Sök

Behandlade dokument

5

Beredning

2026-02-05

Justering

2026-02-26

Datum

2025-12-01

Totalt cirka 2,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas med de villkor som riksdagen anger. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, knappt 1,7 miljarder kronor, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 330 miljoner kronor går till utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser och drygt 188 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Pengar går också till två myndigheter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och ekonomiska åtaganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 132 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-10

Totalt cirka 17,3 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Kultur, medier, trossamfund och fritid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 2,5 miljarder kronor, går till folkhögskolor. Drygt 2,1 miljarder kronor går till stöd till idrotten och knappt 1,7 miljarder kronor går till regional kulturverksamhet. Pengar går också till ytterligare 45 områden.

Kulturutskottet föreslår också att riksdagen säger ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden och en investeringsplan.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

7

Anföranden och repliker

52, 200 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-01

Debatt

2025-12-02

Beslut

2025-12-03

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rikets styrelse. Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas på de olika anslagen. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna, allmänna val och demokrati, nationella minoriteter och mediestödet.

Mest pengar, 10,7 miljarder kronor, går till Regeringskansliet. Drygt 4,4 miljarder kronor går till landets länsstyrelser, cirka 1,2 miljarder till riksdagens ledamöter och partier samt cirka 922 miljoner kronor till allmänna val och demokrati. Pengar går också till ytterligare 15 anslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag om ändringar i budgetlagen. Ändringarna innebär bland annat att uttrycket överskottsmål tas bort ur lagen. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2025.

Riksdagen lade även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2024 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

7, 62 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning.

Förslagen handlar bland annat om att

• den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först
• tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks
• det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet
• allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning
• prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning
• hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen.

Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 57 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Totalt cirka 95 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Rättsväsendet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, drygt 48 miljarder kronor, går till Polismyndigheten. Det näst största anslaget, drygt 24 miljarder kronor, går till Kriminalvården och nästan 8,5 miljarder kronor går till Sveriges domstolar. Pengar går också till ytterligare 14 områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag om ändringar i ett antal lagar när Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden byter namn till Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

65, 207 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-28

Bordläggning

2025-12-03

Debatt

2025-12-04

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ramarna för det svenska bidraget till Natos avskräckning och försvar under 2026.

Beslutet innebär att regeringen får sätta in svenska väpnade styrkor bestående av markförband och specialförband om högst 1 700 personer, marina förband om högst 700 personer och flyg- och luftförsvarsförband om högst 600 personer till och med 31 december 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-09

Debatt

2025-12-10

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som syftar till att stärka barns möjligheter till skydd och stöd från socialnämnden.

Regeringens förslag innebär bland annat att fler myndigheter, myndighetsanställda och ordningsvakter blir skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.

Det införs också en uppgiftsskyldighet för viss personal inom skolan och annan pedagogisk verksamhet. Skyldigheten ska gälla på begäran av en socialnämnd som ska lämna upplysningar eller utföra en utredning enligt föräldrabalken.

Vidare ska en förlängd gallringstid om 30 år från ett barns födelse gälla för vissa handlingar i barnets personakt.

Lagändringarna börjar gälla den 15 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-03

Debatt

2025-12-04

Beslut

2025-12-10

Riksdagen sa ja till ett förstärkt högkostnadsskydd för tandvård. Beslutet innebär att det nuvarande högkostnadsskyddet ska kompletteras med ett nytt stöd. Stödet kallas för särskild tandvårdsersättning och riktar sig i ett första steg till äldre.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vilka patienter som kan vara berättigade till särskild tandvårdsersättning och om vilken tandvård som kan berättiga till särskild tandvårdsersättning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

46, 140 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt för företag i stora koncerner. Det innehåller en rad lagändringar i lagen om tilläggsskatt.

Förslaget grundar sig i ett EU-direktiv om global minimibeskattning som bygger på de modellregler som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) samt G20-länderna antagit. Direktivet ska säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en rättvis andel av sina vinster i skatt oavsett var de har sin verksamhet.

För att tydliggöra hur reglerna för global minimibeskattning ska tolkas och tillämpas har de försetts med administrativa riktlinjer. Dessa riktlinjer föranleder regeringens förslag om kompletterande regler för tilläggsskatt.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 14 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Totalt cirka 15,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Skatt, tull och exekution. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 9,4 miljarder kronor, går till Skatteverket. Cirka 3,4 miljarder går till Tullverket och cirka 2,5 miljarder till Kronofogdemyndigheten.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

12, 84 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Totalt cirka 13,5 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Migration. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Mest pengar, cirka 5,5 miljarder kronor, går till Migrationsverket. Cirka 4,2 miljarder går till ersättningar och bostadskostnader och cirka 0,9 miljarder går till domstolsprövning i utlänningsmål. Pengar ska också gå till ytterligare fem områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ekonomiska bemyndiganden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

77, 221 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-03

Debatt

2025-12-04

Beslut

2025-12-10

Totalt cirka 59,3 miljarder kronor ur statens budget för 2026 går till utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid ålderdom. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Därmed sa riksdagen nej till ett alternativt budgetförslag i en motion.

Mest pengar, knappt 29,8 miljarder kronor, går till garantipension till ålderspension. Knappt 13,9 miljarder kronor går till bostadstillägg till pensionärer och drygt 7,4 miljarder kronor går till efterlevandepensioner till vuxna. Pengar ska också gå till ytterligare tre områden.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ett ekonomiskt bemyndigande.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 26 november 2025. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 35 minuter

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-03

Debatt

2025-12-04

Beslut

2025-12-10

Behandlade dokument

93

Beredning

2026-02-05

Justering

2026-03-10

Datum

2025-11-27

Det behöver göras en översyn av den årliga revisionen av Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen att tillsätta en utredning som ser över revisionen. Det finns i dag en viss konstitutionell problematik och otydlighet när det gäller arbetet med den årliga revisionen av Jubileumsfonden.

Jubileumsfonden är en fristående stiftelse som främjar och stödjer humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning med anknytning till Sverige.

Riksdagen framhåller att det är viktigt att översynen tar hänsyn till de band som finns mellan Jubileumsfonden och riksdagen. Jubileumsfondens styrelse lämnar sin årsredovisning till riksdagen, där den bereds i riksdagens utbildningsutskott. Utgångspunkten i översynen är att de band som finns mellan riksdagen och Jubileumsfonden ska vara kvar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-27

Datum

2025-11-27

Bordläggning

2025-12-02

Debatt

2025-12-03

Beslut

2025-12-03

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-03-24

Justering

2026-04-28

Datum

2025-11-25

Behandlade dokument

1

Beredning

2026-01-29

Justering

2026-02-05

Datum

2025-11-25

Bordläggning

2026-02-18

Debatt

2026-02-19

Beslut

2026-02-25

Behandlade dokument

38

Beredning

2026-01-29

Justering

2026-02-05

Datum

2025-11-24

Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2026. Utgifterna beräknas uppgå till 1 542 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 375 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 167 miljarder kronor för 2026.

Riksdagen sa även ja till utgiftstaket för staten och till att nuvarande överskottsmål ersätts med ett balansmål från och med 2027 samt till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller

• förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag, det förhöjda grundavdraget och skattereduktionen för sjuk- och aktivitetsersättning
• höjd beloppsgräns vid avdrag för vissa typer av resor
• sänkt särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
• att ett grundavdrag i riskskatten införs och skattesatsen höjs
• enklare och bättre skatteregler för delägare i fåmansföretag
• att en skattereduktion införs för gåvor från juridiska personer till ideell verksamhet
• höjd fastighetsskatt för vindkraftverk
• sänkt energiskatt på el
• förlängd tillfälligt utökad nedsättning av skatt på jordbruksdiesel
• slopad fordonskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar
• moderniserad beskattning av gaser.

Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2026 utom de som gäller moderniserad beskattning av gaser som börjar gälla den 1 juli 2026 och slopad fordonsskatt och saluvagnsskatt för vissa släpvagnar som börjar gälla den 1 februari 2026.

Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken.

Politiken ska inriktas på att stötta hårt arbetande människors ekonomi så att den utdragna lågkonjunkturen kan brytas och återhämtningen återupptas. En bidragsreform ska göra det mer lönsamt att arbeta. Företagens villkor ska förbättras. Resurserna till skolan ska öka, brottsligheten ska fortsätta att bekämpas och vårdköerna kortas. Försvaret ska förstärkas liksom stödet till Ukraina. Fossila bränslen ska fasas ut och Sverige ska nå nettonollutsläpp till 2045.

Finanspolitiken är expansiv 2026 för att motverka att lågkonjunkturen ger långvarigt negativa konsekvenser på svensk ekonomi. Med stabila statsfinanser och en låg statsskuld står Sverige starkt och har därför möjlighet att genomföra åtgärder som stärker Sverige och de svenska hushållens ekonomi och bryter lågkonjunkturen.

Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

101, 357 minuter

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-21

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna ett avtal om automatiskt informationsutbyte i fråga om kryptotillgångar. Avtalets sluts mellan myndigheter i flera olika länder. Förslaget innehåller också ett tilläggsavtal om automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton.

Avtalen behövs för att nå upp till de krav som ställs i bland annat EU:s regelverk kallat DAC 8 och OECD:s regelverk kallat CARF. Förslaget innebär att reglerna om rapportering av kryptotillgångar och ett utbyte av dessa uppgifter genomförs på ett enhetligt sätt i svensk rätt.

Riksdagen sa även ja till en rad lagändringar som är nödvändiga för att förslaget om rapportering och utbyte av information om kryptotillgångar ska kunna genomföras samt till regeringens två nya lagförslag. Det ena handlar om inhämtande av vissa uppgifter på skatteområdet om kryptotillgångar och det andra om automatiskt utbyte av upplysningar om kryptotillgångar.

De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-11-20

Datum

2025-11-20

Bordläggning

2025-11-25

Debatt

2025-11-26

Beslut

2025-11-26