Sök

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om arvsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om efterlevande makes och särkullbarns arvsrätt, sambos arvsrätt, arvsrätt för kusiner med flera, Allmänna arvsfondens rätt till arv och registrering av testamenten.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Beredning

2005-11-10

Justering

2005-12-01

Datum

2005-12-01

Debatt

2006-01-25

Beslut

2006-01-25

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om främst förmynderskap och föräldraskap. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat förmyndare och god man, faderskap, moderskap, adoption samt assisterad befruktning.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Beredning

2005-11-10

Justering

2005-12-01

Datum

2005-12-01

Debatt

2006-01-25

Beslut

2006-01-25

En ny lag med kompletterande bestämmelser till EG-förordningen om insolvensförfaranden i frågor där förordningen delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna börjar gälla den 1 januari 2006. Förordningen tar sikte på gränsöverskridande insolvensförfaranden inom EU. Som insolvensförfaranden räknas i svensk rätt konkurs och företagsrekonstruktion. En ny lag om internationella förhållanden rörande försäkringsföretags och kreditinstituts insolvens börjar också att gälla den 1 januari 2006. Lagen syftar till att i svensk rätt genomföra ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag samt ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2005-12-01

Datum

2005-12-01

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om fastighetsrättsliga frågor. Skälet är i huvudsak tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken och vissa arrendefrågor.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 39 minuter

Beredning

2005-11-17

Justering

2005-12-01

Datum

2005-12-01

Debatt

2006-01-25

Beslut

2006-01-25

Riksdagen beslutade om konstitutionsutskottets (KU) granskning av regeringens och ministrarnas arbete. KU har granskat Regeringskansliets utveckling, en fråga om samarbetet mellan Sverige och Sydafrika, medel ur Allmänna arvsfonden, dokumentation och aktbildning när det gäller regeringens styrning av de statliga bolagen, arbetet för att få fram enklare och klarare statliga regler samt hur regeringen har utövat sin så kallade utnämningsmakt när man utnämnt myndighetschefer. Riksdagen röstade för en reservation av Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet om utnämningsmakten. Partierna menar att överrepresentationen av utnämnda myndighetschefer med bakgrund inom regeringspartiet är så stor att den kan väcka misstanke om att inte enbart sakliga grunder vägs in vid utnämningen. Partierna vill därför att rutinerna inom Regeringskansliet ändras. Detta för att skapa bättre förutsättningar för att i efterhand kunna granska vad som har legat till grund för olika utnämningar. Majoriteten i KU, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, konstaterar att regeringen bara får ta hänsyn till sakliga grunder när man tillsätter statliga tjänster. Exempel på sakliga grunder är förtjänst och skicklighet. Att en person har politisk bakgrund ska inte diskvalificera honom eller henne från att utnämnas till statlig tjänst. I vissa fall kan politisk erfarenhet till och med vara särskilt värdefull för ledningen av en offentlig organisation. Majoriteten i KU bedömer att granskningen inte ger underlag för någon annan bedömning än att regeringen har utövat utnämningsmakten i enlighet med grundlagens bestämmelser.

Anföranden och repliker

37, 93 minuter

Beredning

2005-09-15

Justering

2005-12-01

Datum

2005-12-01

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till anslag på drygt 11,8 miljarder kronor för utgiftsområdet Samhällsekonomi och finansförvaltning för 2006. Riksdagen sa nej till motionsförslag som tar upp frågor om statens administrativa kostnader, översyn av olika myndigheters uppdrag och beräkning av kostnader för mäns våld mot kvinnor och barn. Riksdagen hänvisar till de initiativ som regeringen tagit i dessa frågor. En motion om SCB:s uppdragsverksamhet och organisation avslås eftersom SCB redan har genomfört olika insatser för att komma till rätta med de oklarheter som motionärerna lyft fram.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

25, 73 minuter

Justering

2005-12-01

Datum

2005-12-01

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen tillstyrkte regeringens förslag om att ställa en väpnad styrka på högst 375 personer till förfogande under 24 månader för deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF). Säkerhetsstyrkan ska förstärka den svenska trupp som har funnits på plats i Afghanistan sedan 2002. Detta sker i samband med att Sverige från Storbritannien övertar ledningen av den multinationella enheten för säkerhet och återuppbyggnad i Mazar-e-Sharif. Angreppet mot en svensk patrull den 25 november 2005 då en soldat dödades och tre sårades allvarligt av en fjärrutlöst mina i staden Mazar-e-Sharif i norra Afghanistan visar att det svenska internationella engagemanget för fred och fattigdomsbekämpning i Afghanistan, som sker på FN:s uppdrag, rymmer påtagliga risker. Riksdagen beklagar djupt det skedda men menar att angrepp av detta slag inte får föranleda att Sverige vänder ryggen åt Afghanistans hårt prövade befolkning och drar tillbaka sin säkerhetsskapande insats från landet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Beredning

2005-11-22

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-06

Beslut

2005-12-07

Riksdagen sade nej till olika motionsförslag om vårdplanering som lämnats in under de allmänna motionstiderna 2004 och 2005. Riksdagen konstaterar att samordningen mellan landsting och kommun i många fall brister i samband med att personer skrivs ut från slutenvården och att vårdplanering inte genomförs på det sätt som var avsett genom de lagändringar som infördes från och med den 1 juli 2003 (se 2002/03:SoU12 ). Riksdagen avslår motionerna med hänvisning till att Socialstyrelsen inom kort avser att besluta nya föreskrifter om vårdplanering.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 1 minuter

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny översyn av frågan om folkbokföringen även i fortsättningen ska knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning ska väljas. Regeringen har i budgetpropositionen för 2006 talat om att den tänker följa hur frågan om församlingsindelningen och dess betydelse för folkbokföringen utvecklas. Riksdagen tycker att det är motiverat att gå ännu längre och begär därför en översyn. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av motionsförslag.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 30 minuter

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-14

Beslut

2005-12-15

Från den 1 januari 2007 ska samma skatteregler gälla för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Bara de ersättningar och förmåner från arbetsgivaren som anges i inkomstskattelagen för den utsändes och dennes familjs levnadskostnader ska vara undantagna från beskattning. För utrikesförvaltningens och Sidas utsända innebär ändringen att antalet skattefria ersättningar och förmåner reduceras medan möjligheterna att erbjuda skattefri ersättning för till exempel barnomsorg ökar. En ändring görs också i lagen om arbetslöshetsförsäkring som innebär att den så kallade överhoppningsbara tiden för ersättning från försäkringen inte längre ska vara begränsad till sju år för medföljare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 30 minuter

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-14

Beslut

2005-12-14

Sjuklönesystemets effekter för småföretagare behöver utvärderas. Det anser riksdagen och vill att utvärderingen göras under 2006. Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 dagarna som en person är sjuk. Det finns farhågor för att vissa småföretagare inte anställer personal för att de är oroliga för att utgifterna för eventuella sjukskrivningar ska bli för stora. Systemet med sjuklön kan också bidra till att människor som ofta är sjuka stängs ute från arbetsmarknaden. Därför vill riksdagen ha en utvärdering av effekterna av småföretagares sjuklöneansvar. Frågan om en utvärdering kom upp i samband med budgetbehandlingen av området ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp. Riksdagen godkände regeringens förslag inom utgiftsområdet.

Behandlade dokument

197

Förslagspunkter

86

Reservationer

93 

Beredning

2005-10-27

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Riksdagen godkänner regeringens budgetförslag på cirka 3,3 miljarder kronor i anslag 2006 för utgiftsområdet Regional utveckling. Riksdagen stöder regeringens strävan att inrikta den regionala utvecklingspolitiken mot en hållbar tillväxt i hela landet. Det är inte bara välfärden som är beroende av tillväxten utan även det omvända gäller, det vill säga att välfärden är en förutsättning för att alla ska kunna vara med och bidra till tillväxten, påpekar riksdagen. Riksrevisionen har redogjort för styrningen av de regionala stöden. En motion som lämnats in med anledning av redogörelsen avslås med hänvisning till pågående utvecklingsarbete. Riksdagen anser att Riksrevisionens granskning är värdefull men avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-15

Beslut

2005-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag inom utgiftsområdet Näringsliv. Regeringens förslag innebär bland annat följande. Budgetanslagen för 2006 ska uppgå till cirka 4,2 miljarder kronor för området näringsliv. Målen för näringspolitiken ska vara att främja en hållbar tillväxt och ökad sysselsättning genom fler företag och ökad konkurrenskraft. Regeringen ska få föra över ett belopp som motsvarar större delen av Patent- och registreringsverkets (PRV) balanserade överskott till Bolagsverket för att minska Bolagsverkets underskott. Regeringen ska också få ta till vissa åtgärder för att förbättra kapitalstrukturen i statligt ägda företag samt besluta om låneramar i Riksgäldskontoret för SJ AB, Jernhusen AB och AB Swedcarrier.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-15

Beslut

2005-12-15

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Beredning

2005-11-17

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2006-01-19

Beslut

2006-01-19

Tjänstepensionsinstituten som förvaltar tjänstepensionerna ska vara aktsamma med pensionstagarnas pengar. Riksdagen har i huvudsak sagt ja till regeringens förslag till nya regler för tjänstepensionsinstitut. Tjänstepensionen regleras genom avtal mellan arbetsgivare och arbetstagare och är för många ett viktigt komplement till den allmänna pensionen. Riksdagens beslut innebär att tjänstepensionspengarna ska placeras på ett sätt som de enskilda försäkringstagarna själva skulle göra om de hade nödvändig kunskap. Tjänstepensionsinstituten ska också tydligt informera försäkringstagarna om sin verksamhet och om överenskommelserna som ligger till grund för försäkringarna. Beslutet berör tjänstepensionskassor, livförsäkringsbolag och pensionsstiftelser. Riksdagen beslutade på finansutskottets förslag att pensionsstiftelserna inte ska omfattas av de nya reglerna i samma utsträckning som övriga tjänstepensionsinstitut eftersom det är arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som står för pensionsåtagandet. Det ska vara arbetsgivaren och inte pensionsstiftelsen som informerar försäkringstagaren om pensionsförmåner och överenskommelser som ligger till grund för försäkringen. Pensionsstiftelserna ska inte heller behöva ta samma hänsyn till arbetsgivarens pensionsåtaganden som övriga tjänstepensionsinstitut när de placerar tjänstepensionspengarna. Tillgångarna ska placeras på det sätt som bäst gagnar pensionstagarna. Finansinspektionen ansvarar för tillsynen över livförsäkringsbolagen och tjänstepensionskassorna och får nu också tillsyn över pensionsstiftelserna. Lagändringarna grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 januari 2006. Tjänstepensionskassorna får vissa övergångsregler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

7

Beredning

2005-09-14

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-07

Beslut

2005-12-08

Avgiften till EU uppgår till drygt 28 miljarder kronor 2006. Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

10, 20 minuter

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen har godkänt regeringens förslag på cirka 43,1 miljarder kronor i budgetanslag för utgiftsområdet Statsskuldsräntor 2006. Om det blir nödvändigt ska regeringen få överskrida anslaget Räntor på statsskulden och anslaget Riksgäldskontorets provisionskostnader, enligt riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Anslagen under utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommunerna kommer att uppgå till cirka 60,2 miljarder kronor 2006. Riksdagen har sagt ja till regeringens budgetförslag. Utgiftsområdet omfattar statens bidrag till kommuner och landsting samt bidrag och avgifter i det kommunala utjämningssystemet. Utjämningssystemet syftar till att skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan kommuner respektive landsting. I utgiftsområdet ingår också bidrag till särskilda insatser i vissa kommuner och landsting samt bidrag för utjämning av kostnader enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Riksdagen säger nej till motionsförslag om bland annat ekonomiska förutsättningar för kommunal verksamhet, det kommunala självstyret och konkurrensneutralitet. Regeringen har också lämnat den årliga redovisningen av verksamheterna och ekonomin i kommuner och landsting till riksdagen. Riksdagen framhåller att den årliga redovisningen är viktig och avslutar ärendet utan några ytterligare tillägg.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

25, 79 minuter

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-16

Beslut

2005-12-16

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2006. Riksdagen godkände också bostadsutskottets synpunkter om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen. Synpunkterna handlar om hur redovisningen bättre ska kunna anpassas till riksdagens behov när utskotten och kammaren arbetar med förslagen i budgetpropositionen.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

26

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

95, 275 minuter

Beredning

2005-11-08

Justering

2005-11-29

Datum

2005-11-29

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-08

Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till studiestöd för 2006. Anslagen till studiehjälp och studiemedel anpassas till det förväntade studerandeantalet. Bland annat ökar antalet platser i högskolan och i den kvalificerade yrkesutbildningen under 2006. Det nyligen beslutade tilläggsbidraget för studerande med barn, och beslutet om att åldersgränsen för att kunna få studiemedel höjs från 50 till 54 år, medför också att anslagsbeloppet för studiemedel ökas. Anslaget till rekryteringsbidrag för vuxenstuderande höjs. Anslaget för studiemedelsräntor och avskrivningar av studielån ökar bland annat för att den totala skulden förväntas öka. Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk och stödet till produktion av studielitteratur för högskolestuderande som är synskadade, rörelsehindrade eller dyslektiker behålls på dagens nivå.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 34 minuter

Justering

2005-11-24

Datum

2005-11-24

Debatt

2005-12-08

Beslut

2005-12-14