Sök

Riksdagen sa ja till flera lagändringar och tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör barn och unga i samhällsvården.

Lagändringarna gör det tydligare vad kommunernas socialnämnder särskilt ska beakta när de överväger om att ansöka om flytt av vårdnaden för barn eller unga som bott i samma familjehem i tre år. Nämnderna ska därefter överväga en sådan flytt varje år. Den så kallade vårdplanen som gäller ett barn ska revideras senast efter två års placering och behandla var barnet ska bo. Dessutom ska särskilda krav på lämplighet ställas på offentliga biträden till barn och ungdomar i mål och ärenden enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga. Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2021.

Tillkännagivandena handlar om att en socialnämnd bör överväga en ansökan av vårdnadsflytt senast efter två års boende i samma familjehem, istället för efter tre år. Dessutom föreslås en utvärdering av hur ofta behovet av vård i ett annat hem än det egna ska övervägas. Även lagändringen om offentliga biträdens lämplighet bör utvärderas om cirka två år.

Några av lagändringarna kommer från ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Utskottet har tagit initiativ till förslaget, det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot. Förslagen på tillkännagivanden kommer från motioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 59 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-07

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag på en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2021. Det innebär att cirka 47 miljarder kronor går till utgiftsområdet internationellt utvecklingssamarbete i statens budget för år 2021.

Riksdagen sa även ja till Riksrevisionens och regeringens övriga förslag om bland annat förvaltningsanslag och ekonomiska bemyndiganden. Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i motioner inom området, framför allt alternativa budgetförslag.

Regeringens förslag bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det gjorde riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är en del av steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

48, 126 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-10

Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen i Mali ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska väpnade styrkan ska normalt bestå av cirka 220 personer men ska tillfälligt kunna förstärkas till högst 470 personer. Deltagandet gäller under förutsättning att det finns ett fortsatt mandat för styrkan i FN:s säkerhetsråd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med Sveriges insats är att bidra till att förbättra säkerheten och den långsiktiga stabiliteten i Mali.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 64 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Sveriges deltagande i Natos utbildnings- och rådgivningsinsats, RSM, i Afghanistan ska förlängas till 31 december 2021. Den svenska styrkan ska bestå av 50 personer. Det ska också finnas möjlighet att utöka med en tillfällig förstärknings- och evakueringsstyrka på högst 150 personer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med Sveriges insats är att bistå de afghanska säkerhetsstyrkorna med utbildning och rådgivning för att stärka deras förmåga att självständigt hantera säkerheten i landet.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 62 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Cirka 4,5 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet energi. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 1,5 miljarder kronor, går till energiforskning och drygt 1,4 miljarder kronor går till energiteknik.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat investeringsplan för Svenska kraftnät och nivån på avgiften för elberedskap. Samtidigt sa riksdagen nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-10

Cirka 22,6 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska enligt regeringens förslag gå till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Mest pengar går till gårdsstöd, cirka 7,2 miljarder kronor och cirka 5,3 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur det särskilda kontot under Samefonden får användas. Samtidigt sa riksdagen nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

52, 137 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-15

Cirka 16,2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet miljö och naturvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Cirka 2,9 miljarder kronor går till klimatbonusen, ett bidrag till personer som har köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 1,9 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, exempelvis stöd till laddinfrastruktur för elfordon. En stor del av budgeten inom utgiftsområdet går vidare till åtgärder för värdefull natur, skydd av värdefull natur och åtgärder för havs- och vattenmiljö.

Andra förslag som riksdagen sa ja till är att

• godkänna en investeringsplan för Naturvårdsverket för perioden 2021-2023
• tillåta regeringen att ta bort de utsläppsrätter under EU:s ansvarsfördelningsbeslut för 2019 och som inte behövs för att Sverige ska uppfylla sitt åtagande inom EU för det året
• ge regeringen rätt att även ta bort de utsläppsrätter som Sverige har förvärvat genom programmet för internationella klimatinsatser och som har levererats under 2019.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

56, 138 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-14

Debatt

2020-12-15

Beslut

2020-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra reglerna om kapitaltäckning för kreditinstitut och värdepappersbolag. Ändringarna innebär att svensk rätt anpassas till nya EU-bestämmelser på området.

Merparten av lagändringarna ska börja gälla den 29 december 2020.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den noga bör följa upp hur den nya lagstiftningen fungerar för offentliga utvecklingskreditinstitut. Det med tanke på institutens särskilda verksamhet, affärsmodell och ändamål med sin kreditgivning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som ser över hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet, med fokus på utveckling, tillväxt och likvärdig service i hela landet. Eftersom internationell forskning visar att utjämningssystem som det svenska kan ha negativ påverkan på tillväxten bör översynen även omfatta en analys av hur systemet påverkar kommuners och regioners drivkrafter att stimulera tillväxt.

Riksdagen gjorde sitt tillkännagivande i samband med att den behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskningsrapport om den kommunala inkomstutjämningen. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-04

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fortsatt giltighet av lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen.

Den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang eller bar, har ansvar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset.

Eftersom spridningen av coronaviruset fortsätter ska lagens giltighetstid förlängas till den 31 maj 2021. Lagen ska fortsätta att gälla för vissa ärenden eller mål i domstol trots att den har upphört den 31 maj, om ärendet eller målet har inletts dessförinnan.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 29 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Beslut

2020-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att lagen om register över nationella vaccinationsprogram även ska innehålla vaccinationer mot sjukdomen covid-19. I förslaget ingår också att den vårdgivare som har ansvarat för vaccinationen mot covid-19 även ska lämna uppgift om vaccinationens dosnummer till registret.

Andra bestämmelser handlar om vilka uppgifter som ska lämnas till registret, hur dessa får behandlas i registret och vem som ska lämna uppgifterna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 37 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Beslut

2020-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar till utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas. Sammanlagt handlar det om knappt 4,2 miljarder kronor för år 2021. I den summan ingår även pengar från EU till regionalpolitiska satsningar.

Störst del av utgifterna går till Europeiska regionala utvecklingsfonden för perioden 2014-2020 samt till regionala tillväxtåtgärder. Dessa två områden får cirka 1,8 miljarder kronor vardera. Cirka 400 miljoner går till transportbidrag och 150 miljoner till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning för perioden 2014-2020. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

36, 105 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-09

Debatt

2020-12-10

Beslut

2020-12-15

Cirka 56,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet rättsväsendet. Mest pengar går till Polismyndigheten, cirka 30,5 miljarder kronor. Kriminalvården får cirka 10,4 miljarder kronor och Sveriges Domstolar får cirka 6,4 miljarder.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa därmed också nej till alternativa budgetförslag i motioner från allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

37, 121 minuter

Justering

2020-12-03

Datum

2020-12-03

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Cirka 2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Merparten av pengarna används för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med flera. Därtill går drygt 170 miljoner kronor till samarbete inom Östersjöregionen och 165 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Över 145 miljoner läggs på Sverigefrämjandet som bland annat sker genom Svenska institutets verksamhet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-12-02

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-03

Justitiedepartementet har föreslagit att kraven på försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd i vissa fall ska sänkas tillfälligt.

För att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige enligt den så kallade tillfälliga lagen krävs idag att personen ska ha en anställning som varar i minst två år. Justitiedepartementets förslag till förordningsändring innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år räcker för ett permanent uppehållstillstånd.

Förändringen kan göras utan beslut i riksdagen, men riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att inte genomföra förändringen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2020-12-01

Datum

2020-12-02

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för år 2021 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,9 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa vidare ja till en investeringsplan för riksdagens fastigheter och till att JO får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. När det gäller presstödet sa riksdagen ja till att stödskalan för distributionsstöd slopas och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar. Riksdagen godkände att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Lagändringarna om detta börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat organisationen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 45 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-12-01

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Drygt 71 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Mest pengar, cirka 42 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Cirka 18 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen godkände också att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden inom utgiftsområdet som motsvarar cirka 91,7 miljarder kronor. Vidare godkände riksdagen investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Riksdagen gav också regeringen rätt att tillsvidare och under vissa förutsättningar exportera flygplanet JAS 39 C/D Gripen.

Riksdagen sa samtidigt nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 på området, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-11-26

Datum

2020-12-01

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Ersättningsperioden till riskgrupper med anledning av coronaviruset bör förlängas 90 dagar och kunna betalas ut till och med mars 2021. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör en förlängd ersättningsperiod.

De individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19 kan söka ersättning under perioden 1 juli till 31 december 2020. Ersättningarna i fråga är viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning och viss tillfällig föräldrapenning. Riksdagen anser att ersättning till riskgrupper ska kunna betalas ut för ytterligare högst 90 dagar, och med totalt 274 dagar under perioden den 1 juli 2020 till 31 mars 2021. Enligt riksdagen är det ytterst viktigt att det inte uppstår ett glapp i utbetalningen av ersättning till riskgrupper mellan två ersättningsperioder.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslaget till riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Bland annat gjorde revisionen iakttagelserna att det finns brister i rutinerna hos de arbetsgivare som granskats och att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Mot bakgrund av det har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Regeringen instämmer i iakttagelserna och rekommendationerna och det gör även riksdagen. Dock anser riksdagen även att regeringen snarast behöver ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen lade också Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksrevisionen har granskat träffsäkerheten och kostnadseffektiviteten i barnbidragets flerbarnstillägg. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över flerbarnstillägget för att bland annat förbättra den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga förmåga att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen anser att rapporten ger viktig kunskap om flerbarnstilläggets effekter men håller med regeringen om att behovet av en översyn tillgodoses av den pågående utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd som även omfattar en översyn av flerbarnstillägget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09