Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i FN:s insats i Mali, Minusma. Sverige deltar sedan tidigare i den här FN-insatsen, som ska bidra till förbättrad säkerhet i Mali, till att Malis regering återfår kontroll över hela landet och till att stödja långsiktigt hållbara lösningar på krisen i landet.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för deltagande i Mali-insatsen. Deltagandet ska gälla till den 30 juni 2018, under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

23, 70 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-02

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-08

Riksdagen riktade åtta tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Livstidsstraff bör bli normalstraffet för mord och därför användas i betydligt större utsträckning än i dag. Den lagändring som gjordes 2014 i detta syfte har inte fått avsedd effekt. Riksdagen anser att det är viktigt att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med ett nytt lagförslag som säkerställer detta.
• Riksdagen vill också att regeringen ser över lagstiftningen om kränkande fotografering. Riksdagen framhåller att det via media har kommit indikationer på att lagen inte omfattar alla situationer som den borde.
• Riksdagen anser att det krävs en bredare sexualbrottslagstiftning än i dag. Lagstiftningen bör tydligt markera var och ens rätt att själv bestämma om man vill ha sex eller inte. Riksdagen anser också att det bör införas ett oaktsamhetsbrott för våldtäkt, vilket i praktiken innebär att ett brott blir lättare att bevisa.
• Regeringen bör överväga att införa en ny brottsrubricering, grovt sexuellt ofredande. Straffskalan bör vara fängelse i minst nio månader och högst tre år.
• Straffen bör i högre grad än i dag grunda sig på den brottsliga handlingens straffvärde och mindre på gärningspersonens ålder eller andra omständigheter som är knutna till gärningspersonen.
• Poliser, personal inom räddningstjänsten, hälso- och sjukvården bör få ett bättre straffrättsligt skydd.
• Möjligheterna att införa ett tillträdesförbud till butiker för personer som upprepade gånger stjäl eller beter sig illa bör utredas.
• Regeringen bör utreda om personer som misskött sig i en simhall kan få tillträdesförbud dit. Det kan till exempel röra sig om en person som tidigare begått brott av sexuell karaktär i simhallen.

Behandlade dokument

111

Förslagspunkter

46

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

29, 94 minuter

Justering

2017-03-30

Datum

2017-06-02

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-06

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om svenskt deltagande i den militära utbildningsinsatsen i Irak. Sverige deltar sedan tidigare med en militär utbildningsinsats inom ramen för den globala koalitionen mot terrororganisationen Daish.

Regeringen vill ställa en svensk väpnad styrka bestående av högst 220 personer till förfogande för att på irakisk inbjudan delta i utbildningsinsatsen i Irak. Deltagandet gäller till och med den 31 december 2017. Den svenska styrkan i Irak ska fortsätta att utbilda irakiska försvarsstyrkor för att stärka det irakiska försvarets förmåga i kampen mot Daish.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

17, 71 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-08

Regeringens årliga redovisning av de så kallade skatteutgifterna borde utvecklas för att kunna bli ett mer aktivt verktyg i budgetarbetet. Det anser riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Skatteutgifter är stöd som redovisas som uteblivna inkomster på statsbudgetens inkomstsida, till exempel i form av skattelättnader som ROT-avdraget.

Skatteutskottet konstaterar att regeringen har minskat sin redovisning av skatteutgifterna, vilket är ett steg bort från öppenhet och transparens. Till exempel har regeringen valt att inte fullt ut redovisa skatteutgifternas effekt på sysselsättningen. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att den i kommande redovisningar fullt ut analyserar enskilda skatteutgifters samhällsekonomiska effektivitet och sysselsättningseffekt.

Det främsta syftet med regeringens redovisning av skatteutgifter är att synliggöra utgifter som kan ha samma funktion som direkta statliga stöd till företag och hushåll. På det sättet ges ett bredare underlag för prioriteringar mellan olika stöd och satsningar i statsbudgeten.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 42 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Riskdagen riktade fyra tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen.

• Verksamheter eller åtgärder som riskerar att stödja radikalisering, våldsbejakande extremism eller terrorism ska inte få statliga eller kommunala medel. Regeringen borde utarbeta en strategi för att säkerställa att det inte sker.
• Regeringen borde överväga att inrätta en statlig avhopparverksamhet för IS-återvändare och andra anhängare av våldsbejakande islamism. Riksdagen tycker också att det är viktigt att regeringen verkar för att öka kommunernas, skolans och andra aktörers kunskap om det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism och om hur radikalisering kan upptäckas.
• Problematiken med självradikalisering och i förlängningen ensamagerande terrorister borde tydligare inkluderas i det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism. De som arbetar med förebyggande insatser behöver mer kunskap om mekanismerna bakom självradikalisering och varningstecken som kan iakttas hos självradikaliserande personer. Det behövs också mer forskning om självradikalisering för att bredda och fördjupa förståelsen för drivkrafter och varningssignaler.
• Regeringen borde, utöver sitt omfattande arbete mot rasism, överväga ytterligare satsningar på ett värderingsbaserat arbete mot bristande jämställdhet, homofobi och hedersförtryck.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2017-05-30

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 14 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Arbetsmarknadsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Rapporten handlar om Arbetsförmedlingens arbete med insatsen Förberedande och orienterande utbildning. Insatsen är till för arbetslösa personer, speciellt för dem som länge varit utan jobb.

Riksrevisionen konstaterar att kostnaderna för utbildningarna har ökat över tid och att Arbetsförmedlingen inte alltid använder resurserna på bästa sätt. Granskningen visar också att myndigheten tycker det just nu finns svårigheter med att följa upp hur det går för deltagarna i insatsen. I skrivelsen instämmer regeringen i den problembeskrivning som Riksrevisionen redovisar. Regeringen bedömer att granskningen visar på goda möjligheter till utveckling när det gäller bland annat styrning och uppföljning av denna typ av insatser. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade dock två tillkännagivanden till regeringen med utgångspunkt i Riksrevisionens rapport:

• Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterande utbildning borde följas upp på ett bättre sätt än i dag. Regeringen borde se till att det sker.
• Resurserna inom arbetsmarknadspolitiken bör omprioriteras till insatser som ger bättre resultat, till exempel en utökning av RUT-avdraget och till att sänka kostnaderna för att anställa. Regeringen bör därför vidta nödvändiga åtgärder så att resurserna inom arbetsmarknadspolitiken riktas till insatser som ger bättre resultat än förberedande och orienterande utbildning.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

14, 56 minuter

Justering

2017-06-01

Datum

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad.

En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 35 minuter

Justering

2017-05-30

Datum

2017-05-31

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i radio- och tv-lagen som ska främja konkurrens och mångfald på området analog kommersiell radio. Beslutet innebär att Myndigheten för press, radio och tv ska bestämma sändningsområdenas storlek för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Beslutet innebär också att en enskild aktör inte ska kunna få mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka negativt på konkurrensen.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2017-05-30

Datum

2017-05-31

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Ändringarna rör bland annat polisens uppgifter på djurområdet, statsbidrag för mottagande av skyddsbehövande, klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och etableringsuppdraget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2017-05-30

Datum

2017-05-31

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Varje år ska samtliga nämndmyndigheter under riksdagen lämna en redogörelse för sin verksamhet till riksdagen.

I redogörelsen ska nämnderna redovisa de kostnader som är förknippade med verksamheten. Redogörelsen bör också innehålla uppgifter om nämndens arbetsuppgifter, ledamöter, hur verksamheten bedrivs, samt övriga upplysningar som behövs för att ge en rättvisande bild av nämndens verksamhet.

Samtliga redogörelser för 2016 har granskats av konstitutionsutskottet.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-30

Datum

2017-05-31

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Regeringen har lämnat ett förslag som ska ta bort möjligheten för landstingen att överlämna universitetssjukhusens vårduppgifter till andra vårdgivare. Syftet är att undvika att landstingen överlämnar vårduppgifter som är av strategisk betydelse för andra landsting och för hälso- och sjukvårdens utveckling.

Riksdagen tycker att regeringens förslag kan få negativa konsekvenser för vårdens utveckling eftersom åkommor som i dag kräver tillgång till universitetssjukhusens avancerade vård kanske inte behöver göra det i framtiden. Riksdagen sa därför nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

23, 73 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-15

Riksdagen sa nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, samhällsuppdrag för SJ AB, banavgifter och kollektivtrafikfrågor. Riksdagens motivering till det är främst att arbete redan pågår och att åtgärder i en del fall redan har gjorts.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 130 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-26

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-07

Föräldrar som invandrar till Sverige med sina barn får begränsad föräldrapenning. Regeringen vill att penningen ska anpassas efter barnets ålder. Förslaget innebär att föräldrarna har rätt till 200 dagar om barnet blir bosatt i Sverige under sitt andra levnadsår. Om barnet blir bosatt i Sverige efter det andra levnadsåret har föräldrarna rätt till 100 dagar. Även vid flerbarnsfödsel ska föräldrapenningen begränsas. Föräldrar till barn som är yngre än ett år har samma rättighet som tidigare: föräldrapenning i 480 dagar. Föräldrar som kommer till Sverige med äldre barn kan i dag få tillgång till lika många dagar med föräldrapenning som om barnet vore nyfött. Syftet med lagändringen är att få bort den överkompensationen och att underlätta familjernas etablering i samhället.

Riksdagen säger ja till lagförslaget och att lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

14, 48 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-24

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:

• Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
• Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
• Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
• Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
• Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
• Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

30

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

38, 152 minuter

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-24

Bordläggning

2017-05-29

Debatt

2017-05-30

Beslut

2017-05-31

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar.

Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla.

Riksdagen sa nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 104 minuter

Justering

2017-05-11

Datum

2017-05-23

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-07

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen om olika lagändringar inom socialförsäkringsområdet.

Ändringarna innebär bland annat att:

• Vid beräkning av bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd ska beräkningen av överskott av inkomst av kapital göras utifrån de uppgifter som har legat till grund för Skatteverkets beslut om slutlig skatt.
• Pensionsmyndigheten ska få fatta interimistiska beslut om att dra in eller minska allmän ålderspension, efterlevandepension och efterlevandestöd. Ett interimistiskt beslut gäller tills ett slutligt beslut fattats i ett ärende.
• För att få ersättning vid ideell skada inom ramen för statligt personskadeskydd ska skadan ha godkänts av Försäkringskassan eller Pensionsmyndigheten. Till ideella skador räknas exempelvis sveda och värk.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-05-18

Datum

2017-05-23

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-01