Sök

Influensa A (H1N1) tas från den 1 augusti 2009 med i smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Influensa A (H1N1) är influensa av den typ som upptäcktes och började spridas bland människor i Mexiko under första halvåret 2009. Den nya bestämmelsen innebär att läkare måste anmäla fall av sjukdomen till Smittskyddsinstitutet och till smittskyddsläkaren i sitt landsting. Då går det att följa om sjukdomen breder ut sig eller om det bara rör sig om enstaka fall. Dessutom får den som misstänks vara smittad kostnadsfri undersökning, vård och behandling.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2009-06-11

Datum

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om yrkesmässiga gränsöverskridande vägtransporter av eurokontanter mellan medlemsstaterna i euroområdet. Förslagen i vitboken berör de länder som har infört euron som valuta. Utskottet konstaterar att det ligger i tanken bakom den gemensamma valutan att eurokontanter ska kunna cirkulera och transporteras så fritt som möjligt inom euroområdet. På grund av stora skillnader mellan lagstiftningen i medlemsstaterna är det dock svårt att transportera eurokontanter på väg mellan de medlemsstater som har infört euron. Därför sker det mycket få gränsöverskridande transporter på land. Enligt utskottet finns det ett mervärde i att på EU-nivå inrätta gemensamma regler som gör gränsöverskridande transporter möjliga. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-06-11

Datum

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Regeringen har lämnat en årsredovisning för staten 2008 till riksdagen. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomsttitlar och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att det finns utrymme för att utveckla och förtydliga uppföljningen av de budgetpolitiska målen och välkomnar att regeringen lämnar ett nationellt intygande när det gäller hanteringen och kontrollen av EU-medel. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2009-06-11

Datum

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Civilutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade grönbok om översyn av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område (Bryssel I-förordningen). Syftet med grönboken är att inleda ett brett samråd mellan intresserade parter om möjliga sätt att förbättra förordningens funktion. Utskottet är positivt till kommissionens initiativ till ett samråd kring dessa frågor. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-06-11

Datum

2009-06-11

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

5

Beredning

2009-05-12

Justering

2009-06-09

Datum

2009-06-10

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

16

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

62, 219 minuter

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-08

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

En ny lag om europeiska grupperingar för territoriellt samarbete börjar gälla den 1 augusti 2009. Lagen ska ha som mål att underlätta och främja gränsöverskridande, transnationellt eller interregionalt samarbete. En gruppering ska bestå av medlemmar som finns på minst två EU-länders territorier. Endast medlemsstater, myndigheter och offentligrättsliga organ kan vara medlemmar. Målet för samarbetet ska vara att stärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen mellan medlemsländer och regioner. En gruppering kan bland annat ha som uppgift att förvalta program och projekt för territoriellt samarbete som delvis finansieras av EU genom strukturfonderna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-04

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Nya regler om gränsöverskridande fusioner när det gäller finansiella företag börjar gälla den 15 juli 2009. Ändringarna görs med anledning av ett EU-direktiv om gränsöverskridande fusioner. Direktivet är sedan tidigare genomfört i svensk rätt är när det gäller allmänna aktiebolag och ekonomiska föreningar samt arbetstagares rätt till medverkan vid gränsöverskridande fusioner.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-04

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Regeringen har lämnat en redogörelse för effekten på skatteintäkterna av de utgifter som tas via skattesystemet, så kallade skatteutgifter. Skatteutskottet ser positivt på det utvecklingsarbete som äger rum kring den årliga redovisningen till riksdagen av skatteutgifter. Utskottet förutsätter att regeringen i det fortsatta utvecklingsarbetet även väger in intresset av att redovisningen innehåller information som speglar avvikelser från de principer som har varit vägledande vid 1990 års skattereform. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2009-05-19

Datum

2009-06-03

Debatt

2009-06-17

Beslut

2009-06-17

Riksdagen beslutade om mål för den svenska klimatpolitiken till 2020. Målet är att Sveriges utsläpp 2020 ska vara 40 procent lägre än utsläppen 1990. Det innebär att utsläppen av växthusgaser 2020 ska vara cirka 20 miljoner ton koldioxidekvivalenter lägre jämfört med 1990 års nivå. Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter, det vill säga transporter, bostäder, avfallsanläggningar, jord- och skogsburk och vattenbruk samt delar av industri med mera. Mål för stora industrier och energiproduktion sätter EU-länderna gemensamt.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

88

Reservationer

63 

Anföranden och repliker

70, 258 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-03

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Det högsta belopp som betalas ut för insättningsgarantin ändras den 30 juni 2009. Beloppet ska vara 500 000 kronor eller, om det är högre, det belopp i kronor som motsvarar 50 000 euro då rätten till ersättningen inträder. Insättningsgarantin skyddar insättningar på konton hos banker, värdepappersföretag och kreditmarknadsföretag. Garantin innebär att en sparare som har pengar på ett konto i till exempel en bank är garanterad att få ut pengarna upp till ett visst takbelopp om banken går i konkurs. Insättningsgarantin höjdes till 500 000 kronor i oktober 2008 efter att EU:s finansministrar kommit överens om att höja nivån till 50 000 euro. Orsaken till den nu aktuella ändringen är att variationer i kronans kurs mot euron har gjort att den nuvarande nivån på 500 000 kronor är lägre än miniminivån 50 000 euro.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-03

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Finansutskottet har gjort en utvärdering av penningpolitiken under treårsperioden 2006-2008. Utskottet har också gjort en genomgång av finanskrisen hösten 2008 och berömmer Riksbanken för bankens stora anpassningsförmåga i samband med krisen. Riksbanken tog bland annat snabbt på sig sin viktiga roll som så kallad lender of last resort för att säkra tillgången på likviditet i ekonomin. Bankens agerande har bidragit till att begränsa finanskrisens effekter och lagt grunden för en ekonomisk återhämtning. Utskottet konstaterar att utvärderingsperioden ställt stora krav på penningpolitiken. Utvärderingen visar att det finns ett gott samband mellan Riksbankens syn på utvecklingen vid olika tillfällen och direktionens räntebeslut. Utvärderingen visar också att Riksbankens prognoser ganska väl fångat den stigande inflationstrenden under perioden. Utskottet konstaterar att det saknas en samlad officiell statistik över utlåningen uppdelad på till exempel företagsstorlekar. Utskottet kommer därför att undersöka möjligheterna att utvidga dagens statistik och tänker återkomma till frågan under hösten 2009. Riksdagen godkände utvärderingen och genomgången.

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 42 minuter

Beredning

2009-05-05

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-03

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Riksdagen har behandlat olika frågor om svensk säkerhetspolitik och kommer fram till följande. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder. Ett starkt FN-system i nära samarbete med regionala och andra organisationer är central. EU har en särställning i svensk utrikes- och säkerhetspolitik och det finns ett starkt samband mellan Sveriges säkerhetspolitik och vår Europapolitik. Säkerheten stärks genom europeisk integration. EU:s gemensamma utrikes- säkerhets- och försvarspolitik har främjat fred och stabilitet på många håll i världen, från Balkan och Georgien i vårt närområde till Tchad i Afrika och Aceh i Asien. Nato är en central aktör för europeisk säkerhet och integration och för internationell krishantering. Nato har den mest utvecklade förmågan för ledning och genomförande av militära krishanteringsinsatser. Sverige ska verka för att de transatlantiska relationerna stärks. Riksdagen välkomnar att EU har utvecklat den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken. I dag finns ett strategiskt partnerskap mellan EU och Nato som syftar till att undvika dubbelarbete och att verksamheterna i stället stärker varandra. Sverige är militärt alliansfritt. Hot mot freden och vår säkerhet kan bäst avvärjas i gemenskap och samverkan med andra länder då militära konflikter i vårt närområde inte enbart påverkar ett land. Sverige kommer inte att förhålla sig passivt om en katastrof eller angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i EU eller ett nordiskt land. Sverige bör därför både kunna ge och ta emot militärt stöd. Det är Sverige självt som definierar den närmare innebörden av den militära alliansfriheten. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

40

Reservationer

33 

Beredning

2009-04-21

Justering

2009-05-07

Datum

2009-06-02

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-16

Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 45 minuter

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-02

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Riksdagen beslutade om en ny sammanhållen svensk havspolitik. Inriktningen ska vara att havets och kustområdenas resurser ska nyttjas hållbart så att ekosystemen bevaras och restaureras. Detta samtidigt som havsanknutna näringar kan utvecklas, växa och bidra till att stärka Sveriges konkurrenskraft. Havspolitiken behöver vara integrerad och tvärsektoriell och utgå från en helhetssyn på nyttjandet och bevarandet. En central utgångspunkt är EU:s havspolitik.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

39

Reservationer

64 

Anföranden och repliker

39, 149 minuter

Beredning

2009-04-23

Justering

2009-05-14

Datum

2009-06-02

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Antalet kommuner och landsting som uppvisar positiva resultat har minskat för året 2008. Det visar regeringens årliga redovisning av ekonomin och verksamheterna i kommuner och landsting som lämnats till riksdagen. Av kommunerna uppvisar 75 procent positiva resultat medan siffran för landstingen är 50 procent. I resultaten ovan är eventuella extraordinära poster inte inräknade.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

18, 76 minuter

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-02

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Riksdagen beslutade om en stegvis öppning av marknaden för persontrafik på järnväg. Inledningsvis öppnas veckosluts- och helgtrafiken för andra aktörer den 1 juli 2009. Därefter öppnas marknaden för internationell persontrafik. Marknaden ska vara helt öppen från den 1 oktober 2010. För att underlätta för resenärer att hitta information om resealternativ ska de som utför eller organiserar trafik vara skyldiga att lämna information om sitt trafikutbud till ett gemensamt system för trafikantinformation.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

53, 165 minuter

Beredning

2009-05-12

Justering

2009-05-19

Datum

2009-06-01

Debatt

2009-06-12

Beslut

2009-06-16

Miljö- och jordbruksutskottet har granskat EU-kommissionens så kallade vitbok om anpassning till klimatförändring. Vitbokens syfte är att vidareutveckla diskussionen på EU-nivå om klimatförändringens effekter och se till att EU och EU-länderna kan delta fullt ut både i utformningen av politiken och i det praktiska genomförandet av lösningar. I vitboken presenteras en ram för hur man ska kunna minska EU:s sårbarhet för klimatförändringens effekter. Den ska utgöra ett komplement till EU-ländernas åtgärder och stödja mer omfattande internationella insatser för klimatanpassning, särskilt i utvecklingsländer. Arbetet kommer att delas in i olika faser. Fas 1 (2009-2012) ska lägga grunden för utarbetandet av en omfattande EU-strategi för den anpassning som ska genomföras under fas 2 med början 2013. Utskottet ser positivt på de åtgärder som föreslås för fas 1 och ser fram emot de åtgärder som kommer att presenteras för fas 2. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till regeringen och för kännedom till EU-kommissionen.

Förslagspunkter

1

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-01

Debatt

2009-06-15

Beslut

2009-06-16

Fiskerättigheter ska kunna överlåtas för att främja fartygsstrukturen i det pelagiska yrkesfisket. Med pelagiskt fiske menas fiske efter någon av arterna sill, skarpsill, makrill, taggmakrill, blåvitling och tobis. Den pelagiska fiskeflottan består i dag av ett åttiotal fartyg. Fiskeriverket kan från den 1 augusti 2009 överlåta fiskerätter till yrkesfiskare med fartygstillstånd. Fiskerättens storlek bestäms av Fiskeriverket utifrån hur stor yrkesfiskarens fiskefångst har varit tidigare. Detta beslut ska kunna överklagas till allmän förvaltningsdomstol. För att motverka en för stor ägarkoncentration ska en yrkesfiskares högsta innehav av fiskerättigheter begränsas.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

18, 79 minuter

Justering

2009-05-26

Datum

2009-06-01

Debatt

2009-06-11

Beslut

2009-06-11

Beredning

2009-01-15

Justering

2009-05-14

Datum

2009-06-01

Debatt

2009-06-10

Beslut

2009-06-11