Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur lärare och förskollärare ska få förutsättningar att fokusera på huvuduppdraget, det vill säga undervisningen.

Förslaget innebär bland annat en lagändring som tydliggör att lärares och förskollärares undervisningsuppdrag också inkluderar planering och uppföljning. Även omfattningen av tiden för de olika delarna ska kunna regleras genom föreskrifter.

Regeringen föreslår även att information till vårdnadshavare ska ges vid tillfällen som skolpersonalen bestämmer och att utvecklingssamtal ska äga rum minst en gång per år, i stället för en gång per termin.

Det förtydligas även att all personal ska vara skyldig att aktivt uppmärksamma och motverka kränkande behandling, trakasserier och sexuella trakasserier och se till att sådana händelser hanteras.

Lagändringarna om kränkande behandling börjar gälla den 1 augusti 2026 och ändringarna om undervisningsuppdraget den 1 juli 2027. Övriga ändringar börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att förbättra stödet i skolan. Bland annat ska det förtydligas i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.

Ändringarna innebär också att regleringen av garantin för tidiga stödinsatser och extra anpassningar ska avskaffas. I stället ska det genomföras standardiserade tester i början av höstterminen i vissa årskurser för att kunna identifiera elever med stödbehov.

Elever ska ges stödundervisning i ett tidigt skede i de obligatoriska skolformerna, gymnasieskolan och anpassade gymnasieskolan i ämnena svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna innebär även att lärare inom kommunal vuxenutbildning ska ha tillgång till eller möjlighet till samråd med personal med specialpedagogisk kompetens.

Ändringarna i skollagen börjar gälla den 1 juli 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

24, 90 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om godkännande av Sveriges anslutning till den utvidgade partiella överens­kommelsen om förvaltningskommittén vid den särskilda tribunalen, för att åtala och döma ryska politiska och militära ledare för aggressionsbrottet mot Ukraina.

Tribunalen inrättades i juni 2024 genom ett ömsesidigt avtal mellan Ukraina och Europarådet. För att tribunalen ska bli verksam krävs det att stater som vill bli medlemmar ansluter sig till en utvidgad partiell överenskommelse om förvaltningskommittén för tribunalen inom ramen för Europarådets institutionella ramverk. Överenskommelsen reglerar tribunalens drift och medför en skyldighet för de stater som anslutit sig att betala en årlig avgift genom Europarådet. Genom att ansluta sig till överenskommelsen blir Sverige medlem av tribunalen.

Ansvarsutkrävande för Rysslands brott mot folkrätten är enligt riksdagen angeläget för upprättelse och rättvisa för Ukraina som stat och för de människor som faller offer för ryska krigsförbrytelser. Ansvarsutkrävande är också viktigt för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 46 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna Sveriges tillträde till konventionen om internationell skadeståndskommission för Ukraina. Förslaget innebär också att en lag om immunitet och privilegier ändras.

Regeringen undertecknade den 16 december 2025 en överenskommelse om att inrätta kommissionen. Den ska arbeta med att ge ersättning för skador som har orsakats av ryska handlingar som bryter mot folkrätten. Enligt överenskommelsen ska kommissionen och vissa personer som arbetar där ha särskilda rättigheter, till exempel immunitet. Därför genomförs också ändringar i lagen om immunitet och privilegier.

Lagändringen börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-11

Regeringen har lämnat en skrivelse om verksamheten i EU under 2025. Skrivelsen tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i de olika ministerråden.

I skrivelsen redogör regeringen för hur den europeiska säkerheten utmanats av ett instabilt närområde, hybrida hot och en global kontext, i vilken den regelbaserade världsordningen ifrågasätts. Riksdagen anser, precis som tidigare, att det är centralt för Sveriges säkerhet och stabiliteten i världen att den regelbaserade världsordningen upprätthålls.

Under året har Sverige varit en drivande kraft bakom att EU har infört ytterligare sanktioner mot Ryssland och Belarus med anledning av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Riksdagen välkomnar att regeringen verkar för att öka trycket på Ryssland.

Utvidgningsprocessen i unionen har också gjort framsteg under 2025. Riksdagen anser en utvidgning är viktig för fred, stabilitet och välstånd i Europa. Men en utvidgning är enbart möjlig om processen uppfattas som legitim och har brett stöd i medlemsstaterna.

Vidare anser riksdagen att respekten för EU:s gemensamma grundläggande värden – demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och folkrätten är en av unionens främsta tillgångar som måste garanteras.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

7

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

25, 115 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-03

Debatt

2026-06-04

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om stärkt medicinsk kompetens i kommunal hälso- och sjukvård. Förslaget innebär att kommuner ska kunna anlita läkare i den egna vården.

Riksdagen anser att regeringens förslag innebär ökad flexibilitet när det gäller kommunernas möjligheter att säkerställa tillgång till läkare och därmed ytterst att ge vård efter behov och av god kvalitet.

Vidare konstaterar riksdagen att regeringens lagändringar innebär att det är kommunerna själva som avgör om läkare ska anställas. Regionens ansvar för läkarmedverkan kvarstår dock oavsett om en kommunal läkare anställs eller inte.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

33, 99 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Inspektionen för vård och omsorgs (Ivos) hantering av enskildas klagomål på hälso- och sjukvården.

I skrivelsen framkommer det att regeringen ser allvarligt på de långa handläggningstiderna när enskildas klagomål hanteras och att den instämmer i Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser.

Riksdagen delar regeringens ståndpunkt att en effektiv och rättssäker tillsyn över hälso- och sjukvården är en förutsättning för patientsäkerheten och för allmänhetens förtroende för vården. Därför är det angeläget att enskildas klagomål hanteras rättssäkert, effektivt och likvärdigt.

Riksdagen konstaterar även att regeringen vidtagit och vidtar åtgärder för att Ivo ska komma till rätta med bristerna i klagomålshanteringen och att den följer utvecklingen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Behandlade dokument

4

Datum

2026-05-29

Behandlade dokument

1

Datum

2026-05-29

Regeringen föreslår en ny lag för mottagandet av asylsökande för att skapa ett mer ordnat mottagande, effektivisera återvändandet och minska utanförskapet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• villkoren för rätt till dagersättning skärps och att dagersättningen ska kunna sättas ned för utlänningar som inte fullgör sina skyldigheter
• asylsökande ska vara skyldiga att vistas inom ett begränsat geografiskt område, en så kallad områdesbegränsning, och medverka i närvarokontroller på asylboendet
• Migrationsverket kommer att kunna fatta individuella beslut om boende- och anmälningsskyldighet för asylsökande
• utlänningar som har meddelats ett beslut om avvisning eller utvisning ska omfattas av en områdesbegränsning och anmälningsskyldighet
• asylsökande ska kunna få undantag från kravet på arbetstillstånd först efter sex månader från att asylansökan lämnades in.

Utöver den nya lagen föreslås också vissa ändringar i andra lagar.

Lagändringarna och den nya lagen börjar gälla den 1 oktober 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

26, 99 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

De brottsbekämpande myndigheterna ska få bättre möjligheter att använda tvångsmedel mot barn under 15 år. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa effektivare verktyg för att utreda brott som barn under straffbar ålder är misstänkta för.

Det handlar bland annat om att

• fler tvångsmedel blir tillåtna mot barn under 15 år
• tvångsmedlen beslag, husrannsakan och kroppsvisitation får användas mot barn under 15 år i fler fall
• så kallade biometriska underlag får tas upp från barn under 15 år i större utsträckning.

Lagändringarna innebär också att det införs ett tvångsmedel för att hålla kvar en grupp av personer på en brottsplats för identifiering. Det införs också en särskild reglering för användning av tvångsmedel i en förundersökning som återupptas för att utreda om det finns grund för omprövning.

Lagändringarna börja gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 31 minuter

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om effektivare inhämtning av elektroniska bevis som finns lagrade hos en tjänsteleverantör utanför Sverige.

När kriminella kommunicerar om brott, men också för att begå brott, kan det ske genom sociala medier, meddelandetjänster och applikationer. Regeringens förslag innebär att brottsbekämpande myndigheter snabbare och enklare ska kunna begära ut elektroniska bevis, exempelvis abonnemangsuppgifter, textmeddelanden och bilder från tjänsteleverantörer i straffrättsliga förfaranden. Det innebär att åklagare och polis kan få tillgång till viktig elektronisk bevisning i brottsutredningar som är gränsöverskridande.

Regeringens förslag innebär att det införs en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen och en ny lag som genomför EU-direktivet.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli, den 18 augusti och den 19 augusti 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-05-28

Datum

2026-05-29

Bordläggning

2026-06-02

Debatt

2026-06-03

Beslut

2026-06-03

Kallelse till finansutskottets sammanträde 2025/26:49 Datum och tid: Torsdag 2026-05-28 kl. 10:30 Plats: RÖ5-10 Föredragningslista 1. Anmälningar 2. Justering av protokoll 3. Riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken (FiU20) Fortsatt beredning Proposition 2025/26:100, skrivelse 2025/26:241,

Datum

2026-05-28