Sök

En person som har fått ett beslut om utmätning ska ha minst tre veckor på sig att överklaga beslutet i domstol. Ett beslut om utmätning innebär att Kronofogdemyndigheten har rätt att ta egendom ifrån den som har skuld hos en annan.

Syftet med regeländringen är att den som har fått ett beslut om utmätning ska få större möjligheter att överklaga detta beslut. Med denna ändring anpassas det svenska regelverket till Europakonventionen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Datum

2015-11-06

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagen godkände bland annat Kapstadskonventionen och sa ja till lagändringar som syftar till att göra det mer fördelaktigt för aktörer inom svensk luftfart att finansiera nya flygplan och helikoptrar.

Kapstadskonventionen är ett avtal om ett internationellt register för så kallade säkerhetsrätter i luftfartsobjekt. Konventionen innehåller också andra regler, bland annat om vilka rättigheter en kreditgivare har vid avtalsbrott och konkurs.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Datum

2015-11-06

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Syftet med lagen är att anpassa svenska regler till ett EU-direktiv om alternativ tvistlösning och en EU-förordning om att en EU-gemensam webbplats för tvistlösning ska skapas.

Alternativ tvistlösning innebär att en konsument som är missnöjd med en köpt vara eller tjänst i stället för att gå till domstol kan vända sig till en nämnd för att lösa tvisten med företaget som sålt varan eller tjänsten. Ett exempel på en sådan nämnd är Allmänna reklamationsnämnden (ARN).

De nya reglerna innebär bland annat att företagare ska ha viss skyldighet att lämna information om alternativ tvistlösning till konsumenter.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-06

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Det ska bli möjligt att själv få åtkomst till egna personuppgifter i vägtrafikregistret med e-tjänster. I registret finns bland annat uppgifter om fordon, körkortshavare, felparkeringar, skatter och eventuella skulder kopplat till ett fordon. Regeringens förslag innebär att Transportstyrelsens information och tjänster kan bli mer tillgängliga, det vill säga att e-förvaltningen blir mer effektiv.

De nya reglerna betyder också att det ska bli tydligt för myndigheten när personuppgifter kan lämnas ut. Transportstyrelsen ska i sin bedömning ta hänsyn till bestämmelser om personlig integritet i personuppgiftslagen. Riksdagen sa ja till förslaget. De nya reglerna börjar att gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur EU:s krishanteringsdirektiv ska genomföras i svensk lagstiftning. Syftet är dels att förebygga att banker, kreditinstitut och värdepappersföretag får problem, dels att ge möjligheter att hantera en kris om den uppstår. Bland annat genom att rekonstruera eller avveckla företag.

I första hand är det bankens ägare och långivare som ska bära eventuella förluster, men under speciella omständigheter kan det krävas extra stöd. I dag betalar de svenska bankerna en avgift till en stabilitetsfond som ska användas för att finansiera åtgärder. Efter lagändringarna, som börjar gälla den 1 februari 2016, kommer bankerna i stället betala en årlig så kallad resolutionsavgift. När en tillräckligt stor buffert har byggts upp i den nya resolutionsreserven ska bankerna i stället för resolutionsavgift börja betala en riskavgift, som baseras på hur hög risken är i just den bankens verksamhet.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att den ska utreda om de nya reglerna om riskavgifter kan göras tydligare. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen under 2017 med förslag på ändringar av lagen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 22 minuter

Justering

2015-12-10

Datum

2015-11-05

Bordläggning

2015-12-15

Debatt

2015-12-16

Beslut

2015-12-17

Finansutskottet har granskat regeringens redovisning av AP-fondernas verksamhet till och med år 2014. I skrivelsen redogör regeringen för resultatet av AP-fonderna under 2014 och utvärderar fondernas långsiktiga förvaltning. Regeringen har också undersökt hur långt fonderna kommit med att integrera hållbarhetsfrågor i sin förvaltning.

Under 2014 gjorde AP-fonderna ett positivt resultat på 147 miljarder kronor. Det är det fjärde högsta årsresultatet sedan det nuvarande fondsystemet infördes 2001. Fondernas buffertkapital ökade med 127 miljarder kronor.

Finansutskottet konstaterar att fondernas kostnader ökade med 231 miljoner kronor under 2014, inklusive provisionsavgifter som baseras på resultat. Utskottet har under lång tid riktat kritik mot kostnadsutvecklingen i fonderna och betonar att det är viktigt att fonderna förvaltas effektivt och att kostnaderna hålls nere. Regeringen arbetar för närvarande med att ta fram förslag på nya regler för AP-fonderna. Där ingår förslag på nya åtgärder för att hantera de ökande kostnaderna. Utskottet vill avvakta tills arbetet har hunnit längre innan det tar ställning till de eventuella förslagen på området.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Nivån för pensionerna ska variera mindre över åren. Pensionsnivån ska också bättre följa utvecklingen av genomsnittsinkomsten i samhället. Regeringens förslag innebär att den automatiska balanseringen, eller den så kallade "bromsen", i pensionssystemet, ändras. Balanseringen begränsas till en tredjedel av ett uppkommet underskott eller överskott under ett år. På det sättet hindras pensionsnivåerna att pendla kraftigt upp och ner mellan olika år och nivån blir jämnare.

Inkomstindex, den indexering som finns för att pensionerna ska följa inkomst- och prisutvecklingen i samhället, ändras för att bli mer aktuell och stå närmare löneutvecklingen i samhället.

Riksdagen sade ja till regeringens förslag. Reglerna börjar att gälla den 1 januari 2016, men tillämpas första gången för år 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-03

Datum

2015-11-04

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

En person som har lämnat en felaktig uppgift vid deklarationen och fått skattetillägg som straff ska inte efteråt kunna åtalas för skattebrott för samma felaktighet. Även det omvända ska gälla; Skatteverket får inte fatta beslut om skattetillägg om en åklagare redan väckt åtal för skattebrott i samma fråga. Man ska alltså inte längre kunna straffas vid två olika tillfällen för samma förseelse.

Däremot, om det sker i en och samma domstolsprocess kan man även i fortsättningen få både skattetillägg för en förseelse och dömas för skattebrott.

Skattetillägg är en avgift som Skatteverket eller en domstol kan besluta om när en person lämnat felaktiga uppgifter vid deklarationen som gör att det blir för låg skatt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

41, 43 minuter

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-27

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2014 och 2015 om utvärdering av skärpta regler för sjöfylleri.

I motionerna uttrycks att regeringen bör utvärdera den lagändring som började gälla den 1 juni 2010. Reglerna innebär att den som har mer än 0,2 promille alkohol i blodet och kör båt eller har annan uppgift som är viktig för säkerheten ombord kan dömas för sjöfylleri. Gränsen för grovt sjöfylleri går vid 1,0 promille.

Civilutskottet, som förberett riksdagens beslut, förutsätter att regeringen noga följer frågan och att de nya reglerna om sjöfylleri kommer att följas upp. Därför finns det inte behov av ett tillkännagivande till regeringen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-27

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Sverige får ett nytt skatteavtal med Storbritannien och Nordirland. Skatteavtalet ersätter det gamla från 1983 och syftar till att undvika dubbelbeskattning och skatteflykt.

Det nya avtalet innebär bland annat ändrad beskattning av pensioner, livräntor och liknande betalningar. Den som får utbetalningar i form av pension, livräntor eller liknande omedelbart innan avtalet börjar gälla har möjlighet att begära att de gamla reglerna ska fortsätta att tillämpas.

Regeringen bestämmer när avtalet ska börja gälla.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 16 minuter

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-26

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Den nuvarande radio- och tv-lagen började gälla den 1 augusti 2010. Den innebar bland annat att EU-regler om samordning av audiovisuella medietjänster genomfördes i den svenska lagstiftningen. Hösten 2013 fick Sverige en så kallad formell underrättelse från EU-kommissionen där kommissionen anser att det finns vissa brister i hur Sverige har genomfört EU-reglerna. Därför görs nu några ändringar i radio- och tv-lagen. Bland annat införs nya bestämmelser i radio- och tv-lagen om tv-företagens redaktionella oberoende vid sponsring och produktplacering. En ny bestämmelse som innebär att tv-företag från andra EU-länder ska få rätt att tillhandahålla tjänster i Sverige införs också.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2015-10-20

Datum

2015-10-23

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Om någon har blivit dömd till så kallad frivård ska personen i vissa fall kunna avtjäna straffet i ett annat land inom EU. Frivård betyder kriminalvård som en person får om denne exempelvis har blivit dömd till skyddstillsyn eller blivit villkorligt frigiven.

Regeringens förslag innebär att Kriminalvården ska kunna avgöra om en person dömd till frivård i ett annat EU-land, kan avtjäna det i Sverige. Eller om en person dömd till frivård i Sverige kan avtjäna det i ett annat EU-land. Syftet är att personen ska kunna vara i det land där man tror att den sociala återanpassningen sker bäst.

De svenska lagändringarna innebär att Sverige följer ett EU-beslut om frivårdspåföljder. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-23

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Regeringen har i en skrivelse tagit upp Riksrevisionens rapport om den officiella statistiken. I rapporten gav Riksrevisionen rekommendationer om bland annat samordning av den officiella statistiken samt utformning och mandat för Rådet för den officiella statistiken.

Regeringen har meddelat att den kommer att ta hänsyn till delar av Riksrevisionens rekommendationer i det arbete som redan pågår utifrån den tidigare Statistikutredningens slutrapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-23

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Ett kontaktförbud som utfärdats i Sverige ska gälla i hela EU. Om ett sådant förbud har utfärdats i ett annat EU-land ska detta förbud även gälla i Sverige. Syftet är att skyddsbehövande ska kunna röra sig fritt i EU. Kontaktförbud innebär att en person som kan tänkas att begå brott mot, trakassera eller förfölja någon annan inte ska få kontakta den andra personen.

Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-22

Datum

2015-10-22

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

Lagen om vissa register för forskning om vad arv och miljö betyder för människors hälsa var tillfällig och gällde till den 31 december 2015. Men i väntan på den behandling av en utredning om nya regler för forskningsdatabaser som pågår har den tillfälliga lagen förlängts och den fortsätter att gälla till den 31 december 2017.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en motion som väcktes med anledning av regeringsförslaget.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2015-10-15

Datum

2015-10-16

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Andelen förnybar el i det svenska energisystemet ska öka. Därför höjs ambitionsnivån i det svensk-norska elcertifikatssystemet. Det införs ett nytt nationellt finansieringsmål som innebär att produktionen av ny förnybar el ska öka med 30 TWh mellan åren 2002 och 2020. Det nu gällande målet för motsvarande period är på 25 TWh. Samtidigt anpassas den så kallade kvotkurvan i elcertifikatslagen till det nya målet.

Elcertifikatssystemet är ett marknadsbaserat system för att öka produktionen av förnybar el. Bolag som producerar förnybar el kan få elcertifikat av staten. Dessa kan de sedan sälja till de elleverantörer och elanvändare som varje år genom kvotplikt måste redovisa certifikat som motsvarar en viss andel av elförsäljningen eller elanvändningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. För att den höjda ambitionsnivån ska gälla från årsskiftet krävs även att ett avtal om detta mellan Sverige och Norge godkänns av riksdagen. Den frågan tas upp av finansutskottet i samband med utskottets behandling av budgetpropositionen för 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

20, 69 minuter

Justering

2015-10-13

Datum

2015-10-16

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Reglerna kring hanteringen av allmänna handlingar ändras. Ändringarna ska förtydliga förutsättningarna kring överlämnandet och hanteringen av allmänna handlingar från verksamheter som tidigare bedrivits av staten och kommunerna och som nu bedrivs av andra aktörer.

Ändringarna innebär bland annat att det inför en överlämning av allmänna handlingar till en aktör som inte är statlig eller kommunal ska vara tydligt att handlingarna inte kan överlämnas på annat sätt, till exempel via kopiering. Det ska också vara tydligt vilka handlingar som överlämnas. Dessutom ska det i samband med en överlämning beslutas hur länge handlingarna ska förvaras och när de ska återlämnas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-13

Datum

2015-10-15

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Riksrevisorerna har samlat de viktigaste iakttagelserna från det gångna årets granskning i en rapport. Bland annat anser riksrevisorerna att statens styrning av myndigheterna behöver utvecklas och att den ekonomiska redovisningen i staten bör förbättras.

Finansutskottet, som förberedde riksdagens beslut, ansåg att riksrevisorernas årliga rapport är viktig då den ger en översikt av revisionsarbetet under året. Utskottet lyfte särskilt fram de generella slutsatser riksrevisorerna drar och som inte presenteras för riksdagen på annat sätt än i den årliga rapporten.

Riksdagen lade rapporten till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-15

Datum

2015-10-15

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Brunei om utbyte av upplysningar i skatteärenden. Avtalet innehåller regler om utbyte av upplysningar på begäran, skatteutredningar som görs utomlands, sekretess och hur ömsesidiga överenskommelser ska upprättas. Regeringen kommer att bestämma när de nya reglerna ska börja gälla.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-29

Datum

2015-10-06

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21

För att undvika dubbelbeskattning när ett svenskt företag säljs eller ombildas och därefter blir hemmahörande i ett annat EU-land, kan företaget göra så kallad fiktiv avräkning. Fiktiv avräkning innebär förenklat att företaget vid beskattning i Sverige redan i förväg tar upp den skatt som senare kommer att betalas i det EU-land som företaget har sitt säte i.

Reglerna om fiktiv avräkning bygger på ett direktiv från EU. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna så att de inte bara gäller för företag i EU:s medlemsländer, utan även för företag i länder som tillhör det europeiska ekonomiska samarbetsområdet, EES. Förslaget innebär också en anpassning av bestämmelser som reglerar vad som krävs för att ett företag ska anses höra hemma i ett visst land.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016. De börjar användas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2015.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-29

Datum

2015-10-02

Bordläggning

2015-10-20

Debatt

2015-10-21

Beslut

2015-10-21