Sök

Cirka 2 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet för internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Merparten av pengarna används för att finansiera de obligatoriska avgifter som Sverige betalar som medlem i FN, Nordiska ministerrådet, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), Europarådet, Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) med flera. Därtill går drygt 170 miljoner kronor till samarbete inom Östersjöregionen och 165 miljoner till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet. Över 145 miljoner läggs på Sverigefrämjandet som bland annat sker genom Svenska institutets verksamhet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

33, 104 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-12-02

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-03

Justitiedepartementet har föreslagit att kraven på försörjningsförmåga för att få permanent uppehållstillstånd i vissa fall ska sänkas tillfälligt.

För att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige enligt den så kallade tillfälliga lagen krävs idag att personen ska ha en anställning som varar i minst två år. Justitiedepartementets förslag till förordningsändring innebär att en tidsbegränsad anställning som är avsedd att vara under minst ett år räcker för ett permanent uppehållstillstånd.

Förändringen kan göras utan beslut i riksdagen, men riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att inte genomföra förändringen.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

21, 83 minuter

Justering

2020-12-01

Datum

2020-12-02

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, Riksdagens ombudsmäns (JO) och Riksrevisionens förslag om hur anslagen för år 2021 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 15,9 miljarder kronor ur statens budget. I utgiftsområdet ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, JO, Riksrevisionen, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och mediestödet. Förslaget bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet. Riksdagen sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen sa vidare ja till en investeringsplan för riksdagens fastigheter och till att JO får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet. När det gäller presstödet sa riksdagen ja till att stödskalan för distributionsstöd slopas och att stödnivån höjs till 20 öre per exemplar. Riksdagen godkände att Datainspektionen ska byta namn till Integritetsskyddsmyndigheten. Lagändringarna om detta börjar gälla den 1 januari 2021.

Riksdagen sa också nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat organisationen av Regeringskansliet och utrikesförvaltningen.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 45 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-12-01

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Drygt 71 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Mest pengar, cirka 42 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Cirka 18 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen godkände också att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden inom utgiftsområdet som motsvarar cirka 91,7 miljarder kronor. Vidare godkände riksdagen investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. Riksdagen gav också regeringen rätt att tillsvidare och under vissa förutsättningar exportera flygplanet JAS 39 C/D Gripen.

Riksdagen sa samtidigt nej till 18 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 på området, bland annat alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2020-11-26

Datum

2020-12-01

Bordläggning

2020-12-08

Debatt

2020-12-09

Beslut

2020-12-09

Ersättningsperioden till riskgrupper med anledning av coronaviruset bör förlängas 90 dagar och kunna betalas ut till och med mars 2021. Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag som möjliggör en förlängd ersättningsperiod.

De individer som löper störst risk att drabbas av ett särskilt allvarligt sjukdomsförlopp om de smittas av covid-19 kan söka ersättning under perioden 1 juli till 31 december 2020. Ersättningarna i fråga är viss sjukpenning i förebyggande syfte, viss smittbärarpenning och viss tillfällig föräldrapenning. Riksdagen anser att ersättning till riskgrupper ska kunna betalas ut för ytterligare högst 90 dagar, och med totalt 274 dagar under perioden den 1 juli 2020 till 31 mars 2021. Enligt riksdagen är det ytterst viktigt att det inte uppstår ett glapp i utbetalningen av ersättning till riskgrupper mellan två ersättningsperioder.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialförsäkringsutskottet. Det innebär att utskottet på eget initiativ lagt fram förslaget till riksdagsbeslut.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksrevisionen har granskat om processen för återgång i arbete vid nekad sjukpenning fungerar effektivt. Bland annat gjorde revisionen iakttagelserna att det finns brister i rutinerna hos de arbetsgivare som granskats och att övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen inte fungerar effektivt. Mot bakgrund av det har Riksrevisionen lämnat rekommendationer till både Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskning. Regeringen instämmer i iakttagelserna och rekommendationerna och det gör även riksdagen. Dock anser riksdagen även att regeringen snarast behöver ta ett helhetsgrepp för att underlätta återgången i arbete för den som nekats sjukpenning.

Därför riktar riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Riksdagen lade också Riksrevisionens rapport till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksrevisionen har granskat träffsäkerheten och kostnadseffektiviteten i barnbidragets flerbarnstillägg. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen regeringen att se över flerbarnstillägget för att bland annat förbättra den ekonomiska familjepolitikens fördelningsmässiga förmåga att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen anser att rapporten ger viktig kunskap om flerbarnstilläggets effekter men håller med regeringen om att behovet av en översyn tillgodoses av den pågående utredningen om bostadsbidrag och underhållsstöd som även omfattar en översyn av flerbarnstillägget.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Riksdagen sa ja till att 17,8 miljarder kronor går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid i statens budget för år 2021, enligt regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar inom områdets anslag går till folkbildning, drygt 4,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder kronor går till idrotten och drygt 1,7 miljarder till regional kulturverksamhet. Vidare får de statliga bolagen Sveriges Television, Sveriges Radio och Sveriges Utbildningsradio drygt 5 miljarder kronor, 3 miljarder kronor respektive 454 miljoner kronor fördelade från det så kallade public service-kontot.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat ekonomiska bemyndiganden och en ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst som börjar gälla den 1 januari 2021. Riksdagen sa nej till 30 förslag och framförallt alternativa budgetförslag på området i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är en del av steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

29, 109 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

Konstitutionsutskottet, KU, har utfört sin årliga granskning av regeringens arbete. Totalt har KU behandlat 30 anmälningar från riksdagsledamöterna och ytterligare ett antal frågor som utskottet har granskat på eget initiativ. Anmälningarna handlade om regeringens förhållande till riksdagen, handläggningen av regeringsärenden, regeringens ansvar för förvaltningen och statsrådens tjänsteutövning.

Granskningen debatterades i kammaren. Därefter lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

KU:s granskning av regeringen är klar

Anföranden och repliker

29, 90 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-30

Bordläggning

2020-12-04

Debatt

2020-12-07

Riksdagen har i ett utlåtande behandlat EU-kommissionens arbetsprogram för år 2021. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

Riksdagen välkomnar arbetsprogrammets inriktning på att omsätta strategier i handling och EU-kommissionens fokus på att utnyttja återhämtningen från coronapandemins konsekvenser till att ställa om samhället och ekonomin till framtidens krav. För att möta EU:s utmaningar på längre sikt framhåller riksdagen att EU behöver främja konkurrenskraften genom att arbeta för frihandel, satsa på utbildning och forskning samt ta ledningen i utvecklingen av artificiell intelligens.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 74 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-27

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-03

Cirka 12,4 miljarder kronor ur statens budget för år 2021 ska gå till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar, cirka 8 miljarder går till Skatteverket. Cirka 2,3 miljarder går till Tullverket och cirka 2,1 miljarder går till Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag, samt en motion om Kronofogdemyndighetens verksamhet från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-27

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga den tillfälliga lagen som gör det möjligt att hålla bolags- och föreningsstämmor utan att delta fysiskt.

Bestämmelserna innebär att en stämma kan hållas antingen digitalt i kombination med poströstning eller genom att aktieägare och medlemmar deltar enbart genom poströstning.

Eftersom coronapandemin gör att det inte går att förutse när stämmor kan hållas i normal ordning, förlängs den tillfälliga lagens giltighetstid till den 31 december 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

5, 15 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-27

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

EU:s så kallade öppenhetsdirektiv slår fast att vissa noterade företag ska upprätta års- och koncernredovisningar i ett format som möjliggör enhetlig elektronisk rapportering. Det enhetliga formatet regleras närmare i EU-kommissionens Esef-förordning. Förordningen är bindande och ska tillämpas på redovisningar som gäller det räkenskapsår som börjar den 1 januari 2020 eller senare.

Nu har regeringen föreslagit följdändringar i svenska lagar som innebär att revisionsberättelsen för de företag som berörs ska innehålla information om huruvida års- och koncernredovisningen har upprättats i enlighet med Esef-förordningens krav på enhetligt format.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

21, 45 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-27

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Drygt 5,5 miljarder kronor ur statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik. Mest pengar, 3,1 miljarder kronor, går till investeringsstöd för att ordna hyresbostäder och bostäder för studerande. Cirka 900 miljoner kronor går till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer och Lantmäteriet får cirka 700 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen sa samtidigt nej till 15 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

59, 144 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-27

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Skatten ska sänkas för alla som har en inkomst på över 40 000 kronor per år från exempelvis arbete, sjukförsäkringsförmåner och pension. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det innebär att skatten sänks med upp till 1 500 kronor per person och år 2021. Full skattesänkning med 1 500 kronor ges till dem som har en inkomst på minst 240 000 kronor per år, eller 20 000 kronor per månad, vilket ungefär motsvarar inkomsten hos de lägsta kollektivavtalsenliga heltidslönerna. Under 2022 och 2023 ska skattesänkningen öka.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag att förlänga perioden för så kallad expertskatt från tre år till fem år. Expertskatt är en skattelättnad som gäller experter, forskare och andra nyckelpersoner vid tillfälligt arbete i Sverige.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 36 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Den årliga BNP-relaterade justeringen av skatten på bland annat bensin och diesel pausas under 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska motverka ökade priser på bensin och diesel som kan uppstå till följd av större inblandning av biodrivmedel inom reduktionsplikten.

Reduktionsplikten innebär att alla drivmedelsleverantörer varje år måste blanda i en viss andel biodrivmedel i bensin och diesel för att minska växthusgasutsläppen. Biodrivmedel är drivmedel som framställts av förnybar råvara och som för närvarande är dyrare än andra drivmedel.

Den pausade så kallade BNP-indexeringen innebär att skatten på drivmedel som bensin och diesel enbart justeras med hänsyn till förändringar i konsumentprisindex (KPI) och inte med hänsyn till utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Omvänd skattskyldighet för moms ska införas vid nationell handel med bland annat mobiltelefoner. I de fallen ska köparen vara skyldig att redovisa och betala utgående moms på varan i stället för säljaren. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den omvända skattskyldigheten ska bara gälla om fakturan överstiger 100 000 kronor. De nya reglerna gäller inte försäljning till privatpersoner. Syftet med ändringen är att förhindra omfattande momsbedrägerier som leder till stora skattebortfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-26

Datum

2020-11-26

Bordläggning

2020-12-01

Debatt

2020-12-02

Beslut

2020-12-02

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att tillsätta en utredning som har ett statligt helhetsansvar för personlig assistans som målsättning.

Den utredning som regeringen bör tillsätta ska lämna förslag som ökar rättssäkerheten och kontinuiteten för personer som har behov av personlig assistans. Utredningen ska se till att de personer som i dag har ett kommunalt beslut om personlig assistans behåller sin rätt till assistans när staten blir ensam huvudman. De ska också omfattas av det rådande omprövningsstoppet för assistansersättning.

Utredningen ska presentera lagförslag för regeringen senast under våren 2022 och regeringen ska återkomma med lagförslag till riksdagen så att de kan börja gälla före den pågående mandatperiodens slut.

Förslaget om tillkännagivande var ett utskottsinitiativ. Det innebär att ett utskott på eget initiativ lägger fram ett förslag till riksdagsbeslut.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

36, 103 minuter

Justering

2020-11-19

Datum

2020-11-20

Bordläggning

2020-11-25

Debatt

2020-11-26

Beslut

2020-11-26

Regeringen föreslår ändringar i nuvarande skatteregler för företag i de delar som gäller avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativa räntenetton. Koncernbidragsspärren reglerar hur företag får dra av underskott mot koncernbidrag från tidigare år då en ägarförändring sker i företaget. Syftet med ändringarna är att rätta till en lucka i lagen som har uppmärksammats.

Ändringarna innebär att företag som inte får dra av koncernbidragsspärrade underskott eller ett negativt räntenetto mot ett överskott i vissa fall ska kunna justera sina avdrag för tidigare års underskott i förhållande till de nekade ränteavdragen. En sådan justering innebär att företagen ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-19

Datum

2020-11-20

Bordläggning

2020-11-24

Debatt

2020-11-25

Beslut

2020-11-25

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra i skattelagstiftningen för företag i så kallad resolution.

Resolution är ett sätt att rekonstruera eller avveckla särskilda finansiella verksamheter som till exempel banker. Staten tar kontroll över ett företag i resolution istället för att en sådant företag går i konkurs, med stora kostnader för samhället som följd. De ändrade lagarna innebär bland annat att de åtgärder som företas i ett företag i resolution inte ska medföra skatteeffekter som hindrar en framgångsrik resolution.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-19

Datum

2020-11-20

Bordläggning

2020-11-24

Debatt

2020-11-25

Beslut

2020-11-25