Folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar
Betänkande 2005/06:SkU13
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2005-12-06
- Debatt
- 2005-12-14
- Avgörande
- 2005-12-15
- Beslut fattades
- 2005-12-15
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Översyn av folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar (SkU13)
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att göra en ny översyn av frågan om folkbokföringen även i fortsättningen ska knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning ska väljas. Regeringen har i budgetpropositionen för 2006 talat om att den tänker följa hur frågan om församlingsindelningen och dess betydelse för folkbokföringen utvecklas. Riksdagen tycker att det är motiverat att gå ännu längre och begär därför en översyn. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande med anledning av motionsförslag.
- Utskottets förslag till beslut
- Delvis bifall på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 7 motioner.
Från ledamöterna
- Motion 2004/05:Sk231 av Håkan Larsson och Lars-Ivar Ericson (C) Socknen som administrativ och territoriell enhet
- Motion 2004/05:Sk257 av Lennart Hedquist m.fl. (M) Sockenbegreppet
- Motion 2004/05:Sk259 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C) Sockennamn i folkbokföringen och fastighetsbildning
- Motion 2004/05:Sk417 av Mikael Oscarsson (KD) Folkbokföring med sockenindelning
- Motion 2004/05:Sk421 av Martin Andreasson och Gunnar Nordmark (FP) Sekulariserad folkbokföring
- Motion 2005/06:Sk393 av Birgitta Carlsson och Eskil Erlandsson (C) Sockennamn i folkbokföringen och fastighetsbildning
- Motion 2005/06:Sk467 av Mikael Oscarsson (KD) Folkbokföring med sockenindelning
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 22 november 2005, justerades 29 november 2005 och får trycklov 6 december 2005.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2005-11-22
Översyn av folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar (SkU13)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att göra en ny översyn av frågan om folkbokföringen även i fortsättningen ska knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning ska väljas. Regeringen har i budgetpropositionen för 2006 talat om att den tänker följa hur frågan om församlingsindelningen och dess betydelse för folkbokföringen utvecklas. Utskottet tycker att det är motiverat att gå ännu längre och begär därför en översyn. Utskottet gjorde sitt ställningstagande med anledning av motionsförslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2005/06:SkU13
Webb-tv: Folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 132 Britta Rådström (S)
Fru talman! Riksdagen ska nu debattera och senare besluta om skatteutskottets betänkande SkU13,
Folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar
. Jag ska med detta korta inlägg introducera frågan.
I betänkandet behandlas ett antal motioner från de allmänna motionstiderna 2004 och 2005 om folkbokföringens anknytning till kyrkliga församlingar ska ersättas av en ordning som innebär att ett nytt sockenbegrepp införs.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionerna från ett antal myndigheter och institutioner. Låt mig nämna några: Skatteverket, Domstolsverket, Lantmäteriverket, Svenska kyrkan, Riksarkivet, Språk- och fornminnesinstitutet och Sveriges släktforskarförbund. Det är några av dem som har inlämnat yttranden i frågan.
Med anledning av motionerna föreslås ett tillkännagivande om en ny översyn av frågan om folkbokföringen även i fortsättningen ska knytas till de kyrkliga församlingarna eller om någon annan lösning ska väljas. I ärendet har en reservation lämnats.
Därmed, fru talman, avslutar jag så att debatten kan få börja.
Anf. 133 Lennart Hedquist (M)
Fru talman! År 2007 är det ett stort jubileum i Sverige. Det är Linnéjubileum. Det är ett jubileum med anledning av att det är 300 år sedan den kanske mest kände svenske vetenskapsmannen föddes. En och annan kan undra vad det har för anknytning till det här ärendet. Det ska jag strax återkomma till.
När Svenska kyrkan fick ändrade relationer till staten och folkbokföringen överfördes till Skatteverket fördes en diskussion om hur det skulle påverka folkbokföringen i sig. Det kom ett förslag om att man skulle slopa mellanledet mellan fastighet och kommun, det vill säga att man skulle vara folkbokförd på fastighet och kommun. Den territoriella indelning som man hade haft tidigare, nämligen församlingstillhörigheten i Svenska kyrkan, skulle försvinna. Det var, av naturliga skäl, en väldig opposition mot detta förslag. Det skulle ju innebära att det försvann en tillhörighet för människor om man ändrade folkbokföringen på det viset. Det skulle ha betydelse för släktforskning och hembygdsverksamhet och andra kulturella institutioner.
Resultatet blev att oaktat de ändrade relationerna mellan stat och kyrka skulle Svenska kyrkans territoriella indelning finnas med i folkbokföringen även i fortsättningen. Alla trodde att man skulle vara nöjd med detta.
Sedan har det hänt saker. Svenska kyrkan har inlett en kraftig rationalisering av sin verksamhet, om man vill kalla det så, i och med att man slår ihop församlingar. I vissa stift har man börjat med det i snabbare takt än i andra stift. I mitt eget stift, Uppsala ärkestift, går denna utveckling väldigt snabbt. Jag noterar att Mats Berglind senare kommer att föra Socialdemokraternas talan, och i hans kommun Enköping är utvecklingen också mycket snabb. Jag tror att alla som sitter här runtom kan påvisa hur det här sker på olika håll i landet.
Innebörden av detta är att det dyker upp helt nya församlingsnamn medan de gamla församlingsnamnen, som haft anknytning till den gamla sockenindelningen, försvinner.
Det är också bakgrunden till alla de motioner som är väckta om att man än en gång bör se över detta och se vilket mellanled som är lämpligt att ha. Man bör då ha ett mellanled som har en fixering så att det inte påverkas genom beslut av en organisation som regering och riksdag över huvud taget inte har någon kontroll över, nämligen Svenska kyrkan.
Förslagen har varit att man skulle använda i första hand den fixering av de gamla sockengränser som Lantmäteriverket har gjort, möjligen med vissa undantag. Det är också vad som föreslås i de motioner som vi nu behandlar.
Här har skatteutskottet, och det är vi väldigt tacksamma och glada för, tagit beslutet att förslagen i dessa motioner skulle bli föremål för remissbehandling. Det är ju inte så vanligt att utskotten på detta sätt skickar ut motionsförslag på remissbehandling. Vi fick dock ett sådant beslut, och vi fick också ett väldigt entydigt utslag av remissbehandlingen. Remissinstanserna såg klart för sig problematiken och instämde nästan allihop i motionärernas förslag. Men de insåg också att det behövdes en närmare utredning innan man genomförde denna översyn.
Inte minst de kulturvårdande institutionerna har väldigt mycket ställt sig bakom förslaget. Det är också betydelsefullt ur släktforsknings- och hembygdssynpunkt. Alla människor som vill söka sina rötter ser med oro på risken att de gamla sockennamnen skulle försvinna ur folks medvetande.
Där vill jag dock lägga till en sak som vi faktiskt inte har haft med så mycket i motionerna eller när vi bedömt förslaget i utskottet, och det är det som har anknytning till Linné. När Linné har gjort sin genomgång av den svenska floran och i viss mån faunan, och även när andra vetenskapsmän har beskrivit detta, har man alltid relaterat till var iakttagelserna är gjorda - i vilken socken. Även den delen är en svensk kulturskatt. Därför vore det väldigt olyckligt, enligt min uppfattning, om de gamla sockennamnen skulle gå förlorade i folks medvetande. För att säkerställa dem är det av grundläggande betydelse att när människor bor någonstans ska de också veta vilken socken, med den gamla sockengränsen, de tillhör. Därför är det naturligt, när nu Svenska kyrkan har börjat slå ihop de gamla socknarna och församlingarna på det sätt man gjort, att man har sockennamnet som mellanled.
Det är bra att vi i utskottet nu har enats om ett tillkännagivande till regeringen om en översyn och att det ska sökas en lösning på detta. Utredaren får då söka en lämplig lösning. Vi tror att den är väldigt näraliggande utifrån vad som har kommit fram i motionerna och i remissomgången.
Nu blev vi inte helt överens i utskottet om motiveringen till detta. Man kan nämligen läsa utskottets utlåtande som att det skulle kunna vara möjligt att återgå till det förslag som fanns med i utredningen 2000, nämligen att helt slopa det här mellanledet. Från alliansens sida har vi i motiveringen velat markera att detta absolut inte kan vara någon lösning. Det har avvisats en gång, och det finns ingen anledning att ta upp det igen. Argumenten emot detta är så uttalat starka att vi har velat markera det i vår motivering till beslutet.
Jag tror dock att den utredare som kommer att utses kommer att ta del av debatten här i kammaren och motionärernas motivering. Jag tror inte att vi behöver rösta i ärendet. Vi har redan framlagt vår motivering i utskottsprotokollet, och därför avstår jag, fru talman, från att yrka särskilt bifall till motiveringen. Den står för sig själv.
Dock knyter jag den förhoppningen till detta ärende att vi verkligen får en snabb utredning och att vi inför Linnés jubileumsår 2007 får en lösning som visar för dem som bevakar den svenska kulturen, om man säger så, att vi i Sverige är beredda att säkerställa de gamla sockennamnen i folkbokföringen.
Anf. 134 Anne-Marie Ekström (Fp)
Fru talman! Lennart Hedquist har sagt väldigt mycket som jag också står bakom.
För en del kan det vara så att man inte tycker att det är så viktigt hur folkbokföringen är indelad. Men precis som Lennart Hedquist sade ligger ju folkbokföringen till grund för så mycket. En viktig uppgift är just att möjliggöra framtida historieforskning, vad gäller såväl demografi och folkförflyttningar som släkt- och hembygdsforskning. Därför behövs det kontinuitet när det gäller vilket territoriellt område som ligger till grund för folkbokföringen. Det är också viktigt att bevara och vårda vårt kulturarv. Då är det olyckligt att Svenska kyrkans församlingar fortsätter att ligga till grund för folkbokföringen, dels därför att Svenska kyrkan numera är en från staten fristående organisation, dels därför att gamla församlingar - precis som Lennart Hedquist sade - slås ihop och försvinner i en rasande takt.
Fru talman! Precis som många av remissinstanserna varit inne på kan socken bli ett nytt begrepp som bygger på gamla församlingsgränser. I betänkandet föreslås att frågan utreds, och det håller vi med om i Folkpartiet. Men precis som Lennart Hedquist sade vore det olyckligt om den gamla utredningens förslag från år 2000 skulle läggas fram på nytt, nämligen att kommunen skulle ligga till grund för folkbokföringen. Därför står vi också bakom, när det gäller motivet till förslaget i betänkandet, att vi gärna vill att man ska vara mer tydlig på den punkten och att man därför bör ha någon form av socken som förslag till territoriellt område.
Anf. 135 Jörgen Johansson (C)
Fru talman! Skilsmässan mellan kyrkan och staten har vissa kvardröjande effekter. I och med att kyrkan minskar sina församlingar och folkbokföringen fortfarande följer kyrkans territoriella indelning sker en förändring av folkbokföringen som det kan ifrågasättas om den är bra.
Nedläggningen av församlingar har lett till att antalet församlingar sedan år 2000 har minskat med en tredjedel fram till efter årsskiftet. Förändringarna är alltså stora. Då kyrkans indelning i stort sett var i överensstämmelse med den gamla sockenindelningen har begreppet socken framförts som en lämplig indelning under kommunbegreppet. När man läser de remissvar som utskottet har fått med anledning av de motioner som inkommit i frågan kan man konstatera att alla är överens om att en indelning under begreppet kommun är nödvändig och att frågan bör utredas närmare.
Sveriges Släktforskarförbund och Sveriges Hembygdsförbund har genom kampanjen Rädda våra socknar kämpat hårt för att rädda den kulturella skatt som sockenbegreppet tveklöst utgör. Även de förordar en utredning i frågan. Jag tycker att vi kan konstatera att det här inte är en fråga om nostalgi utan tvärtom en fråga om att trygga kontinuiteten i forskningen inför framtiden.
Sockenbegreppet är viktigt för att man ska kunna använda befolkningsstatistik i långa och obrutna tidsserier, vilket är viktigt inte enbart för historisk forskning utan också för forskningen inom exempelvis medicin, ekonomi och samhällsvetenskap. Det är därför den här frågan har fler bottnar som är väl värda att begrunda.
Det svenska samhället vilar till stor del på den gamla sockenindelningen som skapades under tidig medeltid. Vi pratar alltså om 1100-1200-talen. De svenska ortsnamnen bygger på sockenområdena, och såväl den kyrkliga som den borgerliga kommunen har vuxit fram ur sockenområdena. Byggtraditioner, dialekter, sånger, seder och bruk utgår ofta från socknarna. Det är därför naturligt att museernas och arkivens samlingar har sockenområdena som registerområden. På samma sätt är det exempelvis när det gäller folklivsforskning, medicinsk forskning och naturhistorisk forskning.
Det här lyfts fram i en motion som mycket väl kan vara användbar i den fortsatta utredningen.
Att slopa sockenbegreppet som en geografisk enhet är därför ett långsiktigt hot mot hela vårt kulturarv, som jag ser det. Alltsedan den nya fastighetsbildningslagen började diskuteras i slutet av 60-talet har protester framförts mot utmönstringen av sockenbegreppet. Det är därför naturligt att en stor del av remissinstanserna för Utredningen om folkbokföring i församling motsatte sig att kommunerna skulle nyttjas som registerområden för folkbokföring.
Nu är det ju så att kyrkans församling fortsättningsvis skulle kunna vara den territoriella grunden för folkbokföringen. Därmed är vi då framme vid dagens problem.
Som jag ser det är sockenbegreppet en fast och bra grund för folkbokföringen i framtiden. Det är också en bra grund för fastighetsregistrering. Att använda sockenindelning i de här sammanhangen skulle dessutom vara en värdefull insats för att värna kontinuiteten och underlätta forskningen. De värden som står på spel är så stora att jag tycker att man kan konstatera att regeringens hantering av frågan i samband med budgetpropositionen var tämligen avslagen. Därför tycker jag att det är bra att utskottet har tagit det initiativ man har gjort.
Jag vill i likhet med Lennart instämma i den motivreservation som vi har presenterat i utskottet. Men jag förutsätter att den utredning som ska ske nu också analyserar de inlägg som har gjorts här i riksdagen och samtliga de motioner som har väckts i ärendet. Därför avstår även jag från att yrka bifall till den motivreservation som föreligger.
Anf. 136 Mats Berglind (S)
Fru talman! Lennart Hedquist har med all önskvärd noggrannhet gått igenom problematiken med folkbokföringen och kopplingen till kyrkan som numera är skild från staten. Vi är överens om att det behöver göras en översyn och en utvärdering av om det här systemet fungerar eller inte.
Det är lite synd att vi inte blev helt överens om den här utredningen och vad den i så fall ska utreda. Min uppfattning i alla sådana här sammanhang är att det är olyckligt att man, om man ändå lägger ned resurser på att göra en utredning, begränsar vad den ska göra så pass att man nästan vet vilket resultat den ska komma fram till.
Det kan faktiskt vara så att även om det har kommit fram ett förslag som inte har vunnit gehör, det vill säga att kommunerna och fastigheterna ska vara basen, kanske det finns andra idéer. Det kanske är just sockenbegreppet som återuppstår, vad vet jag? Men jag tycker att det är olyckligt att man inte låter den här utredningen med öppet sinne ta sig an den här problematiken och göra en ordentlig analys.
Jag tycker faktiskt, fru talman, att det är Skatteverket som är tydligast i den här frågan om att det måste göras en översiktlig och genomgripande analys där olika aspekter naturligtvis ska komma till tals. Inte minst viktigt är att det är förenligt med stora kostnader om man ska göra om det här. Det måste också beaktas i slutändan, innan vi tar ställning.
Men, fru talman, jag yrkar naturligtvis bifall till förslaget i betänkandet och ska med spänning följa utredningen och se vad man kommer fram till.
Anf. 137 Lennart Hedquist (M)
Fru talman! Vi har inte så olika åsikter här. Om det på något sätt skulle kunna kreeras en annorlunda lösning på det här problemet än den som finns i motionerna och i remissvaren är det självklart att en utredare kan belysa det.
Däremot är det väldigt tydligt vad som har framkommit hittills. Och jag tycker att det bör understrykas att det här är en kulturfråga. Det här är fråga om att bevara en kulturskatt. Därför går det inte bara att så att säga anlägga skatteverkssynpunkter på det här utan det har bäring på så mycket annat. Det har ju de här inläggen visat väldigt tydligt.
Jag hade tillfälle i anslutning till kulturutskottets diskussion att ventilera saken med Göran Persson från Socialdemokraterna. Han var väldigt tydlig med, precis som när det gäller de ortnamnsfrågor som också har varit uppe till behandling, att det här är oerhört väsentligt för oss inför framtiden. Låter vi sockennamnen försvinna, försvinner en väldigt stor del av svensk kulturskatt, och det måste den person som kommer att utreda det här vidare vara klar över. Det tror jag att Mats Berglind, som ju ser själv hur alla sockennamnen i Enköping håller på att försvinna på grund av Svenska kyrkans beslut, är fullt medveten om.
Anf. 138 Mats Berglind (S)
Fru talman! Att ta stöd av Göran Persson är inte det sämsta, Lennart Hedquist, inte heller i den här frågan.
Det som jag försökte säga var att om vi nu tycker att det här är viktigt, om utredningen kommer fram till att det är en bra idé eller om det finns andra idéer, så låt oss se. Jag ser med spänning och tillförsikt fram emot utredningens förslag.
Anf. 139 Lennart Hedquist (M)
Fru talman! Jag hoppas att när regeringen nu går till verket väldigt snabbt, vilket jag utgår från att den kan göra, man tillsätter en utredare som är lyhörd för just de kultursynpunkter som har kommit fram under den här remissomgången.
Anf. 140 Mats Berglind (S)
Fru talman! Det har alldeles nyss refererats hur viktigt statsministern å sin sida anser det här vara, så jag är övertygad om att den aspekten kommer att finnas med.
Anf. 141 Marie Engström (V)
Fru talman! De problem som vi har att hantera i en kommande utredning lyftes fram redan av remissinstanserna för den utredning om folkbokföringen som genomfördes 2000. Problemställningen är egentligen inte ny. Men den är ändå lika viktig, om inte viktigare nu när ett antal år dessutom har gått och vi inte har fått någon bra lösning på frågan.
Från Vänsterpartiets sida tycker vi också att det är viktigt att man när det gäller frågor om släktforskning tar fram kulturella och historiska aspekter. Vi kan väl säga att vi välkomnar den utredning som vi nu skriver om i betänkandet.
Vi tycker faktiskt också att vi har varit riktigt grundliga i den här frågan i skatteutskottet. Vi har ju skickat ut motioner på remiss. Vi har fått in många remissvar som vi har tagit till oss och diskuterat. Vi skriver också från majoritetens sida att vi egentligen instämmer i väldigt mycket av det som våra remissinstanser skriver och att vi till stora delar också delar den uppfattningen. Vi förutsätter att förslagen i motionerna och i remissyttrandena ska beaktas vid utredningen.
Därför tror jag inte att faran är så stor som jag tyckte Lennart Hedquist fick det att framstå i talarstolen att utredningen skulle utmynna i vad den utredning som satt år 2000 kom fram till. Jag tror inte att risken är så stor som Lennart Hedquist ville påtala.
Med detta, fru talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 142 Per Landgren (Kd)
Fru talman! När frågan om Sveriges gamla indelning i socknar först behandlades - och när den behandlas - i riksdagen hände det att en del drog på munnen och uppfattade frågan som otidsenlig och inte fullt så relevant. Men en sådan reaktion talar ett tydligt språk och är i sig oroande eftersom en sådan reaktion står i direkt proportion till någon form av bristande insikt om sockenbegreppets betydelse.
Jag tror inte att någon förnekar att det behövs en mindre indelningsgrund än vad kommun är och en större än fastighet. Om någon skulle förneka det finns det historiska perspektivet, som flera har tagit upp och som jag kan komplettera något. Lennart Hedquist tog upp exemplet med botaniken, där Sverige historiskt sett är ett föregångsland. Där var naturligtvis Linné men också företrädare till Linné, till exempel Rudbeck, och flera efterträdare. Hela tiden är lokaliteten - lokalen, platsen där en växt hittas, katalogiseras och så småningom tas med i floror - omnämnd och har stor betydelse. Det är inte bara fråga om var utan det är en beskrivning av hela topografin där växten i fråga finns.
Även förr i tiden när böcker och avhandlingar skrevs var det alltid härkomsten, var man kom ifrån, vilken socken man kom ifrån, som nämndes. Det var om man så läste vid utländska universitet och skrev en avhandling eller läste vid svenska universitet, i Dorpat, i Uppsala, i Lund, i Åbo eller i Greifswald. Där stod alltid angivet vilken socken man kom från.
Jag läste häromdagen i tidningen att den gode Kamprad kommer från Agunnaryd. Han visade något av sin identitet med sin socken när han satsade pengar på en lanthandel. Detta Agunnaryd dyker inte alltför sällan upp på gamla avhandlingar. Då står det på latin Agunnarydiensis. Då kom man därifrån. Det var ett exempel.
Socknen har betydelse även för namnforskningen. Vår gamle ärkebiskop - det finns många andra exempel - Laurentius Stigzelius hade det tjusiga namnet Stigzelius - det är naturligtvis flera som har det nu - för att han kom från Stigsjö socken i Ångermanland. Sockenbegreppet har betydelse, som Lennart Hedquist nämnde, vad gäller ortnamnsforskningen men också vad gäller personnamnsforskningen. Det rör och berör rutter, identitet och vårt kulturella arv. Jag vill bara skicka med detta till den utredningen. Jag är glad över att vi har nått den enigheten att utredningen också tar till sig detta. Det som är farligt och skadligt - jag pekar inte ut någon eller något parti - är den aningslösa historielösheten.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 15 december 2005.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Folkbokföringens koppling till kyrkliga församlingar
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anfört om en ny översyn.
Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2004/05:Sk231, 2004/05:Sk257, 2004/05:Sk259, 2004/05:Sk417, 2004/05:Sk421 yrkandena 1 och 2, 2005/06:Sk393 och 2005/06:Sk467.- Reservation 1 (m, c, fp, kd)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.