Sök

Riksdagen beslutade att rikta tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om jakt och viltvård. Uppmaningarna handlar om en översyn av jaktlagen, Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget och förbättrade möjligheter att jaga för personer med funktionsnedsättning.

Riksdagen vill att regeringen tillsätter en statlig utredning med uppdraget att se över den svenska jaktlagstiftningen, i syfte att lägga fram en ny jaktlag. Lagstiftningen ska ge en hållbar jakt och viltvård med en bred folklig förankring och acceptans, inte minst utanför storstadsområdena. Jaktlagstiftningen ska också stärka förutsättningarna för att minska viltskadorna i jord- och skogsbruket samt mängden viltolyckor.

I fråga om Svenska Jägareförbundets ansvar för jakt- och viltvårdsuppdraget, det så kallade allmänna uppdraget, anser riksdagen att förbundet ska återfå ansvaret för uppdraget. En återgång ska ske i dialog med berörda intressenter, inklusive EU-kommissionen.

Riksdagen anser slutligen att nuvarande regler gör det svårt för jägare som på grund av en funktionsnedsättning använder motordrivet fordon vid jakt. För att få använda motordrivet fordon vid jakt måste jägaren ofta få dispenser, undantag, från vissa regler. Många aktiva jägare med funktionsnedsättning har ett stort antal dispenser som måste tas med till varje jakt. Riksdagen vill att en beviljad dispens för jakt med motordrivet fordon ska gälla i hela Sverige i minst fem år.

Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om jakt och viltvård.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

27, 106 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag om cirkulär ekonomi. Förslagen kommer från motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om återvinning, avfall, matsvinn, plastfrågor och sanering. Att riksdagen sa nej till motionerna beror framför allt på det arbete som redan pågår för att stärka den cirkulära ekonomin.

Cirkulär ekonomi kännetecknas av ett kretsloppstänkande, vilket innebär att produkter och material återanvänds och återvinns så länge det är möjligt för att hushålla med jordens resurser. Inom EU görs flera insatser för en cirkulär ekonomi. Kommissionen presenterade 2020 EU:s handlingsplan för cirkulär ekonomi där man bland annat betonar att fler företag måste ta större ansvar för att hushålla med jordens resurser och att EU måste fördubbla sin materialåtervinning under de kommande tio åren. I Sverige har regeringen under 2021 beslutat om en handlingsplan för cirkulär ekonomi.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

22

Reservationer

42 

Anföranden och repliker

24, 94 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-03-02

Debatt

2022-03-03

Beslut

2022-03-16

Kattägare ska vara tvungna att märka och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det är ägaren som ska ansvara för att märka och registrera sin katt, märkningen ska vara bestående och kraven gäller katter som permanent finns i Sverige. En registreringsavgift ska betalas av ägaren. Enligt förslaget får Jordbruksverket ansvaret för att föra register över kattägare.

Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2023. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 46 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-21

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om vissa övergripande frågor om gymnasieskolan, gymnasial yrkesutbildning och lärlingsutbildning och särskilda kunskapsområden.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

14, 66 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till 94 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om förskolan. Detta med hänvisning till gällande regler, genomförda åtgärder och att arbete pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar, språk, deltagande i förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

11

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 61 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är att efterfrågade bestämmelser och åtgärder redan finns eller är vidtagna och pågående arbete.

Motionerna handlar bland annat om villkoren inom studiestödssystemet, höjt studiemedel, fribeloppet och återbetalning och avskrivning av studielån.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 52 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-23

Debatt

2022-02-24

Beslut

2022-03-02

Riksdagen beslutade att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att den bör tillsätta en utredning om att barns befrielse från medborgarskap alltid ska prövas i domstol.

Samtidigt beslutade riksdagen att säga nej till cirka 40 förslag i övriga motioner från den allmänna motionstiden 2021 som bland annat handlar om kunskapskrav och försörjningskrav för svenskt medborgarskap.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

4

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

10, 42 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen anser att reglerna om garantipension för flyktingar och andra skyddsbehövande bör ändras. För att kvalificera sig till full garantipension krävs att man har bott i Sverige i minst 40 år, men för flyktingar och andra skyddsbehövande finns ett undantag från kvalificeringsregeln som gör att personer i den gruppen även kan tillgodoräkna sig viss bosättningstid i hemlandet. Det undantaget menar riksdagen bör avskaffas och riktar därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att återkomma med ett förslag om detta.

Riksdagen sa även nej till cirka 60 förslag i motioner om pensioner från den allmänna motionstiden 2021. Förslagen handlar bland annat om ett förändrat pensionssystem och överföring av premiepensionsrätt mellan makar.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

23, 93 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-24

Riksdagen sa nej till 16 förslag i motioner om socialavgifter från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om lägre socialavgifter för små företag, arbetsgivaravgifter som skiljer sig åt mellan regioner och ett undantag från skyldigheten att betala socialavgifter för ideella föreningar.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 35 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om näringspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Förslagen handlar bland annat om företagsfrämjande, konkurrensfrågor, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Behandlade dokument

104

Förslagspunkter

27

Reservationer

62 

Anföranden och repliker

19, 102 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om offentlig förvaltning. Förslagen handlar om lokal service, digitalisering, opinionsbildande verksamhet, språktolkar, handläggningstider, regelförenkling, tjänstemannaansvar, rättstillämpning och vägledning, barnperspektiv, myndigheters ledningsformer, egendomsskydd, lättläst svenska, värdegrund, skydd av beslutsfattare, demokratisk delaktighet, översyn av förvaltningslagen, genomförande av EU-direktiv och samverkan mellan myndigheter.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till ett 80-tal förslag om val från allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om olika valfrågor som till exempel skilda valdagar, rösträttsålder, personval, väljare med synnedsättning och valinformation.

En anledning till att riksdagen sa nej till motionerna är att regeringen redan arbetar med flera av de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen vill invänta detta arbete. I ett antal frågor hänvisar riksdagen till vad den tidigare ansett. Dessutom beslutade riksdagen den 15 december 2021 om ändringar i vallagen som innebär att väljare får starkare skydd när de röstar.

Behandlade dokument

46

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

6, 25 minuter

Justering

2022-02-15

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till 17 förslag i motioner som rör allmänna helgdagar med mera från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om allmänna helgdagar, regler om flaggning, skånska flaggans officiella status, nationalsången, nationella symboler, minnesdagar och offentliga belöningssystem.

Enligt riksdagen finns det inte behov av några åtgärder i dessa frågor.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen beslutade om ändringar i reglerna om sekretess som gäller när Justitiekanslern, JK, företräder staten när staten är part i en rättstvist. Ett syfte med ändringarna är att JK ska kunna ta tillvara statens rätt i rättstvister under samma förutsättningar som andra myndigheter. Beslutet innebär bland annat en ny sekretessregel för uppgifter som JK får eller tar fram i samband med en rättstvist.

Ibland företräder Justitiekanslern staten i internationella skiljeförfaranden eller i mål om förhandsavgörande hos EU-domstolen. I de fallen ska JK omfattas av de allmänna bestämmelser om sekretess som gäller för andra myndigheter.

Reglerna börjar gälla den 1 april 2022. Riksdagen sa ja till lagändringarna efter förslag från regeringen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Varje år redovisar regeringen i en skrivelse till riksdagen hur de brottsbekämpande myndigheterna använder hemlig avlyssning och andra hemliga tvångsmedel. Nu har riksdagen behandlat skrivelsen om användningen under år 2020. Den handlar om hur Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Polismyndigheten, Tullverket och Säkerhetspolisen har använt sig av hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, övervakning av elektronisk kommunikation, kameraövervakning och rumsavlyssning.

Under 2020 gavs 5 072 tillstånd till hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation, 13 497 tillstånd till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation, 211 tillstånd till hemlig kameraövervakning och 135 tillstånd till hemlig rumsavlyssning. Antalet beviljade tillstånd har ökat jämfört med 2019. De hemliga tvångsmedlen användes 2020 framför allt vid misstanke om narkotikarelaterad brottslighet och våldsbrott.

Riksdagen anser i likhet med regeringen att de hemliga tvångsmedlen fyller en viktig funktion för att utreda brott och att redovisningen visar att de hemliga tvångsmedlen har varit till nytta. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om hur lagen om särskild utlänningskontroll har tillämpats under perioden 1 juli 2020-30 juni 2021. I skrivelsen framgår att regeringen fattade åtta beslut med stöd av lagen under perioden.

Skrivelsen redogör också för utvecklingen av den internationella terrorismen samt för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism under samma period. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Vidare riktade riksdagen ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att senast den 31 mars 2022 tillsätta den utredning som enligt två tidigare tillkännagivanden ska se över vilka ytterligare åtgärder som behöver vidtas för att samhället ska kunna skydda sig mot personer som anses utgöra ett säkerhetshot.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 33 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av regeringens och Försvarsmaktens arbete med att stärka arméstridskrafternas operativa förmåga. Brister har setts i planering, analys, styrning och genomförande. Detta har lett till att arméförbandens möjligheter att lösa sina uppgifter i krig har begränsats. Dessutom råder det fortfarande oklarhet kring hur de ska utformas med personal och materiel för att möta en kvalificerad motståndare.

Regeringen håller delvis med Riksrevisionen men redovisar i skrivelsen att den har genomfört flera åtgärder i linje med de rekommendationer som Riksrevisionen har gett till regeringen.

Riksdagen avslutade ärendet genom att lägga regeringens skrivelse till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

17, 56 minuter

Justering

2022-02-15

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-03-01

Debatt

2022-03-02

Beslut

2022-03-02

I april 2020 började en lag om tillfälliga undantag för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor att gälla. Syftet var att underlätta för företag och föreningar att genomföra årsstämmor på ett sådant sätt att risken för att sprida viruset som orsakar covid-19 kunde minskas. Lagen var tidsbegränsad och slutade att gälla den sista december 2021.

Nu har regeringen föreslagit en ny lag som innebär att de tillfälliga undantagen för att underlätta genomförandet av bolags- och föreningsstämmor återinförs under en begränsad tid.

Reglerna innebär dels ökade möjligheter att använda sig av bland annat insamling av fullmakter och poströstning vid en stämma, dels en möjlighet att hålla stämman helt utan fysiskt deltagande.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar gälla den 1 mars och slutar att gälla den sista december 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 9 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-18

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Regeringen har föreslagit att Skatteverket ska vara den myndighet som handlägger ärenden om stöd vid korttidsarbete. I dag är det Tillväxtverket som handlägger den här typen av ärenden. Företag som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter kan ansöka om korttidsarbete. Vid korttidsarbete går de anställda ner i arbetstid under en period samtidigt som arbetsgivaren får stöd av staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna gäller för ansökningar som lämnas in efter den 31 mars 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 16 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23

Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021 om regional utveckling. Detta med hänvisning till bland annat att arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar till exempel om insatser för tillväxt och företagande, stöd till kommersiell och offentlig service, lokalisering av statliga myndigheter samt återföring av medel och produktionsvärden från naturresurser.

Behandlade dokument

56

Förslagspunkter

13

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2022-02-17

Datum

2022-02-17

Bordläggning

2022-02-22

Debatt

2022-02-23

Beslut

2022-02-23