Sök

På förslag av finansutskottet gav riksdagen regeringen i uppdrag att tillsätta en eller flera utredningar för att se över reglerna för kontantflödet. Tillkännagivandet innebär att riksdagen sa ja till ett förslag från Riksbanken.

Det är viktigt att kontanthanteringen i Sverige fungerar väl för att människor ska ha tillgång till och möjlighet att använda sig av kontanter. Kontanthanteringen består av en komplex kedja med många led där både myndigheter och privata företag ingår. Säkerhetsföretaget Panaxias konkurs 2012 har väckt en rad frågor kring kontantförsörjningen, övervakningen och ansvarsfördelningen. Mot bakgrund av detta anser Riksbanken i en redogörelse att kontanthanteringen måste utredas, och riksdagen håller med. Utredningsarbetet bör komma igång så snart som möjligt och resultatet bör kunna presenteras inom en rimlig tid.

Finansutskottet har fått uppgifter från Finansdepartementet om att departementet redan har påbörjat en kartläggning av hur ansvaret för kontanthanteringen ser ut i dag. Riksdagen beslutade att regeringen utifrån resultatet av denna kartläggning får besluta om det behövs en eller flera utredningar.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 11 minuter

Justering

2013-01-15

Datum

2013-01-15

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen tycker att det är viktigt att omval i framtiden kan genomföras på kortare tid än efter valet 2010. Samma förutsättningar för omval som för ordinarie val, och en lagstadgad tidsfrist för genomförande som är så kort som möjligt. Det är frågor som riksdagen vill att regeringen utreder. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 31 minuter

Justering

2012-12-18

Datum

2013-01-08

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16

Konstitutionsutskottet, KU, anmälde till riksdagen resultatet av sin uppföljning av hur riksdagen har använt sig av EU:s så kallade subsidiaritetsprincip under 2011. Riksdagen granskar vissa utkast till lagförslag från EU utifrån principen, som innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av EU-kommissionen eller någon annan förslagsställare. KU konstaterar att det inte har uppnåtts i något av de förslag som har prövats av riksdagen under 2011. Riksdagen prövar alla förslag och är det parlament som har avgett flest motiverade yttranden. Flera av riksdagens utskott tycker att riksdagen borde göra ett urval av vilka förslag som prövas. KU menar att övervägande skäl talar för att fortsätta som tidigare. KU anser också att riksdagen bör införa rutiner för att följa upp hur EU har tillgodosett riksdagens invändningar i de lagar som slutligen blev beslutade.

Nya EU-lagar kan påverka kompetensfördelningen mellan EU och EU-länderna. KU konstaterar att det samlade utfallet inom vissa områden innebär att lagstiftningen på EU-nivå stärkts eller kan komma att stärkas genom att en allt större del av bestämmelserna beslutas på EU-nivå. Det gäller förslag inom finansutskottets, skatteutskottets och justitieutskottets områden.

KU anser att EU-ländernas parlament måste utöka sitt samarbete för att kunna samla så många länder som möjligt om det finns invändningar mot ett förslags förenlighet med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen godkände KU:s uppföljning.

Anföranden och repliker

3, 22 minuter

Beredning

2012-09-20

Justering

2012-12-18

Datum

2013-01-08

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-17

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 om olika insolvens- och utsökningsrättsliga frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om auktorisation av konkursförvaltare, överskuldsättning, ändringar i skuldsaneringslagen, översyn av insolvensrätten och förbehållsbelopp vid löneutmätning.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 38 minuter

Justering

2012-12-13

Datum

2013-01-08

Debatt

2013-01-16

Beslut

2013-01-16

Regeringen vill fortsätta att utreda personalliggare för byggbranschen för att minska svartarbete. Riksdagen vill i stället att regeringen återkommer med ett förslag som kan börja gälla redan under 2013 och gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med att man sa ja till regeringens förslag om personalliggare i tvätteribranschen från den 1 april 2013. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet och bakom förslaget står även Miljöpartiet och Sverigedemokraterna.

Personalliggare finns sedan 2007 i restaurang- och frisörsbranscherna. Den som bedriver verksamheten måste varje dag anteckna i personalliggaren vilka som är verksamma i lokalen och när. Skatteverket kan göra oanmälda besök för att kontrollera att allt går rätt till.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 112 minuter

Justering

2012-12-12

Datum

2012-12-20

Debatt

2013-01-23

Beslut

2013-01-23

Riksdagen överlämnade till regeringen en sammanställning av riksdagens beslut om statsbudgeten för 2013.

Justering

2012-12-19

Datum

2012-12-13

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 16 miljarder kronor till samhällsekonomi och finansförvaltning för 2013. I den summan ingår även Riksrevisionens förslag till anslag för sin verksamhet.

Sverige ska också vara med och höja kapitalet till Europeiska investeringsbanken, som är en fristående institution inom EU. Bankens huvudsyfte är att bidra till en balanserad och störningsfri utveckling av EU:s inre marknad.

Riksdagen godkände också:

• investeringsplaner och låneramar för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket.
• rörlig kredit i Riksgäldskontoret för Kammarkollegiet och Statens tjänstepensionsverk.
• låneram i Riksgäldskontoret för att finansiera övertagandet av Statens järnvägars obligationsportfölj.
• att Sjunde AP-fonden och Riksrevisionen ska få ta upp lån i Riksgäldskontoret.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 38 minuter

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-12

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Energi. Totalt anslås ca 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet. Pengar går bland annat till energiforskning, energieffektivisering och till olika satsningar på förnybar energi. Riksdagen godkände även Svenska kraftnäts investeringsplan för perioden 2013-2015.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

6

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

67, 226 minuter

Justering

2012-11-22

Datum

2012-12-11

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet Regional tillväxt. Totalt anslås cirka 3,4 miljarder kronor till utgiftsområdet för 2013. Pengarna ska gå till olika regionala tillväxtåtgärder och till transportbidrag. Summan innefattar även EU-medel för regionalpolitiska satsningar.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

47, 127 minuter

Justering

2012-11-27

Datum

2012-12-11

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för utgiftsområdet studiestöd. Totalt anslås cirka 22 miljarder kronor till studiestöd nästa år. Det är knappt 160 miljoner kronor mindre än anslagna medel för 2012. Anslagsminskningen beror bland annat på att färre personer väntas ansöka om studiemedel och att nivån på upplåningsräntan väntas bli lägre än 2012.

Utgifterna för studiemedel ökar med anledning av satsningar på yrkesinriktad gymnasial vuxenutbildning (yrkesvux), stimulans till kommunerna att bedriva lärlingsutbildning inom den gymnasiala vuxenutbildningen samt en tillfällig satsning på fler platser på yrkeshögskolan respektive universitet och högskolor. Den tillfälliga satsningen på arbetslösa ungdomar under 25 år som innebär att de under vissa förutsättningar kan få den högre bidragsnivån inom studiemedlen förlängs också. Även tilläggsbidraget till studerande med barn höjs.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-10

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 22 miljarder kronor till statsskuldsräntor för 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-10

Debatt

2012-12-19

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag om nya regler för privatuthyrning av bostäder. Bland annat ska den som hyr ut sin egen bostadsrätt, villa, ägarlägenhet eller annat ägt boende få rätt att sätta hyran friare än i dag. Hyresvärden ska ha rätt att genom hyran få ersättning för sina kostnader för bostaden. Om hyresgästen upplever att hyran är för hög kan han eller hon precis som tidigare ansöka om att hyresnämnden ska pröva hyran. Däremot ska det inte längre vara möjligt för hyresgästen att få tillbaka en del av den betalda hyran retroaktivt om hyresnämnden bedömer att hyran är för hög.

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om att den som äger en bostadsrätt inte ska behöva ange några skäl för att få hyra ut den i andra hand. Riksdagen vill ha kvar de nuvarande reglerna som innebär att den som vill hyra ut sin bostadsrätt ska kunna ange en orsak till bostadsrättsföreningens styrelse, som beslutar om andrahandsuthyrning. De nya reglerna började gälla den 1 februari 2013.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

37, 145 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-10

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Den svenska väpnade styrkan i Afghanistan får förnyat mandat under 2013. Detta under förutsättning att det även i fortsättningen finns ett mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen stödjer också regeringens inriktning om att den svenska militära insatsen i landet successivt ska anpassas, omvandlas och reduceras samtidigt som det svenska engagemanget ges ett ökat civilt fokus.

Beslutet innebär att Sverige ska ställa en väpnad styrka om högst 785 personer till förfogande för den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan, ISAF, till slutet av 2013. Den svenska militära insatsen kommer under inledningen av 2013 att bestå av cirka 400 personer på plats i Afghanistan. Sommaren 2013 ska den svenska militära insatsen ha minskat med cirka 100 personer, för att vara cirka 300 personer på plats i Afghanistan.

Det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet betonar i sitt beslutsunderlag vikten av att arbetet med att stärka de civila inslagen i Sveriges insatser i Afghanistan fortsätter och utvecklas. Utskottet välkomnar Sveriges åtaganden i samband med givarkonferensen i Tokyo 2012 att under perioden 2015-2024 stödja Afghanistan med en indikativ volym om sammantaget 8-8,5 miljarder kronor. Afghanistan blir därmed Sveriges största biståndsland.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 139 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-18

Beslut

2012-12-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ekonomisk ram för den statliga transportinfrastrukturen för perioden 2014-2025. Totalt rör det sig om 522 miljarder kronor. I satsningen ingår bland annat de första delsträckorna i en ny stambana för snabbtåg, Ostlänken mellan Järna och Linköping samt den första delen av sträckan Göteborg-Borås. Utbyggnad av tunnelbanan i Stockholm ingår också.

Riksdagen beslutade om fyra tillkännagivanden som rör transportinfrastruktur. Riksdagen konstaterar att det svenska järnvägssystemet i alla delar inte lever upp till kraven på hög kvalitet och punktlighet. Man anser att det kan finnas anledning att se över uppdelningen och konkurrensutsättningen av järnvägssystemet. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att grundligt utreda järnvägssystemets organisation och överväga hur järnvägssystemet bör organiseras på bästa sätt för att möta framtidens krav.

Riksdagen beslutade också om ett tillkännagivande om att banavgifterna inte bör höjas under den kommande planeringsperioden. Regeringen har aviserat att man vill höja banavgifterna successivt för att finansiera driften och underhållet av järnvägsinfrastrukturen. Ytterligare ett tillkännagivande handlar om att regeringen bör utarbeta tydliga principer för sin medfinansieringspolitik, det vill säga medfinansiering till statlig infrastruktur från till exempel kommuner och företag. Riksdagen beslutade dessutom om ett tillkännagivande som gäller gruvnäringens transportbehov och en järnvägsförbindelse mellan Kaunisvaara och Svappavaara.

Trafikutskottet har granskat tre skrivelser om transportinfrastruktur som regeringen har lämnat utifrån granskningar som Riksrevisionen gjort och en skrivelse om utförande av drift och underhåll. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

27

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

104, 338 minuter

Beredning

2012-11-13

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-13

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 39,4 miljarder kronor till rättsväsendet för 2013. De största anslagen är polisorganisationen (drygt 20,5 miljarder kronor), Sveriges Domstolar (drygt 5,2 miljarder kronor) och Kriminalvården (knappt 7,8 miljarder kronor).

Riksdagen godkände också att Rikspolisstyrelsen och de 21 polismyndigheterna ombildas till en myndighet den 1 januari 2015. Syftet är att ge ledningen för myndigheten ett helhetsansvar för all polisverksamhet, med en tydlig kedja av ansvar från ledning ned till lokal nivå.

Riksdagen anser att myndigheterna inom rättsväsendet behöver göra mer för att brottsoffer ska få bättre bemötande och stöd. Brottsofferjourer, kvinnojourer och andra ideella föreningar och organisationer som arbetar med att stödja och hjälpa brottsutsatta gör ett ovärderligt arbete. Riksdagen anser att deras möjligheter att arbeta med frågorna bör stärkas ytterligare. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att återkomma med en redovisning av vad myndigheterna gör. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

72

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

37, 170 minuter

Beredning

2012-11-06

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 67,2 miljarder kronor till arbetsmarknad och arbetsliv för 2013. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning, lönebidrag och Samhall, arbetsmarknadspolitiska program och insatser och kostnader för Arbetsförmedlingen. Riksdagen ställer sig bakom regeringens särskilda satsningar för att bryta långtidsarbetslösheten, motverka ungdomsarbetslösheten och göra det lättare för nyanlända och personer med funktionshinder att komma in på arbetsmarknaden. Arbetsmiljöverket får ett utökat uppdrag som en nationell funktion för kunskapsområdet arbetsmiljö och arbetsliv och verkets anslag ökar. Riksdagen säger samtidigt nej till oppositionens alternativa budgetförslag. Arbetsmarknadsutskottet har även behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om arbetsförmedlingskontorens effektivitet. Utskottet konstaterar att regeringen och Arbetsförmedlingen redan har börjat använda Riksrevisionens rapport i sitt arbete. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till ett hundratal motionsförslag om arbetsmarknads- och arbetslivsfrågor.

Behandlade dokument

82

Förslagspunkter

24

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

55, 203 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-07

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 62,2 miljarder kronor till hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2013. De största anslagen går till statlig assistansersättning, läkemedelsförmåner och tandvårdsförmåner.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om ändringar i vissa vårdkostnader. Högkostnadsskyddet för bland annat besök inom den öppna hälso- och sjukvården indexregleras och kopplas till det allmänna prisläget genom att det utgör en viss andel av det så kallade prisbasbeloppet. Även den avgift som högst får tas ut per vårddag på sjukhus kopplas till prisbasbeloppet. Ett kostnadstak införs för inköp av förmånsberättigade läkemedel. Även detta kostnadstak indexregleras. De nya reglerna ska gälla från den 1 januari 2013.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om nya regler för beslut om och utbetalning av ersättning till assistenter till personer med funktionshinder. Syftet med lagändringarna är att motverka fusk och överutnyttjande.

Behandlade dokument

118

Förslagspunkter

32

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

73, 232 minuter

Justering

2012-12-04

Datum

2012-12-06

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 213 miljarder kronor till socialförsäkringsområdet för 2013. I området ingår anslag till ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (cirka 94 miljarder kronor), ekonomisk trygghet vid ålderdom (cirka 40 miljarder kronor) och ekonomisk trygghet för familjer och barn (cirka 78 miljarder kronor).

Beslutet innebär bland annat följande:

• Egenföretagare ska kunna välja en karenstid på en dag. Tidigare har den kortaste karenstiden för egenföretagare varit sju dagar. Även egenföretagare som blir arbetslösa ska ha en karensdag.
• Den som har aktivitetsersättning för nedsatt arbetsförmåga ska kunna pröva på att arbeta eller studera i upp till två år utan att förlora rätten till ersättning, oavsett hur länge han eller hon ursprungligen skulle få ersättning. Den som prövar på att arbeta ska under två år kunna få ut 25 procent av aktivitetsersättningen, i stället för under ett år som i dag.
• Bostadstillägget till pensionärer höjs med 170 kronor per månad för ogifta som har fyllt 65 år. Den skäliga levnadsnivån för ogifta som fyllt 65 år och har särskilt bostadstillägg för pensionärer eller äldreförsörjningsstöd höjs med samma belopp.
• Föräldrapenningen på grundnivån höjs från 180 kronor per dag till 225 kronor per dag. Det så kallade vab-intyget som visar att barnet varit frånvarande från förskolan eller skolan krävs inte längre för att få rätt till tillfällig föräldrapenning.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

37

Reservationer

39 

Anföranden och repliker

134, 275 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-06

Debatt

2012-12-12

Beslut

2012-12-13

SAS får tillgång till en låneram i Riksgäldskontoret på högst 749 miljoner kronor för 2012-2015 och till marknadsmässiga villkor. Låneramen ska utgöra en del av en ny kreditfacilitet som innebär att bolaget får en likviditetsreserv för sin fortsatta verksamhet. SAS har utarbetat en ny affärsplan för att säkra ett långsiktigt konkurrenskraftigt bolag. En förutsättning för att SAS ska kunna genomföra affärsplanen är att bolaget har tillgång till en likviditetsreserv.

Den totala kreditfaciliteten är på maximalt 3,5 miljarder kronor. Svenska, norska och danska staten svarar tillsammans för 50 procent av faciliteten och deltar på samma villkor som övriga, privata, aktörer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att låneramen ska gälla för SAS-koncernen, i stället för SAS AB.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-12-06

Datum

2012-12-06

Debatt

2012-12-11

Beslut

2012-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 16,6 miljarder kronor till areella näringar, landsbygd och livsmedel för 2013. Till areella näringar räknas exempelvis skogsbruk, jordbruk och fiske. De största anslagen går till gårdsstöd, åtgärder för landsbygdens miljö och struktur och Sveriges lantbruksuniversitet.

Miljö- och jordbruksutskottet har tillsammans med näringsutskottet följs upp det svenska landsbygdsprogrammet. Programmet innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden och finansieras gemensamt av Sverige och EU. En av slutsatserna är att programmet kan förenklas och myndigheternas handläggning vidareutvecklas. Programmet upplevs dock som positivt för landsbygdens utveckling. Detta även om programmet antagligen inte kommer att nå ända fram till målen. Riksdagen godkände uppföljningen.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

9, 68 minuter

Justering

2012-11-29

Datum

2012-12-05

Debatt

2012-12-17

Beslut

2012-12-18