Sök

Regeringen har föreslagit en ny lag som ska skydda leverantörer av jordbruks- och livsmedelsprodukter. Genom lagen införs ett förbud för köpare med en årsomsättning på mer än motsvarande 2 miljoner euro att använda vissa otillbörliga handelsmetoder mot leverantörer, oavsett hur stor leverantörens omsättning är. Det handlar till exempel om att

• sena betalningar för köp av jordbruks- och livsmedelsprodukter förbjuds och att betalningar måste göras inom 30 dagar
• sena annulleringar av order förbjuds och de får inte göras med kortare varsel än 30 dagar
• det blir förbjudet för en köpare av jordbruks- och livsmedelsprodukter att ensidigt driva igenom en ändring av vissa avtalsvillkor.

Genom lagändringarna genomförs EU:s direktiv om otillbörliga handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan i den svenska lagstiftningen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 november 2021. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska utvärdera lagändringarnas konsekvenser och villkoren för köpare, leverantörer och producenter i den svenska jordbruks- och livsmedelskedjan.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 49 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-02

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Riksdagen sa ja till totalt 17 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om straffrättsliga frågor. Uppmaningarna handlar i korthet om

• kriminalisering av så kallade illegala vägspärrar
• skärpta straff för fridskränkningsbrotten, det vill säga upprepade kränkningar i form av vålds-, frids- eller sexualbrott mot en närstående
• skärpt straff för våldtäkt
• skärpta straff för sexualbrott
• ny brottsrubricering för grovt sexuellt ofredande
• skärpt straff för angrepp på jägare
• stärkt straffrättsligt skydd för vård- och omsorgspersonal
• skärpta straff för brott kopplade till kriminella uppgörelser
• skärpt straff för den som rekryterar barn och unga in i kriminalitet
• skärpt straff för överlåtelse av narkotika
• skärpt straff för brott mot knivlagen
• skärpta straff för rattfylleri och grov olovlig körning
• översyn av preskriptionsbestämmelserna, det vill säga reglerna om att straff inte får dömas ut om det har gått för lång tid sedan brottet begicks
• påföljdspreskription, det vill säga reglerna om att ett straff bortfaller om det inte har börjat verkställas inom en viss tid från att domen har fallit
• preskriptionstiden för sexualbrott mot barn
• översyn av vad som ska anses som förmildrande omständigheter
• skärpt straffmätning vid flerfaldig brottslighet.

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

63

Reservationer

54 

Anföranden och repliker

20, 80 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-06-02

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Riksdagen har behandlat en redogörelse om 2020 års verksamhet i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) från OSSE:s svenska delegation, samt en skrivelse från regeringen om OSSE:s verksamhet under andra halvåret 2019 och helåret 2020.

Riksdagen välkomnar att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen 2021. Riksdagen ser också positivt på att Sverige som ordförande fortsätter att prioritera arbetet för att återställa respekten för de principer som den europeiska säkerhetsordningen vilar på.

Riksdagen noterar bland annat också att den parlamentariska församlingen under 2020 observerade fyra val, att den svenska delegationen deltog i samtliga observationer samt att församlingen på grund av pandemin dock inte kunde observera alla val som man planerat. Arbetet med valobservationer är en viktig beståndsdel i OSSE:s verksamhet och riksdagen ser positivt på att svenska ledamöter fortsätter att delta aktivt i dessa.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34, 133 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

En ny lag med kompletterande regler om bland annat en nationell myndighet för cybersäkerhetscertifiering, tillsyn, sanktioner och förfarandet vid cybersäkerhetscertifiering införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att den nationella myndigheten för cybersäkerhetscertifiering får ta ut avgifter från tillverkare och leverantörer för sin verksamhet samt besluta om sanktionsavgifter för vissa överträdelser av regelverket. Beslut som fattats av myndigheten eller av annat bedömningsorgan ska även kunna överklagas till en allmän förvaltningsdomstol.

De nya reglerna kompletterar redan befintliga bestämmelser i EU:s cybersäkerhetsakt. Lagen börjar gälla den 28 juni 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

11

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksrevisionen har granskat om det är välmotiverat att vissa statliga stöd har ett delat myndighetsansvar och om verksamheten är effektivt organiserad. Ofta är det en och samma myndighet som har ansvar för att pröva ärenden om statligt stöd, fatta beslut och betala ut stödet. I vissa fall är ansvaret för ett statligt stöd delat mellan olika myndigheter. I sin rapport kommer Riksrevisionen fram till att ansvarsfördelningen för flera av de stöd som granskats är väl avvägd och effektiv men att det också finns stöd där det behövs förenklingar. Revisionen lämnar en rad rekommendationer till regeringen som bland annat går ut på att låta en och samma myndighet ansvara för både beslut och utbetalning av visst stöd, istället för ett delat ansvar.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen ser positivt på att Riksrevisionen har granskat frågan om delat myndighetsansvar för vissa statliga stöd. Riksdagen konstaterar att regeringen avser att delvis vidta åtgärder med anledning av Riksrevisionens rekommendationer och utgår ifrån att regeringen i sin styrning av myndigheterna kommer att arbeta vidare för att främja hög effektivitet i verksamheten och god hushållning med statens medel.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-01

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2019 och helåret 2020. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Riksdagen tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser riksdagen, liksom förra året, att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Under 2020 har arbetet präglats av coronapandemin, både när det gäller formerna för samarbetet och det politiska innehållet.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

8, 41 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-31

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-03

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

• tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
• kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
• en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

24, 88 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-31

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-09

Beslut om framtiden för Bromma flygplats kan tidigast tas när flygbranschen har återhämtat sig efter coronapandemin och det går att göra tillförlitliga prognoser om flygets utveckling. Vidare bör regeringen senast i december 2021 återkomma till riksdagen med en plan för utveckling och utökning av Arlanda flygplats för att säkra en framtida tillräcklig flygkapacitet i Stockholmsområdet. Det anser riksdagen och riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen sa även ja till ett lagändringsförslag från regeringen. Ändringen innebär att regeringen ska ha möjlighet att besluta att det på vissa flygplatser ska vara obligatoriskt att ta hänsyn till miljö- och klimatstyrande effekter för start- och landningsavgifter. Det betyder att avgifterna kan bli högre när klimatpåverkan från flygplanen är större, och lägre om klimatpåverkan är mindre. Flygplatserna som berörs av förslaget är Arlanda och Landvetter flygplats.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

52

Förslagspunkter

18

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

45, 145 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

En avgift ska kunna tas ut för att utfärda intyg för godkänd bastjänstgöring för läkare. Dessutom ska regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer under en övergångsperiod kunna ge ut föreskrifter om vilken praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, som krävs för att få legitimation som läkare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet är en följd av att kravet på att läkare ska göra allmäntjänstgöring för att få legitimation tas bort den 1 juli 2021. I stället förlängs läkarutbildningen och blir legitimationsgrundande. I och med att godkänd bastjänstgöring kommer att bli ett krav för att kunna specialisera sig så finns ett behov av att kunna utfärda ett sådant intyg.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen anser att regeringen bör ta fram lagförslag för att säkerställa att personal inom äldreomsorgen får tillgång till samordnade digitala system för journalföring och dokumentation för de insatser en patient får utifrån såväl hälso- och sjukvårdslagen som socialtjänstlagen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Beslutet om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen. I skrivelsen redovisar regeringen sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och de åtgärder som vidtagits eller planeras med anledning av Riksrevisionens rapport om statens styrning av äldreomsorgen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksrevisionen har granskat den särskilda löneskatten på arbetsinkomster för personer över 65 år. Löneskatten ändrades flera gånger under perioden 2007-2019 och togs helt bort år 2019. Riksrevisionen drar slutsatsen att det inte går att bedöma vilka effekter ändringarna av löneskatten har gett upphov till. Riksrevisionen rekommenderar därför regeringen bland annat att förtydliga hur skatteutgifterna förändras vid förändringar av den särskilda löneskatten för äldre samt utvärdera avskaffandet av den särskilda löneskatten år 2019.

I en skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens bedömningar och kommer att vidta åtgärder utifrån rekommendationerna i något fall, men inte i andra.

Riksdagen delar regeringens bedömningar av Riksrevisionens slutsatser och rekommendationer och lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 1 minuter

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om brandfarliga och explosiva varor. Syftet med ändringarna är minska den illegala användningen av sådana varor.

Ändringarna innebär bland annat att alla som hanterar explosiva varor ska anmälas till tillståndsmyndigheten och fler ska lämplighetsprövas när tillstånd söks. Giltighetstiden för vissa tillstånd blir kortare och det blir även lättare att återkalla tillstånd.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 50 minuter

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-28

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att den bör

• ge en lämplig myndighet i uppdrag att se över kapacitet och organisation av smittskyddsläkarna och vid behov ta fram förslag till en utvecklad organisation och struktur
• se över förutsättningar och möjligheter för att varje kommun ska kunna ha tillgång till en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR)
• utreda en starkare vårdgaranti som ger personer med beroendeproblem snabbare vård och behandling.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 340 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om hälso- och sjukvårdens organisation. Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt med hänvisning till att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

108

Förslagspunkter

26

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

17, 72 minuter

Justering

2021-05-20

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

Vid handel med avfall och skrot av vissa metaller gäller omvänd skattskyldighet för mervärdesskatt, moms. Det innebär att det är köparen som ska betala moms till staten och inte säljaren. Regeringen har föreslagit att reglerna ändras för hur man bestämmer vilket avfall och skrot som ska omfattas av omvänd skattskyldighet för moms. Kopplingen till varukoder, KN-nummer, slopas. Istället ska omvänd skattskyldighet gälla för varor som är avfall och skrot av vissa uppräknade metaller, omsmältningsgöt av järn eller stål samt avfall och skrot av galvaniska element, batterier och elektriska ackumulatorer. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2021.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Nya regler som rör den skattemässiga behandlingen av vissa transparenta företag ska införas. Syftet är att motverka skatteplanering genom så kallade omvända hybrida missmatchningar. Sådana missmatchningar kan i dag uppstå eftersom den skatterättsliga klassificeringen av vissa företag skiljer sig åt mellan olika stater, vilket leder till en skillnad i hur företaget skattemässigt behandlas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på genomförande av reglerna.

Förslaget innebär att skattskyldigheten utökas för begränsat skattskyldiga till att i vissa fall omfatta inkomst från ett svenskt handelsbolag, om det föreligger intressegemenskap.

Lagändringarna innebär ett genomförande av EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att motverka omvända hybrida missmatchningar. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om den nationella strategin för hållbar regional utveckling i hela landet 2021-2030.

I skrivelsen redovisar regeringen strategin som utgör den långsiktiga inriktningen för den regionala utvecklingspolitiken. Strategin ska bidra till omställningen till en hållbar utveckling i alla delar av landet och till att målet för den regionala utvecklingspolitiken uppnås.

Riksdagen sa nej till 17 förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen, detta framför allt med hänvisning till pågående arbete. Vidare lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

12, 78 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Regeringen föreslår att otillåten användning av geografiska beteckningar som skyddas genom EU:s tillträde till den så kallade Genèveakten ska kunna leda till skadestånd och andra sanktioner. Det gäller även de beteckningar som skyddas av frihandelsavtalen med Singapore och Vietnam.

Regeringen föreslår också tydligare regler om registrering av varumärken och företagsnamn när sökanden agerar i så kallad ond tro - exempelvis avsiktligen ansöker om ett företagsnamn den inte har rätt till.

Riksdagen sa ja till förslagen. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till 25 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02

Dykning och annan undervattensverksamhet ska kunna tillåtas i syfte att undersöka orsaken till förlisningen av passagerarfartyget m/s Estonia på Östersjön i september 1994. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska möjliggöra fortsatta utredningar i gravfridsområdet.

Lagändringen gäller skyddet för gravfriden vid vraket efter Estonia. Ett nytt undantag införs från förbudet att bedriva dykning eller annan undervattensverksamhet i vraket eller dess närhet. Det nya undantaget ska gälla verksamhet som avser att utreda förlisningen. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2021.

Syftet är att möjliggöra för Statens haverikommission att genomföra fortsatta utredningar för att bedöma nya uppgifter, offentliggjorda i september 2020, om hål i skrovet på fartygets styrbordssida.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-06-02

Debatt

2021-06-03

Beslut

2021-06-03

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i de regler som styr hur finansiella företag i kris ska hanteras. Beslutet innebär att svenska regler anpassas till nya EU-regler på området.

Vid en kris kan banker och andra finansiella företag försättas i resolution, istället för i likvidation eller konkurs. Då är det ägarna och borgenärerna, inte skattebetalarna, som ska bära förlusterna. Det sker framför allt genom att eget kapital och skulder konverteras eller skrivs ned. För att detta ska kunna ske måste företaget ha tillräckligt med kapital och skulder som går att konvertera eller skriva ned. Det nuvarande minimikravet på nedskrivningsbara skulder, MREL-kravet, ersätts av ett nytt krav på kapitalbas och kvalificerade skulder. Fler företag än tidigare ska omfattas av det nya kravet. Beslutet innebär också att det blir tydligare vilka företag inom en koncern som kan komma ifråga för resolution.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-05-27

Bordläggning

2021-05-31

Debatt

2021-06-01

Beslut

2021-06-02

Schablonen för att beräkna förmånsvärdet för bilförmån ska justeras. Detta så att förmånsvärdet bättre ska motsvara kostnaden för en privatägd bil. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande schablonen har i stort sett varit oförändrad sedan den infördes 1997 och ger ett förmånsvärde som understiger vad det faktiskt kostar att ha en privatägd bil. Det innebär att skattesystemet gynnar inkomst i form av bilförmån jämfört med lön, men också att fossildrivna bilar premieras i förhållande till andra varor och tjänster. Enligt beslutet ska det ränterelaterade respektive prisrelaterade beloppet ändras så att schablonen bättre avspeglar den genomsnittliga kostnaden för en privatägd bil.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021 och berör förmånsbilar som registreras efter att lagen har trätt i kraft.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Justering

2021-05-25

Datum

2021-05-26

Bordläggning

2021-06-01

Debatt

2021-06-02

Beslut

2021-06-02