Sök

Riksbankens åtaganden när det gäller att ge kredit till Internationella valutafonden (IMF) ska förlängas. Riksdagen sa ja till Riksbankens framställning om detta.

Krediten ska enligt utskottets förslag ges på två olika sätt:

• Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken förlänger Sveriges åtagande i IMF:s lånearrangemang NAB (New Arragements to Borrow). NAB är en tillfällig finansieringskälla och IMF tar vart femte år ställning till om NAB fortfarande behövs.
• Dels genom att riksdagen medger att Riksbanken får ingå ett låneavtal med IMF om en kredit på 3,2 miljarder särskilda dragningsrätter (en typ av referensvaluta som i det här fallet motsvarar cirka 44 miljarder kronor). Krediten gäller från den 1 januari 2025 till som längst den 31 december 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2024-11-05

Datum

2024-11-08

Bordläggning

2024-11-12

Debatt

2024-11-13

Beslut

2024-11-13

Reglerna för omställningsstudiestödet, ett studiestöd för vuxna mitt i arbetslivet, ska förenklas. Dessutom ska möjligheterna att få omställningsstudiestöd för de som redan arbetar inom ett bristyrke öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med förslaget är att ytterligare förbättra förutsättningarna för vuxna att finansiera studier som stärker deras framtida ställning på arbetsmarknaden. Hur behovet ser ut inom det område där den sökande redan arbetar bör inte längre påverka möjligheterna att få omställningsstudiestöd. Förslaget innebär också att det efter en viss tid ska vara möjligt att på nytt kunna få omställningsstudiestöd.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2025 och tillämpas första gången vid ansökningar om omställningsstudiestöd som avser studier som påbörjas den 1 juli 2025 eller senare.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2024-11-07

Datum

2024-11-07

Bordläggning

2024-11-12

Debatt

2024-11-13

Beslut

2024-11-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bland annat en ny klampningslag. Klampning innebär att fordonet låses fast och inte kan köra vidare.

Syftet med förslaget är bland annat att förbättra förutsättningarna för att regler inom transportbranschen efterlevs, och att öka trafiksäkerheten för vägtrafikanter genom att exempelvis hindra trafikfarliga förare eller bristfälliga fordon. Förslaget ska även förbättra möjligheten att verkställa sanktionsavgifter, som är en icke straffbelagd avgift för den som bryter mot reglerna inom yrkestrafikområdet. Den tidigare fasta tidsgränsen för hur länge ett förbud eller åtgärd som exempelvis klampning får gälla tas bort.

Lagen och övriga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

13, 38 minuter

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-29

Bordläggning

2024-11-12

Debatt

2024-11-13

Beslut

2024-11-13

Riksdagen sa ja till en ny registerlag som ger Myndigheten för vård- och omsorgsanalys möjlighet att behandla personuppgifter i större utsträckning.

Förslaget innebär att myndigheten kan följa upp och analysera både verksamheter och förhållanden inom hälso-sjukvård, tandvård och omsorg på ett så bra sätt som möjligt. Den nya lagen ska värna individens personliga integritet.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-28

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

Riksdagen har behandlat en årlig skrivelse från regeringen som handlar om AP-fondernas verksamhet. Riksdagen delar regeringens bedömning att buffertfonderna har uppfyllt rollen som buffert i inkomstpensionssystemet och att fonderna har bidragit positivt till dess långsiktiga finansiering.

Riksdagen välkomnar regeringens bedömning att samtliga AP-fonder har uppfyllt målen att fondmedlen ska förvaltas på ett föredömligt sätt. Samtidigt anser riksdagen att Första–Fjärde AP-fonderna genom ökad transparens bör förtydliga strategin för och styrningen av fondernas innehav av illikvida tillgångar, exempelvis onoterade fastighetsbolag. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-25

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att Mediemyndigheten får ansvar över utgivningsbevis för periodiska skrifter. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2025.

Periodiska tidskrifter är skrifter, exempelvis tidningar, som enligt en bestämd plan utkommer flera gånger per år med samma titel.

Förslaget innebär att Mediemyndigheten framöver kommer att hantera frågor om utgivningsbevis för sådana skrifter. Myndigheten kommer också ta emot anmälningar om utgivare och ställföreträdare för utgivare samt föra register över skrifterna. Ansvaret har tidigare legat hos Patent- och registreringsverket.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-24

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

De högsta domstolarna i Sverige ska kunna begära rådgivande yttranden från Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen). Det är innebörden i ett förslag från regeringen som riksdagen sa ja till.

De domstolar som berörs är Högsta domstolen, Högsta förvaltningsdomstolen, Arbetsdomstolen, Mark- och miljööverdomstolen och Migrationsöverdomstolen samt Svea hovrätt i hyresmål.

Förändringen genomförs genom att riksdagen godkänner ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen, samt beslutar om två lagändringar. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-24

Datum

2024-10-24

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

Riskdagen sa ja till lagändringar som gäller rapporteringspliktiga konton. Ändringarna innebär bland annat att den särskilda avgift som kan tas ut vid brister i dokumentationen även kan tas ut vid brister i uppgiftslämnandet. Avgiften kan också tas ut om det finansiella institutet inte genomfört den granskningsprocedur det är skyldigt att utföra.

Om ett rapporteringsskyldigt finansiellt institut inte är en juridisk person kan den som förvaltar institutet hållas solidariskt ansvarig för avgiften. Dessutom utvidgas reglerna om avsiktligt kringgående.

Ändringarna görs eftersom Global Forum, som utvärderar länders lagar om transparens och informationsutbyte i skattefrågor, granskade Sveriges lagar 2023 och fann behov av justeringar.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-22

Datum

2024-10-23

Bordläggning

2024-11-05

Debatt

2024-11-06

Beslut

2024-11-06

Riksdagen godkände ett nytt samarbetsavtal mellan EU och Chile – ett så kallat avancerat ramavtal. Avtalet är en modernisering av det nuvarande avtalet och kommer bland annat att innehålla bestämmelser om politisk dialog och handel mellan EU och Chile.

För att ramavtalet ska börja gälla krävs att det godkänns av var och en av EU:s medlemsstater. Det beror på att avtalet omfattar områden som faller under både EU:s och medlemsstaternas kompetens. I Sverige godkänns avtalet genom ett riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 18 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-18

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Syftet med lagändringarna är att skapa en modernare och mer effektiv miljöprövning och att förenkla regelverket genom större enhetlighet och tydligare kravnivåer.

Bland annat ska så kallade ändringstillstånd kunna användas i en större utsträckning än idag, detta för att viljan att investera inte ska hämmas och att infasningen av ny teknik inte fördröjs. Dessutom ska giltighetstiden för tidsbegränsade tillstånd kunna förlängas med tre år.

Lagändringarna innebär också att länsstyrelsens uppgifter under avgränsningssamrådet ska utvecklas för att öka möjligheten att få fram ett bra underlag. Även antalet partsmyndigheter minskas genom att Kammarkollegiet inte längre ska vara en sådan myndighet.

Vidare görs ändringar för att det ska hållas fler muntliga förberedelser och att användningen av tidsplaner ska öka. Dessutom ska fler mål få avgöras utan huvudförhandling och utrymmet för digital handläggning ska öka.

De nya bestämmelserna börjar att gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

37, 79 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-18

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Regeringen föreslår tydligare krav på att bygg-, rivnings- och markarbeten ska utföras aktsamt. Riksdagen sa ja till förslaget. Syftet är bland annat att minska risken för att människor eller egendom skadas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-18

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen har granskat riksrevisorns årliga rapport för 2024. Den årliga rapporten fyller en viktig funktion för riksdagen som genom den kan diskutera viktiga iakttagelser från revisionen under senaste året.

Med anledning av riksrevisorns årliga rapport anordnas sedan 2018 också en öppen utfrågning av riksrevisorn. Den bidrar till öppenhet och transparens kring effekterna av den statliga verksamheten. Utfrågningen hölls den 24 september 2024.

Finansutskottet har för avsikt att inleda ett arbete för att återkommande oberoende utvärderingar av Riksrevisionens granskningsverksamhet ska kunna genomföras.

Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Arbetslösa utan utbildning har större svårigheter att komma i arbete. Dessutom visar en rapport från Riksrevisionen att gruppen i för låg utsträckning utbildar sig till lediga jobb. Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som utgår från Riksrevisionens granskning om hur effektivt Arbetsförmedlingen arbetar för att öka kortutbildade arbetssökandes övergång till reguljär utbildning.

Riksrevisionen pekar i sin rapport på brister i Arbetsförmedlingens arbete och i regeringens styrning av Arbetsförmedlingen. I skrivelsen redogör regeringen för de åtgärder som man vidtagit för att fler personer ska komma i arbete.

Riksdagen välkomnar regeringens insatser som handlar om att en utbildad arbetskraft bättre kan möta arbetsmarknadens efterfrågan och på så sätt upprätthålla arbetslinjen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, vilket innebar att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 30 minuter

Justering

2024-10-17

Datum

2024-10-17

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riskdagen sa ja till en ny lag som kompletterar en EU-förordning om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa drivmedel som började tillämpas i april 2024.

Lagförslaget har motsvarande innehåll som nu gällande bestämmelser. Dessa behöver dock ändras så att de kompletterar och hänvisar till EU-förordningen och inte, som i dagsläget är fallet, ett tidigare EU-direktiv på området som nu är upphävt.

Den börjar gälla den 31 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2024-10-15

Datum

2024-10-16

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Beloppsgränsen då föraren är skyldig att lämna en särskild prisuppgift vid taxifärd ska höjas och knytas till prisbasbeloppet i stället för att anges med ett nominellt belopp. Dessutom ska ålderskravet för taxiförarlegitimation sänkas från 21 år till 20 år.

De nya reglerna innebär att beloppsgränsen för när en taxiförare är skyldig att lämna en särskild prisuppgift ska vara 1,2 procent av prisbasbeloppet. Det innebär en höjning från 500 kronor till 680 kronor, med 2024 års prisbasbelopp. Bakgrunden till lagändringarna är framförallt inflationstakten och att taxibranschen har ett behov av att nyrekrytera förare.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i taxitrafiklagen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Justering

2024-10-15

Datum

2024-10-16

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om bestämmelser för digitala tjänster som ska komplettera EU:s förordning, regler, på området. EU-förordningen syftar till att skapa en säkrare miljö online för konsumenter och företag i EU, bland annat genom regler för skydd av minderåriga online. De nationella bestämmelserna handlar exempelvis om hur myndigheter i Sverige ska hantera frågor som bestäms av EU-förordningen.

Lagändringarna börjar gälla 1 december 2024.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-10-15

Datum

2024-10-16

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen sa ja till förslaget om att det ska bli möjligt att göra uppehåll i påbörjad utbetalning av tjänstepension under de första fem åren. Det ska även bli möjligt att förlänga utbetalningstiden under de första utbetalningsåren. Det medför att den så kallade femårsregeln blir mer flexibel. Femårsregeln innebär bland annat att tjänstepension från en pensionsförsäkring eller ett pensionssparkonto inte får betalas ut under en kortare tid än fem år.

Ändringarna syftar till att göra det mer flexibelt vid utbetalning av tjänstepension.

Ändringarna börjar gälla 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2024-10-15

Datum

2024-10-15

Bordläggning

2024-10-22

Debatt

2024-10-23

Beslut

2024-10-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse som gäller Riksrevisionens rapport: Läkemedelsförskrivningen – statens styrning och tillsyn. I rapporten framgår det att Riksrevisionens övergripande slutsats är att statens styrning av och tillsyn över läkemedelsförskrivningen inte är effektiv.

Bland annat påtalar Riksrevisionen svårigheterna med statens försök att styra hälso- och sjukvården så att hela befolkningen får tillgång till jämlik vård, samtidigt som det kommunala självstyret kräver samordning för att minska regionala kostnadsskillnader i läkemedelsanvändningen.

Regeringen rekommenderas att bland annat föra över statsbidraget för läkemedelsförmånerna till det generella statsbidraget för regioner inom anslaget för kommunalekonomisk utjämning. När det gäller rekommendationen att ändra statsbidragets konstruktion anser regeringen att frågan behöver analyseras ytterligare. När det gäller Riksrevisionens övriga rekommendationer avser regeringen att återkomma med förslag till insatser på området.

Regeringen instämmer i huvudsak med Riksrevisionens iakttagelser och bedömningar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

39, 76 minuter

Justering

2024-09-26

Datum

2024-10-04

Bordläggning

2024-10-15

Debatt

2024-10-16

Beslut

2024-10-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny patentlag och följdändringar i andra lagar. Förslagen gäller bland annat vilka uppfinningar som kan patenteras samt ensamrättens innehåll och begränsningar.

I den nya patentlagen anpassas ett antal bestämmelser dels till den europeiska patentkonventionen, dels till avtalet om en enhetlig patentdomstol. Två nya undantag införs när det gäller patenthavarens ensamrätt, ett för växtförädling och ett för användning av datorprogram.

För att möjliggöra en effektiv handläggning och underlätta förståelsen för patentprocessen förtydligas även reglerna om handläggning av en patentansökan.

Den nya patentlagen och följdändringar i andra lagar börjar gälla den 1 januari 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2024-09-19

Datum

2024-10-04

Bordläggning

2024-10-15

Debatt

2024-10-16

Beslut

2024-10-16

Regeringen har föreslagit lagändringar som gäller personer som har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tillfälligt skydd. Riksdagen sa ja till ändringarna.

Lagändringarna innebär bland annat att den som har beviljats uppehållstillstånd med tillfälligt skydd ska kunna folkbokföras tidigare än vad nuvarande regler tillåter. Det medför i sin tur exempelvis att personen kan erbjudas samma hälso-och sjukvård och tandvård som övriga bosatta. Det innebär också möjligheter att få arbetsbaserad föräldrapenning på vissa nivåer och tillfällig föräldrapenning.

Personer som omfattas av den nya regleringen ska enligt förslaget inte ha rätt till bosättningsbaserade förmåner och inte ha rätt till insatser med stöd av lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS).

Uppehållstillstånd med tillfälligt skydd är en form av uppehållstillstånd som möjliggörs av EU:s så kallade massflyktsdirektiv. Direktivet aktiverades för första gången i samband med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022.

Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2024.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

61, 182 minuter

Justering

2024-09-26

Datum

2024-09-30

Bordläggning

2024-10-01

Debatt

2024-10-02

Beslut

2024-10-02