Sök

Genom EU:s Lissabonfördrag utökas antalet ledamöter i Europaparlamentet. Antalet ledamöter ska inte få överstiga 750 plus ordföranden. I dag har parlamentet högst 736 ledamöter. Men under fortsättningen av mandatperioden 2009-2014 har EU enats om att parlamentet temporärt får ha 754 ledamöter. För Sveriges del innebär det två ytterligare platser. EU har därför tagit fram tillfälliga övergångsregler som riksdagen nu sagt ja till. Valmyndigheten ska fördela mandat och utse nya ledamöter och ersättare om Sverige under en pågående valperiod får ytterligare platser i Europaparlamentet. Denna lagändring föreslås börja gälla den 1 december 2010, den tidpunkt då nya ledamöter i Europaparlamentet tidigast kan komma att utses. Rösterna i det senaste valet till Europaparlamentet kommer att ligga till grund för vilka personer som ska utses till ledamöter och ersättare när de ytterligare mandaten tillsätts.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

1, 10 minuter

Beredning

2010-11-02

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-10

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Regeringen har lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av hur Arvsfondsdelegationen fördelat medel under år 2009. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-09

Datum

2010-11-09

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Ett antal lagar ändras den 1 januari 2011 med anledning av att en ny socialförsäkringsbalk börjar gälla samma dag. Ändringarna handlar främst om att de hänvisningar som i dag görs till olika bestämmelser i den nuvarande socialförsäkringslagstiftningen i stället ska gälla motsvarande bestämmelser i socialförsäkringsbalken.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-09

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

EU:s nya direktiv för försäkringsföretag, Solvens II, innehåller nya regler om vilket kapital ett försäkringsföretag måste ha. Försäkringsföretagen får samtidigt möjlighet att använda egna modeller för att räkna ut det kapital som de måste ha. Finansinspektionen kommer därför att behöva granska försäkringsföretagens interna modeller. Granskningen måste vara klar för att försäkringsbolagen ska kunna använda modellerna när den svenska lagstiftningen anpassas till Solvens II under hösten 2012. För att Finansinspektionen ska hinna med detta har regeringen beslutat att granskningen ska få påbörjas redan från årsskiftet. Enligt förslaget ska finansinspektionen: På begäran av ett försäkringsföretag eller flera försäkringsföretag i en försäkringsgrupp kunna förhandsgranska tillförlitligheten hos den interna modell som ett företag eller en grupp vill använda. På begäran av en utländsk tillsynsmyndighet få förhandsgranska en intern modell för ett svenskt företag som ingår i en utländsk försäkringsgrupp. Kunna ta ut avgifter för granskningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-08

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Personer som lämnar Sverige för att studera i ett annat EU- eller EES-land ska ha rätt till hälso- och sjukvård samt tandvård i Sverige. Kravet är att man går en utbildning som ger rätt till svenskt studiestöd eller att man har utbildningsbidrag för doktorander. Rätten till hälso- och sjukvård har tidigare varit kopplad till folkbokföringen. Bakgrunden till förslaget är den nya EU-förordningen om samordning av de sociala trygghetssystemen. Enligt den ska samordningsreglerna för social trygghet inte bara gälla EU-medborgare som flyttar till ett annat EU-land för att arbeta, utan också dem som flyttar i andra syften. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-04

Datum

2010-11-05

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Konkurrenslagstiftningen ändras den 1 januari 2011 som en anpassning till nya EU-förordningar om vertikala konkurrensbegränsande avtal. Vertikala avtal gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled, till exempel mellan tillverkare och detaljist. Genom anpassningen kommer samma regler att gälla för bedömningen av konkurrensbegränsande vertikala avtal, oavsett om svensk konkurrensrätt eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet. Ändringarna är också ett led i en utfasning av specialregler för motorfordonssektorn.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

En ny lag om uppgiftsskyldighet om marknads- och konkurrensförhållanden införs. Lagen är en modernisering av en nu gällande motsvarande lag, som är mer än 50 år gammal. Den gamla lagen har använts av Konkurrensverket för att hämta in uppgifter från privat och offentlig verksamhet för att kunna främja en effektiv konkurrens. Den nya lagen har samma syfte och är inte avsedd att ge Konkurrensverkets ökade befogenheter. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Regeringen har lämnat en handlingsplan för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja. I handlingsplanen berättar regeringen vad den har gjort och tänker göra för att stärka det förebyggande arbetet och för att stärka skyddet och stödet till de unga som drabbas. En utgångspunkt för alla åtgärderna är att de har tydligt fokus på att alla har rätt att själva välja med vem de ska ingå äktenskap. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-04

Debatt

2010-11-17

Beslut

2010-11-17

Riksdagen har beslutat att ersätta varumärkeslagen och kollektivmärkeslagen med en ny varumärkeslag. De nuvarande lagarna kom till för 50 år sedan. Förhållandena på marknaden och företagens villkor för att agera på marknaden har ändrats sedan dess. Den nya varumärkeslag innebär exempelvis att: Reglerna om varumärken moderniseras och anpassas till vad som gäller internationellt, speciellt inom EU. Reglerna för att registrera varumärken förenklas. Nya rutiner för att häva registreringen av varumärken, administrativ hävning, skapas. Syftet är att det ska bli enkelt och billigt att häva registreringar som innehavaren inte längre har något intresse av. Den nya varumärkeslagen resulterar i följdändringar i bland annat firmalagen. Firmalagen moderniseras och samordnas därmed så långt som det är möjligt med reglerna i varumärkeslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-11-02

Datum

2010-11-03

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-02

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Detta gäller förslaget om att filmcensuren för vuxna avskaffas. Handlingsplanen för att förebygga och förhindra att unga blir gifta mot sin vilja kommer också att behandlas under nästa riksmöte. Riksdagen beslutade även att ärenden som kan komma att hänvisas till kulturutskottet under återstoden av innevarande riksmöte skjuts upp.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-16

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Riksdagen har beslutat att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2010/2011. Det handlar om regeringens skrivelse om redovisning av AP-fondernas verksamhet och Riksrevisionens styrelses redogörelse om regeringens försäljning av Vasakronan. Utöver dessa kommer även de nya ärenden som kan komma att hänvisas till utskottet under resten av det innevarande riksmötet skjutas upp till riksdagsåret 2010/2011.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-16

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Riksdagen har godkänt årsredovisning för staten 2009. Årsredovisningen omfattar resultaträkning, balansräkning och finansieringsanalys samt det slutliga utfallet på statsbudgetens inkomster och anslag under året. Riksrevisionen har granskat årsredovisningen och bedömer att den i allt väsentligt är rättvisande. Finansutskottet anser att uppföljningen av de budgetpolitiska målen har utvecklats, men också att regeringen bör göra en tydligare skillnad mellan den bakåtblickande och den framåtblickande uppföljningen av överskottsmålet. Utskottet är kritiskt till att regeringen låtit arbetet med att utveckla riskbedömningar för de statliga garantierna dra ut på tiden. Finansutskottet förutsätter därför att det uppdrag som regeringen nu har gett Riksgäldskontoret fullföljs utan ytterligare dröjsmål.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2010-06-08

Datum

2010-06-16

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Svensk ekonomi har utvecklats starkt hittills i år samtidigt som oron tilltagit i omvärlden. Många andra länder inom EU tvingas nu diskutera skattehöjningar och besparingar för att sanera sina offentliga finanser. Sverige kan i stället driva en politik som understöder återhämtningen och jobben samt tryggar välfärden. Det är nödvändigt för Sverige att komma tillbaka till överskott i offentliga finanser inom en rimlig tidshorisont. De offentliga finanserna ska därför uppvisa ett överskott på 1 procent av BNP senast 2014. Dagens jobbpolitik fungerar bra och att inriktningen bör ligga fast. Men det är motiverat med vissa stabiliseringspolitiska insatser för att fånga upp dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. Det gäller till exempel: Tillfälligt förkortad kvalificeringstid för nystartjobb för äldre från 12 till 6 månader. Tillfällig sommarsatsning för ungdomar i form av sommarjobb och sommarskolor. Utbildningssatsning i Västra Götalandsregionen. Välfärden har kunnat värnas i krisen. Särskilda satsningar görs nu på barnfamiljer och pensionärer. Inkomstskatten sänks ytterligare för pensionärer. Flerbarnstillägget höjs i barnbidraget. Förändringarna i sjukförsäkringen var nödvändiga och de ger resultat.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-16

Debatt

2010-06-23

Beslut

2010-06-23

En granskning från Riksrevision visar att högskolorna klassificerar kurser på olika sätt och utifrån olika principer. Den ekonomiska ersättningen kan därför bli olika för kurser med samma innehåll. Detta medför i sin tur att högskolorna kan få olika förutsättningar att ge kurserna. Regeringen och Högskoleverket har ett visst ansvar, enligt Riksrevisionen. Regeringen har inte gett tillräcklig vägledning till högskolorna om hur de ska klassificera kurser. Samtidigt har Högskoleverkets uppföljning av lärosätenas klassificering av kurser inte fungerat fullständigt. Utbildningsutskottet utgår från att regeringen tar hänsyn till slutsatserna i sitt fortsatta arbete med att förbättra kvaliteten i den högre utbildningen. Riksdagen avslutar därmed ärendet utan att göra några tillägg.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Riksdagen godkände att behandlingen av ett par ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, 2010/11. Det handlar om propositionerna 2009/10:230 Vägsäkerhetslag och 2009/10:231 Tredje sjösäkerhetspaketet Beslutet gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till trafikutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Den 1 september 2010 ersätts den nuvarande postlagen med en ny postlag. Syftet är att genomföra EU:s postdirektiv från 2008 i svensk lag. Den samhällsomfattande posttjänsten ska ha samma omfattning och kvalitet som hittills. I dag är det Post- och telestyrelsen, PTS, som utser den eller de som ska tillhandahålla tjänsten. Med den nya postlagen behöver inte PTS peka ut någon postoperatör om marknaden kan tillhandahålla tjänsten fullt ut. Om det skulle visa sig att det blir för ekonomiskt belastande för en postoperatör att tillhandahålla den ska en offentlig upphandling kunna genomföras. Prissättningen ska vara icke-diskriminerande och öppen för insyn oavsett upphandling eller inte. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

19, 84 minuter

Beredning

2010-06-03

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-22

Fastighetsskatten på vattenkraftverk höjs från 1,7 till 2,8 procent av taxeringsvärdet. Stämpelskatten höjs för juridiska personers förvärv av fast egendom och tomträtter. Skatten höjs från 30 kronor till 42 kronor och 50 öre för varje fullt tusental kronor av egendomens värde. Stiftelser och ideella föreningar som bedriver allmännyttig verksamhet samt bostadsrättsföreningar är exempel på jurudiska personer som inte omfattas av höjningen. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2011.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-15

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-21

Riksdagen skjuter upp ett antal beslut till riksmötet 2010/11. Det handlar om en ny lag om uppgiftsskyldighet i fråga om marknads- och konkurrensförhållanden, en ny varumärkeslag och ändringar i firmalagen. Riksdagen beslutade att man även väntar med ärendena om Riksrevisionens redogörelse om omlokalisering av myndigheter, en skrivelse om regelförenklingsarbetet 2006-2010 och en skrivelse om strategiskt tillväxtarbete för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. Beslutet omfattar även de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2009/10.

Förslagspunkter

1

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

Sveaskog AB ägs av svenska staten. Bolagets nuvarande uppdrag kan uppfattas som otydligt. Riksdagen har därför beslutat att bolaget får ett förändrat uppdrag. Förändringarna innebär i huvudsak att: -Verksamheten ska baseras på affärsmässig grund och generera marknadsmässig avkastning. -Kärnverksamheten ska vara skogsbruk. -Närliggande verksamhet kan bedrivas om det bidrar till att öka bolagets avkastning. -Bolaget ska inte ha betydande intressen som slutanvändare av skogsråvara. Förutom ändrade ägardirektiv ges Sveaskog instruktioner om att 10 % av den areal bolaget hade 2002 ska säljas till marknadspris. Försäljningen ska göra det möjligt till omarronderingar och köp av skogsbruk, särskilt i glesbygd. Staten tar även över fastigheter med en sammanlagd areal om högst 100 000 hektar från Sveaskog AB.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 74 minuter

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-15

Debatt

2010-06-22

Beslut

2010-06-23

En ny lag om betaltjänster börjar gälla den 1 augusti 2010. Lagen handlar till stor del om regler om betaltjänster som tillhandahålls i Sverige och utförs inom EES i euro eller i någon annan av EES-ländernas valutor. Dessutom finns regler för betalningsinstitut och registrerade betaltjänstleverantörer. Lagen innehåller bland annat bestämmelser som behövs för att genomföra ett EU-direktiv. Syftet är att betalningar inom EES-området ska göras lika enkla, effektiva och säkra som nationella betalningar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Justering

2010-06-15

Datum

2010-06-15

Debatt

2010-06-21

Beslut

2010-06-22