Personalliggare för tvätteribranschen

Betänkande 2012/13:SkU14

2012/13:SkU14 Personalliggare för tvätteribranschen

Skatteutskottets betänkande

2012/13:SkU14

Personalliggare för tvätteribranschen

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag om personalliggare för tvätteribranschen (prop. 2012/13:34) och två motioner (S och V) som väckts med anledning av propositionen.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om personalliggare i frisör- och restaurangverksamhet utvidgas till tvätteribranschen fr.o.m. den 1 april 2013. I övrigt gör regeringen bedömningen att de förslag som lagts fram i promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) inte bör genomföras. När det gäller promemorians förslag om personalliggare för byggbranschen aviserar regeringen att frågan om ett kontrollsystem kommer att utredas på nytt.

I motionerna begärs tillkännagivanden som syftar till att regeringen skyndsamt ska återkomma med ett förslag om personalliggare i byggbranschen och ett förslag om månadsuppgift för arbetsgivare.

Ett enigt utskott tillstyrker regeringens förslag om personalliggare för tvätteribranschen.

När det gäller byggbranschen föreslår utskottet (S, MP, SD, V) ett tillkännagivande om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i så god tid att det kan träda i kraft under 2013 och ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter med ikraftträdande den 1 januari 2014.

I betänkandet finns en reservation (M, FP, C, KD).

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Personalliggare för tvätteribranschen
	Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244). Därmed bifaller riksdagen proposition 2012/13:34.

2.

Byggbranschen

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i så god tid att det kan träda i kraft under 2013 och ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter med ikraftträdande den 1 januari 2014. Därmed bifaller riksdagen delvis motionerna 2012/13:Sk5 av Jacob Johnson m.fl. (V) och 2012/13:Sk6 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Reservation (M, FP, C, KD)

Stockholm den 12 december 2012

På skatteutskottets vägnar

Henrik von Sydow

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Henrik von Sydow (M), Leif Jakobsson (S), Ulf Berg (M), Hannah Bergstedt (S), Christina Oskarsson (S), Fredrik Schulte (M), Hans Olsson (S), Gunnar Andrén (FP), Peter Persson (S), Karin Nilsson (C), Anders Karlsson (S), Maria Abrahamsson (M), Mats Pertoft (MP), Lars Gustafsson (KD), Thoralf Alfsson (SD), Jacob Johnson (V) och Lars Beckman (M).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2012/13:34 Personalliggare i tvätteribranschen och två motioner (S och V) som väckts med anledning av propositionen. Förslagen redovisas i bilaga 1. Regeringens lagförslag redovisas i bilaga 2.

Bakgrund

Bestämmelserna om personalliggare innebär en skyldighet för den som bedriver restaurang- eller frisörverksamhet att föra en personalliggare och i denna dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkaren och löpande dokumentera nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten.

Undantag från skyldigheten att föra personalliggare gäller för enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren eller dennes make eller barn under 16 år är verksamma. Detsamma gäller för fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren eller dennes make eller barn under 16 år är verksamma.

I personalliggaren ska det finnas uppgift om näringsidkarens namn och personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Vidare ska det finnas uppgift om namn och personnummer eller samordningsnummer för personer som är verksamma i näringsverksamheten och tidpunkten då respektive persons arbetspass påbörjas och avslutas. Uppgifterna om de personer som är verksamma ska avse varje verksamhetsdag och ska dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas.

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra personalliggare fullgör sina eventuella skyldigheter. Verket får vid ett sådant besök begära att en person som utför eller kan antas utföra arbetsuppgifter i verksamheten styrker sin identitet. Uppgifterna får stämmas av mot personalliggaren.

Kontrollbesök får bara användas för åtgärder som direkt tar sikte på att kontrollera att skyldigheten att dokumentera identifikationsuppgifter i en personalliggare efterlevs. Den som enligt beslut om kontrollbesök ska kontrolleras behöver inte underrättas om beslutet före besöket. Ett kontrollbesök ska genomföras på ett sådant sätt att verksamheten inte hindras i onödan.

Bestämmelserna infördes den 1 januari 2007.

En särskild utredare har genomfört en översyn av bestämmelserna om särskild skattekontroll i vissa branscher och redovisade i september 2009 sitt uppdrag genom promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43). Propositionen innehåller på sidorna 14–19 en redovisning av utredningens förslag, genomförande och remissutfall.

Utskottets överväganden

Personalliggare för tvätteribranschen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen bifaller regeringens förslag om en utvidgning av systemet med personalliggare till tvätteribranschen.

Propositionen

Regeringen föreslår att systemet med personalliggare utvidgas till tvätteribranschen. Införandet av personalliggare har medfört positiva effekter på löneredovisningen inom restaurang- och frisörbranscherna. Det finns anledning att anta att liknande positiva effekter kan uppnås även inom tvätteribranschen om personalliggare införs där. Det är också en åtgärd som stöds av branschförbundet. Regeringen anser därför att tvätteribranschen ska omfattas av kravet på att föra personalliggare.

Utskottets ställningstagande

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och tillstyrker propositionen.

Byggbranschen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad utskottet anför om att regeringen ska återkomma till riksdagen med ett förslag om personalliggare för byggbranschen i så god tid att det kan träda i kraft under 2013 och ett förslag om månadsuppgift om anställdas löner och skatter med ikraftträdande den 1 januari 2014.

Jämför reservation (M, FP, C, KD).

Bakgrund

Inom byggbranschen har det på frivillig grund införts ett system som kan användas för kontroll och redovisning av närvaron på en byggarbetsplats. Systemet kallas ID06.

Byggbranschen i samverkan, ett nätverk som består av byggarbetsgivare och byggfackförbund, har lagt fast ett åtgärdsprogram för att försvåra för oseriösa aktörer inom branschen. I programmet (Krafttag mot svartarbete) ingår bl.a. att på frivillig grund använda ett system för kontroll och redovisning av närvaron på en byggarbetsplats, att ställa krav på närvaroredovisning i kontraktshandlingarna och att låta Skatteverket göra oanmälda arbetsplatsbesök. Vidare ingår att skatteinbetalningar ska specificeras på individnivå.

Utredningen om elektroniska inkomstuppgifter per individ och månad har i betänkande SOU 2011:40 Månadsuppgift – snabbt och enkelt föreslagit att uppgifter om utgiven ersättning och förmån som utgör intäkt i inkomstslaget tjänst ska lämnas varje månad och att den årliga kontrolluppgiften för intäkt i inkomstslaget tjänst tas bort.

Propositionen

I propositionen gör regeringen bedömningen att tillämpningsområdet för personalliggare inte inom ramen för detta lagstiftningsärende bör utvidgas till att omfatta byggbranschen. Frågan om hur ett kontrollsystem för byggbranschen kan vara utformat bör utredas på nytt.

Regeringen anför att åtgärder för att motverka förekomsten av svart arbetskraft inom byggbranschen är starkt efterfrågade av branschen. Byggbranschen är emellertid inte en homogen bransch och bjuder därför särskilda svårigheter när det gäller möjligheterna att utforma ett lämpligt kontrollsystem. I det förslag som utredningen har lämnat om att utvidga systemet med personalliggare så att det även gäller byggbranschen uppmärksammas flera problem. Problemställningarna belyses av den omfattande kritik som utredningens förslag har mött.

Ett av problemen är att bygg- och anläggningsverksamheten normalt inte utförs i en verksamhetslokal. Utredningen har föreslagit att skyldigheten att föra personalliggare knyts till en arbetsplats i stället. Begreppet arbetsplats beskrivs av utredningen som ett område inom vilket näringsverksamhet bedrivs och över vilket näringsidkaren råder. När flera näringsidkare är verksamma på en arbetsplats, vilket är vanligt förekommande på byggarbetsplatser, har utredningen föreslagit att en gemensam liggare ska föras på arbetsplatsen. Ansvaret mellan de olika näringsidkarna kan enligt utredningen regleras genom avtal. Ansvarig i förhållande till staten är den näringsidkare som ytterst råder över arbetsplatsen.

Sveriges Byggindustrier framför i sitt remissyttrande att det är en djupt olycklig konsekvens av utredningens förslag att väsentliga delar av bygg- och anläggningsverksamheten skulle falla utanför lagens tillämpningsområde. Landsorganisationen i Sverige och Byggnads är kritiska till att byggservice helt faller utanför.

De föreslagna bestämmelserna om vem som ska ansvara för att en liggare förs och bestämmelserna om en gemensam liggare vid arbetsplatser där flera näringsidkare är verksamma samtidigt är vidare starkt kritiserade från rättssäkerhetssynpunkt av flera remissinstanser.

Regeringen anför att byggbranschen har väl dokumenterade problem med svartarbete, och att det är angeläget att motverka förekomsten av sådan verksamhet inom branschen och att stödja branschens ansträngningar i denna kamp. Mycket talar för att byggbranschen bör omfattas av ett kontrollsystem som motverkar förekomsten av svartarbete. Som framgår har emellertid olika remissinstanser lyft fram flera problem med utredningens förslag att utvidga systemet till byggbranschen. För ett kontrollsystem som innefattar sanktionsbestämmelser måste det ställas höga krav på rättssäkerhet. Enligt regeringens bedömning uppfyller utredningens förslag inte dessa krav. Regeringen avser därför att på nytt låta utreda frågan om hur ett ändamålsenligt kontrollsystem för byggbranschen kan utformas.

Motionerna

I kommittémotion 2012/13:Sk6 av Leif Jakobsson m.fl. (S) begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör återkomma med ett förslag om personalliggare och oannonserade kontrollbesök inom byggbranschen senast den 31 mars 2013. Motionärerna anför att regeringen inte ger någon egentlig förklaring till varför byggbranschen utelämnas och att frågan beretts under lång tid. Regeringen bör vidare senast den 1 juni 2013 återkomma med ett förslag om att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske på individuell nivå. Frågan har utretts och det finns ett förslag som skulle kunna vara nästa steg i utvecklingen av personalliggarkontrollen.

Också i kommittémotion 2012/13:Sk5 av Jacob Johnson m.fl. (V) anförs att regeringen bör återkomma med ett förslag om personalliggare och oannonserade kontrollbesök inom byggbranschen senast den 31 mars 2013. Motionärerna anför att frågan beretts under lång tid och ifrågasätter om det inte är så att det saknas politisk vilja när problemen kring utredningens begrepp ”arbetsplats” inte har kunnat lösas under denna tid.

Utskottets ställningstagande

Systemet med personalliggare infördes i frisör- och restaurangbranscherna 2007, och erfarenheterna av reformen har hittills varit mycket goda. Skatteverket beräknade redan i november 2007 att den nya lagstiftningen bara efter några månader hade medfört att ca 4 000 tidigare ”svarta” arbetstillfällen förvandlats till ”vita”. Det har också visat sig att åtgärderna blivit ett bra verktyg för att pressa tillbaka den ekonomiska brottsligheten.

De goda erfarenheterna av systemet med personalliggare gjorde att frågan om en utvidgning till byggbranschen snabbt blev aktuell och önskemål om detta kom både från Skatteverket och byggbranschen själv. Byggbranschens arbetsgivare och fackförbund hade utarbetat ett särskilt åtgärdsprogram för vita arbeten inom byggsektorn. I programmet ingår inte bara legitimationsplikt och närvaroredovisning på byggarbetsplatser utan planerna omfattar också att Skatteverket ska få möjlighet att oanmält besöka byggföretag och arbetsplatser för att kontrollera närvaroredovisningen efter mönster från de regler som gäller för de branscher som har ett krav på personalliggare. Ett ytterligare inslag som branschen bedömer som viktigt är att arbetsgivarens månatliga redovisning till Skatteverket ska ske på individnivå. På så sätt blir det svårare för oseriösa aktörer att upprätthålla en legitim fasad. I byggbranschens åtgärdsprogram ingår en rad ytterligare åtgärder som även de syftar till att göra det svårt att bedriva oseriös verksamhet inom byggsektorn.

I november 2008 beslutade regeringen om en utvärdering av de nya reglerna. Syftet var att genomföra en utvärdering av det systemets funktion i förhållande till syftet med reglerna samt dess effekter på skatteundandragande och på företagandet. Utredaren skulle också utreda möjligheterna och konsekvenserna av att utvidga systemet helt eller delvis till att även omfatta bygg- och tvätteribranscherna. I september 2009 föreslog regeringens egen utredare i promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43) att systemet med personalliggare även skulle omfatta bygg- och tvätteribranscherna.

Det finns enligt utskottets mening ett uppenbart behov av åtgärder för att komma till rätta med problemen med svartarbete och skattefusk i byggbranschen. Trots att regeringen verkar vara medveten om behovet läggs det förslag som utarbetats av regeringens egen utredare åt sidan utan någon tydlig förklaring. De svårigheter som regeringen pekar på blir aldrig riktigt förklarade. Det framhålls t.ex. att det är ett problem att bygg- och anläggningsverksamhet inte utförs i en verksamhetslokal. Detta bör inte vara något svårt problem att lösa. Utredningen har t.ex. föreslagit att skyldigheten att föra personalliggare knyts till en arbetsplats i stället. Begreppet arbetsplats beskrivs av utredningen som ett område inom vilket näringsverksamhet bedrivs och över vilket näringsidkaren råder. När flera näringsidkare är verksamma på en arbetsplats, vilket är vanligt förekommande på byggarbetsplatser, har utredningen föreslagit att en gemensam liggare ska föras på arbetsplatsen. Ansvaret mellan de olika näringsidkarna kan enligt utredningen regleras genom avtal. Ansvarig i förhållande till staten är den näringsidkare som ytterst råder över arbetsplatsen. I sammanhanget kan också framhållas att det redan finns ett frivilligt kontrollsystem som byggbranschen tagit fram. Av utredningen framgår också att Norge har ett liknande system med id-kort.

Det bör understrykas att branschens krav på åtgärder är starka. Byggbranschen i samverkan är så angelägen om att få en lagstiftning på plats att de till och med har erbjudit sig att avsätta resurser för att bistå regeringen i att ta fram konkurrensneutrala och effektiva regler.

Det är enligt utskottets mening angeläget att regeringen prioriterar arbetet med att ta fram de åtgärder som branschen efterfrågar så att ytterligare dröjsmål undviks. Regeringen bör genomföra sin beredning av frågan om utformningen av ett kontrollsystem för byggbranschen och återkomma till riksdagen i så god tid att ett förslag om personalliggare i byggbranschen kan träda i kraft under 2013. Månadsuppgiftsutredningens förslag har stor betydelse för möjligheten att genomföra meningsfulla kontroller i dessa sammanhang. Det är därför viktigt att ett förslag läggs på riksdagens bord så snart som möjligt och i så god tid att det kan träda i kraft den 1 januari 2014.

Det anförda bör riksdagen med delvis bifall till motionerna 2012/13:Sk5 (V) och 2012/13:Sk6 (S) som sin mening ge regeringen till känna.

Reservation

Utskottets förslag till riksdagsbeslut och ställningstaganden har föranlett följande reservationer. I rubriken anges vilken punkt i utskottets förslag till riksdagsbeslut som behandlas i avsnittet.

Byggbranschen, punkt 2 (M, FP, C, KD)

av Henrik von Sydow (M), Ulf Berg (M), Fredrik Schulte (M), Gunnar Andrén (FP), Karin Nilsson (C), Maria Abrahamsson (M), Lars Gustafsson (KD) och Lars Beckman (M).

Förslag till riksdagsbeslut

Vi anser att förslaget till riksdagsbeslut under punkt 2 borde ha följande lydelse:

Riksdagen avslår motionerna

2012/13:Sk5 av Jacob Johnson m.fl. (V) och

2012/13:Sk6 av Leif Jakobsson m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.

Ställningstagande

Byggbranschens arbetsgivare och fackförbund har utarbetat ett särskilt åtgärdsprogram för vita arbeten inom byggsektorn. I programmet ingår inte bara legitimationsplikt och närvaroredovisning på byggarbetsplatser utan planerna omfattar också att Skatteverket ska få möjlighet att oanmält besöka byggföretag och arbetsplatser för att kontrollera närvaroredovisningen efter mönster från de regler som gäller för de branscher som har ett krav på personalliggare. Ett annat inslag som branschen bedömer som viktigt är att arbetsgivarens månatliga redovisning till Skatteverket ska ske på individnivå. På så sätt blir det svårare för oseriösa aktörer att upprätthålla en legitim fasad. I byggbranschens åtgärdsprogram ingår en rad andra åtgärder som även de syftar till att göra det svårt att bedriva oseriös verksamhet inom byggsektorn.

Regeringen har låtit utreda frågan om en utvidgning av systemet med personalliggare till byggbranschen, och ett förslag om en sådan utvidgning finns i promemorian Närvaroliggare och kontrollbesök (Ds 2009:43). Vid remissbehandlingen har detta förslag mötts av kritik från flera håll. Sveriges Byggindustrier framför i sitt remissyttrande att en djupt olycklig konsekvens av utredningens förslag är att väsentliga delar av bygg- och anläggningsverksamheten skulle falla utanför lagens tillämpningsområde. Landsorganisationen i Sverige och Byggnads är kritiska till att lagen inte skulle omfatta byggservice. De föreslagna bestämmelserna om vem som ska ansvara för att en liggare förs och bestämmelserna om en gemensam liggare vid arbetsplatser där flera näringsidkare är verksamma samtidigt är vidare starkt kritiserade från rättssäkerhetssynpunkt av flera remissinstanser. Det framstår som klart att frågan om hur man ska utforma ett ändamålsenligt kontrollsystem för byggbranschen nu bör bli föremål för ytterligare överväganden innan ett förslag kan läggas fram.

Vi anser i likhet med regeringen att det är angeläget att motverka förekomsten av svartarbete inom byggbranschen och att stödja branschens ansträngningar i denna kamp. Det finns ett uppenbart behov av åtgärder för att komma till rätta med problemen med svartarbete och skattefusk inom denna bransch. Det är därför angeläget att regeringen prioriterar arbetet med att ta fram de åtgärder som branschen efterfrågar så att ytterligare dröjsmål kan undvikas. Regeringen bör skyndsamt bereda frågan om utformningen av ett kontrollsystem för byggbranschen och snarast återkomma till riksdagen med ett förslag.

När det gäller förslaget om månadsredovisning på individnivå vill vi peka på att det handlar om omfattande förändringar som kräver noggranna förberedelser. Skatteverket har t.ex. i sitt remissyttrande från 2011 framhållit att reglerna inte kan börja gälla förrän den 1 januari 2014 eftersom det inte finns någon möjlighet att få det tekniska systemet klart tidigare. Förberedelserna berör inte bara skattesidan. Den parlamentariska socialförsäkringsutredningen har haft i uppdrag att föreslå nya regler för det inkomstunderlag som används i socialförsäkringen och har haft Månadsuppgiftsutredningens förslag som grund för sitt arbete. Utredningen konstaterar i betänkandet Harmoniserat inkomstbegrepp – Möjligheter att använda månadsuppgifter i social- och arbetslöshetsförsäkringarna (SOU 2012:47) att ett införande av månadsuppgifter kommer att skapa nya möjligheter i många välfärdssystem och att månadsuppgiften behöver utformas ändamålsenligt och välfärdssystemens regelverk ändras så att nya möjligheter tillvaratas. I betänkandet presenteras en konkretisering av hur månadsuppgiften bör utformas och ett förslag till harmoniserat inkomstbegrepp. Vidare presenteras analyser av hur månadsuppgifterna skulle kunna användas i social- och arbetslöshetsförsäkringarna.

Vi ser positivt på det arbete som nu pågår inom Regeringskansliet, Skatteverket och andra myndigheter med ett brukarvänligt förslag om månadsredovisning på individnivå och utgår från att arbetet är inriktat på att reformen kan träda kraft den 1 januari 2014.

Vi ser inte något skäl att rikta ett tillkännagivande till regeringen i dessa frågor. Vi avstyrker de aktuella motionsförslagen.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2012/13:34 Personalliggare för tvätteribranschen:

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Följdmotionerna

2012/13:Sk5 av Jacob Johnson m.fl. (V):

Riksdagen begär att regeringen återkommer med ett lagförslag som innebär krav på personalliggare och oannonserade kontrollbesök inom byggbranschen senast den 31 mars 2013.

2012/13:Sk6 av Leif Jakobsson m.fl. (S):

1.	Riksdagen begär att regeringen senast den 31 mars 2013 återkommer med ett förslag om personalliggare och oannonserade kontrollbesök inom byggbranschen.
2.	Riksdagen begär att regeringen senast den 1 juni 2013 återkommer med ett förslag om att månadsredovisning av anställdas skatter och arbetsgivaravgifter ska ske individuellt.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag