver i vår reservation tycker vi att Arbetsmiljöverket också behöver få ett utökat brottsutredandeuppdrag kopplat till människohandel och andra avarter som vi kan se på den svenska arbetsmarknaden.

Herr talman! I dag är det den internationella kvinnodagen, som jag tycker är viktig att lyfta fram just när vi diskuterar arbetsmiljö. Jag vill göra det utifrån två delar.

Den ena delen handlar om att vi ser en oroande utveckling i många kvinnodominerade branscher. Arbetsmiljön blir tyvärr sämre, vi ser allt fler anmälningar om arbetssjukdomar, och det är framför allt kvinnor som drabbas. Alliansen har ett särskilt yttrande i betänkandet där vi pekar på behovet av att arbeta ytterligare när det gäller kvinnodominerade branscher. Det kommer att tas upp i ett annat betänkande, så jag lämnar det därhän. Men det är viktigt att regeringen arbetar vidare med de här frågorna men också kommuner och landsting, eftersom det är främst inom kommuner och landsting som dessa jobb finns.

Herr talman! Låt mig också ta upp den stora arbetsmiljöfråga som kom fram under hösten i samband med metoo-rörelsen. Jag tror att vi alla blev skärrade av de berättelser som delgavs från kvinnor som på olika sätt blivit utsatta för både sexuella trakasserier och sexuella övergrepp i alla branscher och på arbetsplatser runt om i hela landet. Här behövs det åtgärder för att stärka möjligheten för alla att ha en trygg arbetsplats och inte behöva bli utsatt för detta på jobbet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Centerpartiet har efter den allmänna motionstiden lämnat ett antal förslag på en rad områden. Det här förekommer ju i hela samhället, så det är inte bara i arbetslivet som vi ser de här problemen. Men på arbetsmarknadsområdet vill jag lyfta fram möjligheten för företag att enklare säga upp personer som begår sexuella övergrepp eller trakasserar sina kollegor - detta för att de som blivit utsatta ska kunna känna sig trygga och säkra i sin arbetsmiljö, oavsett vilken bransch de arbetar i.

(Applåder)

Herr talman! Tack för inlägget, Fredrik! Jag har en fråga. Vi hörde Fredrik Christensson i sitt anförande säga att mindre företag inte behöver leva upp till samma krav på arbetsmiljö. Finns det exempel på vad som ska underlättas? Eller ska det vara sämre arbetsmiljöregleringar för löntagare i vissa företag? Det kanske är lätt att uttrycka sig retoriskt att det ska vara enklare. Men vilka människor är det som eventuellt ska ha en sämre arbetsmiljö?

Herr talman! Jag tror att Magnus Manhammar medvetet försökte misstolka mig eller så var jag kanske otydlig. Då ska jag försöka förtydliga mig.

Jag tror att det finns skäl att se över om det ska vara samma regleringar i alla företag. Det jag ville peka på var framför allt byråkratin kopplad till arbetsmiljöarbetet men också i flera andra avseenden, som vi har debatterat i kammaren, för de mindre företagen. Att byråkratisera eller kräva mer av de mindre företagen gör att de får lägga mer tid på det i stället för att utveckla sina verksamheter. Det tror jag är en viktig del att se över.

Herr talman! Jag tackar Centerpartiet för svaret, men jag blev inte riktigt klok på det. Jag vill gärna höra vad det är för byråkrati som ska bli enklare.

På sista tiden har jag nästan varje vecka varit ute på företag, inte minst på mindre företag med ett fåtal anställda. Här är arbetsmiljöarbetet snarare en fördel, och inget av de företag jag har varit på har sagt att det är för knepigt eller för mycket regler. Tvärtom ser de det som en fördel att de kan se till att ha en god hälsa för dem som är anställda och att det funkar bra.

Återigen: Vad är det som behöver bli enklare? Det är bra för oss att veta så att vi i så fall kan ta den debatten.

Herr talman! Jag är också ute på många mindre företag, och jag delar uppfattningen att arbetsmiljön är viktig. Där skiljer vi oss inte åt.

Så som arbetsmarknaden förändras just nu kommer arbetsmiljön att vara något av det viktigaste för företagen att konkurrera med. I dag är det största problemet kompetensbrist, och då behöver företagen ha en bra arbetsmiljö, tillsammans med andra delar, för att människor ska söka sig dit.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Ett konkret exempel är tillsynen. Här driver vi på, kopplat till alla myndigheter, för bättre förutsättningar att samordna dessa delar.

Det finns delar av arbetsmarknadsområdet där man måste se lite skillnad på regelverken när det gäller stora och mindre företag för att inte lägga på de mindre en alltför stor börda.

Och framför allt: I vårt tillkännagivande lyfter vi upp möjligheten att ge tips på hur man kan förbättra arbetsmiljöarbetet. Det stora problemet för de mindre företagen är att om de inte har information om hur de ska göra är det inte lätt att göra rätt. Därför måste Arbetsmiljöverket arbeta mer för att ge verktyg och tips till framför allt de mindre företagen så att det kan göra rätt i arbetsmiljöarbetet.

Herr talman! I dag när vi debatterar betänkandet Arbetsmiljö och arbetstid är det, som flera har noterat, den 8 mars, det vill säga internationella kvinnodagen. Det är en högtidsdag och kampdag som en gång i tiden instiftades av Socialistinternationalen med ledande namn som Clara Zetkin och Rosa Luxemburg. Varje år erbjuder denna dag ett tillfälle att reflektera över de strider som har tagits för kvinnors rättigheter och de som i högsta grad återstår att föra till framgång.

Också i ett land som Sverige, där vi har kommit längre på många områden än i de flesta andra länder, finns det förstås tyvärr stora orättvisor som drabbar kvinnor, inte minst i arbetslivet. Det gäller löner, det gäller förekomsten av otrygga anställningsförhållanden och det gäller det område som är uppe till behandling i dag, det vill säga arbetsmiljö och arbetstid.

Flera har nämnt den oerhört kraftfulla rörelse som samlades under #metoo och som visade hur i princip alla kvinnors frihet, sexualitet och integritet oerhört ofta kränks av mäns klåfingrighet och maktmissbruk i livets alla sfärer, inte minst i arbetslivet.

En av de tydligaste strukturella faktorer som framträder i myllret av berättelser om kränkningar och övergrepp är att en utsatt och ojämlik maktrelation utgör en kraftfull katalysator för denna typ av händelser. Vågar man inte säga ifrån av rädsla för att förlora arbetet eller inte få fler timmar eller uppdrag försvårar det såklart situationen.

Vill man ta dessa frågor på allvar är det nödvändigt att analysera sådant som skapar eller fördjupar sådana problematiska maktrelationer och också vara beredd att göra något åt dem.

Dagens betänkande tar upp en avgränsad grupp motioner från allmänna motionstiden. Därför blir det viktigt att understryka att de verkligt verksamma åtgärder man kan vidta för att förbättra arbetsmiljön ofta handlar om arbetsrätt, facklig organisering och fungerande skyddsombud.

Inom arbetaryrkena har till exempel LO påpekat att det är ungefär 50 procent vanligare att kvinnor med osäkra anställningar utsätts för sexuella trakasserier på jobbet. Därför är det självklart att ett centralt feministiskt krav måste vara att förbättra anställningstryggheten och avskaffa till exempel anställningsformen allmän visstid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Det är också viktigt att förstärka skyddsombudens ställning, inte minst de regionala skyddsombudens eftersom de får en särskild roll där den fackliga aktiviteten är mindre utvecklad och risken för att stå utan stöd i en ohållbar arbetsmiljö därmed är större.

Det här är förslag som Vänsterpartiet har drivit i andra sammanhang och som vi kommer att fortsätta att precisera, uppmärksamma och ta upp.

Herr talman! Vi är stolta över att i samarbete med regeringen ha fått igenom en del saker som gäller arbetsmiljöfrågor under de här åren. Magnus Manhammar var inne på några av dessa, till exempel vad gäller ökade resurser till Arbetsmiljöverket och att ta tag i den olyckliga situation som uppstod när den tidigare regeringen lade ned Arbetslivsinstitutet. Det är ett viktigt arbete som behöver fortsätta.

I resten av mitt anförande ska jag beröra några av de frågor där vi har reservationer i detta betänkande.

Mobbning och kränkande särbehandling kan få dramatiska följder för den som drabbas. Det är tyvärr ingen perifer fråga, för enligt Arbetsmiljöverket upplever sig så många som var tionde arbetstagare vara mobbad av sin chef eller av andra arbetstagare. Det leder i första hand till stort psykiskt lidande, men det ökar också risken för att bli fysiskt sjuk. Forskare vid det danska centret för arbetsmiljö har visat att kränkningar på jobbet kan ge samma fysiska effekt som posttraumatisk stress.

Enligt arbetsmiljölagen ska arbetsgivare förebygga trakasserier och mobbning. Men den arbetsgivare som inte prioriterar ett sådant arbete eller åtgärdar påtalad mobbning behöver i dag inte stå till svars. Här menar vi - i likhet med exempelvis fackförbundet Vision, som har utarbetat egna förslag på detta område - att det skulle gå att stärka lagstiftningen och även vidta andra åtgärder för att förbättra situationen.

En annan fråga gäller företagshälsovården, som enligt min och Vänsterpartiets uppfattning har en viktig uppgift i ett modernt och dynamiskt arbetsliv. Trots att det finns en lagstiftning om behovet av företagshälsovård har andelen arbetstagare som har tillgång till företagshälsovård på sin arbetsplats sjunkit. Nu är siffran drygt 60 procent, vilket kan jämföras med slutet av 1980-talet då närmare 90 procent av arbetstagarna omfattades av företagshälsovård.

Det är också värt att påpeka att tillgången till företagshälsovård följer välbekanta klass- och könsmönster. Inom LO-grupperna är det färre som har tillgång till företagshälsovård, och det gäller särskilt kvinnor. På mindre arbetsplatser och i branscher med mycket deltid och arbete på obekväm arbetstid har man sämst tillgång till företagshälsovård.

För Vänsterpartiet är det viktigt att alla arbetstagare ska ha tillgång till en kvalitetssäkrad företagshälsovård med branschkunskap, som arbetar strategiskt med förebyggande arbetsmiljöarbete. Det är en rättvisefråga på arbetsmarknaden. Det är också en viktig byggsten om man vill skapa en arbetsmarknad där fler orkar jobba tills de är 65 år eller mer.

Det här är en samhällsdebatt som vi har nu. Det luftas krav från både högeroppositionen och regeringen om att människor ska vara beredda att jobba högre upp i åldrarna och att sjuktalen måste pressas ned. Men påfallande ofta saknas det, tyvärr även hos regeringsrepresentanter, ett fungerande klass- och könsperspektiv i denna debatt, eller, enklare uttryckt, verklighetsförankring.

Vilket arbete man har och hur villkoren på det arbetet ser ut spelar stor roll för om man ska orka jobba sig till en högre pension eller kunna undvika hög sjukfrånvaro. Det senare dyker ofta dyker upp efter långvarig sjuknärvaro, alltså att man arbetar på trots krämpor och utslitenhet tills man inte orkar längre. Här skulle om en bred satsning på företagshälsovård vara ett betydligt rimligare och bättre sätt att hjälpa än att straffa människor ekonomiskt när de har slitits ned i arbetslivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Vänsterpartiet har motionerat om att tillsätta en utredning med uppdrag att i samverkan med arbetsmarknadens parter, som förstås har en central roll här, ta fram förslag på hur en obligatorisk, effektiv, kvalitetssäkrad och branschkunnig företagshälsovård som omfattar alla arbetstagare kan skapas. Det är också något som vi kommer att fortsätta att driva i olika sammanhang. Jag skulle önska att vi kunde vara fler som framöver agerade tillsammans för att investera i en utbyggnad av företagshälsovården.

Herr talman! Frågan om arbetstiden, både dess längd och dess förläggning, är central för alla människor som arbetar, för alla som har nära relationer till människor som lönearbetar och för hela samhällets organisering.

För oss som vill utveckla samhället i en mer mänsklig och rättvis riktning, i en riktning där fler har reella möjligheter att utvecklas och leva berikande liv, är det naturligt att se en generell arbetstidsförkortning som ett viktigt progressivt steg för vidgad frihet.

Förutsättningarna för en generell arbetstidsförkortning är goda. Produktiviteten har i Sverige fördubblats sedan 1970-talet. Samtidigt har löneandelen av det samlade produktionsresultatet sjunkit. Det finns alltså ett ekonomiskt utrymme för en arbetstidsförkortning.

Samtidigt är behoven tydliga. Arbetslivet präglas i dag på många sätt av ökad intensitet, stress och högt tempo. Detta leder i sin tur till ohälsa, stressrelaterade sjukdomar och sjukskrivningar. Den ojämställda fördelningen av det obetalda hemarbetet mellan kvinnor och män kvarstår, liksom det faktum att fler kvinnor än män jobbar deltid, vilket minskar kvinnors ekonomiska självständighet.

Utöver detta vet vi också att jordens ekologiska bärkraft kräver ett annorlunda konsumtionsmönster med lägre förbrukning av icke förnybara resurser. En generell arbetstidsförkortning skulle bidra till att minska ohälsan, öka jämställdheten och minska klyftorna på arbetsmarknaden samt till en hållbar utveckling.

Vänsterpartiet har varit drivande i ett antal projekt för arbetstidsförkortning runt om i landet. Ett mycket framgångsrikt exempel är försöket på Svartedalens äldreboende i Göteborg. Under två år arbetade personalen sex timmar med full lön. Resultatet blev mindre stressad personal, färre sjukskrivningar och mer nöjda omsorgstagare. Nu genomförs två nya försök med arbetstidsförkortning i Göteborgsområdet, ett för socialsekreterarna i Angered och ett för förskolepersonalen i Bergsjön.

Vi vill vidga dessa framgångsrika försök. Som ett första steg mot en generell arbetstidsförkortning föreslår Vänsterpartiet en nationell satsning som innebär att staten avsätter medel för sex timmars arbetsdag på ett arbetsställe i varje kommun och landsting i Sverige. Satsningen ska vara frivillig för kommuner och landsting, och ansökningar hanteras i varje kommun, landsting eller region. Det kan ske inom till exempel sjukvården, äldreomsorgen eller socialtjänsten.

Vi vill att en sådan satsning ska pågå i tre år för att sedan utvärderas. Så kan både värdefull erfarenhet och vetenskaplig kunskap samlas. Det är en reform för att skapa ett mer hållbart och dynamiskt arbetsliv, en reform för att möta framtiden med öppna armar och kloka huvuden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Herr talman! Vi har reservationer på de förslag jag har tagit upp och fler än så. Jag står givetvis bakom samtliga, men för tids vinnande yrkar jag i dag bifall endast till reservation 11.

Herr talman! En bra arbetsmiljö är viktigt för många parter, som flera talare före mig har sagt. Det är viktigt för den enskilda arbetstagaren, för arbetsgivaren, för företagens utveckling och för samhällsekonomin i stort. En bra arbetsmiljö är viktigt också för att människor ska må bra, för att sjukskrivningarna ska hållas nere och för att även livet utanför arbetsplatsen ska fungera.

Arbetsmiljöfrågorna är viktiga men också komplicerade många gånger. Arbetsmiljön har därutöver starka jämställdhetspolitiska aspekter. Kvinnors sjukfrånvaro är betydligt högre än männens, och det är en utveckling som har förstärkts över tid. Nu beror säkert inte hela skillnaden endast på arbetsmiljön, men vi vet att kvinnor i högre grad än män drabbas av arbetsmiljörelaterade besvär såsom sömnsvårigheter, ångest inför jobbet och svårigheter att på fritiden koppla bort tankarna på jobbet. Frågan om kvinnors sjukfrånvaro och arbetsmiljörelaterade besvär är viktig att utveckla och uppmärksamma för att förbättra arbetsmiljön samt minska sjukskrivningarna och öka välbefinnandet.

Herr talman! Arbetsmiljöverket ska utföra inspektioner för att tillse att arbetsplatser följer lagens krav gällande arbetsmiljö. Antalet inspektioner är dock för litet. Under 2015 var det endast drygt 3 procent av alla arbetsplatser med anställd personal som fick inspektion, och det är en låg siffra.

Vi kristdemokrater föreslår ett system med arbetsmiljödeklarationer där företaget genom arbetsgivare och arbetstagare får fylla i ett formulär från Arbetsmiljöverket om frågor som rör arbetsmiljön. På så sätt skulle företag behandlas lika, och arbetsgivaren skulle få ett bra stöd i att utveckla företagets arbetsmiljö. Detta är en modell som skulle förenkla och göra det billigare, och det är ett sätt att kunna utveckla arbetsmiljön.

Självfallet finns risker med modellen precis som det gör med många modeller, men Arbetsmiljöverket bör inleda ett försök med arbetsmiljödeklarationer för att sedan kunna utvärdera utfallet och se om det är något som vi bör permanenta.

Herr talman! Betänkandet tar också upp arbetstidsrelaterade frågor. Att införa kortare arbetstid är något som har gjorts på flera arbetsplatser. På många arbetsplatser har man infört arbetstidsbanker där man som arbetstagare får friheten välja när man vill ta ut den kortare arbetstiden. På andra ställen kan man välja kortare arbetstid mot lägre löneökning, men detta måste vara en förhandling som sker mellan parterna, inte från riksdagen.

Lägre arbetstid kan vara ett sätt att minska stressen genom att fritiden ökar. Men minskad arbetstid kan också öka stressen om samma arbetsuppgifter ska utföras på kortare tid eller om brist på personal gör att arbetsuppgifter blir ogjorda.

Kraftigt höjd timlön kan också leda till att företag inte får plus och minus att gå ihop och att arbetslösheten därmed ökar. Det är nog få som inte vill arbeta mindre med bibehållen lön, men det är naivt att tro att detta inte skulle få andra effekter i form av bland annat ökad stress, minskad lönsamhet och högre kostnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Herr talman! Med detta anförande yrkar jag bifall till reservation 6.

(Applåder)

Herr talman! Jag hoppas att herr talmannen sitter bekvämt i stolen, för detta blir ett långt anförande.

I motionsbetänkandet Arbetsmiljö och arbetstid har vi två tillkännagivanden till regeringen. Det första är att arbetsmiljöstrategin i större utsträckning bör omfatta initiativ som underlättar för arbetsgivare i alla branscher att bedriva ett bra förebyggande arbete.

Det andra är att regeringen bör vidta åtgärder så att Arbetsmiljöverket kan införa förbättrade rutiner för att ta emot tips och anmälningar. Med anledning av att Alliansen lyckades få majoritet för delar av sin politik har Moderaterna inga reservationer i betänkandet. Däremot har vi olika förslag inom området som behandlas i andra betänkanden, och därför har vi ett antal särskilda yttranden.

I Alliansens motion finns ett yrkande som kommer att behandlas i betänkandet om jämställdhet. Där anser vi att regeringen ska vidta åtgärder för att förbättra arbetsmiljön i kvinnodominerade arbeten.

Vidare föreslår Moderaterna att regeringen vidtar åtgärder för att komma till rätta med kvinnors ohälsa, som även det behandlas i betänkandet om jämställdhet.

Moderaterna har förslag på åtgärder där Arbetsmiljöverket ska utföra tillsyn av utsatta gruppers psykosociala arbetsmiljö, som redan behandlats i budgeten för riket. Eftersom förslaget är utgiftsdrivande tar vi inte upp det till behandling i detta ärende.

Herr talman! Jag har tidigare nämnt att Alliansen har två tillkännagivanden, och det är värt att upprepas. Det ena är att regeringens arbetsmiljöstrategi i större utsträckning ska omfatta initiativ som underlättar för arbetsgivare i alla branscher att bedriva ett bra förebyggande arbetsmiljöarbete.

Det är endast 56 procent av alla medarbetare i Sverige som anger att det bedrivs ett systematiskt arbetsmiljöarbete på landets arbetsplatser. Arbetsmiljön är visserligen bra i Sverige utifrån ett internationellt perspektiv, men det är oroväckande att antalet anmälda arbetsolyckor ökar.

En annan oroväckande trend är att antalet anmälningar av arbetssjukdomar bland kvinnor på grund av organisatoriska eller sociala problem har ökat sedan 2009.

Arbetsmarknaden består till stor del av små företag, och de har inte samma resurser som stora företag eller myndigheter att möta de utmaningar som finns när det gäller arbetsmiljö. Det kan vara tillgång till forskning, exempelvis.

Vi anser att staten ska bli bättre på kunskapsspridning och rådgivning och tillhandahålla bättre verktyg för att underlätta det systematiska arbetsmiljöarbetet. Inte minst kan man göra regelverken mer begripliga och enklare. Det ska vara lätt att göra rätt.

Den rödgröna regeringen vill gärna i sin föreställningsvärld utgå från att Sverige fortfarande är uppbyggt av stora industrier, endast offentliga arbetsgivare i välfärden, bruk och kooperativa arbetsgivare. Men statistiken säger någonting helt annat. Det är endast 0,1 procent av våra svenska företag som har mer än 250 anställda. Det krävs ett helt annat synsätt från regeringens sida på de små och medelstora företagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Herr talman! Det andra tillkännagivandet - där riksdagen kör över regeringen, för att tala klarspråk - handlar om att regeringen bör vidta åtgärder så att Arbetsmiljöverket kan införa förbättrade rutiner för att ta emot tips och anmälningar.

Riksrevisionen konstaterar att tips och anmälningar skulle kunna användas i högre grad för att upptäcka arbetsplatser med bristfällig arbetsmiljö. Givetvis har det blivit mycket bättre på detta område, men inte tillräckligt. Verksamheten kan förbättras, bland annat genom mer samarbete med andra myndigheter. Ordning och reda ska givetvis råda på svensk arbetsmarknad, annars leder det till en osund konkurrens.

Herr talman! Var femte sysselsatt person hade under 2016 någon typ av besvär som orsakats av arbetet - det handlar om fysiska eller psykiska besvär - som även ger en påverkan på deras fritid. Det är ett enormt resursslöseri med människors liv och kraft, eftersom detta går att förhindra om man arbetar systematiskt och långsiktigt med arbetsmiljön.

Numera handlar det ofta mer och mer om besvär som uppkommer till följd av stress, arbetets innehåll eller dåliga relationer till chefer och arbetskamrater. Givetvis får man inte heller bortse helt från den privata situationen, som kan påverka hur man mår. Tyvärr, herr talman, är det kvinnor som mår allra sämst i arbetslivet - kvinnor som arbetar i välfärdens kärna och som är våra samhällsbärare. Oftast arbetar de hos en offentlig arbetsgivare som stat, kommun eller landsting. Där måste politiken bli mycket bättre.

En annan orsak är att man inte har tid till återhämtning på jobbet och att man inte kan styra sitt arbetsliv.

Detta handlar i mångt och mycket om att ha frihet över sitt liv, där man ser individen och inte kollektivet, vilket Socialdemokraterna och Vänstern oftast vill göra.

Kvinnors arbetsrelaterade hälsa är en stor jämställdhetsutmaning. Sedan 1980 har kvinnor haft en högre sjukfrånvaro än män. I grunden handlar detta om ha en jämställd arbetsmarknad, och den feministiska regeringen ser ut att misslyckas även på denna punkt.

Arbetslivet är under förändring, och vi kan se att den psykosociala miljön blir allt viktigare, och där måste särskilda insatser göras. Det handlar till stor del om bättre ledarskap ute i organisationen.

Antalet dödsfall på grund av arbetet har hållit sig på en någorlunda jämn nivå under de senaste åren. Men varje dödsfall är givetvis en tragedi för familjen, de anhöriga och arbetskamrater.

Det finns olika orsaker till dödsfall på arbetet. Vissa går givetvis att förebygga och arbeta bort. Men andra är tyvärr rena olyckor som har varit mycket svåra att förutse. Oavsett vilket är det oacceptabelt att en person ska behöva dö på grund av sitt arbete.

Moderaterna ser positivt på att regeringen fortsätter med det arbete som Alliansen påbörjade med att stimulera strategier som ger arbetsmiljöarbetet en mer långsiktig inriktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Regeringen har dock missat att arbetsmarknaden inte ser ut som den gjorde för 50 eller för bara 5 år sedan. Vi lever i en värld där informationstekniken håller på att förändra rollen som arbetsgivare och arbetstagare. Arbete och fritid flyter ihop.

Vi kan nog inte föreställa oss den framtida arbetsmarknaden, som möjligen till stor del kommer att bygga på en helt annan ekonomi än livslånga tillsvidareanställningar.

Herr talman! Denna regering är en mästare på att höja skatter, och nu vill man höja skatten även på sjukförsäkringar. Det är ett kontraproduktivt förslag. Om man vill att arbetsmiljön i Sverige ska bli bättre, hur kommer det då sig att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänstern föreslår en skatt på sjukförsäkringar? Detta kommer endast att leda till att fler måste använda sig av den offentliga vården. Det blir inte bättre för dem som är anställda i den offentliga vården, och det kommer inte att ge människor vård i tid. Det kommer bara att innebära att köerna i vården ökar ytterligare.

Som bekant har vårdköerna fördubblats under den rödgröna regeringen. Vi har längst vårdköer i hela Europa, och nu kommer de att bli ännu längre med detta förslag.

Givetvis vill jag bara påpeka att Stockholms läns landsting, som är alliansstyrt, har kortast vårdköer.

Vänstern föreslår att vi ska arbeta mindre men få fullt betalt. Vem ska betala detta, herr talman? Vänsterns svar är givetvis att detta ska ske genom höjda skatter. Men det är obegripligt hur vi ska kunna behålla en välfärd med ett sådant märkligt förslag som sänker produktiviteten och hela Sveriges ekonomi. Den politiken går inte ihop.

Herr talman! Jag vill påpeka en annan sak när det gäller att handskas med skattebetalarnas pengar. Det är givetvis viktigt att Arbetsmiljöverket går ut med korrekt och saklig information. Men tyvärr har Arbetsmiljöverket just nu slösat bort miljoner kronor på en app som heter The boss. Den drogs senare tillbaka med anledning av att det blev så mycket kritik mot denna informationsinsats. I denna app framställdes arbetsgivare som skurkar, när verkligheten givetvis är den motsatta. Företagarna är några av Sveriges hjältar. Givetvis var intentionen från Arbetsmiljöverket inte att det skulle bli så.

Men mot bakgrund av hur det ekonomiska läget nu ser ut hos Arbetsmiljöverket - man har ett negativt myndighetskapital och måste låna pengar till driften - är det smått ironiskt att man slösar pengar på ingenting.

Samtidigt ska man flytta 25 medarbetare till Mölndal till en kostnad på ungefär 25 miljoner. 20 av dessa 25 medarbetare finns inte, eftersom det är endast 5 som har arbetat inom området osund konkurrens. Det är inte heller ett bra sätt att handskas med skattebetalarnas pengar. Jag undrar verkligen hur regeringen tänkte när man valde att flytta 25 medarbetare när det finns bara 5.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Herr talman! Jag tackar Erik Andersson för ett intressant anförande, och jag har två frågor till Moderaterna och Erik Andersson.

Jag tycker att det är viktigt att känna till att dessa frågor om arbetsmiljö är mycket ideologiska, även om det kanske inte låter så i denna debatt.

I mitt anförande tidigare sa jag att det var otroligt tydligt att det fanns ideologiska skillnader inför valet 2006 i fråga om vad man ville göra med arbetsmiljöpolitiken. Det som hände när regeringen Reinfeldt tog över 2006, som jag nämnde i mitt anförande, var att Alliansen lade ned Arbetslivsinstitutet. Det var ett världsledande institut på forskning om arbetsmiljö. Man valde också att skära ned Arbetsmiljöverkets budget med en tredjedel. Man förstörde verkligen en stor del av arbetsmiljöarbetet och det som så att säga var ryggraden i arbetsmiljöarbetet.

Jag funderar på vad som händer om Alliansen vinner valet. Varför vill Moderaterna lägga ned det nya centret för arbetsmiljökunskap i Gävle som ska öppna i juni? Varför tänker man lägga ned det om Alliansen tar över? Det är en väldigt bra fråga som vi gärna vill ha svar på.

Min andra fråga är: Kommer Moderaterna återigen att göra massiva nedskärningar på Arbetsmiljöverket om de vinner valet?

Herr talman! Jag tackar Magnus Manhammar för frågan.

Det går inte att lägga ned något som inte finns. Detta center har inte påbörjats än.

När det gäller den första frågan har Sverige ungefär 540 myndigheter. När alliansregeringen tillträdde hade man en reformagenda för Sveriges myndigheter. Arbetslivsinstitutet var en myndighet som du anser var världsledande. Men i mångt och mycket sysslade de också med projekt som sex timmars arbetsdag, som skattebetalarna fick betala. Det är inte någonting som jag tycker att vi ska syssla med här i Sverige.

Det stämmer att Arbetsmiljöverket fick en neddragning av sin budget. Men 2009 ökade pengarna från alliansregeringen till Arbetsmiljöverket. Det märkligaste, herr talman, är att antalet inspektioner ökade under alliansregeringen - även fast man fick mindre pengar. Med ett annat språkbruk skulle vi säga att man ökade sin effektivitet, och det är ju inte fel. Vi ska alltid handskas effektivt med skattebetalarnas pengar.

I vårt budgetförslag för 2018 har vi precis samma budget för Arbetsmiljöverket som Socialdemokraterna. Jag tror alltså inte att svenska folket behöver oroa sig, för arbetsmiljön är en viktig fråga. Jag förstår att socialdemokratin ibland försöker skrämma svenska folket med högerspöket, men det är bara små barn som tror på spöken. Jag tror inte att svenska folket gör det.

Herr talman! Det är viktigt att vi förtydligar detta, och det är bra att vi får svar på frågorna. Nu fick jag bara svar på den ena frågan, så jag ska be om svar på den första frågan en gång till.

När det gäller antalet inspektörer före den stora nedskärning som skedde 2006-2007 fanns det 389 inspektörer på Arbetsmiljöverket år 2006. År 2011 var de 251, och det minskade till och med ännu mer sedan. Inspektionerna har minskat över tid - ganska allvarligt. Det är en stor minskning från 2006 till i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Nu försöker man få tillbaka en hel del inspektörer, vilket har varit svårt. Det har varit ganska mycket pensionsavgångar, men under det senaste året har antalet äntligen ökat - från 243 inspektörer 2016 till 286 nu vid årsskiftet. Man siktar på att ligga på 300 igen, så man siktar på att komma tillbaka. Men man är långt ifrån den goda nivå man ändå hade före 2007.

Den viktigaste frågan är dock, återigen, en annan. Det är ett faktum - och Moderaterna har redan yrkat på detta här i riksdagen - att man vill lägga ned det nya centret för arbetsmiljökunskap som ska samordna den forskning som finns. Det har ju varit ett problem att den forskning som finns kring arbetsmiljökunskap i dag har blivit fragmenterad. Den finns i olika delar av landet, alltifrån uppe vid Luleå universitet till i Lund, Linköping och Gävle. Det blir fragmenterat, och det finns ingen samordning. Vi behöver ha en samordning.

Varför vill Moderaterna lägga ned detta? Det öppnas den 1 juni; efter lång tid har vi fått till detta, och det ska nu byggas upp. Varför vill man lägga ned det? Är det ideologiskt betingat, eller vad är skälet till att man vill lägga ned det?

Herr talman! Det blir lite märkligt när du säger att vi ska lägga ned någonting som inte finns, Magnus Manhammar.

När det gäller Arbetslivsinstitutet ansåg Alliansen att forskningen skulle ske just vid de akademiska lärosätena - på universitet och högskolor - precis som i dag. Nu vill Socialdemokraterna rycka bort den forskningen från de akademiska lärosätena och bilda en helt ny myndighet. Må så vara, men vi kan inte lägga ned någonting som inte finns. Vi har inte lagt pengar på detta i budgeten, men vi anser att forskning som gäller arbetsområdet ska ligga på våra universitet och högskolor - precis som att mycket annan forskning bedrivs där. Det är inte så märkligt.

Herr talman! Jag tycker alltså att det retoriska greppet att säga att vi lägger ned någonting som inte finns är märkligt. Jag tror också att svenska folket vet bättre.

Herr talman! Jag noterade att Erik Andersson sa att det blir lägre produktivitet med kortare arbetstid. Det är ju en liten missuppfattning av vad produktivitetsbegreppet innebär; det är alltså produktion per arbetad timme. Om jag skulle försöka korrigera alla missförstånd i Erik Anderssons inlägg skulle jag dock behöva vara kvar här hela kvällen.

Min fråga rör sig lite grann kring det glädjande i att Erik Andersson nu har uppmärksammat att kvinnor många gånger har dåliga arbetsvillkor. Jag försökte reda ut vad det är som ska göras för att förbättra kvinnors arbetsvillkor och hur man från Moderaternas sida nu vill till exempel komplettera sin tidigare politik - det som har nämnts om att lägga ned Arbetslivsinstitutet och dra ned på Arbetsmiljöverket - med en del andra åtgärder för att förbättra kvinnors arbetsvillkor.

Om jag tittar på Moderaternas politik generellt förstår jag det som att man bland annat vill ta de områden där kvinnor uppenbarligen har det svårare än män på arbetsmarknaden, det vill säga där man har otrygga anställningsvillkor och sådant, och tänka: Det ska vi ha mer av. Det skulle alltså på något märkligt, uppochnedvänt och magiskt sätt förbättra kvinnors arbetsvillkor om man till exempel utvidgade arbetsgivares möjligheter att behandla arbetstagare godtyckligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Till exempel vill man förlänga provanställningstiden och minska de regleringar som lagen om anställningsskydd ger. Man vill från Moderaternas sida även kraftigt minska skatteintäkterna, och därmed skulle de kvinnor som i dag har få kollegor få ännu färre kollegor. Jag skulle vilja veta hur detta i Erik Anderssons föreställningsvärld kan förbättra kvinnors arbetsvillkor.

Herr talman! Om jag förstår frågan rätt handlar den om hur den moderata politiken allmänt kan förbättra kvinnors arbetsvillkor. Eller har jag uppfattat det fel, med tanke på att min anförande innehöll så många oklarheter?

Det är ju så här, herr talman, att Vänsterpartiet tror sig arbeta för ökad jämställdhet. I själva verket innebär dock deras politik att kvinnor får mindre att säga till om. Vi kan titta på det historiskt sett - ta bara lagförslaget om vinster i välfärden. Man vill med det förslaget förbjuda främst kvinnliga företagare, för de allra flesta företagarna inom valfriheten är kvinnor. Det handlar också om att exempelvis kunna välja arbetsgivare. När jag växte upp hade vi två tv-kanaler, och det var enbart stat, kommuner och landsting som levererade välfärd. Det är ingen bra situation för kvinnorna.

Jag känner väldigt många som arbetar inom sjukvården, och de tycker att det är ypperligt att de har fler arbetsgivare att välja på. De tycker att det är ypperligt att det finns många kvinnliga företagare inom exempelvis vård- och omsorgssektorn. De tycker att det är ypperligt att ha en nära relation till sin chef, vilket man inte får i en större organisation. Då förbättras kvinnors hälsa, och arbetsmiljön blir också bättre.

Herr talman! Jag fick inte svar på några av mina frågor, men det gjorde inte så mycket eftersom Erik Anderssons inlägg var väldigt skojigt på många andra sätt.

Det var bland annat intressant att hans historiska perspektiv utgjordes av att nämna en proposition som ska läggas fram om några veckor och där debatten har förts det senaste året. Jag förstår att det kanske är problematiskt för Erik Andersson att gå längre tillbaka i historien när det gäller jämställdhetsfrågorna; man har ju motsatt sig kvinnlig rösträtt och sedan fortsatt på den vägen.

Jag håller mig ändå kvar vid det Erik Andersson tog upp i diskussionen om vinster i välfärden, där det mycket riktigt är många kvinnor som arbetar. Erik Anderssons parti, tillsammans med andra kollegor och nu Sverigedemokraterna, kämpar med näbbar och klor för rätten att ta skattepengar och överföra dem till privata vinster i stället för att till exempel använda dem till att ge de anställda kvinnorna och männen inom välfärden fler kollegor. Det är liksom det viktigaste; dragningsrätten på skattepengarna är central för Erik Andersson.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Självklart är det så, vilket alla känner till, att de stora bolag som är inne och plockar ut pengar från dessa verksamheter naturligtvis - i likhet med andra stora företag i Sverige - huvudsakligen leds av män.

Men jag frågar igen hur färre kollegor och sämre anställningstrygghet ska hjälpa olika personer på arbetsmarknaden, men särskilt kvinnor, att få en bättre arbetssituation och en bättre arbetsmiljö. Nu när vården togs upp kan jag väl också slänga in frågan om Erik Andersson ser till exempel Nya Karolinska sjukhuset som ett föredöme i det avseendet.

Herr talman! Nu tycker jag att vänsterpartisten Ali Esbati nästan förminskar mig när han säger olika saker.

För det första röstade högern faktiskt inte emot rösträttsreformen och kvinnlig rösträtt. Jag tycker alltså att du ska gå och läsa i historieboken, Ali Esbati.

För det andra har vi ingen politik för att det ska bli färre händer i vården. Ärligt talat är det snarare så att de höga skatter som vi har på arbete i dag gör att folk inte vill jobba extra i vården.

Jag har en vän som är sjuksköterska. Han säger att han inte kan ta några fler pass eftersom han då får betala så hög statlig skatt. Det är galet att vi lever i ett land där en sjuksköterska ska betala statlig skatt. Det resulterar i att man kanske inte jobbar extra eftersom mer än hälften går till staten och man får mindre än hälften i sin egen plånbok.

Vi har ingen politik där vi säger att det ska vara färre händer i vården. Vi vill tvärtom snarare ha fler händer i vården. Stockholms läns landsting är ett ypperligt exempel på hur man kan göra, då man ger sjuksköterskor som vill specialistutbilda sig möjligheten att få lön under utbildningen. Det är jättebra, för det är väl antalet personer inom vården som är viktigt, och det är svårt att få tag på personal, exempelvis sjuksköterskor.

Vi är jätteglada att Stockholms läns landsting har den här satsningen för att man ska kunna få fler händer i vården.

Skattehöjningarna som ni föreslår på arbete - jag tror att regeringen har höjt skatten med 40 miljarder nu - är av ondo för Sverige och för alla som arbetar i välfärden.

Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till Liberalernas reservation 2 under punkt 1. I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Herr talman! Det är viktigt att i den här debatten betona att en god arbetsmiljö kanske är en av de viktigaste förutsättningarna för att man ska klara av ett långt och hållbart arbetsliv. Det bidrar såväl till produktivitet i samhället som till högt deltagande på arbetsmarknaden och till att vi kan klara av att ha en hög sysselsättningsgrad.

För att uppnå det behövs givetvis en tydlig och effektiv arbetsmiljölagstiftning där arbetsgivaren har skyldigheter att förebygga både den psykiska och fysiska ohälsan. Det handlar om fysisk arbetsmiljö för att förhindra skador, vilket är ganska självklart, men också om diskriminering, trakasserier, mobbning och en psykosocial arbetsmiljö som man faktiskt måste ta på allt större allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT

Herr talman! Liberalerna anser att det är viktigt att arbetsgivare ges rätt förutsättningar för att organisatoriskt förebygga arbetsmiljöskador, både psykiska och fysiska. Det kan till exempel handla om utbildningar, men det handlar också om att fånga upp statistik att kunna gå vidare med för att förebygga skador på ett konstruktivt sätt.

En särskilt oroväckande trend är att anmälningarna av arbetssjukdomar bland kvinnor till följd av organisatoriska och sociala problem har ökat sju år i rad. Det är också mycket allvarligt att det är i de politiskt styrda organisationerna, våra offentliga organisationer, som utbrändheten och de psykiska skadorna ökar allra mest.

Vi politiker, i våra organisationer, är världsmästare på att straffa ut människor från arbetsmarknaden och ge dem sjukskrivning. Det är inte acceptabelt. Det här måste vi bli mycket bättre på att förebygga.

Liberalerna konstaterar i dag att vi har väldigt stora problem inte bara i arbetslivet utan i hela samhället just med psykisk ohälsa. Det är ett globalt problem som säkert har vissa gemensamma drag i västvärlden och i länder där man är snarlik oss. Men det är, herr talman, ett stort problem här i Sverige.

Den psykiska ohälsan är i dag den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning, och bland kvinnor är det den vanligaste orsaken. Värst är det bland dem som jobbar i offentlig sektor.

Mot denna bakgrund anser jag att regeringen faktiskt behöver vidta ordentliga ytterligare åtgärder i linje med vad som anförs i det här betänkandet för att säkra arbetsmiljön på alla arbetsplatser i alla miljöer och för alla medarbetare.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 14 mars.)