Protokoll utskottssammanträde 2026/27:9

Utskottens protokollFinansutskottets protokoll 2026/27:9

Finansutskottet

Protokoll	Utskottssammanträde 2026/27:9
Datum	2026-11-05
Tid	Kl. 10.30-11.32
Närvarande	Se bilaga 1

§ 1	EU:s årsbudget 2027 Utskottet överlade om EU:s årsbudget för 2027 med statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet. Underlaget utgjordes av Regeringskansliets överläggningspromemoria (dnr 405–2026/27). Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja redogjorde för regeringens ståndpunkt i enlighet med överläggningspromemoria: Sverige verkar för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU. Detta innebär att Sverige ska verka för en kostnadseffektiv användning av EU:s medel för att finansiera unionens prioriteringar. Sverige stöder det nya stödlånet till Ukraina om 90 md euro som antogs den 23 april 2026 och som bygger på den överenskommelse som nåddes vid Europeiska rådets möte den 18 december 2025. Sverige verkar för att lånekostnaderna i första hand ska finansieras av tillgängliga budgetmedel inom den nuvarande fleråriga budgetramen. I andra hand ska befintliga specialinstrument användas. I sista hand ska ett nytt särskilt specialinstrument, som endast får mobiliseras för detta ändamål, nyttjas. Det övergripande målet i arbetet med 2027 års EU-budget är att EU:s stöd till Ukraina värnas och det lojala genomförandet av EURI-kaskadmekanismen, samtidigt som den slutgiltiga budgeten blir så restriktiv som möjligt. Regeringen kommer därför i den fortsatta behandlingen av årsbudgetförslaget att verka för att Ukrainastödslånet finansieras utan att mobilisera ett nytt specialinstrument, och att 50–50-fördelningen i EURI-kaskaden upprätthålls. Vägledande för Sveriges agerande är vidare att med hänsyn till läget nå goda marginaler och restriktivt nyttjande av specialinstrument. Regeringen är bekymrad över att Europaparlamentet vill avvika från etablerad praxis rörande EURI-kaskadmekanismen och att det därtill föreslår att mobilisera ett nytt specialinstrument för att finansiera stödlånet till Ukraina. Europaparlamentets förslag innebär därmed att mobiliseringen av specialinstrument ökar. Regeringen bedömer förhandlingsläget som sådant att det skulle vara förenligt med Sveriges intressen att godkänna en slutgiltig budget där skuldhanteringskostnaderna för Ukrainastödslånet finansieras genom tillgängliga budgetmedel och befintliga specialinstrument, där 50–50-fördelningen av EURI-kaskaden som den ser ut i kommissionens förslag värnas och marginalerna inte försämras väsentligt från ändringsskrivelsen. Uppfylls inte dessa prioriteringar bör Sverige lägga ner sin röst. Sverige koordinerar sitt agerande i nära samarbete med likasinnade medlemsstater för att uppnå bästa möjliga förhandlingsresultat. Ordföranden konstaterade att det fanns stöd för regeringens ståndpunkt. SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt: Vi anser att avvikelser som kan antas medföra en avgiftshöjning för Sverige bör föranleda att regeringen röstar nej.
§ 2	Lägesuppdatering Ukraina Statssekreterare Johanna Lybeck Lilja, biträdd av medarbetare från Finansdepartementet, lämnade information och svarade på ledamöternas frågor.
§ 3	Riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat (RUFS) - Sekretariatets stöd till utskottet i utvärderings- och forskningsfrågor Sekretariatschef Thomas Larue informerade utskottet om det stöd sekretariatet kan ge till utskottet vad gäller uppföljning och utvärdering samt forsknings- och framtidsfrågor.
§ 4	Anmälningar Kanslichefen informerade om att finansmarknadsminister Niklas Wykman kommer till sammanträdet den 24 november för information om finansiell stabilitet.
§ 5	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll nr 2026/27:8.
§ 6	Inkomna skrivelser Två inkomna skrivelser anmäldes (dnr 750–2026/27 och 754–2026/27).
§ 7	Övriga frågor C-ledamoten föreslog att utskottet skulle ta ett initiativ om förlängd skattenedsättning på jordbruksdiesel, se bilaga 2. Frågan bordlades.
§ 8	Nästa sammanträde Tisdag 10 november kl. 11.00.
Justerat den 10 november 2026 av Mikael Damberg

Närvaro och voteringsförteckning – – Bilaga 1 till protokoll 2026/27:9

§1-2

§3-8

Ledamöter

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

N

V

Mikael Damberg (S) ordförande

X

X

Edward Riedl (M) vice ordförande

X

X

Eva Lindh (S)

X

X

Henrik Vinge (SD)

X

X

Joakim Sandell (S)

X

X

Ida Drougge (M)

X

X

Ida Gabrielsson (V)

David Perez (SD)

X

X

Martin Ådahl (C)

X

X

Linda Frohm (M)

X

Janine Alm Ericson (MP)

X

X

Hans Eklind (KD)

X

X

Patrik Lundqvist (S)

Mattias Eriksson Falk (SD)

X

X

Ingrid Andreae (S)

X

X

Pär Gustafsson (L)

X

X

Ilan De Basso (S)

X

X

Suppleanter

Sarkis Khatchadourian (S)

X

X

Hanna Netterberg (M)

O

X

Daniel Bernmar (V)

X

X

Josef Fransson (SD)

Ulrika Liljeberg (C)

Daniel Lyckestam (M)

Annika Hirvonen (MP)

Kevin Sahlin (SD)

Mirja Räihä (S)

Oliver Rosengren (M)

Frida Tånghag (V)

Martin Hallander (KD)

O

O

Birte Sandberg (C)

Robin Lennartsson (SD)

Marcus Friberg (MP)

Anders Ekegren (L)

Fredrik Olovsson (S)

Katarina Berggren (S)

Sofia Amloh (S)

Jennifer Merelaid Hankins (V)

Malin Östh (V)

Birger Lahti (V)

Anders Ådahl (C)

Liza-Maria Norlin (KD)

Yusuf Aydin (KD)

Nila Vikhe Patil (MP)

Elin Hjelmestam (L)

Louise Minnhagen (L)

Mauricio Rojas (L)

Linnéa Wickman (S)

X

X

N= Närvarande X= ledamöter som deltagit i handläggningen

V= Votering O= ledamöter som härutöver varit närvarande

– – Bilaga 2 till protokoll 2026/27:9

Förlängd skattenedsättning på jordbruksdiesel och långsiktiga villkor för de gröna näringarna

Förslag till beslut

Centerpartiet föreslår att finansutskottet tar initiativ till att riksdagen ställer sig bakom följande och tillkännager detta för regeringen:

• Regeringen ska säkerställa att den tillfälligt utökade nedsättningen av koldioxid- och energiskatt på diesel som används i yrkesmässig jordbruks-, skogsbruks- och vattenbruksverksamhet förlängs till att omfatta förbrukning under hela 2027. Nedsättningen ska inte upphöra utan att en långsiktig ersättningslösning finns på plats.

• Regeringen ska skyndsamt återkomma med ett förslag och en tidsplan för att successivt ersätta den tillfälligt utökade dieselskattenedsättningen med ett permanent och teknikneutralt jordbruksavdrag som sänker kostnaderna och stärker lönsamheten i jordbruket oavsett val av drivmedel och teknik. Förslaget ska utformas med beaktande av tillämpliga EU-regler och utan ett glapp i det ekonomiska stödet.

Motivering

Svenskt lantbruk behöver bättre och mer långsiktiga villkor. Lönsamma jordbruksföretag är en förutsättning för att öka den svenska livsmedelsproduktionen, stärka försörjningsförmågan och skapa jobb i hela landet. Lantbrukarna ska få bättre möjligheter att investera, utveckla sina företag och ställa om.

Svenska matproducenter har under 2026 drabbats av en ny kostnadschock. Kraftigt ökade kostnader för diesel, energi och gödsel pressar lantbrukare som måste fatta beslut här och nu om odling, investeringar och fortsatt produktion. Kortsiktiga kostnadschocker kan få långsiktiga konsekvenser för Sveriges försörjningsförmåga.

LRF:s mätningar av insatsvarukostnader visar att mellan september och oktober 2026 har kostnaderna stigit på el, diesel och kväve. Jämfört med september 2025 är kostnaderna 3,8 miljarder högre än i dag. När kostnaderna stiger snabbt behövs besked och åtgärder i tid för att lantbrukarna ska kunna upprätthålla produktionen. Att låta den utökade nedsättningen av skatten på jordbruksdiesel upphöra innan en ersättningslösning finns på plats skulle lägga ytterligare kostnader på företagen i ett redan pressat läge.

Förlängningen är därför akut, samtidigt som den måste följas av långsiktiga reformer som stärker lönsamheten och minskar fossilberoendet.

Den tillfälligt utökade skattenedsättningen på jordbruksdiesel infördes 2022 och har därefter förlängts vid flera tillfällen, senast till att omfatta förbrukning under 2026. Bakgrunden var kraftiga kostnadsökningar och behovet av att upprätthålla svensk livsmedelsproduktion.

Den utökade dieselnedsättningen 2022 blev av tack vare ett utskottsinitiativ från Centerpartiet. Vi har återkommande välkomnat förlängningar, men samtidigt framhållit att de gröna näringarna behöver mer än tillfälliga besked. Långsiktigt förbättrade villkor är avgörande för företagens investeringar och framtidsplaner, vilket motiverar att nedsättningen bör permanentas och snarast möjligt fasas över till ett jordbruksavdrag.

En förlängning av skattenedsättningen på jordbruksdiesel är nödvändig i väntan på att ett permanent jordbruksavdrag. Företagen ska inte behöva möta ett ökat kostnadstryck för att en tillfällig åtgärd löper ut innan en ersättningslösning finns på plats. Den extra skattenedsättningen behöver finnas kvar åtminstone till och med 2027.

En förlängning får samtidigt inte bli ett argument för att skjuta klimatomställningen på

framtiden. Dieselnedsättningen kan missgynna företag som redan har gått över till

höginblandade biodrivmedel eller eldrift. Det understryker behovet av en teknikneutral ersättningslösning, som ett jordbruksavdrag. Tillsammans med en biopremie som underlättar övergången till förnybara drivmedel ska reformen göra det möjligt för lantbrukarna att både stärka sin konkurrenskraft och minska sin sårbarhet för framtida kostnadschocker. Det ska löna sig att ställa om, utan att förutsättningarna att producera svensk mat försämras.

Finansutskottet bör därför agera för att säkerställa förlängningen under 2027 och samtidigt kräva en tydlig väg till ett permanent jordbruksavdrag. Jordbruksavdraget stärker näringarnas konkurrenskraft och underlättar omställningen från fossila till förnybara alternativ, eftersom det sänker kostnaderna och stärker lönsamheten i jordbruket oavsett val av drivmedel och teknik. Svenska lantbrukare ska kunna planera för framtiden med lägre kostnader, bättre konkurrenskraft och möjlighet att ställa om.

Martin Ådahl (C)