Ändringar i vägsäkerhetslagen

Betänkande 2021/22:TU2

Trafikutskottets betänkande

2021/22:TU2

Ändringar i vägsäkerhetslagen

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till lag om ändring i vägsäkerhetslagen och lag om ändring i lagen om säkerhet i vägtunnlar. Ändringarna innebär i första hand att vägsäkerhetslagens tillämpningsområde utvidgas från TEN-T-vägnätet till att omfatta även det nationella stamvägnätet och motorvägar. Förslagen innebär också bl.a. att regleringen av kartläggning och bedömning av vägar i bruk, samt uppföljningen av resultatet, förändras i fråga om struktur och delvis i fråga om innehåll. Utskottet konstaterar att regeringens lagförslag syftar till att uppfylla den skyldighet som Sverige har gentemot EU att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om ändring av direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 februari 2022.

Behandlade förslag

Proposition 2021/22:9 Ändringar i vägsäkerhetslagen.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Bakgrund

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Regeringens lagförslag

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i vägsäkerhetslagen (2010:1362),

2. lag om ändring i lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2021/22:9 punkterna 1 och 2.

Stockholm den 28 oktober 2021

På trafikutskottets vägnar

Jens Holm

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Jens Holm (V), Magnus Jacobsson (KD), Teres Lindberg (S), Denis Begic (S), Maria Stockhaus (M), Jasenko Omanovic (S), Sten Bergheden (M), Jimmy Ståhl (SD), Anders Hansson (M), Thomas Morell (SD), Johan Büser (S), Elin Gustafsson (S), Helena Gellerman (L), Patrik Jönsson (SD), Emma Berginger (MP) och Mikael Larsson (C).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2021/22:9 Ändringar i vägsäkerhetslagen. En förteckning över de behandlade förslagen finns i bilaga 1 och regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Bakgrund

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/96/EG av den 19 november 2008 om förvaltning av vägars säkerhet (grunddirektivet) antogs i november 2008. Dess huvudsakliga syfte är att höja säkerheten på vägarna inom EU. Grunddirektivet har genomförts i svensk rätt genom vägsäkerhetslagen (2010:1362) och vägsäkerhetsförordningen (2010:1367). Tillämpningsområdet för dessa författningar har i enlighet med grunddirektivet bestämts till de vägar och vägprojekt som ingår i det transeuropeiska transportnätet (TEN-T-vägnätet). Transportstyrelsen är tillsynsmyndighet enligt vägsäkerhetslagen.

Europaparlamentet och rådet har därefter beslutat direktiv (EU) 2019/1936 av den 23 oktober 2019 om ändring av direktiv 2008/96/EG om förvaltning av vägars säkerhet (ändringsdirektivet). Ändringsdirektivet ska vara genomfört i nationell rätt senast den 17 december 2021.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslår regeringen de lagändringar som krävs för att genomföra ändringsdirektivet. Förslagen innebär i första hand att vägsäkerhetslagens (2010:1362) tillämpningsområde utvidgas från TEN-T-vägnätet till att omfatta även det nationella stamvägnätet och motorvägar. Dessutom omfattas vissa andra vägar om de har färdigställts med unionsmedel. Regeringens förslag innebär också att regleringen av kartläggning och bedömning av vägar i bruk samt uppföljningen av resultatet förändras i fråga om struktur och delvis i fråga om innehåll. Detsamma gäller de regelbundna vägsäkerhetsinspektionerna, med tillägget att vägsträckor som gränsar till tunnlar som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/54/EG av den 29 april 2004 om minimikrav för säkerhet i tunnlar som ingår i det transeuropeiska vägnätet (tunneldirektivet) ska inspekteras gemensamt av väghållaren och den som ansvarar för kontroller enligt tunneldirektivet.

Regeringen föreslår att ändringarna i vägsäkerhetslagen och lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar ska träda i kraft den 1 februari 2022.

Utskottets överväganden

Regeringens lagförslag

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vägsäkerhetslagen och lag om ändring i lagen om säkerhet i vägtunnlar. Ändringarna innebär i första hand att vägsäkerhetslagens tillämpningsområde utvidgas från TEN-T-vägnätet till att omfatta även det nationella stamvägnätet och motorvägar.

Bakgrund

TEN-T-vägnätet i Sverige omfattar omkring 640 mil. Med undantag för väg 73 (omkring 4 mil) ingår samtliga TEN-T-vägar i stamvägnätet. Det nationella stamvägnätet omfattar 800 mil. Riksdagen har lagt fast vilka statliga vägar som ska ingå i stamvägnätet (prop. 1992/93:176, bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446). Beslutet innebär att närmare ett tjugotal i huvudsak Europavägar samt vissa riksvägar pekas ut som stamvägar. Sedan riksdagens beslut har stamvägnätet i huvudsak bestått oförändrat.

Det finns drygt 200 mil motorväg i Sverige. Det rör sig i allt väsentligt om Europavägar eller riksvägar, dvs. vägar som hör till det statliga vägnätet. Omkring 3 mil motorväg utgörs av kommunala vägar.

Propositionen

Vägsäkerhetslagens tillämpningsområde utvidgas

Regeringen föreslår att vägsäkerhetslagen ska gälla vägar eller vägprojekt som ingår i TEN-T-vägnätet i Sverige, det nationella stamvägnätet eller är eller avser en motorväg. Genom att inkludera stamvägnätet i lagens tillämpningsområde utökas det med omkring 160 mil.

Regeringen föreslår vidare att lagen också ska gälla vägar eller vägprojekt som färdigställs med ekonomiskt bidrag från EU om de är belägna utanför tätbebyggt område och inte huvudsakligen betjänar fastigheter i direkt anslutning till dem. Sådana vägar ska dock endast omfattas om de är avsedda och öppna för allmän trafik med motorfordon.

Lagen ska enligt förslaget inte gälla vägtunnlar som omfattas av lagen om säkerhet i vägtunnlar.

Regelbundna vägsäkerhetsinspektioner

Regeringen föreslår att väghållaren genom regelbundna vägsäkerhetsinspektioner ska undersöka behovet av underhåll, reparationer eller andra åtgärder för att kunna upprätthålla säkerheten i vägnätet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska enligt förslaget få meddela föreskrifter om förfarandet vid vägsäkerhetsinspektioner.

Kartläggning och bedömning av vägnätet

Regeringen föreslår att väghållaren ska göra nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningar av sitt vägnät. I en vägsäkerhetsbedömning ska olycksrisken och risken för allvarlig kollision utvärderas. Resultatet ska ligga till grund för en säkerhetsklassning. En nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömning ska enligt regeringen göras tillräckligt ofta för att säkerhetsnivån i vägnätet ska kunna säkerställas, dock minst vart femte år. Förslaget innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningar.

Vidare föreslår regeringen att väghållaren ska följa upp resultatet av den nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningen genom att identifiera de vägsträckor där säkerheten behöver förbättras och upprätta en plan för åtgärder som bör prioriteras. Väghållaren ska också systematiskt och fortlöpande vidta de åtgärder som behövs för att förebygga allvarliga personskador. Åtgärder som avhjälper den omedelbara risken för sådana skador ska enligt förslaget vidtas först. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska enligt förslaget få meddela föreskrifter om uppföljning av nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningar.

Rapportering av säkerhetsklassningen av vägnätet

Regeringen föreslår att väghållaren ska rapportera om den säkerhetsklassning av vägnätet som ska göras på grundval av den nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningen till den myndighet som regeringen bestämmer. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska enligt förslaget få meddela föreskrifter om rapporteringen.

Gemensamma vägsäkerhetsinspektioner i anslutning till vägtunnlar

Regeringen föreslår att vägsäkerhetsinspektioner, utöver sedvanliga inspektioner, ska genomföras minst vart sjätte år på de sträckor i vägnätet som gränsar till tunnlar som omfattas av lagen om säkerhet i vägtunnlar. Inspektionerna ska enligt förslaget genomföras gemensamt av väghållaren och den som ansvarar för att kontroller utförs enligt lagen om säkerhet i vägtunnlar.

Olycksrapporter

Regeringen föreslår att väghållaren ska upprätta en olycksrapport för varje dödsolycka i trafiken som har inträffat på en väg som omfattas av vägsäkerhetslagens tillämpningsområde.

Oskyddade trafikanter och trafiksäkerhetsgranskare

Regeringen bedömer att det krav som ändringsdirektivet ställer i fråga om oskyddade trafikanter, dvs. att se till att deras behov beaktas i bl.a. konsekvensanalyser och vägsäkerhetsinspektioner, bör regleras i myndighetsföreskrifter med stöd av bemyndiganden i vägsäkerhetslagen och vägsäkerhetsförordningen.

Regeringen bedömer vidare att utbildningsplanerna för trafiksäkerhetsgranskare som genomgår sin utbildning fr.o.m. den 17 december 2024 ska innehålla kunskapsmoment som behandlar oskyddade trafikanter och infrastrukturen för sådana trafikanter. Detta krav bör enligt regeringen hanteras inom ramen för Transportstyrelsens föreskrifter.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Medlemsstaterna ska enligt ändringsdirektivet införa de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet senast den 17 december 2021. Lagarna bör därför enligt regeringen träda i kraft så snart som möjligt. Regeringen föreslår att de föreslagna bestämmelserna ska träda i kraft den 1 februari 2022.

Verksövergripande vägsäkerhetsbedömningar ska göras kontinuerligt och minst vart femte år. Den första nätverksövergripande vägsäkerhetsbedömningen ska enligt regeringen vara gjord senast den 31 december 2024.

Genom utökningen av lagens tillämpningsområde kommer bestämmelserna att omfatta även vägar som inte tidigare har varit föremål för analyser eller trafiksäkerhetsgranskning. För vägprojekt som avser vägar utanför TEN-T-vägnätet ska enligt regeringen en väghållare som redan vid ikraftträdandet har påbörjat ett vägprojekt inte behöva göra en trafiksäkerhetsanalys som innehåller en beskrivning av de överväganden som gjorts i fråga om trafiksäkerheten. Inte heller behöver väghållaren utse en trafiksäkerhetsgranskare som ska följa den fysiska planeringen av vägprojektet samt göra en trafiksäkerhetsgranskning och upprätta granskningsrapporter.

Konsekvenser

Regeringen bedömer att Trafikverket, som är väghållare för den statliga delen av det vägnät som omfattas av vägsäkerhetslagen, är den myndighet som främst berörs av förslagen. Enligt regeringens förslag utökas lagens tillämpningsområde från TEN-T-vägnätet till stamvägnätet och motorvägar, vilket för Trafikverkets del motsvarar en ökning på ca 160 mil till totalt ca 800 mil. Utvidgningen bedöms medföra att kostnaderna för säkerhetsprocedurer vid nya vägbyggnadsprojekt ökar med ungefär 20 procent. Kostnaderna för vägsäkerhetsbedömningar och uppföljning av dessa är enligt regeringen svåra att uppskatta men en kostnad på ca 1 miljon kronor per år uppges vara en rimlig uppskattning. Däremot bedöms inte vägsäkerhetsinspektioner eller upprättandet av olycksrapporter medföra några ökade kostnader för myndigheten. Sammantaget är regeringens bedömning att förslagen endast leder till en marginell kostnadsökning för myndigheten, vilken kan hanteras inom befintliga ramar.

Regeringen bedömer vidare att Transportstyrelsen berörs av förslagen i egenskap av tillsynsmyndighet och föreskrivande myndighet. Kostnaderna för tillsynen bedöms inte öka med anledning av förslagen eftersom tillsynen av att vägsäkerhetslagen följs är riskbaserad. Transportstyrelsen föreslås också bli mottagare av säkerhetsklassning från väghållarna och bli skyldig att rapportera detta till Europeiska kommissionen, vilket enligt regeringen innebär en något ökad administration. Likaså tillkommer ett visst initialt föreskriftsarbete. Regeringen menar sammantaget att myndighetens ökade kostnader kan hanteras inom befintliga ramar.

När det gäller konsekvenser för övriga väghållare och för regionala planupprättare bedömer regeringen att de kommuner som är väghållare för sträckor som ingår i vägsäkerhetslagens tillämpningsområde berörs i mycket liten utsträckning. Öresundsbro Konsortiet, som är väghållare för Öresundsbron, berörs enligt regeringen i ännu mindre utsträckning. Regionala planupprättare berörs enligt regeringen endast i egenskap av mottagare av säkerhetsdokumentation.

Regeringen bedömer vidare att förslagen endast har positiva konsekvenser för enskilda. Företag som arbetar med att utveckla och underhålla väginfrastruktur kan enligt regeringen komma att påverkas indirekt av förslagen men detta uppges vara svårbedömt.

När det gäller konsekvenser för trafiksäkerheten bedöms att förslagen bidrar till färre och mindre allvarliga olyckor i trafiken. Detta innebär enligt regeringen i sin tur ett bidrag till Sveriges etappmål för trafiksäkerheten till 2030. Regeringen bedömer slutligen att förslagen inte har några konsekvenser i övrigt.

Utskottets ställningstagande

Det huvudsakliga syftet med EU:s direktiv om förvaltning av vägars säkerhet är att höja säkerheten på vägarna inom EU (2008/96/EG). I oktober 2019 beslutade EU om en ändring av direktivet, det s.k. ändringsdirektivet (2019/1936).

Utskottet konstaterar att regeringens lagförslag syftar till att uppfylla den skyldighet som Sverige har gentemot EU att genomföra ändringsdirektivet, vilket innehåller bestämmelser som bedöms kräva författningsändringar för Sveriges del. Regeringens förslag innebär att ändringar behöver göras i vägsäkerhetslagen och lagen om säkerhet i vägtunnlar. Ändringarna innebär i första hand att vägsäkerhetslagens tillämpningsområde utvidgas från TEN-T-vägnätet till att omfatta även det nationella stamvägnätet och motorvägar. Förslagen innebär också bl.a. att regleringen av kartläggning och bedömning av vägar i bruk, samt uppföljningen av resultatet, förändras i fråga om struktur och delvis i fråga om innehåll.

Utskottet anser att regeringens lagförslag är väl avvägda. Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen bör anta regeringens lagförslag.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2021/22:9 Ändringar i vägsäkerhetslagen:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vägsäkerhetslagen (2010:1362).

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2006:418) om säkerhet i vägtunnlar.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag