Sök

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om riksdagens arbetsformer. Motionerna handlade bland annat om utskottens och riksdagsledamöternas resor, riksdagsledamöternas arvoden, placeringen i riksdagens plenisal, utskotten och EU-nämnden samt Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

14

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2019-05-09

Datum

2019-05-10

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i brottsbalken och i fängelselagen. Syftet med lagändringarna är att stärka möjligheterna för Kriminalvården att vidta kontroll- och stödåtgärder för dem som friges villkorligt från ett fängelsestraff.

Ändringarna innebär bland annat att övervakningstiden efter villkorlig frigivning förlängs, att möjligheten att föreskriva villkor om vad som ska gälla efter den villkorliga frigivningen utökas och att möjligheten att förverka villkorligt medgiven frihet på grund av misskötsamhet under den villkorliga frigivningen utvidgas. Ändringarna innebär också att Kriminalvården ska kunna fatta beslut om elektronisk övervakning av den frigivne för att kontrollera att en föreskrift följs. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen med anledning av förslag i motioner. Förslagen rör i korthet följande frågor:

• En tydligare koppling mellan bristande deltagande i återfallsförebyggande åtgärder och frågan om villkorlig frigivning.
• En reformering av systemet med villkorlig frigivning där större hänsyn bland annat tas till hur den intagne skött sig under strafftiden.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

38, 89 minuter

Justering

2019-05-09

Datum

2019-05-10

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Regeringen anser att ordningen och säkerheten i domstolarna måste stärkas och föreslår därför lagändringar för att öka tryggheten i lokalerna.

Konkret innebär förslaget att rädda och utsatta brottsoffer ska få bättre möjlighet att delta i domstolssammanträden genom videokonferens och att åhörare ska kunna hänvisas till en sidosal eller helt utvisas från rättssalen på grund av ordnings- eller säkerhetsskäl. På det viset ska förhörspersonen kunna lämna sina uppgifter utan att känna sig störd eller hotad. Förbudet mot att fotografera i rättssalen ska utvidgas så att det även gäller fotografering in i rättssalen och straffskalan för brott mot förbudet ska skärpas. Elektronisk utrustning som åhörare har med sig i rättssalen ska som huvudregel vara avstängd och undanstoppad.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 22 minuter

Justering

2019-05-09

Datum

2019-05-10

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

En ny lag som reglerar röstningsrådgivares verksamhet införs. Enligt den nya lagen ska röstningsrådgivare ha en uppförandekod. De ska vara öppna med hur undersökningar, råd och röstningsrekommendationer tas fram och redovisa intressekonflikter för sina kunder.

Reglerna om ersättning till ledande befattningshavare i noterade aktiebolag ändras också. Det innebär att riktlinjerna för ersättning blir mer detaljerade. Noterade aktiebolag ska redogöra för det gångna årets utbetalda och innestående ersättningar i en särskild rapport. Regler som ska göra verksamheten hos institutionella investerare och kapitalförvaltare mer transparent införs.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om aktieägares rättigheter genomförs i Sverige. Tanken är att öka engagemanget hos aktieägare och företagsledningar och minska kortsiktiga risktaganden i aktiebolag. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 10 juni 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 42 minuter

Justering

2019-05-09

Datum

2019-05-10

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om allmänna kulturfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om kultursamsverkanmodellen, digital utveckling inom kulturområdet, internationellt samarbete och kultur på recept.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

18, 65 minuter

Justering

2019-05-07

Datum

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om kulturskaparnas villkor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

Motionerna handlar bland annat om konstnärlig frihet och kulturens villkor, enprocentregeln och scenkonstallianser.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2019-05-07

Datum

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om idrott och friluftsliv från allmänna motionstiden 2018. Anledningen är främst att det redan pågår utredningar och att man på olika håll arbetar med frågorna.

Förslagen tar bland annat upp frågor om barnrättsperspektivet, barns tillgång till idrott, dopning, osunda kroppsideal, äldres tillgång till idrott, olympiska vinterspel och ett nordiskt friluftslivsår.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2019-05-07

Datum

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-13

Debatt

2019-05-14

Beslut

2019-05-15

Brottsbalken ändras. Straffbestämmelsen om så kallat subventionsmissbruk gradindelas så att ett grovt brott med beteckningen grovt subventionsmissbruk införs i lagen. Straffet blir fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Lagändringen görs för att genomföra ett EU-direktiv som handlar om att bekämpa bedrägerier mot EU:s finansiella intressen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-09

Datum

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Regeringen föreslår att övergångsperioden för understödsföreningar, till exempel tjänstepensionskassor, ska förlängas under ytterligare en period. Anledningen är att regeringen vill invänta den reglering som ska genomföra EU:s andra tjänstepensionsdirektiv, IORP II-direktivet, i svensk rätt. Regleringen håller som bäst på att tas fram av Finansdepartementet.

Lagen om understödsföreningar upphävdes i samband med att försäkringsrörelselagen infördes 2011. Befintliga understödsföreningar fick dock tillstånd att fortsätta bedriva sin verksamhet under en övergångsperiod. Övergångsperioden har förlängts vid två tidigare tillfällen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019 och gäller fram till sista april 2020 för understödsföreningar som är tjänstepensionskassor och till utgången av 2020 för andra typer av understödsföreningar.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-07

Datum

2019-05-07

Bordläggning

2019-05-15

Debatt

2019-05-16

Beslut

2019-05-16

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen, om att ta fram ett leverenssäkerhetsmål för Sveriges elförsörjning. Målet ska beakta hela samhällets behov och utgå från elförsörjningens betydelse för Sveriges konkurrenskraft som industrination.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade motioner från den allmänna motionstiden 2018 om elmarknadsfrågor. Riksdagen röstade då ja till reservation 1. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

41, 99 minuter

Justering

2019-05-02

Datum

2019-05-06

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-09

2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.

Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 8 minuter

Justering

2019-04-25

Datum

2019-05-06

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om forskningsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att åtgärder redan är gjorda.

Motionerna handlar exempelvis om forskningsfinansiering, EU:s ramprogram för forskning samt villkor för doktorander och forskare.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

6

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

16, 71 minuter

Justering

2019-05-02

Datum

2019-05-03

Bordläggning

2019-05-08

Debatt

2019-05-09

Beslut

2019-05-09

Riksdagen sa nej till 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Anledningen är bland annat de bestämmelser som gäller inom området, pågående arbete och att åtgärder redan är påbörjade. Motionerna handlar bland annat om styrning och ledning, resurstilldelning och kvalitetssäkring. Andra områden är tillträde till högskoleutbildning, internationalisering, dimensionering av utbildning och utbildningarnas innehåll.

Behandlade dokument

88

Förslagspunkter

25

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

20, 84 minuter

Justering

2019-05-02

Datum

2019-05-03

Bordläggning

2019-05-08

Debatt

2019-05-09

Beslut

2019-05-09

Regeringen har föreslagit att kravet på säkerhet för att få tillstånd till geologisk lagring av koldioxid inte längre bara ska gälla avhjälpandet av en miljöskada och andra så kallade återställningsåtgärder. Villkoren för säkerhet ska kunna justeras om den säkerhet som ställts inte längre är tillräcklig eller om den är större än vad som behövs. Vidare ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer få föreskriva vad som krävs för att en säkerhet vid geologisk lagring av koldioxid ska kunna godtas.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-02

Datum

2019-05-03

Bordläggning

2019-05-08

Debatt

2019-05-09

Beslut

2019-05-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förtydliganden i den del i offentlighet- och sekretesslagen som handlar om bostadsanpassningsbidrag.

Anledningen är att en ny lag har ersatt den gamla lagen om bostadsanpassningsbidrag. Den nya lagen namnger vissa bidrag som tidigare gick under samlingsnamnet bostadsanpassningsbidrag, exempelvis bidrag till reparationer. Dessutom har nya bidragsformer tillkommit. Sekretess ska gälla även för de här ärendena om en person kan drabbas negativt av om en uppgift röjs.

Bostadsanpassningsbidraget gäller för personer med funktionsnedsättning som vill kunna anpassa sin bostad.

Regeringen föreslår också vissa rättelser i offentlighet- och sekretesslagen.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-02

Datum

2019-05-03

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om arbetsmiljö och arbetstid. Motionerna handlade bland annat om systematiskt arbetsmiljöarbete, Arbetsmiljöverkets uppdrag, arbetstidsförkortning samt skyddsombud och företagshälsovård. Riksdagen sa nej bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

9

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

11, 66 minuter

Justering

2019-05-02

Datum

2019-05-03

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om arbetsrättsliga frågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.

Motionerna handlar exempelvis om flexiblare regelverk, anställningsskydd, anställningsformer, turordning, stridsåtgärder och utstationering av arbetstagare.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

23, 80 minuter

Justering

2019-05-02

Datum

2019-05-03

Bordläggning

2019-05-07

Debatt

2019-05-08

Beslut

2019-05-08

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik. Enligt dagens regelverk ska alla länder vara överens och beslutet fattas i enhällighet för att ett förslag ska gå igenom. På många andra områden räcker det istället med kvalificerad majoritet, det vill säga att två tredjedelar av medlemsländerna säger ja, för att beslut ska kunna fattas. EU-kommissionen föreslår en stegvis övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet även i skattefrågor.

EU-kommissionen anser att dagens system, som fungerar olika i alla 28 medlemsstater, påverkar företag negativt och gör den inre marknaden mindre attraktiv för investeringar. Globalisering och digitalisering gör också att skattefrågor inte enbart kan hanteras på en nationell nivå, utan kräver gemensamma lösningar, enligt kommissionen.

Riksdagen är mycket kritisk till EU-kommissionens förslag. Riksdagen anser att medlemsländernas möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler är en mycket viktig princip som måste värnas. Riksdagen understryker också att den nationella suveräniteten i skattefrågor är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Justering

2019-04-25

Datum

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om pensionsfrågor. Anledningen är bland annat att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor och att arbete redan pågår.

Motionerna handlar exempelvis om en utredning av pensionssystemet som helhet, avgifterna och inkomsttaket i pensionssystemet och delning av premiepensionen. Andra områden är nivån på garantipensionen och bostadstillägget.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 77 minuter

Justering

2019-04-09

Datum

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om ekonomisk familjepolitik. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.

De cirka 60 motionerna handlar bland annat om barnbidrag, föräldrapenning, underhållsstöd och bostadsbidrag.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

6

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

29, 96 minuter

Justering

2019-04-09

Datum

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08