Sök

Det blir svårare för försäkringsbolagen att vägra någon att teckna sjukförsäkring. Det är en av nyheterna i regeringens förslag till ny försäkringsavtalslag som riksdagen har antagit. Den nya lagen stärker försäkringstagarnas skydd vid alla typer av försäkringar. Det gäller konsumentförsäkringar, företags- och personförsäkringar samt olika kollektiva försäkringar. Försäkringsbolag ska bara få neka någon att teckna en personförsäkring, som till exempel en sjukförsäkring, om det finns särskilda skäl. Nekar bolaget ska beslutet kunna prövas i domstol. Lagändringarna innebär också att gruppförsäkringar och kollektivavtalsgrundade försäkringar regleras i lag och att försäkringsbolagen får ett utökat informationsansvar. Försäkringsavtalslagen börjar gälla den 1 januari 2006.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 113 minuter

Beredning

2004-11-25

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-16

Beslut

2005-02-16

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om offentlighet och sekretess samt data och integritet. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Beredning

2005-01-25

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-11

Riksdagen uppmanar regeringen att komma med förslag om hårdare tag mot långsamma myndigheter. Medborgarna ska ha möjlighet att gå till domstol för att pröva om handläggningen av ett myndighetsärende har tagit onödigt lång tid. Regeringen ska också undersöka möjligheterna att ta ut en straffavgift av myndigheter som inte rättar till egna misstag inom en viss tid. Det kan till exempel gälla misstag som lett till att en medborgare felaktigt hamnat i kronofogdens register. Det var en reservation från fem partier i konstitutionsutskottet (m, fp, kd, c och mp) som fick stöd när riksdagen röstade i kammaren. Riksdagen sa nej till andra motionsförslag om den statliga förvaltningen från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

39

Förslagspunkter

24

Reservationer

15 

Beredning

2005-01-18

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om rikets styrelse. Motionerna handlar om förslag som riksdagen redan tidigare har sagt nej till. Utskottet har därför behandlat motionerna i förenklad ordning.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-03-09

Beslut

2005-03-09

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2003 och 2004 om offentlighet och sekretess samt data och integritet. Motionerna handlar om olika register, om samkörning av register, om data- och teleövervakning samt om uppgiftslämnande mellan myndigheter i kontrollsyfte. Vidare tas upp frågor om anmälan om könsstympning och utlämnande av uppgifter om hyresgäster i kommunala bostadsföretag.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

8

Reservationer

1 

Beredning

2005-01-25

Justering

2005-02-01

Datum

2005-02-01

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Epizootilagen och ordningslagen ändras den 1 april 2005 för att Sverige ska uppfylla kraven i ett EG-direktiv om bekämpning av mul- och klövsjukan. Ändringarna innebär att veterinärer och ansvariga för laboratorier blir skyldiga att anmäla även misstänkta sjukdomsfall. Regeringen eller den myndighet som regeringen utser får större möjlighet att meddela föreskrifter eller beslut i enskilda fall. Myndigheten får också möjlighet att inrätta så kallade tillfälliga bekämpningszoner. Regeringen och myndigheten får desutom större möjligheter att meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta om bergänsningar eller villkor när det gäller transport eller hantering av bland annat djur och varor. Det blir möjligt att förbjuda allmänna sammankomster och offentliga tillställningar om det är nödvändigt för att förebygga eller bekämpa sjukdomarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om barn och föräldrar. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om vårdnad, umgänge, underhåll, förfarandet i vårdnads- och umgängesmål, förmyndare och god man, skuldsatta barn, faderskap, adoption och assisterad befruktning.

Behandlade dokument

53

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Beredning

2004-12-02

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

Riksdagen gjorde tre uttalanden om konsumentfrågor. Det första handlar om Konsumentverket. Konsumentverkets myndighetsutövning bör separeras från de opinionsbildande uppgifterna. Verksamheten bör begränsas till de rent produktkontrollerande uppgifterna samt till att kontrollera att den konsumenträttsliga lagstiftningen följs. Det andra uttalandet handlar om att stärka konsumenternas ställning inom den offentligt finansierade sektorn. Konsumentmakten är i dag svagare på detta område. Regeringen bör därför göra en översyn av lagstiftningen för att så långt som möjligt ge den en enhetlig och konkurrensneutral tillämpning på de olika sektorerna i ekonomin. Det tredje uttalandet handlar om resegarantisystemet. Det nuvarande systemet binder mycket kapital men utnyttjas lite. Det är också betungande för mindre företag som betalar mångdubbelt mer än stora researrangörer, vilket snedvrider konkurrensen. Regeringen bör därför utreda en alternativ modell för resegaranti för att bättre tillgodose de små reseföretagens intressen och konsumenternas behov av skydd. Riksdagen sade också nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om konsumentfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

32

Reservationer

23 

Beredning

2004-11-18

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-09

Beslut

2005-02-10

SIS, Schengens informationssystem, är ett efterlysningsregister som är gemensamt för alla Schengenländer. Genom SIS kan polisen efterlysa till exempel brottslingar och försvunna personer inom hela Schengenområdet. Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att ytterligare kategorier av egendom ska kunna registreras i SIS. De kategorier som ska läggas till är uppgifter om stulna fartyg, flygplan, containrar och kreditkort. Ytterligare en kategori ska läggas till som handlar om vilket brott en person är misstänkt för. Dessutom sade riksdagen ja till att Europol och de nationella medlemmarna i Eurojust ska få tillgång till SIS.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-02

Beslut

2005-02-02

Riksdagen har sagt ja till ett regeringsförslag som innebär bland annat att användningen av intensivövervakning med elektronisk kontroll, så kallad fotboja, ska utökas på försök. Försöksverksamheten ska omfatta personer som har dömts till korta fängelsestraff på upp till sex månader och intagna som har kort tid kvar på fängelsestraff som är på minst 18 månader. Lagändringarna träder i kraft den 1 april 2005.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-02

Beslut

2005-02-02

I en skrivelse till riksdagen presenterar regeringen en ny handlingsplan mot den ekonomiska brottsligheten. Handlingsplanen handlar om skärpt lagstiftning, bättre kontroll och tillsyn, ett större internationellt samarbete och att utveckla det centrala och lokala brottsförebyggande arbetet. Regeringen överväger att föreslå ett system för schablonbeskattning av småföretag, skärpta regler för bokföringsbrott och hårdare tag mot korruption. Dessutom avser regeringen att presentera modernare regler mot insiderbrott och annat marknadsmissbruk. Riksdagen ställde sig bakom regeringens skrivelse.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-02

Beslut

2005-02-02

Riksdagen har godkänt ett regeringsförslag om ändringar i ordningslagen. Ändringarna börjar gälla den 1 april 2005 och innebär följande. Länsstyrelsen ska i vissa fall ta över från polisen prövningar av ansökningar om tävling eller uppvisning av andra fordon än motorfordon på vägar. Ordningslagens säkerhetsbestämmelser ska i fortsättningen omfatta anordningar för bungyjump, vattenrutchkanor eller liknande anordningar. Det blir förbjudet att beträda utsidan på spårvagnar och tunnelbanevagnar. Ett krav på prövningstillstånd vid överklagande av beslut av länsrätt införs.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2005-01-25

Datum

2005-01-25

Debatt

2005-02-02

Beslut

2005-02-02

PKU-registret får användas för att identifiera offren för naturkatastrofen i Asien. Riksdagsbeslutet är en ändring av biobankslagen. Det innebär att vid olyckor eller andra händelser där ett stort antal människor avlidit får vävnadsprover ur PKU-registret användas för identifiering. Lagändringen kommer att vara tidsbegränsad och gälla till sista juni 2006. PKU-registret är en samling av blodprover från nyfödda. I registret finns personer födda från mitten av 1970-talet och framåt. Riksdagen anser att alla tillgängliga resurser och möjligheter måste användas för att underlätta identifieringen av katastrofens offer.

Förslagspunkter

1

Justering

2005-01-07

Datum

2005-01-07

Debatt

2005-01-08

Beslut

2005-01-08

Riksdagen har fattat beslut om konstitutionsutskottets granskning av regeringen. KU hade behandlat 43 anmälningar från riksdagsledamöterna. Statsminister Göran Persson och utrikesminister Laila Freivalds har anmälts till KU med anledning av kungens statsbesök i Brunei. Riksdagen poängterar vikten av att kungen vid statsbesök är korrekt informerad om de utrikespolitiska aspekterna av besöket. Riksdagen menar att politiska uttalanden ska göras av personer som kan avkrävas politiskt ansvar. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i KU anser att tillsättningen av ledamöter i styrelser för högskolor och universitet gjorts på sakliga grunder. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet hade reserverat sig. Riksdagen röstade för de borgerliga och Miljöpartiets reservation i frågan om tillsättningen av ledamöter i styrelser för högskolor och universitet. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i KU har inga invändningar mot hur regeringen hanterade nomineringen av Sveriges kandidat till EU-kommissionär 2004. Riksdagen stödde de borgerliga och Miljöpartiets uppfattning som innebär kritik mot regeringens hantering. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet anser att regeringen fullgjort sina skyldigheter att samråda med EU-nämnden om sin hantering av vapenembargot mot Kina. Moderaterna, Folkpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet ville rikta kritik mot regeringen i den här frågan och fick stöd för detta av riksdagens kammare. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet i KU anser att regeringens styrning av Vattenfall inte utgör grund för någon kritik. De borgerliga partierna och Miljöpartiet hade reserverat sig i utskottet. Reservationen fick stöd av riksdagen.

Förslagspunkter

15

Reservationer

14 

Beredning

2004-11-18

Justering

2005-05-19

Datum

2005-01-01

Debatt

2005-06-01

Beslut

2005-06-03

Datum

2005-01-01

Riksdagen godkänner regeringens förslag om inriktningen av det framtida försvaret. Det svenska försvaret ska ha en grundläggande försvarsförmåga, det ska kunna hävda Sveriges territoriella integritet och bidra till internationell fred och säkerhet. Behovet av satsningar på yttre säkerhet har minskat eftersom hotbilden förändrats. Därför kan anslagen till försvaret skäras ned. Den ekonomiska ramen bör i förhållande till år 2004 minska med 0,6 miljarder kronor 2005, 1,5 miljarder 2006 och 3 miljarder 2007. Det ska finnas insatsförband som kan sättas in i hela landet både i kriser och i krig. Förmågan till internationella insatser behöver bli bättre i både omfattning och kvalitet. Försvaret ska kunna leda och genomföra två internationella insatser med förband i bataljonsstorlek. Dessutom ska försvaret kunna delta med mindre förband i ytterligare tre insatser. Totalförsvarsplikten ska vara kvar. Den ska så långt det är möjligt grunda sig på frivillighet. Förbandsutbildningen reformeras. I korthet innebär det att alla som vid mönstringen tas ut för tjänstgöring får genomgå en grundutbildning i två terminer på sammanlagt elva månader. Efter grundutbildningen finns det möjlighet till ytterligare en termin på 3-5 månader. De som är intresserade av internationell tjänstgöring kan tas ut till utbildning i förband som regeringen avser att anmäla till det så kallade internationella styrkeregistret. Efter utbildningen bör Försvarsmakten kunna hålla beredskap för insatser som kan sättas in inom 10-15 dagar, 30 dagar eller 90 dagar. Riksdagen har tidigare krävt mer inflytande över nya större projekt inom försvaret, framför allt utveckling och inköp av försvarsmateriel. Riksdagen tycker inte att regeringen tillgodosett dessa krav i försvarspropositionen. Därför begär riksdagen att regeringen i fortsättningen bättre redovisar försvarets materielförsörjning. Ett centrum för test- och övningsverksamhet i subarktisk miljö utvecklas i Arvidsjaur. Centrumet ska bestå av en civil och militär del. Jägarutbildningen under I19 i Boden kommer att äga rum i Arvidsjaur. Klicka på länken pressmeddelande för att se vilka förband som ska läggas ned och vilka förband som ska flyttas. (Se även 2004/05:FöU4 .)

Behandlade dokument

126

Förslagspunkter

26

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

39, 478 minuter

Justering

2004-12-16

Datum

2004-12-16

Debatt

2004-12-16

Beslut

2004-12-16

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens olika beslut om statsbudgeten för år 2005.

Justering

2004-12-16

Datum

2004-12-16

Debatt

2004-12-16

Beslut

2004-12-16

Riksdagen sade nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2004 om hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Justering

2004-12-09

Datum

2004-12-09

Debatt

2005-01-19

Beslut

2005-01-19

Bostadsersättningen till asylsökande kommer med visst undantag att avskaffas. Bostadsersättning betalas i dag ut till asylsökande som ordnar boende på egen hand i stället för att bo i Migrationsverkets anläggningsboende. Riksdagen anser att bostadsersättningen bör kunna användas till att uppmuntra asylsökande att försörja sig själva genom eget arbete. Riksdagen menar att ersättning skulle kunna utgå i de fall där annars hinder skulle uppstå för den asylsökande att ta ett jobb som erbjuds. Det kan till exempel handla om att det inte finns något anläggningsboende på orten där den asylsökande blivit erbjuden arbete och att eget boende är det enda som står till buds. Enligt riksdagen får regeringen bestämma hur ett sådant system med ersättningar närmare ska se ut. Lagändringarna träder i kraft den 1 mars 2005.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

45, 136 minuter

Justering

2004-12-02

Datum

2004-12-02

Debatt

2004-12-08

Beslut

2004-12-09

Riksdagen sade nej till motioner som handlar om olika arvsrättsliga frågor. Motionerna rör bland annat Allmänna arvsfonden och arvsrätt för kusiner. Riksdagen sade nej genom att hänvisa till tidigare beslut och pekar dessutom på utredningsarbete som pågår kring arvsrättsliga frågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

23, 45 minuter

Beredning

2004-11-18

Justering

2004-12-02

Datum

2004-12-02

Debatt

2005-01-26

Beslut

2005-01-26