Protokoll utskottssammanträde 2026/27:5

Utskottens protokollMiljö- och jordbruksutskottets protokoll 2026/27:5

RIKSDAGEN

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

PROTOKOLL	UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2026/27:5
DATUM	2026-11-05
TID	10.00–11.20 // 11.30–12.00
NÄRVARANDE	Se bilaga 1

§ 1	Regeringens arbete med utflyttning av trålgränsen för fiske Statssekreterare Daniel Liljeberg, åtföljd av medarbetare vid Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, lämnade information om regeringens arbete med utflyttning av trålgränsen för fiske.
§ 2	Kommande lagförslag från Europeiska kommissionen om nationella klimatmål till 2040 inom ramen för EU:s klimatramverk efter 2030 Utskottet överlade med statssekreterare Helena Dyrssen, åtföljd av medarbetare från Klimat- och näringslivsdepartementet. Underlaget utgjordes av regeringens överläggningspromemoria (dnr 790-2026/27). Statssekreterare Helena Dyrssen redogjorde för regeringens ståndpunkt (bilaga 2). S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 3. SD-ledamöterna anmälde den avvikande ståndpunkt som framgår av bilaga 4. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 3	Nya CO2-krav för lätta fordon Statssekreterare Helena Dyrssen, åtföljd av medarbetare vid Klimat- och näringslivsdepartementet, lämnade information om arbetet med reviderade CO2-krav för lätta fordon samt fordonsmärkning.
§ 4	Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2026/27:4.
§ 5	Kompletterande bestämmelser till EU-förordningar om kemikalier och avfall (MJU3) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:270. Utskottet justerade betänkande 2026/27:MJU3.
§ 6	En mer enhetlig reglering av tillsyn och kontroll på miljöbalkens område (MJU4) Utskottet fortsatte beredningen av proposition 2025/26:305. Ärendet bordlades.
§ 7	Sveriges tillträde till avtalet inom ramen för FN:s havsrättskonvention om bevarande och hållbar användning av marin biologisk mångfald i områden utanför nationell jurisdiktion (MJU5) Utskottet inledde beredningen av proposition 2026/27:7. Ärendet bordlades.
§ 8	Riksdagens nätverk för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD Utskottet beslutade att Oskar Svärd (M) och Jytte Guteland (S) ska ingå i riksdagens OECD-nätverk.
§ 9	Miljö- och jordbruksutskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp Utskottet beslutade att följande ledamöter ska ingå i utskottets uppföljnings- och utvärderingsgrupp: Sofia Skönnbrink (S), Oskar Svärd (M), Tomas Brandberg (SD), Andrea Andersson Tay (V), Julia Algotsson (C), Carl-Wiktor Svensson (KD), Emma Nohrén (MP) och Camilla Mårtensen (L).
§ 10	Inbjudan från Europaparlamentets utskott för transport och turism (TRAN) till deltagande i interparlamentariskt utskottsmöte om genomförandet av sociala klimatplaner i medlemsstaterna för att bekämpa transportfattigdom Frågan bordlades.
§ 11	Inkomna EU-dokument En sammanställning över EU-dokument som inkommit under perioden 9 oktober – 2 november 2026 anmäldes. Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12 § RO att begära överläggning med regeringen, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet, om COM(2026) 701, COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS Vision 2040 for fisheries and aquaculture. Utskottet beslutade enligt 7 kap. 12 § RO att begära överläggning med regeringen, Klimat- och näringslivsdepartementet, om COM(2026) 720, COMMUNICATION FROM THE COMMISSION TO THE EUROPEAN PARLIAMENT, THE COUNCIL, THE EUROPEAN ECONOMIC AND SOCIAL COMMITTEE AND THE COMMITTEE OF THE REGIONS A RESILIENT EUROPE FOR A CHANGING CLIMATE Communication on the EU Framework for Climate Resilience. Denna paragraf förklarades omedelbart justerad.
§ 12	Kommande sammanträden Sammanträdet den 10 november 2026 ställdes in. Nästa sammanträde äger rum torsdagen den 12 november 2026 kl. 10.00. Sammanträdet den 19 november 2026 börjar kl. 09.30 i stället för, som tidigare aviserat, kl. 08.00.
Vid protokollet Justeras den 12 november 2026 Oskar Svärd

MILJÖ- OCH JORDBRUKS- UTSKOTTET

NÄRVAROFÖRTECKNING

Bilaga 1 till prot. 2026/27:5

§ 1

§ 2

§ 3

§ 4–9

§ 10–11

§ 12

LEDAMÖTER

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

N

R

Emma Nohrén (MP), ordförande

X

X

X

X

X

X

Oskar Svärd (M), vice ordförande

X

X

X

X

X

X

Åsa Westlund (S)

X

X

X

X

X

X

Sofia Skönnbrink (S)

X

X

X

X

-

-

Victoria Tiblom (SD)

X

X

X

X

X

X

Malin Larsson (S)

X

X

X

X

X

X

Lars Johnsson (M)

X

X

X

X

X

X

Andrea Andersson Tay (V)

O

X

X

X

X

X

Peter Eriksson (SD)

X

O

O

-

-

-

Stina Larsson (C)

X

-

-

-

-

-

Joanna Lewerentz (M)

X

X

X

X

X

X

Magnus Oscarsson (KD)

X

O

O

O

X

X

Jytte Guteland (S)

-

-

-

-

-

-

Tomas Brandberg (SD)

X

X

X

X

X

X

Aida Birinxhiku (S)

X

X

-

-

-

-

Camilla Mårtensen (L)

X

X

X

X

X

X

Julia Algotsson (C)

X

X

X

X

X

X

SUPPLEANTER

Katarina Bosetti-Kristoffersson (S)

O

O

X

X

X

X

Alice Landerholm (M)

Agnes Hultén (V)

X

O

O

O

O

O

Terje Skaarnes (SD)

O

O

O

X

X

X

Rickard Nordin (C)

X

X

X

X

X

X

Katarina Stenström Ros (M)

Åsa Lindhagen (MP)

Yasmine Eriksson (SD)

Marcus Fridlund (S)

X

X

X

X

X

X

Magdalena Hermelin (M)

O

O

O

O

O

O

Birger Lahti (V)

Carl-Wiktor Svensson (KD)

O

X

X

X

-

-

Emma Brihall (C)

Robin Lennartsson (SD)

Annika Hirvonen (MP)

Elin Hjelmestam (L)

Cilla Dahl Andersson (S)

Martin Kinnunen (SD)

O

X

X

-

-

-

Jennifer Merelaid Hankins (V)

Andreas Lennkvist Manriquez (V)

Umihana Rasovic (V)

Kjell-Arne Ottosson (KD)

Magnus Jacobsson (KD)

Dan Hovskär (KD)

Rebecka Le Moine (MP)

Elin Andersson (L)

Louise Minnhagen (L)

O

O

O

O

O

O

Marcus Willershausen (L)

N = Närvarande

X = ledamöter som deltagit i handläggningen

R = Omröstning med rösträkning

O = ledamöter som härutöver har varit närvarande

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 2 till protokoll 2026/27:5

Överläggning den 5 november 2026 om kommande lagförslag från Europeiska kommissionen

om nationella klimatmål till 2040 inom ramen för EU:s klimatramverk efter 2030

Regeringens ståndpunkt:

Netto 90 ska nås samt öppenhet vad gäller övergripande arkitektur

Regeringen anser att kommissionen bör dimensionera de nationella utsläppsminskningsmålen för att leverera en nettominskning på 90 procent till 2040 jämfört med 1990. Regeringen verkar för ett ambitiöst EU ETS som effektivt och förutsägbart bidrar till att EU som helhet når klimatmålet till 2040 och inte flyttar ansvaret för att minska utsläppen till andra sektorer.

Regeringen är öppen för att de nationella utsläppsminskingsmålen blir ekonomiövergripande och då även omfattar utsläppen inom EU ETS i stället för att fortsätta med nuvarande ESR, men ser vissa risker med ett sådant alternativ. Vid ekonomiövergripande mål är det helt avgörande att EU ETS fortsatt fungerar väl, och att konvergens i målnivåerna ökar Vidare behöver hänsyn tas till medlemsstater där en stor andel av utsläppen utgörs av stora punktkällor i sektorer inom EU ETS som är svåra att ställa om och där den exakta tidpunkten för enskilda anläggningars omställning kan få stor påverkan på möjligheterna att nå utsläppsmålen.

Regeringen är öppen för en tvådelad målstruktur med ett basmål och en additionell komponent med utökad flexibilitet. Regeringen menar att flexibiliteter är viktiga och bidrar till att målen kan nås med högre kostnadseffektivitet. I fråga om nyckelindikatorer bör de utformas på ett sätt som främjar klimatomställning och förutsättningsskapande åtgärder. Nyckelindikatorer och erkännande av åtgärders långsiktiga effekter kan vara särskilt lämpliga för markanvändningssektorn.

Kostnadseffektivitet och ökad konvergens

Regeringen menar att Sverige ska ta sitt ansvar för att EU ska nå -90 procent till 2040 och för att EU ska bli klimatneutralt 2050, och att Sverige genom låga utsläpp per capita och stort nettoupptag redan i dag bidrar på ett betydande sätt.

Regeringen anser att klimatramverket efter 2030 inklusive medlemsstaternas åtagande behöver utformas så att alla medlemsstater hamnar på en bana som gör det möjligt för dem att på ett kostnadseffektivt sätt nå klimatneutralitet till 2050.

Regeringen verkar därför för ökad konvergens i medlemsstaters utsläppsåtaganden, genom att spannet mellan medlemsstaters målnivåer minskar och att fördelningsnyckeln tar ökad hänsyn till kostnadseffektivitet. En ökad hänsyn till kostnadseffektivitet bör beakta medlemsstaternas andel utsläpp som är särskilt svåra att minska.

Realistisk LULUCF som hanterar osäkerheterna

Regeringen verkar för realistiska förväntningar på vad LULUCF-sektorn kan bidra med som beaktar sektorns stora inneboende osäkerheter och långa tidscykler och samtidigt främjar en hållbar, cirkulär och växande bioekonomi som bidrar till att substituera fossila bränslen och råvaror.

Markanvändningssektorn har särskilda egenskaper som att upptagen inte är permanenta, att mätningarna är osäkra och att nettoupptag varierar naturligt mellan år. Detta gör att de naturliga upptagen skiljer sig från både utsläppsminskningar och permanenta upptag och de bör därför hanteras separat från dessa.

Regeringen anser att ramverket behöver inkludera välfungerande flexibiliteter för markanvändningssektorn. Flexibiliteterna ska inte bara hantera naturliga störningar, såsom skogsbränder och stormar, utan också de stora naturliga variationer som förekommer t.ex. i form av minskad tillväxt på grund av torka och insektsangrepp.

Regeringen anser att en ny komponent om BNP bör inkluderas i fördelningsnyckeln av LULUCF, eftersom nuvarande fördelningsnyckel i LULUCF-förordningen som baseras på andel brukad landareal är för ensidig och inte speglar potentialen för ökat upptag i markanvändningssektoren i medlemsstaterna.

Regeringen är även öppen för att analysera ytterligare komponenter. Regeringen anser att markanvändningssektorns långa ledtider, och inneboende osäkerheter bör beaktas genom nyckelindikatorer eller andra sätt att påvisa vidtagna åtgärder. Regeringen menar att nyckelindikatorer inte bör begränsas till åtgärder inom EU-ramverket CRCF utan även andra EU gemensamma eller nationella åtgärder bör kunna ingå.

Incitament för permanenta upptag utan att missgynna de som agerat tidigt

Regeringen anser att klimatramverket efter 2030 ska skapa tydliga incitament för att utveckla permanenta upptag som behövs både för 2040-målet och klimatneutralitetsmålet 2050. Permanenta upptag är en kollektiv nytta för EU och det är viktigt att alla medlemsstater bidrar till dess finansiering. Regeringen välkomnar att kommissionen i EU ETS-förslaget föreslår ett centralt förvärvsprogram för permanenta upptag finansierat med intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter. Regeringen anser att de permanenta upptag som finansierats genom EU ETS ska kunna tillgodoräknas för att uppfylla medlemsstaternas klimatmål.

Regeringen anser att ramverket varken bör missgynna de medlemsstater som vidtagit tidiga åtgärder eller de som har stor potential att avskilja och lagra biogen koldioxid. I fråga om fördelningsnyckel för permanenta upptag anser regeringen att den i första hand bör vara baserad på BNP. Regeringen anser att en fördelningsnyckel baserad på bioenergianvändning fördelar en oproportionerlig andel av EU:s samlade ansvar på de medlemsstater som redan investerat i en omställning från fossila bränslen och insatsvaror till biogena alternativ. En bioenerginyckel är inte heller relevant för andra permanenta upptag än bio-CCS såsom direktinfångning (DACCS) och biokol.

Internationella krediter som en frivillig ventil för medlemsstater

Den europeiska klimatlagen tillåter att upp till 5 procent av 90-procentsmålet 2040 nås genom internationella krediter. Regeringen anser inte att internationella krediter ska kunna användas för att räkna av klimatåtaganden till 2040 inom EU ETS då det minskar omställningstrycket. Om internationella krediter används i övriga ramverket bör det användas för att avlasta LULUCF respektive jordbrukssektorn samt kunna användas av medlemsstater på frivillig basis som en flexibilitet att nå sina nationella mål. De medlemsstater som inte vill förvärva krediter och därigenom föredrar inhemska utsläppsminskningar bör ges den friheten.

Regeringen anser att internationella krediter bör ha hög kvalitet och hög miljöintegritet, samt att de bör motsvara additionella utsläppsminskningar. Kvalitetskraven för internationella krediter bör utgå från kraven under Parisavtalets artikel 6.4. Krediterna bör i första hand köpas från länder med ambitiösa nationellt fastställda bidrag (NDC) under Parisavtalet. Om krediterna ska kunna tillgodoräknas behöver kriterierna vara tydliga när det gäller permanens och hur risken för dubbelräkning ska undvikas.

Baserat på Sveriges långa erfarenhet av att arbeta med internationella krediter, anser regeringen att det är viktigt med goda långsiktiga relationer med säljande länder samt att förbereda förvärv i god tid.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 3 till protokoll 2026/27:5

Kommande lagförslag från Europeiska kommissionen om nationella klimatmål till 2040 inom ramen för EU:s klimatramverk efter 2030

S-, V-, C- och MP-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:

Netto 90 ska nås samt öppenhet vad gäller övergripande arkitektur

Regeringen anser att kommissionen bör dimensionera de nationella utsläppsminskningsmålen för att leverera en nettominskning på minst 90 procent till 2040 jämfört med 1990. Regeringen verkar för ett ambitiöst EU ETS som effektivt och förutsägbart bidrar till att EU som helhet når klimatmålet till

2040 och inte flyttar ansvaret för att minska utsläppen till andra sektorer.

Regeringen är öppen för att de nationella utsläppsminskingsmålen blir ekonomiövergripande och då även omfattar utsläppen inom EU ETS i stället för att fortsätta med nuvarande ESR, men ser vissa risker med ett sådant alternativ. Vid ekonomiövergripande mål är det helt avgörande att EU ETS

fortsatt fungerar väl, och att konvergens i målnivåerna ökar Vidare behöver hänsyn tas till medlemsstater där en stor andel av utsläppen utgörs av stora punktkällor i sektorer inom EU ETS som är svåra att ställa om och där den exakta tidpunkten för enskilda anläggningars omställning kan få stor

påverkan på möjligheterna att nå utsläppsmålen.

Regeringen är öppen för en tvådelad målstruktur med ett ambitiöst basmål och en additionell komponent med utökad flexibilitet. Regeringen menar att flexibiliteter mellan år, sektorer och medlemsstater är viktiga och bidrar till att målen kan nås med högre kostnadseffektivitet. Däremot är regeringen skeptisk till flexibilitet genom internationella krediter. I fråga om nyckelindikatorer bör de utformas på ett sätt som säkerställer faktiska utsläppsminskningar, och främjar klimatomställning och förutsättningsskapande åtgärder. Nyckelindikatorer och erkännande av åtgärders långsiktiga effekter kan vara särskilt lämpliga för markanvändningssektorn.

Kostnadseffektivitet och ökad konvergens

Regeringen menar att Sverige ska ta sitt ansvar för att EU ska nå minst 90 procent till 2040 och för att EU ska bli klimatneutralt 2050, och att Sverige genom låga utsläpp per capita och stort nettoupptag redan i dag bidrar på ett betydande sätt.

Regeringen anser att klimatramverket efter 2030 inklusive medlemsstaternas åtagande behöver utformas så att alla medlemsstater hamnar på en bana som gör det möjligt för dem att på ett kostnadseffektivt sätt nå klimatneutralitet till 2050.

Regeringen verkar därför för ökad konvergens i medlemsstaters utsläppsåtaganden, genom att spannet mellan medlemsstaters målnivåer minskar och att fördelningsnyckeln tar ökad hänsyn till kostnadseffektivitet. En ökad hänsyn till kostnadseffektivitet bör beakta medlemsstaternas andel

utsläpp som är särskilt svåra att minska.

Realistisk LULUCF som hanterar osäkerheterna

Regeringen verkar för realistiska förväntningar på vad LULUCF-sektorn kan bidra med som beaktar sektorns stora inneboende osäkerheter och långa tidscykler och samtidigt främjar en hållbar, cirkulär och växande bioekonomi som bidrar till att substituera fossila bränslen och råvaror.

Markanvändningssektorn har särskilda egenskaper som att upptagen inte är permanenta, att mätningarna är osäkra och att nettoupptag varierar naturligt mellan år. Detta gör att de naturliga upptagen skiljer sig från både utsläppsminskningar och permanenta upptag och de bör därför hanteras

separat från dessa.

Regeringen anser att ramverket behöver inkludera välfungerande flexibiliteter för markanvändningssektorn. Flexibiliteterna ska inte bara hantera naturliga störningar, såsom skogsbränder och stormar, utan också de stora naturliga variationer som förekommer t.ex. i form av minskad tillväxt på grund av torka och insektsangrepp.

Regeringen anser att en ny komponent om BNP bör inkluderas i fördelningsnyckeln av LULUCF, eftersom nuvarande fördelningsnyckel i LULUCF-förordningen som baseras på andel brukad landareal är för ensidig och inte speglar potentialen för ökat upptag i markanvändningssektoren i

medlemsstaterna. Regeringen är även öppen för att analysera ytterligare komponenter.

Regeringen anser att markanvändningssektorns långa ledtider, och inneboende osäkerheter bör beaktas genom nyckelindikatorer eller andra sätt att påvisa vidtagna åtgärder. Regeringen menar att nyckelindikatorer inte bör begränsas till åtgärder inom EU-ramverket CRCF utan även andra EU

gemensamma eller nationella åtgärder bör kunna ingå.

Incitament för permanenta upptag utan att missgynna de som agerat tidigt

Regeringen anser att klimatramverket efter 2030 ska skapa tydliga incitament för att utveckla permanenta upptag som behövs både för 2040-målet och klimatneutralitetsmålet 2050. Permanenta upptag är en kollektiv nytta för EU och det är viktigt att alla medlemsstater bidrar till dess finansiering. Regeringen välkomnar att kommissionen i EU ETS-förslaget föreslår ett centralt förvärvsprogram för permanenta upptag finansierat med intäkter från auktioneringen av utsläppsrätter. Regeringen anser att de permanenta upptag som finansierats genom EU ETS ska kunna tillgodoräknas för att uppfylla medlemsstaternas klimatmål.

Regeringen anser att ramverket varken bör missgynna de medlemsstater som vidtagit tidiga åtgärder eller de som har stor potential att avskilja och lagra biogen koldioxid. I fråga om fördelningsnyckel för permanenta upptag anser regeringen att den i första hand bör vara baserad på BNP och historiska utsläpp. Regeringen anser att en fördelningsnyckel baserad på bioenergianvändning fördelar en

oproportionerlig andel av EU:s samlade ansvar på de medlemsstater som redan investerat i en omställning från fossila bränslen och insatsvaror till biogena alternativ. En bioenerginyckel är inte heller relevant för andra permanenta upptag än bio-CCS såsom direktinfångning (DACCS) och

biokol.

Internationella krediter som en frivillig ventil för medlemsstater

Den europeiska klimatlagen tillåter att upp till 5 procent av 90-procentsmålet 2040 nås genom internationella krediter. Regeringen anser inte att internationella krediter ska kunna användas för att räkna av klimatåtaganden till 2040 inom EU ETS då det minskar omställningstrycket. Om

internationella krediter används i övriga ramverket bör det användas mycket restriktivt och då för att avlasta LULUCF respektive jordbrukssektorn samt kunna användas av medlemsstater på frivillig basis som en flexibilitet att nå sina nationella mål. De medlemsstater som inte vill förvärva krediter och därigenom föredrar inhemska utsläppsminskningar bör ges den friheten.

Regeringen anser att eventuella internationella krediter bör ha hög kvalitet och hög miljöintegritet, samt att de bör motsvara additionella, permanenta, utsläppsminskningar. Kvalitetskraven för internationella krediter bör utgå från kraven under Parisavtalets artikel 6.4. Krediterna bör i första hand köpas från länder med ambitiösa nationellt fastställda bidrag (NDC) under Parisavtalet. Om

krediterna ska kunna tillgodoräknas behöver kriterierna vara tydliga när det gäller permanens och hur risken för dubbelräkning ska undvikas.

Baserat på Sveriges långa erfarenhet av att arbeta med internationella krediter, anser regeringen att det är viktigt med goda långsiktiga relationer med säljande länder samt att förbereda förvärv i god tid.

MILJÖ- OCH JORDBRUKSUTSKOTTET

Bilaga 4 till protokoll 2026/27:5

Kommande lagförslag från Europeiska kommissionen om nationella klimatmål till 2040 inom ramen för EU:s klimatramverk efter 2030

SD-ledamöterna anmälde följande avvikande ståndpunkt:
Överläggningen berör en svensk position kring komplex materia som berör flera olika lagstiftningar. Sverigedemokraterna avser återkomma med mer utförliga ståndpunkter när frågorna hanteras på mer detaljerad nivå i senare skede.

Sverigedemokraterna delar många av de ingångsvärden som presenteras av regeringen om att det i flera delar av EU:s klimatpolitik behövs en ökad flexibilitet med en övergripande arkitektur som styr mot en effektiv klimatpolitik.

Mot bakgrund av den kris som råder i delar av europeisk industri när det kommer till konkurrenskraft gentemot Asien och USA bör Sverige verka för ett större omtag när det kommer till att se över europeisk klimatpolitik. Utsläppen i Europa fortsätter att minska och därmed även Europas andel av världens utsläpp. Samtidigt fortsätter europeisk tillväxt att underpresentera jämfört med våra konkurrenter. Just nu pågår ett välbehövligt förenklingsarbete inom EU som omfattar även klimatpolitiken. Detta är positivt. Det finns dock gränser för hur långt det räcker att lappa och laga ett komplext paket av miljö- och klimatlagstiftningar som i flera fall motverkar varandra. I stället för att betrakta 90-procentsmålet som heligt vore det i detta läge att föredra att med öppna ögon med förnyade konsekvensanalyser se över EU:s samlade politik på miljö- och klimatområdet.

Mot bakgrund av att utsläppshandelssystemet utvidgats till att omfatta betydligt fler områden har ESR-förordningen spelat ut sin roll. Sverige bör inom ramen för förhandlingarna verka för att ESR inte förnyas efter 2030. Om en sådan position inte kan få gehör välkomnar vi en inriktning mot ökad konvergens och att de nationella utsläppsminskingsmålen, beslutade inom EU, blir mer ekonomiövergripande i linje med regeringens position.

När det kommer till LULUCF anser Sverigedemokraterna att lagstiftningen bör avvecklas. Förordningen bidrar idag inte positivt varken till biologisk mångfald eller minskade utsläpp. Om en sådan linje inte kan nå framgång välkomnar vi regeringens inriktning att få till stånd ökad flexibilitet och välkomnar i ett sådant scenario införandet av en BNP-komponent samt att förordningen tar hänsyn till historiska utsläppminskingar.

Ett problem med förhandlingarna i allmänhet är att det inte tycks finnas en tydlig koppling till europeisk konkurrenskraft som i väldigt hög utsträckning är beroende av energipolitiken. För att omställningen i Europa ska kunna bli framgångsrik måste det ske tydlig inriktning mot fossilfri baskraft. På samma sätt behöver företagens möjlighet att vara konkurrenskraftiga när det kommer till exporten vara en central del av arbetet med utsläppshandelssystemet och gränsjusteringsmekanismen CBAM. Sverige bör verka för att bredda diskussionen på området.