Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m. (prop. 2005/06:19)
Betänkande 2005/06:SkU6
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2005-12-06
- Avgörande
- 2005-12-14
- Debatt
- 2005-12-14
- Beslut fattades
- 2005-12-14
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering (SkU6)
Från den 1 januari 2007 ska samma skatteregler gälla för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Bara de ersättningar och förmåner från arbetsgivaren som anges i inkomstskattelagen för den utsändes och dennes familjs levnadskostnader ska vara undantagna från beskattning. För utrikesförvaltningens och Sidas utsända innebär ändringen att antalet skattefria ersättningar och förmåner reduceras medan möjligheterna att erbjuda skattefri ersättning för till exempel barnomsorg ökar. En ändring görs också i lagen om arbetslöshetsförsäkring som innebär att den så kallade överhoppningsbara tiden för ersättning från försäkringen inte längre ska vara begränsad till sju år för medföljare.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 22 november 2005, justerades 29 november 2005 och fick trycklov 5 december 2005.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2005-11-22
Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering (SkU6)
Från den 1 januari 2007 ska samma skatteregler gälla för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Bara de ersättningar och förmåner från arbetsgivaren som anges i inkomstskattelagen för den utsändes och dennes familjs levnadskostnader ska vara undantagna från beskattning. För utrikesförvaltningens och Sidas utsända innebär ändringen att antalet skattefria ersättningar och förmåner reduceras medan möjligheterna att erbjuda skattefri ersättning för till exempel barnomsorg ökar. En ändring görs också i lagen om arbetslöshetsförsäkring som innebär att den så kallade överhoppningsbara tiden för ersättning från försäkringen inte längre ska vara begränsad till sju år för medföljare. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2005/06:SkU6
Webb-tv: Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m. (prop. 2005/06:19)
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 72 Stefan Hagfeldt (M)
Herr talman! Jag ska fatta mig kort eftersom vi är fyra partier om en reservation. Jag börjar dock med att yrka bifall till reservationen som jag också kommer att begära rösträkning på så småningom.
Ärendet handlar om de speciella skatteregler som gäller för de statligt anställda som arbetar utomlands. En utlandsstationering innebär särskilda ekonomiska uppoffringar för den enskilde och dennes hushåll. Det gäller till exempel medföljande som ger upp en inkomst i Sverige för att kunna följa med. Vi anser att regeringen misstar sig när man anför att de speciella förhållanden som präglar utlandstjänsten för statligt anställda motiverar särskilda skatteregler och att liknande skäl inte kan åberopas för att låta andra grupper omfattas av skattereglerna.
Vi menar tvärtom att det finns utlandsstationerade svenskar som verkar under snarlika förhållanden som statsanställda och att regeringen därför bör utreda möjligheterna att utvidga de aktuella särbestämmelserna till att gälla för utsända från ideella biståndsorganisationer och trossamfund.
Herr talman! Jag nöjer mig med detta.
Anf. 73 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering kan synas vara ett ganska litet område. Man kan till och med ifrågasätta om detta är en fråga som behöver komma till riksdagen. För dem det berör är det dock en oerhört viktig fråga. Jag noterar att många tror att den lagändring vi ska besluta om nu ska träda i kraft omedelbart, men den träder i kraft först den 1 januari 2007. Det är alltså efter det att försöket med trängselskatt, som vi har beslutat om, har avbrutits, så det är ganska lång tid fram till dess.
För hundra år sedan hade vi en fråga som ledde till en unionssplittring. Det handlade om konsulatsfrågan mellan Sverige och Norge. Det leder min tanke till vikten av vad vi därefter har sett det senaste året, att en stark utlandsrepresentation är väldigt viktig för ett internationellt präglat land. Vi behöver dugliga medarbetare som företräder Sverige. Det finns väl inget tillfälle när man är så mycket svensk, eller om man tillhör något annat land, och känner sådan nationstillhörighet som när man är utomlands.
Sverige är ett litet land och måste vara noga med hur vi klarar ut vår internationella verksamhet och vad vi har råd med. Jag tycker att den modell som finns i Tyskland, där Sverige samverkar på ambassadörsnivå och beskickningsnivå med våra nordiska grannländer, är något som vi hundra år efter unionsupplösningen ska fundera vidare på. Sverige har 9 miljoner medborgare och de övriga nordiska länderna ungefär 14 ytterligare. Det är 23 miljoner människor sammanlagt. Det innebär att våra medarbetare på konsulaten och beskickningarna i utlandet är en liten men väldigt viktig grupp för oss svenskar och de andra nordiska medborgarna, för hela Norden i hela världen.
I det här ärendet, herr talman, föreligger egentligen ingen grundläggande skillnad mellan oppositionen och de tre samverkande regeringspartierna. Likväl är det på det sättet att den här frågan är en fråga som inte är slutligt löst. Utrikesutskottet har skrivit väldigt klokt i sitt yttrande att Sverige är betjänt av och att de som är stationerade utomlands är oerhört betjänta av att ha långsiktiga spelregler. Man ska veta vad det är som gäller.
Det finns ett rättvisemoment, ett nästan fiskalt moment i den här propositionen. Det beror på att alla ska beskattas lika. Det är själva huvudtanken. Det ligger någonting sunt i detta.
Det finns också goda delar i denna proposition. Det vill jag inte alls bestrida, inte minst när det gäller pensionsfrågorna. Det är väldigt viktigt att vi alla både bidrar till att täcka kostnaderna för vår pensionering och att vi, eftersom detta är en rättighet, kan få del av detta senare. Det är klart att nuvarande förhållanden, som vi från Folkpartiets sida har diskuterat noga med Bengt-Göran Härström och Elisabeth Molcke, företrädare för de UD-anställdas förening, inger bekymmer just för pensionssidan när man ser att regeringen har skrivit, och utskottsmajoriteten har vidarebefordrat uppgifterna, att de utsändas nettoinkomster till två tredjedelar kan bestå av utlandstillägg och kostnadsersättningar. Det är någonting som jag tycker att det är väldigt viktigt att vi tar fasta på, och på den punkten tycker jag att denna proposition innebär en förbättring.
När det sedan gäller frågan om denna proposition innebär en kostnadsneutralitet för staten vill jag säga att jag starkt betvivlar detta. Men jag har ingen annan grund för detta än ett starkt betvivlande samt att Saco SR i sitt yttrande över propositionen trodde att det nya system som föreslås skulle innebära icke obetydliga kostnadsfördelar. Man talar om upp till 70 miljoner kronor. Det skulle i så fall komma att belasta just UD:s anslag. Regeringen och utskottsmajoriteten säger att det är kostnadsneutralt. Det är möjligt att 70 miljoner är kostnadsneutralt, men det är lite svårt att se det.
Men detta är inte huvudsaken i den här frågan utan huvudsaken är en annan, nämligen att man kan hysa farhågor att det nya avtal som måste ingås mellan svenska staten och de utlandsanställdas förening som en följd av propositionen på UD och Sida kan komma att leda till bekymmer för rekryteringen av utlandsanställda. Det är en aspekt som över huvud taget inte finns med i propositionen eftersom det är en skatteproposition. Det är något som har lyfts fram på ett förtjänstfullt sätt av Jusek, nämligen att det här är ett bekymmer. Det är inget bekymmer för riksdagens skatteutskott eftersom utskottet beslutar bara i skattefrågan, men det är ett bekymmer för Sverige och svenska medborgare i utlandet om det inte finns en god utlandsrepresentation som kan verka vid både normala förhållanden och inte minst katastrofala förhållanden.
Från oppositionen har vi sagt att vi tror att det är ett misstag när regeringen och även utskottsmajoriteten anser att det finns speciella förhållanden som präglar utlandstjänsten för statligt anställda och att det skulle motivera särskilda skatteregler. Jag tror att det i och för sig kan vara sant att det behövs speciella skatteregler, men det är svårt att tro att detta skulle avgränsas till statligt anställda. De regler som nu anförs här som gäller pensionering, uppskjutande av arbetslöshet och så vidare gäller naturligtvis för alla som är anställda i svenska företag i utlandet. Det är därför vi i oppositionen föreslår att regeringen borde närmare överväga denna fråga. Det är ett rimligt krav att vi i riksdagen inte bara ser till de statligt anställda utan att vi har att hantera alla svenska medborgare.
Anf. 74 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Som vi hörde Gunnar Andrén säga finns det viktiga poster vid svenska beskickningar utomlands för svenskar att fylla. Propositionen
Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m.
syftar till att vidta vissa förändringar av villkoren för de personer som finns i statlig utlandstjänst. Propositionen innehåller förslag om bland annat minskningar av antalet skattefria ersättningar och förmåner samtidigt som möjligheter till skattefria ersättningar för exempelvis barnomsorg utökas. Förslag om regler för vilka ersättningar som ska undantas från beskattning finns också i propositionen.
Propositionen har rönt kritik från anställda och deras fackliga företrädare främst vad gäller villkor och förutsättningar för medföljande. Man har anfört att det finns risk för att uppdraget som utlandsstationerad kommer att minska i attraktivitet på grund av försämrade villkor, exempelvis pensionsgrundande inkomst för medföljande.
Utrikesutskottet har i sitt yttrande påtalat vikten av statens ansvar som arbetsgivare, nämligen att ge den anställde och hans eller hennes familj goda förutsättningar, inte minst med tanke på konkurrensen från andra arbetsgivare som erbjuder arbete utomlands. Dessutom har man påtalat att förutsättningarna skiljer sig mycket åt beroende på vilken världsdel som stationeringen avser.
Skatteutskottet har i sitt ställningstagande också hänvisat till utrikesutskottets yttrande.
Det är viktigt att man beaktar det som framförs från de anställda om att utlandsstationeringen medför särskilda ekonomiska uppoffringar. Detta gäller speciellt medföljande som ofta lämnar en egen inkomstkälla och får osäkra möjligheter att erhålla inkomstbringande arbete på den nya orten.
Herr talman! Nu är utlandsstationering inte något som är särpräglat enbart för statligt anställda, utan det gäller i motsvarande grad även personer som arbetar inom ideella biståndsorganisationer och trossamfund. Principen om likvärdighet i beskattning bör därför appliceras också på personer inom dessa organisationer. De gör stora insatser för både svenskar och invånare på den ort de är verksamma på. Det finns därför inget grundat motiv till varför inte dessa bör omfattas av motsvarande skatteregler.
I Kristdemokraternas motion med anledning av propositionen yrkar vi på att regeringen snarast bör återkomma till riksdagen med förslag där även anställda inom exempelvis ideella organisationer och trossamfund omfattas av motsvarande skatteregler. För den som undrar kan man konstatera vilka stora insatser som gjordes i Thailand av Svenska kyrkan i utlandet när de statliga myndigheterna fallerade.
Glädjande för oss är att våra kolleger i alliansen har valt att stödja motionen och att detta har resulterat i en gemensam reservation.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag yrka bifall till reservationen.
Anf. 75 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Jag vill inleda med att säga att Centerpartiet har valt att ställa sig bakom regeringens förslag att likställa beskattningen av statligt anställda under utlandsstationering. Vi har dock funderat över alternativen och noga tagit del av de kritiska synpunkterna från personal och fackliga organisationer. Jag ska återkomma till det.
Centerpartiet står också bakom den gemensamma borgerliga reservationen om att regeringen bör utreda möjligheterna att utvidga särbestämmelserna för statligt anställda i utlandet till att även omfatta utsända från ideella organisationer och trossamfund. Jag yrkar bifall till den reservationen. Argumenten har Lars Gustafsson, Gunnar Andrén och Stefan Hagfeldt redovisat på ett bra sätt här.
I dagens Sverige är som bekant den svenska modellen ett begrepp av ibland närmast övernaturlig karaktär. Det kan innefatta både det ena och det andra. Socialdemokratin har det ofta som ett mantra som står för allting gott. I utlandet har man det på ett annat sätt som är sämre.
Visst är våra modeller ofta rätt bra. Den svenska modellen är att arbetsmarknadens parter själv ska träffa kollektivavtal och besluta om minimilöner. Staten ska inte lägga sig i.
I betänkandet finns med system för anställningsvillkoren vid utlandsstationering för dels arbetstagare vid utrikesförvaltningen, dels statligt anställda i allmänhet. I betydande grad har de berörda arbetsmarknadsparterna träffat avtal om villkoren som ska gälla vid utlandsstationering. Allt borde alltså vara gott och väl. Men icke. Regeringen anser att dagens avtalade bestämmelser om bland annat skattefrihet är svårtolkade och otydliga och lämnar ett stort och opreciserat utrymme till arbetsmarknadsparterna där dessa i praktiken kan bestämma vilka ersättningar och förmåner som ska betalas ut och som inte ska tas upp till beskattning. Det är ord och inga visor. Tänk er samma ord tillämpade till exempel på kollektivavtal mellan arbetsgivare och LO och på förslag som inskränker dessa avtal. Det är inte så sannolikt med sådana förslag, skulle jag tro.
Men några tusen anställda och medföljande i utrikesförvaltningen får nu delvis försämrade villkor på grund av de förslag som läggs fram. Utrikesförvaltningens personalförening och Statsanställdas förbund inom utrikesförvaltningen protesterar och anser det nuvarande systemet vara förutsägbart och välkänt, medan det nya anses administrativt krångligt och onödigt dyrt. Man förespråkar i stället förändringar inom nuvarande system. Saco-s talar om dramatiska försämringar för majoriteten av de anställda. Man nämner att i dag skattefria ersättningar på ca 30 miljoner faller bort.
Självklart har vi i Centerpartiet funderat över det framförda. Vi har ändå till slut landat i att stödja regeringens förslag. Det är en lång väg att gå att säga stopp och belägg och utreda ett varv till. Det finns också fördelar med nyordningen, som av regeringen bland annat beskrivs så här i propositionen: "Det finns nu anledning att göra ett lönestrategiskt vägval när det gäller utlandsvillkoren. Detta vägval kan formuleras som att utlandsvillkoren bör förändras i riktning från obeskattade utlandstillägg till beskattad lön."
Gunnar Andrén var också inne på detta. Dessutom blir regelverken lika för alla statligt anställda som är utlandsstationerade, och det blir tydligt vilka ersättningar som är skattefria och vilka beloppsramar som gäller. Vi har landat i den svenska modellen i all ära, men här är det bra att staten gör riktningsändringen.
Anf. 76 Susanne Eberstein (S)
Herr talman! Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag om beskattning av statligt anställda under utlandsstationering, och ändring görs i inkomstskattelagen som innebär att samma beskattningsregler införs för alla som stationeras utomlands av en statlig myndighet. Bara de med ersättningar och förmåner från arbetsgivaren som anges i lagen för den utsändes och dennes familjs levnadskostnader ska vara undantagna från beskattning.
Det innebär helt enkelt att antalet skattefria ersättningar och förmåner reduceras medan möjligheterna för till exempel erbjudande om skattefri ersättning för barnomsorg ökar.
Omläggningen från obeskattade utlandstillägg till beskattad lön bringar också systemet i bättre samklang med vad som i allmänhet gäller på skatteområdet när det gäller ersättningar från arbetsgivaren.
Med hänsyn härtill yrkar jag bifall till förslaget i det här betänkandet och avslag på reservationen.
Anf. 77 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Susanne Eberstein var så snabb i avslutningen att jag inte hann resa mig. Det kan ju vara ett sätt att förkorta debatten.
Jag har bara en fråga. Jag tror att vi är allmänt överens om att om man väljer att placera sig utomlands så är det inte enbart av sådana skäl att man tycker att det är roligt att komma utomlands och tjäna pengar, utan jag tror att det kan finnas också andra skäl till varför man gör en insats utomlands. Jag tror att det gäller både statligt anställda och andra. Flera av dessa blir ju i så fall representanter för oss i Sverige på den ort där man är stationerad. Finns det då ingen rimlighet i att man skulle kunna tänka sig att man ska ha likvärdiga förutsättningar om man arbetar exempelvis ideellt eller representerar Sverige på detta vis - inte bara inom just statlig verksamhet?
Anf. 78 Susanne Eberstein (S)
Herr talman! Ja, det är klart att man kan diskutera det och vilka grupper som i så fall skulle ingå. Är det ideella organisationer som Lars Gustafsson tycker om eller är det sådana som jag tycker om, eller ska alla, så fort de kallar sig ideella räknas in i detta? Det här är naturligtvis en ganska stor fråga.
Sedan är det också så, om jag har läst remissvaret från Svenska kyrkan rätt, att många av dem som arbetar utomlands för ideella organisationer arbetar ganska lång tid. Därmed skattar de i det land där de bor och är alltså inte beskattade från Sverige på det sättet.
Anf. 79 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Jag åsyftar givetvis inte dem som redan är reglerade, utan jag åsyftar dem som arbetar på visstidsbasis. Jag känner flera sådana personer.
Nu var det inte fråga om vilka organisationer man tycker om. Man får ju sätta ut kriterier för det, som vi brukar göra med alla skatteregler. Man sätter ut kriterier för vad som ska gälla för att skatteregler ska omfatta någon.
Det var bara en enkel fråga: Vore det inte rimligt, när vi ser vilken vikt de har, att vi inte bara från statligt håll kan placera folk utan att man under vissa förutsättningar äger rätt att få vissa reduktioner för att man gör den här insatsen - inte minst för de medföljande.
Anf. 80 Susanne Eberstein (S)
Herr talman! Med tanke på vad Staffan Danielsson tidigare sade, nämligen att det här var en väldig försämring för personalen, kan man också fundera över om de ideella organisationerna vill ingå i det här systemet. Det finns många frågor som i så fall skulle behöva besvaras, och det har regeringen inte tyckt att man ska göra i det här sammanhanget. Därför är det i dag de statligt anställda som det är fråga om.
Anf. 81 Marie Engström (V)
Herr talman! Sist vi debatterade frågan om beskattning av lön och ersättningar till statligt anställda under utlandsstationeringar var år 2001. Vänsterpartiet var då kritiska till att reglerna inte var nog tydliga och att det var en brist att det i alltför stor utsträckning fanns möjlighet till skattefria ersättningar. Precis som det står i dagens betänkande påpekade vi då att det kunde få negativa konsekvenser för framtida pensioner.
Med detta menar jag att vi välkomnar det betänkande som finns på riksdagens bord i dag, där man nu föreslår enhetliga regler och ett mer tydligt regelverk för vad som ska beskattas.
Nu styr vi om från obeskattade utlandstillägg till beskattad lön, och det tycker vi är helt riktigt. Det görs bland annat genom att vi får en tydligare reglering av de skattefria ersättningarna till samtliga utlandsstationerade personer vid de statliga myndigheterna.
Med det korta anförandet vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 82 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag tror att vi alla blev tagna av den mycket kortfattade motivering som utskottets ordförande levererade. Jag hann inte riktigt med.
Jag vill ändå ställa några frågor till utskottets ordförande, för jag tycker att det är synd att det inte i riksdagsprotokollet kommer att ingå vad som motiverar det här, varför detta bara ska omfatta statligt anställda.
Utskottet skriver: "I materiellt hänseende är det som utrikesutskottet anfört möjligt att helt överblicka förslagets effekter för de utlandsstationerade först sedan ett nytt avtal träffats mellan de berörda arbetsmarknadsparterna." Men sedan kommer den väsentligaste frågan. Är det så att de förhållanden som präglar utlandstjänsten enligt regeringen, Socialdemokraterna och majoriteten här är särpräglade för statens representanter? Det är det som reservationen omfattar. Jag noterade att utskottets ordförande inte med ett ord berörde den här frågan i sitt huvudanförande. Det står också att "det inte finns anledning att utsträcka tillämpningen till andra grupper".
Den här formen av särredovisning av just statligt anställda är ju vad det handlar om. Vi motsätter oss inte att man ska ha detta när det gäller statligt anställda, men varför ska just statligt anställda särbehandlas? Det gäller ju en så viktig fråga som pensionen, och Socialdemokraterna brukar ju vara väldigt noga med att samma villkor ska gälla alla grupper. Nu inför man en lagstiftning som
inte
gäller likadant för alla grupper.
Anf. 83 Susanne Eberstein (S)
Herr talman! Jag sade ju att det var just särpräglade regler. Om man representerar svenska staten och svenska folket så intar man ju faktiskt en särställning. Jag kan också säga att man kan göra utredningar om även detta - självklart - men man har i det här fallet från vår sida valt att det här gäller de statligt anställda, människor som representerar den svenska staten och det svenska folket. Det gör att de är i den här speciella situationen.
Sedan är det väl dessutom så att om nu de här reglerna, som vi har fått höra från de fackligt anställda är så, vad jag förstår enligt vissa, dåliga, så verkar det ju konstigt om flera skulle vilja omfattas av dem.
I det här fallet har vi valt att ta de statligt anställda, som på andra områden också naturligtvis har regler som är inskrivna på det här sättet.
Anf. 84 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Jag tackar utskottets ordförande för den här utförliga motiveringen för avslaget på den motion som Kristdemokraterna har väckt och som vi har ställt oss bakom.
När det gäller den första frågan ska vi inte blanda äpplen och päron. När utskottets ordförande säger att det skulle innebära en försämring så innebär ju detta bara en jämförelse med nuvarande förhållanden. Vad vi frågade efter var varför samma villkor inte ska gälla alla svenskar i utlandstjänst. Det är ju inte den jämförelsen som jag riktar mig emot över huvud taget. Detta är ett sidospår.
Vi menar tvärtom, som vi skriver i reservationen, att det finns snarlika förhållanden för statsanställda och andra. Jag noterar att utskottets ordförande vill särbehandla just den här gruppen och att ni har valt detta. Men vad ska vi andra säga till alla andra svenska medborgare som arbetar för svenska intressen i utlandet? Ska vi säga att det bara är statligt anställda som Socialdemokraterna och deras stödpartier vill ska ha de här villkoren?
Varför ska just denna grupp särbehandlas? Varför motsätter ni er att man ens utreder detta? Det tycker jag är en intressant fråga som de långt fler svenskar som jobbar för Sverige och svenska intressen i utlandet har anledning att ställa. Varför vill det nuvarande regeringspartiet plus stödpartierna inte ens utreda frågan att det ska vara samma villkor för alla svenskar i utlandet?
Anf. 85 Susanne Eberstein (S)
Herr talman! Det är klart att vi måste göra en selektion av vilka utredningar som ska tillsättas. Vi tycker att den grupp av personer som är anställda av svenska staten och som arbetar för svenska intressen intar en särställning genom att de dessutom är betalda av svenska folket, till skillnad från andra grupper som arbetar utomlands. Därför tycker vi att det som vi tar i dag är just detta.
Sedan är det faktiskt så som jag sade tidigare. Och om man läser remissvaret från till exempel Svenska kyrkan när det gäller dessa ärenden ser man att de människor som arbetar på det sätt som Gunnar Andrén säger ofta lyder under de skatteregler som finns i det land där de arbetar eftersom de ofta har längre anställningar än man har vid ambassaderna runtom i världen. Där gäller ofta en treårsregel.
Anf. 86 Gunnar Andrén (Fp)
Herr talman! Nu har vi fått ett nytt argument, nämligen att det är själva utredningskapaciteten som sätter en gräns för detta. Det är inte själva tanken som sådan att man inte kunde utreda, utan man måste välja vilka man utreder och så vidare. Det var ett nytt argument. Jag tackar för det. Jag förstår det. Och jag ska föra vidare till de svenskar som jobbar för svenska företag, Svenska kyrkan och andra i utlandet att det är det som är den ena motiveringen.
Men den andra motiveringen som kom nu, är en helt annan. Att statligt anställda avlönas av svenska intressen är alldeles riktigt. Men skatteutskottets ordförande ska veta att det finns många svenskar i utlandet som bidrar med skattemedel till att avlöna just dessa människor. Det är nämligen inte alla svenskar som lyder under lokala regler, utan det är många svenskar som gör stora insatser i utlandet och som skattar i Sverige.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 14 december 2005.Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens i bilaga 2 i detta betänkande återgivna förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:19 och avslår motion 2005/06:Sk1.- Reservation 1 (m, c, fp, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m, c, fp, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 127 0 0 17 m 0 43 1 11 fp 0 40 0 8 kd 0 26 0 7 v 23 0 0 5 c 0 19 0 3 mp 11 0 0 6 - 2 0 0 0 Totalt 163 128 1 57
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.