Sök

När riksdagen 2008 sa ja till lagen om signalspaning gav man regeringen i uppdrag att varje år återkomma med en rapport om signalspaning. Försvarsutskottet har nu granskat den första rapporten. I samband med riksdagsbeslutet 2008 fick regeringen också i uppdrag att vidta ett antal åtgärder för att ytterligare förstärka skyddet och rättssäkerheten för enskilda personer vid signalspaning. De här åtgärderna redovisas i rapporten. Bland annat lade regeringen 2009 fram ett kompletterande förslag på hur enskilda personers integritetsskydd skulle förstärkas. Riksdagen sa ja till förslaget och lagarna har trätt i kraft. Eftersom signalspaningen via kabel endast har pågått under relativt kort tid är erfarenheterna fortfarande begränsade, konstaterar försvarsutskottet. Enligt riksdagens tidigare beslut ska regeringen under 2011 göra en mer omfattande utvärdering, en så kallad kontrollstation, av hur lagen har fungerat med tanke på integritetsskyddet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Beredning

2011-01-25

Justering

2011-02-08

Datum

2011-02-09

Debatt

2011-03-03

Beslut

2011-03-03

Näringsutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen. Meddelandet omfattar 50 åtgärdsförslag för att fördjupa och förbättra EU:s inre marknad. Utskottet välkomnar initiativet men framhåller att det är viktigt att även vara öppen till länder utanför EU. Vikten av ett gemensamt EU-patent och värdet av förenklade regler för företag är andra saker som utskottet väljer att lyfta fram. Utskotten tar även upp behovet av regelförenklingar för offentlig upphandling och standardiseringsarbetets betydelse för ekonomisk utveckling och ökad konkurrenskraft. Med utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 89 minuter

Justering

2011-02-08

Datum

2011-02-08

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-02-16

En kommun eller ett landsting får verkställa ett beslut som har överklagats även om den rättsliga prövningen inte är ännu klar och beslutet inte har trätt i kraft. Enligt kommunallagen kan beslutet verkställas om det inte finns särskilda skäl att vänta. När ett beslut verkställs kan det innebära att kommunen binds civilrättsligt. Även om en domstol häver ett beslut kan det vara svårt att häva ett avtal som ingåtts när beslutet verkställdes. Risken att sådana situationer uppstår bör minimeras, anser riksdagen. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att se över regelverket kring verkställandet av beslut. Syftet är att utforma reglerna så att de så långt som möjligt förhindrar att besluten verkställs innan de har trätt i kraft, när det gäller beslut som resulterar i civilrättsliga avtal och när det finns risk för att besluten kommer att upphävas. I uppdraget till regeringen ingår också att se över möjligheten att införa sanktioner mot kommuner och landsting som bryter mot reglerna. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om kommunala och regionala frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

13

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2011-01-18

Justering

2011-02-01

Datum

2011-02-08

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-03-02

Det finns brister i säkerheten i statens betalningar, visar en rapport av Riksrevisionen. Granskningen omfattar regeringen, Riksgäldskontoret, Kammarkollegiet, Ekonomistyrningsverket och 20 andra myndigheter. Riksrevisionens styrelse ger sin syn på rapporten i en framställning som finansutskottet har granskat. Utskottet håller med Riksrevisionens styrelse om att säkerhetsbristerna i statens betalningar är allvarliga, men noterar samtidigt att regeringen redan har vidtagit kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med bristerna. Utskottet förutsätter att regeringen beaktar de synpunkter som de granskade myndigheterna lägger fram i rapporten, och att regeringen fortsätter arbetet med att förbättra säkerheten i statens betalningar. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att återkomma i början av 2012 med en redovisning av vilka åtgärder regeringen har vidtagit.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2011-02-08

Datum

2011-02-08

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-03-02

Arbetsförmedlingen har fått ett allt större ansvar för grupper som står långt från arbetsmarknaden, till exempel nyanlända invandrare och långtidssjukskrivna. För att kunna ge rätt hjälp behöver Arbetsförmedlingen hantera olika typer av känsliga och ömtåliga personuppgifter. Riksdagen har därför beslutat om att slopa kravet på att den enskilde måste säga ja för att sådana personuppgifter ska få behandlas av Arbetsförmedlingen. En förutsättning är att uppgifterna har lämnats i ett ärende eller att de är nödvändiga för handläggningen av ärendet. Arbetsförmedlingen får sedan tidigare hantera viss information som enligt personuppgiftslagen (PUL) definieras som känsliga personuppgifter, till exempel information om etniskt ursprung och hälsa. Men för att uppgifterna ska kunna behandlas i databaser måste den enskilda skriftligen säga ja till detta. Det samma gäller för personuppgifter om sociala förhållanden samt omdömen, slutsatser eller andra värderande upplysningar om en arbetssökande, så kallade ömtåliga personuppgifter. Genom att slopa kravet på att den enskilde måste säga ja för att informationen ska få behandlas kan Arbetsförmedlingens handläggning förenklas. Möjligheten att ta emot information från andra myndigheter, till exempel Migrationsverket, kan bidra till kortare handläggningstider. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 72 minuter

Justering

2011-02-03

Datum

2011-02-08

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-02-16

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010, de flesta om radio och tv i allmänhetens tjänst. Några motioner handlar om den framtida public service-verksamheten och dess finansiering, formerna för ägandet av public service-företagen och villkoren för sponsring av Sveriges Televisions sändningar. Kulturutskottet räknar med att regeringen kommer att ta upp dessa frågor när den förbereder nya sändningstillstånd för public service-företagen för tiden efter 2013. Andra motioner handlar om tv-sändningar från stora sportevenemang, flyttning av Sveriges Television till Göteborg, hörbar textremsa, radioskugga i Södermanland och lokalradion i Skåne. En motion handlar om att alla i Norden ska få tillgång till de nordiska ländernas public service-kanaler. Nordiska rådet slutbehandlade nyligen frågan och tog bort den från rådets dagordning. En annan motion tar upp frågan om att upprätta en databank över kvinnliga experter för att bryta mansdominansen i medierna.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

12

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 55 minuter

Justering

2011-02-01

Datum

2011-02-07

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om riksdagens arbetsformer. Orsakerna är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. I vissa frågor har utskotten redan tidigare tagit ställning. Motionerna handlar bland annat om begränsningar av det antal motioner som en riksdagsledamot får väcka, avskaffande av den allmänna motionstiden, riksdagsledamöternas tjänsteresor, teckentolkning vid riksdagens frågestunder, riksdagsledamöternas placering i kammaren, öppna sammanträden i utskotten och EU-nämnden och införande av ett framtidsutskott i riksdagen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 29 minuter

Beredning

2011-01-18

Justering

2011-02-01

Datum

2011-02-07

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-03-02

Regeringen har i en skrivelse redovisat för riksdagen hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under perioden 1 juli 2009 till och med den 30 juni 2010. I skrivelsen redogör regeringen också för utvecklingen av den internationella terrorismen och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen har nu avslutat ärendet utan att göra några tillägg.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 21 minuter

Justering

2011-02-03

Datum

2011-02-07

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-03-02

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om skogspolitik. Skälet är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om skogsvårdslagen, skogsbruksmetoder, miljö- och kulturhänsyn, skydd av skog, skötselplaner och import av illegalt avverkat timmer.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

17, 74 minuter

Justering

2011-02-03

Datum

2011-02-04

Debatt

2011-02-16

Beslut

2011-03-02

Proviantering innebär att varor tas emot för förbrukning, eller i vissa fall försäljning, ombord på ett fartyg eller flygplan. På grund av EU:s nya tullbestämmelser om proviantering har riksdagen beslutat om lagändringar för leveranser av de obeskattade alkohol- och tobaksvaror som säljs och serveras under båt- och flygresor mellan EU-länder. Alkohol- och tobaksvaror kommer därmed att kunna förflyttas under skatteuppskov direkt från ett EU-land till fartyg eller flyg i ett annat EU-land. Varorna ska inte behöva gå via mellanled, som upplagshavare eller varumottagare. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2011-01-27

Datum

2011-02-01

Debatt

2011-02-09

Beslut

2011-02-09

Hösten 2010 beslutade riksdagen om två olika ändringar i samma paragraf i fartygssäkerhetslagen. Den ena ändringen gällde två EU-direktiv för bättre sjösäkerhet och den andra ändringen gjordes i samband med att man beslutade om avgifter i Transportstyrelsens verksamhet. Båda ändringarna trädde i kraft den 1 januari 2011, vilket har gjort att lagparagrafen nu finns i två olika versioner. Riksdagen rättar till felet genom en ny formulering som omfattar båda de tidigare ändringarna. Den nya lagen ska gälla från den 18 februari 2011.

Förslagspunkter

1

Beredning

1899-01-01

Justering

2011-01-25

Datum

2011-01-28

Debatt

2011-02-09

Beslut

2011-02-09

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om jakt och viltvård. Orsaken är bland annat att riksdagen i flera frågor har delegerat rätten att fatta beslut till regeringen och till de myndigheter som har särskild sakkunskap på området. Motionerna handlar bland annat om jakttider, jaktformer, skyddsjakt och fäbodjordbrukare, fjälljakt, skadskjutning och rovdjurscentrum.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

26, 76 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-28

Debatt

2011-02-09

Beslut

2011-02-09

Riksdagen har sagt ja till ett stabiliserings- och associeringsavtal mellan EU och Serbien. Avtalet innehåller bestämmelser om frihandel, politisk dialog och samarbete på en rad områden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-26

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Det har blivit lättare att komma över nya droger på Internet. Det är ett av skälen att regeringen granskat de lagar som rör narkotika, dopningsmedel och angränsande områden. Granskningen visar att myndigheterna behöver få snabbare och kraftfullare verktyg för att angripa droghandeln. Regeringen har därför lagt fram ett förslag på lagändringar som riksdagen nu sagt ja till. Beslutet innebär bland annat att: Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagare kan sedan besluta att den beslagtagna substansen ska förstöras. Syftet är att hindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara. Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket får möjlighet att beställa misstänkta substanser inom sina respektive ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut, som sköter narkotikaklassningen av de varor som inte utgör läkemedel, får även en förstärkt tillsynsroll. Myndigheten ska se till att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor följs. Straffskalan för grovt dopningsbrott i dopningslagen skärps. Straffmaximum höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Dopinglagen ska omfatta substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron eller tillväxthormon. Tidigare kunde lagen tolkas som att enbart omfatta substanser som både ökar produktionen och frigörelsen av dessa ämnen. En bestämmelse som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella syften införs. GBL och 1,4 butandiol som används som lösningsmedel inom industrin kan också användas som narkotika. Substanserna, som i dag klassas som hälsofarliga varor, kan därmed narkotikaklassas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-25

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Den internationella arbetsorganisationen (ILO) antog 2007 en konvention som reglerar arbetsförhållandena på fiskefartyg. I Sverige skickades konventionen på remiss till flera myndigheter som hittade delar i den som inte stämde överens med svensk lag. Därför har Sverige inte ratificerat konventionen, vilket krävs för att den ska gälla här. Regeringen ska nu ge en utredare i uppdrag att föreslå de lagändringar som behövs för att Sverige ska kunna ratificera konventionen. Trafikutskottet har granskat regeringens skrivelse och ser positivt på att regeringen har beslutat om en utredning. Regeringen konstaterar att det finns både större och mindre hinder för att Sverige ska kunna ratificera konventionen. Det största hindret är att fiskare till stor del ses som egenföretagare och inte som arbetstagare. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-24

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Justitieutskottet har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om en övergripande strategi för överföring av flygpassageraruppgifter, så kallade PNR-uppgifter, till länder utanför EU. PNR-uppgifter är den information som passagerarna lämnar till flygbolaget i samband med bokning och incheckning. I många länder samlar myndigheterna in och analyserar uppgifterna för att kunna bekämpa terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet. Enligt EU:s lagstiftning får flygbolag som flyger från EU till ett land utanför EU endast lämna ut passageraruppgifter till landet om det finns ett tillräckligt skydd för att personuppgifterna inte används på fel sätt. Därför har EU ingått avtal med vissa länder som reglerar hur uppgifterna får användas. I kommissionens meddelande presenteras ett antal allmänna principerna som i framtiden ska utgöra grunden när EU förhandlar om sådana avtal. Justitieutskottet är positivt till strategin och anser att den utgör en bra ram för arbetet. De allmänna principerna är en god grund för hur EU ska kunna garantera medborgarnas integritetsskydd. Utskottet påpekar att det är viktigt att det i avtalen preciseras vilka uppgifter som ska få lämnas ut och vad de får användas till. Utskottet anser att lagringstiderna för uppgifterna bör vara så korta som möjligt. Det är också viktigt att övervaka att varje avtal genomförs på rätt sätt. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och till EU-kommissionen för kännedom.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-24

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

EU har tagit fram ett diskussionsunderlag, en grönbok, om möjligheterna till ökad användning av e-upphandling inom EU. Där listas de största hindren för en lyckad övergång till e-upphandling och förslag på åtgärder på EU-nivå. E-upphandling innebär inköp av elektroniska tjänster och varor. Finansutskottet, som granskat underlaget, välkomnar initiativet och ser flera fördelar med ökad e-upphandling inom EU. Men utskottet menar att det är viktigt att åtgärderna på EU-nivå fokusera på att underlätta gränsöverskridande e-upphandling och tar bort hinder som inte kan lösas av marknaden på egen hand. E-upphandling bör också ses som en del av ett bredare e-förvaltningsarbete och åtgärder inom e-förvaltningsarbetet på EU-nivå bör samordnas. Med utlåtandet avslutar riksdagen ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2011-01-20

Datum

2011-01-20

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om straffrättsliga frågor. Orsaken är bland annat att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om brott, straffmätning och påföljder.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

58

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

29, 95 minuter

Justering

2011-01-18

Datum

2011-01-19

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Konstitutionsutskottet har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Utskottet konstaterar bland annat att antalet tjänstgörande på Regeringskansliet minskade under 2009, efter att ha ökat under en längre tid. Utskottet har vidare granskat vissa överklagandeärenden som har handlagts vid Näringsdepartementet och där regeringen har fattat beslut. För flera av dessa ärenden har handläggningstiderna varit alltför långa. Utskottet har också granskat alla ärenden om utlämning av offentliga handlingar som under 2009 har registrerats hos Utrikesdepartementet och Försvarsdepartementet. Även här är handläggningstiderna i flera fall för långa. Utskottet anser att det finns orsak för departementen att se över sina rutiner för den här typen av ärenden. Utskottet har dessutom granskat hur regeringen arbetat med att ta fram ståndpunkter och instruktioner för dem som representerar Sverige på EU-möten, framför allt under Sveriges EU-ordförandeskap 2009. Rutinerna fungerar enligt utskottet väl, men man betonar att det är viktigt för offentlighetsprincipen att arbetet dokumenteras och att handlingarna diarieförs. Utskottet noterar också att Regeringskansliet har vissa svårigheter att hålla de tidsramar man själv satt upp för arbetet med att ta fram ståndpunkter och instruktioner.

Anföranden och repliker

25, 68 minuter

Beredning

2010-10-14

Justering

2010-12-16

Datum

2011-01-14

Debatt

2011-01-26

Beslut

2011-01-26

När Internationella valutafonden (IMF) lånar ut pengar till länder i kris finansieras detta genom medlemsländernas insatskapital. Dessutom kan IMF få extra finansiering av medlemmarna genom de nya lånearrangemangen (NAB). För att den här krediten ska få användas krävs ett särskilt beslut. IMF vill att den extra krediten tiodubblas från 50 till 500 miljarder amerikanska dollar, att avtalet förbättras och antalet deltagarländer öka. Riksdagen säger ja till förslaget. För Sveriges del betyder det att den extra kredit Riksbanken kan ge IMF ökar från cirka 9,3 miljarder kronor till cirka 48,8 miljarder kronor.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-12-16

Datum

2011-01-11

Debatt

2011-01-20

Beslut

2011-01-20