Sök

Reglerna som gäller närståendepenning, överföring av premiepensionsrätt och hustrutillägg ändras.

I dag har den som vårdar en närstående och avstår från att arbeta rätt till närståendepenning för hel, halv eller fjärdedels dag om man uppfyller vissa krav. Nu införs även möjligheten att få tre fjärdedels närståendepenning. Reglerna för överföring av premiepensionsrätt till en make ändras så att det räcker om den make som överför premiepensionsrätt anmäler överföringen. Tiden för att anmäla en överföring förlängs. Förmånen hustrutillägg avskaffades 2003, men de som redan hade denna förmån då fick fortsätta att få den. Men eftersom det sedan slutet av 2014 inte längre finns någon som får hustrutillägg så ska hänvisningar till förmånen tas bort helt ur lagarna.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion och motioner om socialförsäkringen från den allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Föräldrar som inte lever ihop och har ett barn som bor växelvis hos båda kommer att kunna få ett nytt särskilt bidrag inom ramen för bostadsbidraget. I samband med det kommer underhållsstödet för växelvis boende att tas bort. Det är ett stöd som föräldrar kan få om de har låga inkomster och barnet bor växelvis hos båda. Riksdagen sa ja till regeringens förslag

I dagsläget är det bara den förälder som barnet är folkbokfört hos som kan få bostadsbidrag i form av ett särskilt bidrag för barn som bor hemma. Genom regeringens förslag spelar det inte någon roll var barnet är folkbokfört utan båda föräldrarna kan få rätt till det nya bidraget.

Riksdagen håller med regeringen om att det kan leda till att fördelningen av bostadsbidraget blir mer jämställt. För en del kan det innebära att de får ett lägre stöd än i dag och regeringen föreslår därför att underhållsstödet vid växelvis boende fasas ut successivt. Lagändringen börjar gälla den 1 mars 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 19 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-10

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Offentlighets- och sekretesslagen ändras för att säkerställa integriteten hos privatpersoner. Det handlar om när en myndighet låter en annan myndighet sköta it-driften i ärenden där sekretessbelagda personliga uppgifter om enskilda personer finns med. I de fallen ska sekretessen gälla även hos den myndighet som utför it-driften.

Dessutom utvidgas tystnadsplikten till att gälla alla uppgifter om en enskild persons personliga eller ekonomiska förhållanden. I dag är det de personuppgifter som avses i personuppgiftslagen som omfattas av tystnadsplikten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Uppgifter om personliga förhållanden ska kunna skyddas med sekretess inom kriminalvården även om uppgifterna förekommer i ett beslut av Kriminalvården eller en övervakningsnämnd. Detta gäller om det finns anledning att tro att den person som beslutet gäller eller en närstående kan utsättas för våld eller annan allvarlig skada om uppgiften röjs. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Förutsättningarna för fondsparande och att göra hållbara val vid sparande i fonder förbättras:

• Fondförvaltare ska tillhandahålla information om hur hänsyn till hållbarhet tas i förvaltningen av fonder.
• Fler typer av fondförvaltare ska få möjlighet att erbjuda investeringssparkonton.
• Möjligheterna att erbjuda andelar i så kallade andelsklasser i fonder utökas.
• Kapitaltäckningsreglerna för fondbolag, förvaltare av alternativa investeringsfonder och värdepappersbolag ändras.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Information om hållbarhet i ett företags årsberättelse ska lämnas första gången för det räkenskapsår som börjar närmast efter den 31 december 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Fler uppgifter ska kunna läggas in i finansmarknadsdatabasen. Ändringen ska leda till bättre analyser av utvecklingen på finansmarknaden och en effektivare hantering av informationen i databasen.

Finansmarknadsdatabasen är en databas som finns för att Riksbanken och Finansinspektionen ska kunna övervaka finansmarknaderna. Men innehållet i databasen får bara användas för att sammanställa och analysera information om vissa specifika områden. Till exempel de verksamheter som Riksbanken, Finansinspektionen och SCB har för att ta fram statistik.

I och med ändringen ska det även gå att lägga in:

• Uppgifter om Riksbankens och Riksgäldskontorets ekonomiska förhållanden.
• Allmänt tillgängliga uppgifter om till exempel räntor och valutakurser.
• Uppgifter från andra centralbanker.
• Uppgifter om juridiska personers resultat- och balansräkningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2017-11-09

Datum

2017-11-09

Bordläggning

2017-11-15

Debatt

2017-11-16

Beslut

2017-11-16

Olaga integritetsintrång ska bli ett nytt brott i brottsbalken. Det innebär att det ska bli straffbart att sprida vissa typer av bilder eller andra uppgifter om någon annans privatliv. Det gäller om syftet är att allvarligt skada personen som blir utsatt för det. Riksdagen sa ja till regeringens förslag och ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Dessutom vill regeringen tydliggöra och modernisera straffen för olaga hot, ofredande och förolämpning och göra fler typer av handlingar straffbara. Det skulle innebära ändringar i brottsbalken. Olaga hot och förolämpning är brott som även finns i tryckfrihetsförordningen. Därför föreslås även ändringar i den grundlagen.

För att ändra i en grundlag krävs det att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och det måste vara ett val emellan omröstningarna. Riksdagen ja till regeringens förslag om en ändring i grundlagen och frågan kommer att tas upp för ett slutgiltigt beslut efter nästa val. På grund av det beslutade riksdagen också att förslaget om ändringar när det gäller olaga hot och förolämpning skjuts upp till nästa års riksmöte.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Riksdagsförvaltningen ska få möjlighet att hyra övernattningslägenheter till ledamöter. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag.

I Riksdagens hus finns det övernattningsbostäder för ledamöter. Under de kommande åren ska riksdagens hus renoveras och byggas om vilket innebär att det behövs nya bostäder.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Offentlighets- och sekretesslagen ändras. Det innebär bland annat att uppgifter om hur privatpersoner använder informationsteknik på bibliotek ska få skydd av sekretess. Sekretess ska börja gälla för uppgifter om personliga förhållanden i ärenden som rör begravningslagen. Privatpersoner som lämnar stödförklaringar enligt EU-förordningen om medborgarinitiativ ska skyddas av sekretess. Skyddet för offentliganställdas privata kontaktuppgifter och foton på intranät blir starkare. Sekretesskyddet för uppgifter som utbyts vid internationellt polissamarbete blir tydligare och mer heltäckande.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 34 minuter

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-08

Bordläggning

2017-11-14

Debatt

2017-11-15

Beslut

2017-11-15

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond ska modernisera och förtydliga sina stadgar. Ändringarna innebär bland annat att styrelseledamöter kommer att kunna sitta i styrelsen i högst åtta år.

Det är stiftelsens styrelse som beslutar om ändringar i stadgan. Men ändringarna måste fastställas av riksdagen innan de börjar gälla. Riksdagen hade inga invändningar och godkände ändringarna och lade redogörelsen till handlingarna. Det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-07

Datum

2017-11-07

Bordläggning

2017-11-15

Debatt

2017-11-16

Beslut

2017-11-16

Understödsföreningar kommer att få fortsätta sin nuvarande verksamhet enligt den gamla lagen om understödsföreningar under en förlängd övergångsperiod. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En understödsförening är en förening som driver en försäkringsverksamhet utan vinstdrivande syfte. Det kan till exempel vara tjänstepensionskassor och begravningskassor kopplade till en yrkesgrupp.

Den gamla lagen om understödsföreningar slutade att gälla när försäkringsrörelselagen infördes. De understödsföreningar som fanns fick ändå fortsätta bedriva sin verksamhet enligt den gamla lagen under en övergångsperiod till och med den 31 december 2017. Förlängningen av övergångsperioden gäller till och med juni 2019 under tiden som en ny reglering tas fram.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-30

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Om antalet asylsökande har varit eller förväntas bli stort, måste det vara möjligt att snabbt kunna ordna boenden för de asylsökande. Om det är nödvändigt ska regeringen i dessa fall kunna ta beslut om undantag från vissa krav och bestämmelser i plan- och bygglagen. Undantagen gäller till exempel kraven på att ta hänsyn till allmänna intressen vid lokalisering av bebyggelse, kraven på bygglov och kraven på marklov.

Undantagen ska stå i proportion till de intressen som kraven avser att skydda och främja.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2017-10-17

Datum

2017-10-30

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det anser regeringen i en skrivelse om fondens årliga redovisning som riksdagen har behandlat.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem.

Under 2016 kom det in cirka 630 miljoner till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med 106 miljoner kronor jämfört med 2015. Cirka 734 miljoner kronor fördelades under 2016, varav 71 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att pengarna fördelats på ett väl genomfört sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

För att förstärka det brottsbekämpande arbetet bland EU:s medlemsländer ska möjligheten att hämta in bevisning mellan länderna förbättras. Lagförslaget innebär bland annat att en svensk domstol eller åklagare ska kunna utfärda en europeisk utredningsorder. Den ska erkännas och verkställas i ett annat medlemsland om det finns bevisning i landet som behövs för att utreda brott i Sverige.

Den föreslagna lagen innebär att en förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning mot enskild överlåts till en annan stat. Därför behöver beslutet ha kvalificerad majoritet i riksdagen.

Riksdagen sa ja till förslaget. Den nya lagen börjar gälla den 1 december 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Advokater som begår brottsliga handlingar utanför arbetet ska kunna uteslutas ur Sveriges advokatsamfund. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag får Advokatsamfundet enligt lagen inte utesluta en advokat som har begått ett brott om det har skett utanför arbetstid. Enda undantaget är i princip ekonomisk brottslighet. Det innebär att en advokat kan uteslutas på grund av bedrägeri men exempelvis inte för misshandel om brottet har skett på fritiden.

Lagändringen innebär att Advokatsamfundet får ökade möjligheter att utesluta advokater som är uppenbart olämpliga för sitt yrke. Syftet är säkerställa att de personer som jobbar som advokater är lämpliga att ha ett så viktigt arbete.

Lagändringen börja gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Skyddet för barn mot sexuella övergrepp ska förstärkas ytterligare. Sedan 2009 kan en person dömas för kontakt med barn i sexuellt syfte. För att det ska bli en fällande dom krävs att förövaren dels föreslår en träff med barnet, dels gör något mer för att träffen verkligen ska bli av.

Nu skärps alltså lagen. Redan när en person föreslår en träff med barn i sexuellt syfte kommer handlingen vara brottslig. Detta gäller om det går att bevisa att avsikten med mötet är att begå ett sexuellt övergrepp. Syftet med förändringen är att i större utsträckning kunna förhindra att en förövare och ett barn träffas. En uppföljning från Brottsförebyggande rådet har visat att lagen från 2009 inte fungerat som den var tänkt.

Maxstraffet höjs samtidigt från ett års fängelse till två års fängelse. Lagen ska gälla kontakter som syftar till sexualbrott vid såväl fysiska möten som möten över internet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-27

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Det ska även i fortsättningen vara möjligt för högskolor och universitet att ha register med personuppgifter när syftet är att forska om vad arv och miljö har för betydelse för människors hälsa. Därför vill regeringen förlänga den tillfälliga lag som gäller i dag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Just nu pågår en översyn av vilka förutsättningar som finns för registerbaserad forskning, men den kommer inte att hinna bli klar innan den tillfälliga lagen slutar att gälla. Riksdagen anser att den här typen av forskning är viktig för att kunna behandla och förebygga ohälsa. Därför bör lagens giltighetstid förlängas tills det finns en ny lagstiftning.

Lagen gäller till och med den 31 december 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Fastighetsmäklare kommer att få en påminnelse och behöva betala en påminnelseavgift om de inte betalar in årsavgiften till Fastighetsmäklarinspektionen i tid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

För att få arbeta som mäklare måste man vara registrerad hos Fastighetsmäklarinspektionen. I dag kan en mäklare bli av med sin registrering om hen inte betalar in avgiften i tid och det skickas inte ut någon påminnelse.

När mäklaren sedan vill fortsätta vara registrerad orsakar det mycket merarbete för myndigheten. Syftet med ändringen är att få fler mäklare att betala in avgiften i tid och att minska den administrativa arbetsbördan för Fastighetsmäklarinspektionen.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

2010 infördes en nedre gräns på 0,2 promille för den som framför ett fartyg eller har en annan uppgift som är viktig för sjösäkerheten ombord. Det rör sig om personer på fartyg som kan köras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter.

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen att utvärdera vad lagen har fått för konsekvenser. Vid uppföljningen bör man överväga om det finns behov av ändringar i lagen.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Företag inom varu- och tjänstesektorn med färre än tio anställda ska omfattas av kraven på tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla frisörer och restauranger. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I dag finns det ett undantag i diskrimineringslagen för den här typen av företag. Det är företag som många möter i sin vardag och riksdagen anser därför att ändringen är viktig för att öka jämlikheten och delaktigheten i samhället. Ändringen innebär att personer med funktionsnedsättning får ett ökat skydd mot diskriminering.

Lagändringen börjar gälla den 1 maj 2018.

Riksdagen menar också att det är viktigt att ändringen utvärderas för att se hur den fungerar. Både för företagen och för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen uppmanar därför regeringen, i ett tillkännagivande, att utvärdera lagändringen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

36, 92 minuter

Justering

2017-10-26

Datum

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08