Sök

Lagar om hur personuppgifter får användas i arbetet med den officiella statistiken och på vissa andra områden ska anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort och i vissa fall ersätts av hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-17

Datum

2018-04-18

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Regeringen föreslår att det görs ändringar i kreditupplysningslagen för att anpassa lagen till EU:s nya dataskyddsförordning, GDPR. Ändringarna innebär att det ska vara förbjudet att behandla information om en persons sexuella läggning i kreditupplysningsverksamhet. Vid sådan verksamhet ska det också vara förbjudet att hantera genetiska uppgifter samt biometriska uppgifter för att identifiera en fysisk person, så som exempelvis ansiktsbilder eller fingeravtryck. Ändringarna av lagen innebär också att den personen som kreditupplysningen tas på, ska få information om bland annat varifrån uppgifterna har hämtats, hur länge de kommer att lagras och möjligheten att framställa klagomål till Datainspektionen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-17

Datum

2018-04-18

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Regler om vilken domare som ska vara ordförande i en rättegång regleras i lag. Regleringen gäller när flera domare deltar i samma rättegång. Dessa regler är en praxis som används i domstolarna redan i dag, men för att skapa ökad tydlighet regleras alltså nu detta i lag.

Om flera domare deltar i samma mål måste alltid en av dem vara ordförande. Med ordförandeskapet följer vissa befogenheter såsom till exempel att hålla ordning i rätten och besluta om yngre åhörare ska nekas tillträde till en rättegång. Enligt de nya lagändringarna ska den domare som har den högsta befattningen bli ordförande. Om det finns fler som har samma befattning blir det den som är äldst i tjänst som blir ordförande. Dessutom kan även pensionerade domare bli ordförande i bland annat tingsrätten och förvaltningsrätten om det finns särskilda skäl.

Innan en dom beslutas ska rätten hålla överläggning. Om det finns olika uppfattningar vid överläggningen ska omröstning ske. Enligt lagen finns det vissa turordningar kring vem av domarna som ska yttra sig först och sist, beroende på vem som är äldst i tjänst och vem som har högst befattning. Det tydliggörs nu i lagen att det alltid är ordföranden som ska säga sin mening sist och att hen har utslagsrösten vid jämna omröstningar.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-17

Datum

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Lagar som rör kontaktförbud ska ändras. Kontaktförbud, i vissa fall med elektronisk övervakning i form av fotboja, kan beviljas om det finns en risk för att en person allvarligt trakasserar, förföljer eller begår brott mot en annan person. Enligt regeringens förslag ska fler beslut om kontaktförbud kombineras med fotboja och den längsta initiala perioden som ett sådant kontaktförbud kan gälla förlängs från sex månader till ett år. Dessutom ska brott mot kontaktförbud med fotboja få en särskild brottsbeteckning och kunna leda till fängelse i max två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

För att få kontaktförbud med fotboja måste en person först bryta mot ett kontaktförbud utan fotboja. Riksdagen anser att det snarare ska vara hotbilden som avgör om det ska bli aktuellt med fotboja eller inte. För att ta större hänsyn till brottsofferperspektivet anser riksdagen därför att ett utvidgat kontaktförbud med fotboja ska kunna beslutas som förstahandsåtgärd. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att skyndsamt återkomma med ett lagförslag om detta.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2018-04-17

Datum

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

Finansiering av järnvägsfordon sker i huvudsak genom lån eller leasing där kreditgivarna får en säkerhetsrätt i egendomen till skydd för sin fordran. Den rättsliga regleringen av säkerhetsrätter skiljer sig dock åt mellan olika länder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att godkänna protokollet till konventionen om internationella säkerhetsrätter i lösa saker, om särskilda frågor rörande rullande järnvägsmateriel, det så kallade järnvägsprotokollet. Syftet är att underlätta finansieringen av järnvägsfordon genom att det införs en möjlighet att registrera internationella säkerhetsrätter i ett gemensamt internationellt register. Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-10

Datum

2018-04-17

Bordläggning

2018-04-25

Debatt

2018-04-26

Beslut

2018-04-26

De senaste åren har den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker utvecklats i snabb takt och det finns ett stort intresse för närproducerade alkoholdrycker i mindre upplagor. I dag är det endast Systembolaget som får bedriva detaljhandel med alkoholdrycker. Frågan om det även ska vara möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol har behandlats tidigare av riksdagen som då sagt nej till förslagen.

Riksdagen tycker att regeringen borde verka för en lagstiftning som gör det möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol i begränsad utsträckning. Det gäller under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen om det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från två allmänna motionstider om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

145

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-16

Bordläggning

2018-04-25

Debatt

2018-04-26

Beslut

2018-05-02

Riksdagen riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen inom området näringspolitik:

• Regeringen bör tydliggöra att normen bör vara att det genomförs oberoende utvärderingar av effekten av det statliga ekonomiska stödet till innovation och företagande.
• Regeringen bör bedriva ett fortsatt arbete för att korta handläggningstider på myndigheter där tydliga handläggningstider utgör en central del och vidta ytterligare åtgärder för att öka takten i arbetet.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 220 förslag i motioner inom området näringspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen till det är bland annat att arbete redan pågår i frågorna som förslagen handlar om. Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riskkapital, regelförenkling och särskilda näringsgrenar.

Behandlade dokument

116

Förslagspunkter

25

Reservationer

49 

Anföranden och repliker

38, 127 minuter

Justering

2018-03-22

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-19

En nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategin behövs för att bland annat kunna ta tillvara synergieffekter och vara ett stöd för länen och regionerna i deras arbete. Det är viktigt med ett aktivt föreningsliv på landsbygden, det bidrar bland annat till tillväxt och utveckling. Det tycker riksdagen som riktade två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden till regeringen. Regeringen borde:

• arbeta med att ta fram en bättre nationell samordning av det regionala arbetet med att genomföra livsmedelsstrategi
• förenkla administrationen av stöd till föreningslivet på landsbygden.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om landsbygdspolitik. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

15

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

24, 86 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2017 om kulturarvsfrågor. Motionerna tar bland annat upp statligt stöd till vissa museer, skydd av fornlämningar, kulturmiljöfrågor, världsarv och uppmärksammande av brott mot mänskligheten. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

24

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Två lagar som berör riksdagsledamöterna ändras. Lagarna handlar om gåvohantering och om registrering av ledamöternas åtaganden och ekonomiska intressen. Ändringarna innebär att lagarna anpassas till tvingande EU-regler när det gäller hantering av personuppgifter. Framöver kommer denna typ av bestämmelser finnas i dataskyddsförordningen och inte i personuppgiftslagen. Ändringarna handlar alltså framförallt om att hänvisningarna i lagarna ändras.

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2018-04-10

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Den 25 maj börjar EU:s dataskyddsförordning att gälla, det är en tvingande EU-lag som reglerar hur personuppgifter får behandlas inom EU. I samband med det upphör Personuppgiftslagen (PUL) att gälla och istället införs det en ny lag som kompletterar dataskyddsförordningen.

I den nya lagen, dataskyddslagen, förtydligas det bland annat under vilka förutsättningar vissa personuppgifter får behandlas. Dataskyddslagen tillåter att andra lagar som rör behandling av personuppgifter ändras och uppdateras i samband med införandet av dataskyddsförordningen.

Dataskyddslagen och dataskyddsförordningen får inte tillämpas om de går emot bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 47 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

I maj börjar den nya dataskyddsförordningen att gälla. I och med det genomförs ändringar i ett antal lagar som ligger inom miljö- och energidepartementets verksamhetsområde. Ändringarna innebär bland annat att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-10

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Regeringen föreslår flera ändringar i lagar inom områdena för fastighetsrätt, transporträtt, immaterialrätt (alltså regler kring exempelvis upphovsrätt och patenträtt), och associationsrätt (alltså regler kring exempelvis aktiebolag och föreningar).

Ändringarna syftar till att anpassa reglerna till EU:s dataskyddsförordning som börjar tillämpas i Sverige i maj 2018. Förslagen innebär framför allt att hänvisningar till personuppgiftslagen (PUL) tas bort eller ersätts med hänvisningar till dataskyddsförordningen. Förslagen innebär även att vissa undantag ska göras från förordningen för att säkerställa att viktiga register fyller sin avsedda funktion.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-10

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Flera lagar på arbetsmarknadsområdet anpassas till de nya EU-reglerna om personuppgifter. Det handlar bland annat om de regler som gäller för behandling av personuppgifter i Arbetsmiljöverkets informationssystem om arbetsskador. Ändringarna innebär framförallt att hänvisningar i lagarna ändras.

Samtidigt förlängs tiden för hur länge Arbetsförmedlingen får behålla personuppgifter om arbetssökande i arbetsmarknadspolitiska databaser. Ändringen innebär att personuppgifter i en sådan databas ska gallras, det vill säga tas bort, senast efter tre år. Tidigare gällde två år.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-13

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Regeringen ska få bestämma om regler som kompletterar EU:s nätkoder för el. Regeringen kan också välja att delegera den här rätten till en myndighet.

EU:s nätkoder innehåller tvingande regler som syftar till att se till att det europeiska elsystemet är driftsäkert och sammanlänkat. Regeringen har föreslagit ändringar i ellagen som innebär att regeringen eller en myndighet kan komplettera dessa regler.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-19

Riksdagen sa nej till motioner om livsmedelspolitik från allmänna motionstiden. Anledningarna är bland annat att gällande regler är tillräckliga eller att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om livsmedelslagstiftningen, märkning av livsmedel och dricksvatten.

Behandlade dokument

44

Förslagspunkter

12

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

19, 62 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om författningsfrågor, som bland annat rör statsskicket, medborgarinitiativ, Sveriges EU-medlemskap, en minskning av antalet riksdagsledamöter, en författningsdomstol och domstolarnas oberoende.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att tillsätta en utredning som ska se över behovet av att stärka domstolarnas och domarnas oberoende på lång sikt. I Sverige fungerar domstolsväsendet bra i dag, enligt riksdagen. Men det kan ändå finnas anledning att överväga om domstolarnas och domarnas oberoende bör stärkas ytterligare. Regeringens utredning bör särskilt ta upp följande frågor:

• Grundlagsreglering av justitierådens antal och pensionsålder.
• En möjlighet för de högsta domstolarna att sammanträda i särskild sammansättning.
• Domstolsverkets organisation, styrning och roll.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

87

Förslagspunkter

29

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

12, 54 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

EU:s dataskyddsförordning ska börja tillämpas den 25 maj 2018. Det innebär att domstolsdatalagen behöver ses över och anpassas. Domstolsdatalagen innehåller regler om domstolarnas behandling av personuppgifter.

Lagändringarna innebär bland annat att det ska finnas regler om dataskyddsombud i domstolsdatalagen. De flesta ändringarna är en direkt följd av att dataskyddsförordningen träder i kraft och att personuppgiftslagen kommer att upphävas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 25 maj 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-17

Debatt

2018-04-18

Beslut

2018-04-18

I dag är möjligheten begränsad att förhöra barn som kan ha utsatts för brott, utan att berätta det för vårdnadshavarna. Om ett barn är utsatt för till exempel hedersrelaterad brottslighet finns en risk att barnets situation försämras om familjen får reda på förhöret.

Regeringen bör därför överväga att göra det möjligt att skjuta upp eller låta bli att underrätta vårdnadshavare om förhör med barn som misstänks ha utsatts för brott, om det riskerar att försämra för barnet. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

23

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-19

Det borde vara ett minimistraff på sex månaders fängelse för våld mot blåljuspersonal och hälso- och sjukvårdspersonal, straffet för rattfylleri bör skärpas och det bör införas en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv. Det tycker riksdagen som riktar fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen borde:

• Ge ytterligare ett uppdrag till blåljusutredningen om att bl.a. ta fram ett lagstiftningsförslag om att brott mot hälso- och sjukvårdspersonal och andra vitala samhällsfunktioner borde straffas med minst sex månaders fängelse.
• Göra en översyn av straffskalorna för rattfylleri, grovt rattfylleri och olovlig körning.
• Införa en särskild brottsrubricering för brott med hedersmotiv och införa en särskild straffskärpningsgrund för hedersmotiv vid brott.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om straffrättsliga frågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

137

Förslagspunkter

44

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

28, 93 minuter

Justering

2018-04-12

Datum

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-19