Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förarbevis ska krävas för vattenskoter. Föraren ska ha fyllt 15 år och ha gått en särskild utbildning med godkänt resultat. Den som erbjuder sådan utbildning ska ha tillstånd för det samt stå under tillsyn. Tillstånd, tillsyn och utfärdande av förarbevis ska enligt regeringen hanteras av Transportstyrelsen. Kravet på förarbevis börjar gälla den 1 maj 2022. Regler för utbildare och utfärdare av förarbevis börjar gälla den 1 juli 2021.

Riksdagen välkomnar reglerna men anser att de är för snävt utformade och inte tar hänsyn till teknikutvecklingen. Vidare är det enligt riksdagen viktigt att man drar nytta av de organisationer och företag som i dag bedriver utbildning för förarintyg för fritidsbåt. Därför riktade riksdagen tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att den bör

• införa ett nytt teknikneutralt obligatoriskt förarbevis kopplat till fart för vissa vattenfordon utan att lagen ytterligare fördröjs
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer möjlighet att utbilda och examinera för förarbevis
• se till att den samordnande myndigheten bejakar möjligheten att ge båtlivets befintliga utbildningsorganisation och andra externa aktörer som erbjuder utbildning och examination möjlighet att utfärda förarbevis.

Tillkännagivandena har sin grund i förslag i motioner.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

5

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Titeln undersköterska ska bli en skyddad yrkestitel. Det innebär att bara de med en viss utbildning eller kompetens ska kunna få ett bevis och därefter få kalla sig undersköterska. Den som saknar bevis ska inte få använda en snarlik titel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den som har en tillsvidareanställning som undersköterska när de nya reglerna börjar gälla får använda titeln till juni 2033. Sedan behöver hen ha beviljats ett bevis för att få fortsätta att kalla sig undersköterska. Under samma period ska också den som har studerat enligt äldre bestämmelser kunna ansöka om och få ett bevis.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 46 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag efter EU:s marknadskontrollförordning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna innebär bland annat att vissa myndigheter får befogenheter att även i fortsättningen utöva marknadskontroll på i huvudsak samma sätt som i dag när EU-reglerna på området ändras. Genom marknadskontroll säkerställer myndigheter bland annat att produkter uppfyller de krav som finns.

Lagändringarna börjar gälla den 16 juli 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Riksdagen sa nej till 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att olika arbeten redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om övergripande frågor om hur regelförenklingsarbetet bör bedrivas, handläggningstider och tillståndsprocesser samt företagens uppgiftslämnande.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

18

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

22, 80 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-14

Debatt

2021-06-15

Beslut

2021-06-16

Regeringen har föreslagit nya hållbarhetskriterier för biobränslen som används för produktion av el, värme och kyla eller som bränslen i anläggningar av en viss storlek. För att sådana biobränslen ska kunna få ett så kallat hållbarhetsbesked får de inte komma från mark som har stor biologisk mångfald eller stora kollager. Vidare införs särskilda hållbarhetskriterier för skogsbiomassa som används för att tillverka biodrivmedel och biobränslen. Om avfall och restprodukter från jordbruksmark används för att framställa biodrivmedel eller biobränslen ska det finnas övervaknings- eller förvaltningsplaner för att hantera påverkan på marken.

Lagändringarna innebär att ett EU-direktiv om främjande av användning av energi från förnybara energikällor genomförs i Sverige. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021 och andra börjar gälla den 1 januari 2022. Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med vissa ändringar när det gäller definitionen av biomassa.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

17, 50 minuter

Justering

2021-06-08

Datum

2021-06-08

Bordläggning

2021-06-11

Debatt

2021-06-14

Beslut

2021-06-15

Riksdagen riktade totalt 12 tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen i socialtjänst- och barnfrågor. Tillkännagivandena handlar om

• samarbetsmodell vid våldshändelser
• kompetenskrav för socialtjänstens personal
• handledarstöd och introduktionsutbildningar
• evidensbaserade metoder för socialtjänstens barnutredningar
• översyn av anhörigstödet
• sökbara orosanmälningar
• studier angående våld, med mera
• placerade barns skolgång och hälsa
• samarbete mellan vården, elevhälsan och socialtjänsten
• riktlinjer för myndigheters bemötande av våldsutsatta barn och unga
• barnperspektiv på skyddade boenden
• nationella adoptioner och vårdnadsöverflyttning.

Beslutet om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade cirka 460 förslag i motioner, främst från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, framför allt med hänvisning till pågående arbeten i de frågor som förslagen berör.

Behandlade dokument

150

Förslagspunkter

48

Reservationer

71 

Anföranden och repliker

28, 95 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-07

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen riktade två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen som rör polisens verksamhet:

• En beredskapspolis ska inrättas.
• Det bör säkerställas att Polismyndighetens nationella riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar följs i hela landet.

Tillkännagivandena gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 400 förslag i motioner om polisfrågor från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag, bland annat på grund av pågående utredningar inom de områden som förslagen berör.

Behandlade dokument

181

Förslagspunkter

63

Reservationer

59 

Anföranden och repliker

7, 56 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-07

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17

Regeringen har lagt fram ett förslag om att inrätta en ny myndighet - institutet för mänskliga rättigheter. Institutet ska följa, undersöka och rapportera om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och förverkligas i Sverige. Därutöver ska institutet bland annat lämna förslag till regeringen om vilka åtgärder som behövs för att säkerställa de mänskliga rättigheterna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Institutet ska starta sin verksamhet den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

7, 52 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av ändamålsenligheten i granskningsnämnden för radio och tv:s granskning av public service, det vill säga Sveriges Television (SVT), Sveriges Radio (SR) och Sveriges Utbildningsradio (UR).

Granskningsnämnden för radio och tv är ett beslutsorgan inom Myndigheten för press, radio och tv och har i uppgift att se till att allmänheten får insyn och kontroll i public service, utan att äventyra företagens oberoende. Riksrevisionen har undersökt om nämndens granskning lever upp till höga krav på effektivitet och öppenhet.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att granskningsnämndens ärendehantering och process för anmälan fungerar bra, men att det finns problem med för långa handläggningstider. En plan bör tas fram för att korta tiderna. Vidare anser Riksrevisionen att motiveringarna av nämndens beslut som har fattats av en ordförande, utan nämndsammanträde, bör redovisas mer genomgående. Som helhet bedrivs dock nämndens granskning av public service med hög effektivitet och öppenhet och bidrar till god regelefterlevnad hos public service-företagen.

Riksdagen välkomnar granskningen och förutsätter att regeringen följer upp de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till Myndigheten för press, radio och tv. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till ett förslag i en motion.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa ändringar i utgiftsområden i statens budget.

Beslutet innebär att:

• Utgifter som rör ändamål och verksamheter som avser Gentekniknämnden flyttas från utgiftsområde 4, Rättsväsendet, till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning.
• Utgifter som rör ändamål och verksamheter som avser elsäkerhet och Elsäkerhetsverket flyttas från utgiftsområde 6, Försvar och samhällets krisberedskap, till utgiftsområde 21, Energi.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2020 tillsattes 80 kommittéer, vilket är 26 fler än under 2019. De totala utgifterna för kommittéerna var cirka 580 miljoner kronor, av vilka cirka 100 miljoner kronor är utgifter för konsultationer.

Riksdagen noterar att det är en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier anställda vid kommittéväsendet, och att kvinnor är i majoritet i gruppen sekreterare och övriga. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till tio förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om lagstiftningsprocessen.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-09

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen: återkom senast den 1 april 2022 med förslag på ändrade sekretessregler och ökade möjligheter för myndigheter att samverka för att motverka exploatering av arbetskraft.

Riksrevisionen har granskat statens insatser mot arbetskraftsexploatering, att arbetstagare tvingas arbeta under dåliga förhållanden i Sverige. Den övergripande slutsatsen är att insatserna har stora brister. Myndigheter saknar mandat och tydliga uppdrag för att kunna motverka problemet. Riksrevisionen lämnar ett flertal rekommendationer till regeringen och en rekommendation till Polismyndigheten i sin rapport.

Riksdagens tillkännagivande kom från en motion i samband med behandlingen av en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående arbete inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 36 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen har behandlat skrivelsen En god arbetsmiljö för framtiden - regeringens arbetsmiljöstrategi 2021-2025. Arbetsmiljöstrategin anger regeringens långsiktiga politiska inriktning för området inom de kommande fem åren.

Strategin innehåller fyra konkretiserade delmål:

• Ett hållbart arbetsliv - alla ska kunna, orka och vilja jobba ett helt arbetsliv.
• Ett hälsosamt arbetsliv - arbetslivet ska bidra till utveckling och välbefinnande.
• Ett tryggt arbetsliv - ingen ska riskera liv eller hälsa på grund av jobbet.
• En arbetsmarknad utan brott och fusk - en bristfällig arbetsmiljö ska aldrig vara ett konkurrensmedel.

Riksdagen välkomnar att arbetsmiljöstrategin tar ett helhetsgrepp för att fånga upp både nya utmaningar och nya möjligheter som det snabbt förändrade arbetslivet för med sig. Riksdagen välkomnar också att regeringen i strategin ser de olika behov som både arbetstagare och arbetsgivare har och vikten av att hitta en lämplig balans i arbetsmiljöarbetet.

Vidare noterar riksdagen att covid-19-pandemin och dess påverkan på arbetslivet i form av bland annat ökat hemarbete och särskilt utsatta arbetssituationer uppmärksammas i arbetsmiljöstrategin. Riksdagen delar regeringens uppfattning att vissa av de förändringar som pandemin inneburit för vårt sätt att leva och arbeta också kan komma att bli bestående, även om det är svårt att överblicka för stunden.

Riksdagen har också behandlat motioner från den allmänna motionstiden 2020 om bland annat systematiskt arbetsmiljöarbete, dödsolyckor i arbetslivet, arbetslivskriminalitet, skyddsombud, Arbetsmiljöverket och arbetstid.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, samt sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

15

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

8, 73 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-04

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om exportkontrollpolitiken under år 2020 för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden, det vill säga produkter som har en civil användning men också kan nyttjas för militära ändamål. Skrivelsen innehåller en redovisning av denna export under året. Även samarbetet inom EU och andra internationella forum beskrivs. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2020 om strategisk exportkontroll. Riksdagen hänvisade främst till pågående arbete inom området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 73 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-08

Debatt

2021-06-09

Beslut

2021-06-10

Flera lagändringar ska göras för att förebygga våld i nära relationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Besluten innebär att:

• Socialnämnden får som ansvar att arbeta för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende
• Hälso- och sjukvården ska ta barns behov av information, råd och stöd i särskilt beaktande om barnets föräldrar, eller någon annan vuxen som barnet bor tillsammans med, utsätter eller har utsatt barnet eller en närstående till barnet för våld eller andra övergrepp
• Socialtjänsten och hälso- och sjukvården ska under vissa förutsättningar kunna lämna uppgifter till Polismyndigheten som rör en person, eller en närstående till personen, i syfte att förebygga att det begås ett allvarligare vålds-, frids- eller sexualbrott mot den närstående

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2021. Riksdagen sa samtidigt nej till ett tjugotal förslag i motioner.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

33, 111 minuter

Justering

2021-06-01

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ta fram och genomföra en nationell strategi för kompetensförsörjning för hälso- och sjukvården
• se över frågan om att minska administrationen i vården och omsorgen
• utreda och se över lagstiftningen när det gäller frågan om tillfällig återkallelse av legitimation eller annan behörighet inom hälso- och sjukvården samt indragning eller begränsning av rätten att skriva ut mediciner.

Tillkännagivandena gjordes när riksdagen behandlade cirka 360 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

119

Förslagspunkter

13

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-07

Debatt

2021-06-08

Beslut

2021-06-09

Regeringen bör snarast utreda hur svenska myndigheter och adoptionsorganisationer hanterat internationella adoptioner till Sverige från bland annat Chile från 1900-talets mitt och fram till idag. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Det har gått tre år sedan misstänkta oegentligheter i samband med adoptioner från Chile första gången 2018 uppmärksammades av nyhetsmedia i Sverige. I Chile pågår en brottsutredning om bortförande av barn och oegentligheter inom adoption. Enligt riksdagen bör regeringen genom en utredning klargöra hur adoptionsförmedlingen har fungerat i Sverige. En sådan utredning bör också få betydelse för hur arbetet med internationella adoptioner bedrivs framöver.

Tillkännagivandet har sin grund i ett utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion, vilket annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 63 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-15

Riksdagen sa ja till totalt elva tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen inom området vapenfrågor. Uppmaningarna handlar i korthet om att:

• Det bör införas en ny tillståndsmyndighet för vapenlicensärenden
• Regeringen bör arbeta för att förkorta handläggningstiderna för vapenlicensärenden
• Det bör skyndsamt göras en översyn av vapenlagstiftningen
• Begreppet "synnerliga skäl" i vapenlagen bör förtydligas
• Licenshanteringsprocessen vid vapenbyte bör förenklas
• Kraven för vapenlicens bör förtydligas
• Kravet på särskilda tillstånd för ljuddämpare bör avskaffas
• Begränsningen av antalet vapen som en jägare får ha, den så kallade vapengarderoben, bör ses över
• Det bör göras en översyn av reglerna för ett europeiskt skjutvapenpass
• Det bör göras en översyn av kraven för att få bedriva handel med skjutvapen
• Tillsynsansvaret för skjutbanor bör utvärderas

Förslagen om tillkännagivanden har lämnats i motioner från allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

20

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

6, 50 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen har behandlat cirka 70 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som handlar om terrorism. I samband med detta beslutade riksdagen att rikta fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör

• ge Polismyndigheten, Tullverket och Kronofogdemyndigheten i uppdrag att samverka och genomföra gemensamma kontroller för att bekämpa terrorism och kriminalitet
• arbeta för att deltagande i en terroristorganisation kriminaliseras så snart som möjligt
• återkomma till riksdagen med förslag som innebär att sanktionsavgifter införs i säkerhetsskyddslagen
• tillsätta en ny utredning som får i uppdrag att föreslå skärpningar av straffen för terroristbrott.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, bland annat med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2021-05-27

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-09

Debatt

2021-06-10

Beslut

2021-06-10

Riksdagen sa ja till ett flertal tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om unga brottslingar. Uppmaningarna handlar bland annat om en kartläggning och analys av ungdomsrån och att det måste gå en viss tid av sluten ungdomsvård innan en dömd får permission.

Förslagen om tillkännagivanden kom från motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner med hänvisning till pågående utredningar och arbete inom området.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

32

Reservationer

31 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2021-06-03

Datum

2021-06-03

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-17