Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2022 uppgår till 57,4 miljarder kronor, vilket motsvarar 1 procent av beräknad BNI. Majoriteten av kostnaderna, totalt 51,9 miljarder kronor, återfinns under anslag inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, cirka 50 miljarder kronor.

Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 30 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

107, 235 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Internationell samverkan ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 2,2 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, cirka 1,5 miljarder kronor. Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet får cirka 182 miljoner kronor och samarbete inom Östersjöregionen får cirka 175 miljoner.

Riksdagen sa också nej till cirka 160 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019, 2020 och 2021 på området, bland dessa alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

65

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

40, 107 minuter

Justering

2021-11-29

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att förlänga Sveriges deltagande i den pågående FN-insatsen Minusma i Mali till och med den 31 december 2022. Den svenska väpnade styrkan ska högst bestå av 470 personer. Deltagandet gäller under förutsättning att mandatet för styrkan förlängs i FN:s säkerhetsråd under året.

Syftet med Sveriges insats är att bidra till att förbättra säkerheten och den långsiktiga stabiliteten i Mali.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 12,8 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar går till Skatteverket, cirka 8 miljarder kronor. Cirka 2,4 miljarder kronor går till Tullverket och cirka 2 miljarder till Kronofogdemyndigheten.

Beslutet om utgiftsområdet omfattar 100 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringen gäller anslaget till Tullverket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

21, 66 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Riksdagen har granskat EU-kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi för 2030. Strategin presenterar på en övergripande nivå förslag till olika åtgärder och syftar till att komma till rätta med utmaningar som klimatförändringar och att frigöra skogens potential för framtiden.

Riksdagen välkomnar ett strategiskt ramverk som syftar till en förbättrad samordning av skogsfrågor på EU-nivå. Riksdagen delar kommissionens åsikt att skogen har en central roll i klimatarbetet och att resurserna från skogen ska användas effektivt. Riksdagen välkomnar bland annat också att kommissionen i strategin lyfter fram ökat träbyggande och betydelsen av forskning och innovation.

Riksdagen tycker samtidigt att det är mycket bekymrande att strategin innebär ökad detaljreglering, ökad centralisering och ökade överstatliga inslag på många områden. Det strider enligt riksdagen mot EU-ländernas nationella självbestämmande. Riksdagen delar inte kommissionens bedömning att den strategiska planeringen kring skogarna brister i EU:s medlemsländer. Dessutom ifrågasätter riksdagen att EU ska bygga upp en omfattande struktur för datainsamling när existerande strukturer kan nyttjas i stället. Vidare tycker riksdagen att det är olämpligt att EU-kommissionen försöker styra olika skogsproduktionsmetoder.

Med detta utlåtande lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

30, 101 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Totalt cirka 6,2 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 4,5 miljarder kronor, går till kommunersättningar vid flyktingmottagande. Cirka 640 miljoner kronor går till särskilda jämställdhetsåtgärder.

Riksdagens beslut skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslagen till hemutrustningslån och Delegationen mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

46, 182 minuter

Justering

2021-12-07

Datum

2021-12-07

Bordläggning

2021-12-10

Debatt

2021-12-13

Beslut

2021-12-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den innehåller en redogörelse för de åtgärder som har genomförts med anledning av covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder. Enligt regeringen har de genomförda åtgärderna avsevärt minskat förekomsten av trängsel, folksamlingar och nära kontakter mellan människor. I skrivelsen har regeringen också redogjort för sin inställning att lagarna bör gälla till utgången av januari 2022, det med anledning av den pågående pandemin.

Riksdagen noterar att regeringen i en kommande proposition kommer att föreslå att lagarna ska fortsätta att gälla till den 31 maj 2022. Riksdagen förutsätter att regeringen även framöver redovisar genomförda åtgärder, och även sin inställning till hur länge lagarna bör gälla. Dessutom förutsätter riksdagen att regeringen redovisar ett utökat och fördjupat underlag med uppföljningar av lagarnas konsekvenser på andra områden än smittskyddsområdet.

Riksdagen sa nej till olika förslag i motioner på området och lade även skrivelsen till handlingarna.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

40, 100 minuter

Justering

2021-12-06

Datum

2021-12-06

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-08

Riksdagen har granskat EU-kommissionens arbetsprogram för 2022. I arbetsprogrammet anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den tänker lägga fram.

Riksdagen välkomnar att EU-kommissionen visar beslutsamhet att upprätthålla takten i reformarbetet för den gröna och digitala omställningen. I arbetsprogrammet lägger kommissionen stor vikt vid rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden. Riksdagen välkomnar detta och framhåller mot bakgrund av utvecklingen i vissa medlemsländer att det är viktigt att kommissionen fortsätter arbetet med dessa frågor. Riksdagen ser också positivt på att kommissionen framhåller betydelsen av den inre marknaden och satsningar på utbildning och forskning för att säkerställa EU:s långsiktiga konkurrenskraft. Här betonar riksdagen vikten av kommissionens arbete med bättre lagstiftning och värdet av EU:s öppenhet mot omvärlden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 24 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Totalt cirka 77 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 31,9 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,4 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

64, 156 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Cirka 3,3 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet Energi. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Bland annat går cirka 1,4 miljarder kronor till energiforskning och cirka 578 miljoner kronor går till energiteknik. Cirka 419 miljoner kronor går till Statens energimyndighet och 361 miljoner kronor till elberedskap.

Beslutet om utgiftsområdet är 1,2 miljarder kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till infrastruktur för elektrifierade transporter, till energiteknik och till insatser för energieffektivisering.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

66, 152 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

Riksdagen sa ja till näringsutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för 2022 inom utgiftsområdet regional utveckling ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 4,7 miljarder kronor. Genom riksdagens rambeslut får utgiftsområdet 500 miljoner kronor mindre än vad regeringen föreslagit i budgetpropositionen. Mest pengar går till regionala utvecklingsåtgärder, cirka 2 miljarder kronor. 1,6 miljarder kronor går till Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2014-2020 och 650 miljoner kronor till Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021-2027.

Beslutet om utgiftsområdet skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller anslaget till regionala utvecklingsåtgärder. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

40, 112 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-09

Totalt cirka 21,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet areella näringar, landsbygd och livsmedel. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa samtidigt nej till övriga förslag i motioner.

Mest pengar, cirka 7 miljarder kronor, går till gårdsstöd, cirka 4,1 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur finansierade av EU-budgeten och cirka 3,8 miljarder kronor går till åtgärder för landsbygdens miljö och struktur. Sveriges lantbruksuniversitet får drygt 2,1 miljarder kronor.

Beslutet om utgiftsområdet är 400 miljoner kronor mindre än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022. Ändringarna gäller anslagen till Skogsstyrelsen och till insatser för skogsbruket.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

66, 165 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-08

Debatt

2021-12-09

Beslut

2021-12-14

Riksdagen sa ja till justitieutskottets förslag om hur anslagen i statens budget för år 2022 inom utgiftsområdet Rättsväsendet ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 63 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till Polismyndigheten, med cirka 33,8 miljarder kronor. Cirka 12,3 miljarder kronor går till Kriminalvården och 6,7 miljarder till Sveriges Domstolar.

Beslutet skiljer sig från regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 när det gäller fem av anslagen. Det gäller anslagen till Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Åklagarmyndigheten, Sveriges Domstolar och Kriminalvården. Utgiftsområdet får cirka 1,2 miljarder kronor mer än vad regeringen föreslog. När det gäller övriga anslag sa riksdagen ja till förslagen i regeringens budgetproposition. Riksdagen sa vidare nej till övriga förslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

66, 176 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-03

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-08

Totalt cirka 76,6 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet försvar och samhällets beredskap. Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om mer pengar till Kustbevakningen.

Mest pengar, cirka 44 miljarder kronor, går till förbandsverksamhet och beredskap. Nästan 20 miljarder kronor går till anskaffning av material och anläggningar och 2,1 miljarder kronor går till Försvarets materielverk. Beslutet om utgiftsområdet är 45 miljoner kronor mer än regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och gäller anslaget till Kustbevakningen.

Riksdagen sa också ja till

• regeringens förslag om framtida ekonomiska åtaganden på cirka 126,5 miljarder kronor inom utgiftsområdet
• investeringsplanerna för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
• att ge regeringen möjlighet att kunna sälja artilleripjäser av systemet Archer samt att Försvarsmakten får använda inkomsten från försäljningarna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att föreslå ramar för hur mycket statens investeringar i stridsflygs- och undervattensförmågan får kosta alla år fram till slutleverans. Riksdagen sa delvis ja till en motion som handlar om det och nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

41, 119 minuter

Justering

2021-12-02

Datum

2021-12-02

Bordläggning

2021-12-07

Debatt

2021-12-08

Beslut

2021-12-09

EU-organ ska kunna göra mervärdesskattefria (momsfria) inköp av varor och tjänster för att hantera covid-19-pandemin. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär att inköp som görs av Europeiska kommissionen eller andra EU-organ i syfte att hantera covid-19-pandemin antingen ska undantas från mervärdesskatt eller medföra en rätt till återbetalning av den. Även EU-organens import för sådana ändamål ska vara undantagna från momsen. Lagändringarna bygger på EU:s mervärdesskattedirektiv.

Lagarna börjar gälla den 1 januari 2022, men tillämpas retroaktivt från och med den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-29

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Regeringen bör initiera åtgärder för att så kallade drivmedelsstationer, mackar, på landsbygderna ska få möjlighet att uppfylla skärpta miljö- och säkerhetskrav som börjar gälla 1 juli 2022. Det tycker riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att

• snarast initiera en kartläggning av hur många mackar som ännu inte har gjort de nödvändiga uppdateringarna, bland annat för att se om det kommer att uppstå områden som helt saknar närhet till sådan service
• se över om statsstödsregler står i vägen för att kunna möjliggöra olika typer av utbetalningar till mackägare i områden där servicen är gles
• undersöka möjligheterna att göra förskottsutbetalningar för att mackägare i områden med gles service ska kunna uppdatera sin utrustning enligt de skärpta kraven
• se över möjligheterna att ge tillfällig dispens till mackar som inte har gjort eller bedöms hinna göra nödvändiga investeringar i områden där servicen är gles.

Mackar i glesbefolkade områden bidrar, utöver drivmedel, ofta med viktiga servicefunktioner som post- och apoteksbud. Syftet med beslutet är att säkra att mackarna inte läggs ner på grund av kostsamma investeringar.

Tillkännagivandet bygger på förslag i motioner från M och C från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

9, 62 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-29

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Cirka 18,5 miljarder kronor ur statens budget för 2022 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar, knappt 5 miljarder kronor, går till bidrag till folkbildningen. Cirka 2 miljarder kronor går till stöd till idrotten och knappt 1,7 miljarder kronor går till bidrag till regional kulturverksamhet.

Riksdagen sa delvis ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2022 och delvis ja till förslag i motioner om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bemyndiganden om ekonomiska åtaganden, tilldelning av medel för 2022 till Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB samt ändring i lagen om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst om sänkt public service-avgift. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 24 november 2021. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om samverkan och inflytande inom filmområdet.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

22, 105 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-29

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Riksrevisionen har granskat delar av statens forsknings- och utvecklingsverksamhet (FoU). Granskningens övergripande slutsats är att verksamheten inte fungerar effektivt. Riksrevisionen lämnar därför flera rekommendationer till regeringen och de granskade myndigheterna. Myndigheter som utlyser medel bör till exempel förbättra sin kontroll och uppföljning och i större utsträckning genomföra extern revision.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning. Riksdagen håller med regeringen om att det finns skäl att göra en översyn av den FoU-verksamhet som finansieras av statliga medel.

Riksdagen sa nej till förslagen i motionen och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 11 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-12-01

Debatt

2021-12-02

Beslut

2021-12-02

Reglerna som gäller tillstånd att utfärda vissa examina för anordnare av utbildning som har andra huvudmän än staten ändras. Det innebär bland annat att regeringen får rätt att besluta att Internationella sjöfartsorganisationen ska ha rätt att utfärda examina genom Världssjöfartsuniversitetet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2022.

Beslutet betyder att regeringen får rätt att besluta om att överlåta en förvaltningsuppgift som innebär myndighetsutövning till en mellanfolklig organisation. Beslutet fattades därför i enlighet med regeringsformen med minst tre fjärdedels majoritet av de röstande och av mer än hälften av riksdagens ledamöter.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-01

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att riksdagens godkännande bör hämtas in innan ändringar genomförs i det nationella basutbudet av flygplatser.

Det nationella basutbudet av flygplatser fastställdes av regeringen 2009 till tio flygplatser. Regeringen har aviserat att den vill avveckla och stänga Bromma flygplats samt ta bort flygplatsen från det nationella basutbudet. I augusti 2021 presenterades ett utredningsförslag om den fortsatta processen med nedläggningen.

Regeringen har i formell mening rätt att fatta beslut om vilka flygplatser som ska ingå i basutbudet av flygplatser. Men riksdagen anser att regeringen aktivt valt att runda riksdagens tydligt formulerade uppfattning i fråga om Bromma flygplats framtid. Sedan 2014 har riksdagen, genom flertalet tillkännagivanden, varit tydlig med att man inte håller med regeringen i frågan.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ från trafikutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

34, 120 minuter

Justering

2021-11-25

Datum

2021-11-26

Bordläggning

2021-11-30

Debatt

2021-12-01

Beslut

2021-12-02