Sök

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om ökad och hållbar kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem, kollektivtrafik på vatten, färdtjänsten samt om Gotlandstrafiken.

Anledningen är bland annat de utredningar och översyner som redan genomförts eller som pågår inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

12

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

8, 68 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-28

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner om livsmedelspolitik från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om livsmedelskontroll, märkning av livsmedel, exportfrämjande av svenska livsmedel, livsmedelsberedskap och offentlig konsumtion.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

14

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

31, 107 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förändringar i brottsbalken och djurskyddslagen. Förändringarna innebär bland annat att det införs ett grovt djurplågeribrott och att straffskalan för det brottet blir fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Förändringarna innebär också att mindre allvarliga överträdelser av djurskyddslagstiftningen ska kunna leda till en sanktionsavgift istället för böter. Skillnaden är att sanktionsavgiften kan hanteras av länsstyrelserna medan böter utdöms av en domstol. Sanktionsavgifterna ska vara minst 1 000 kronor och högst 100 000 kronor.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 56 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens information till brottsutsatta.

Riksrevisionens samlade slutsats av granskningen är att det finns flera brister som gör att Polismyndighetens arbete inte är så effektivt som det skulle kunna vara. Riksrevisionen rekommenderar därför Polismyndigheten att

• regelbundet följa upp och utvärdera i vilken utsträckning och hur medarbetare informerar brottsutsatta
• anpassa och utveckla stödet till medarbetares olika förutsättningar
• se över utbildningarna så att de ger medarbetarna goda förutsättningar att kunna utföra sina informationsuppgifter
• införa rutiner med tydlig ansvarsfördelning som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under hela ärendets gång.

Riksdagen anser att de åtgärder som regeringen redovisar i skrivelsen inte är tillräckliga. Därför riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör vidta åtgärder för att säkerställa att Polismyndighetens arbete med detta förbättras enligt rekommendationerna och beslutade samtidigt att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 20 minuter

Justering

2022-01-27

Datum

2022-01-27

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i skollagen. Beslutet innebär att kommunerna ska vara skyldiga att erbjuda vissa nyanlända som tar del av insatser inom det så kallade etableringsprogrammet en sammanhållen utbildning inom komvux. Nyanlända med kort utbildning som inte bedöms matchas mot arbete under tiden i etableringsprogrammet ska i huvudsak ta del av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) eller motsvarande utbildning vid folkhögskola, samhällsorientering och utbildning inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på grundläggande eller gymnasial nivå, komvux som särskild utbildning eller motsvarande utbildning inom folkhögskolan. Kravet på att ta del av utbildning brukar kallas utbildningsplikt.

Syftet med den sammanhållna utbildningen är att ge deltagarna sådana kunskaper som de behöver för att kunna studera vidare eller etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildningen ska omfatta minst 23 timmars undervisning i veckan i genomsnitt och följa en plan som är beslutad av hemkommunen. Utbildningsplanen ska innehålla uppgifter om utbildningens syfte, organisation och huvudsakliga innehåll.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 51 minuter

Justering

2022-01-25

Datum

2022-01-26

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

I samband med att den internationella kunskapsundersökningen Pisa genomfördes 2018 i Sverige undantogs ett stort antal elever från att delta. Riksrevisionen har granskat urvalet till Pisaundersökningen det året och drar den övergripande slutsatsen att för många elever exkluderades, det vill säga undantogs, i den svenska undersökningen. Riksrevisionen anser att den höga andelen exkluderade elever inte kan förklaras av ett högt antal nyanlända elever till följd av flyktingkrisen 2015. Varken regeringen eller Skolverket har säkerställt att Pisaundersökningen 2018 genomfördes på ett tillförlitligt sätt när det gäller exkluderade elever och bortfall av elever. Riksrevisionen anser vidare att varken regeringen eller Skolverket har vidtagit tillräckliga åtgärder för att utreda de tveksamheter som framkommit i samband med undersökningen.

Riksdagen beslutade därför att rikta ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkra att internationella kunskapsmätningar i den svenska skolan genomförs på ett tillförlitligt sätt. Regeringen ska också genomföra en analys av hur förtroendet för Pisaundersökningen kan återupprättas.

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om Riksrevisionens rapport. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

19, 72 minuter

Justering

2022-01-25

Datum

2022-01-26

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Skolinspektionen ska få större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor som har allvarliga och återkommande brister. Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att det ska införas en möjlighet att besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor, vilket inte är möjligt med dagens lagstiftning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande, en uppmaning till regeringen om att det ska bli tydligare vad som ska vara särskilda skäl för att undantas från den så kallade tvåårsregeln. Regeln innebär att ett tillstånd att starta en fristående verksamhet kan dras tillbaka om verksamheten inte har kommit igång inom två år från det att tillståndet utfärdades.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

10

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

26, 97 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-25

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-02-02

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av Skatteverkets arbete med att beskatta delningsekonomin. Delningsekonomi är ett samlingsnamn på aktiviteter som syftar till minskad resursåtgång genom att exempelvis hyra, dela eller låna saker i stället för att äga dem själv.

Riksrevisionens slutsats är bland annat att Skatteverkets arbete till viss del har underlättat för aktörer att göra rätt vid deklareringen av inkomster. Informationen på webbplatsen är överlag heltäckande och korrekt, men myndigheten behöver bli bättre på att göra informationen om vilka regler som gäller lättare att förstå. Skatteverket behöver också förtydliga ansvaret kring uppföljning och förvaltning av informationen.

Regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning.

Riksdagen lade skrivelsen åt handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-18

Datum

2022-01-25

Bordläggning

2022-02-01

Debatt

2022-02-02

Beslut

2022-02-02

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av myndigheters service i icke-digitala kanaler. 22 myndigheter ingick i granskningen av servicen till personer som inte kan eller vill använda digitala kanaler i sina kontakter med myndigheterna.

Utifrån granskningen bedömer Riksrevisionen att regeringen bör ställa tydligare krav på god service i myndigheternas icke-digitala kanaler. Riksrevisionen rekommenderar också myndigheterna att exempelvis korta kötiderna för service i telefon och vid fysiska kontor. Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskning och konstaterar att den är ett viktigt bidrag i regeringens pågående arbete med att utveckla och förbättra myndigheternas service och tillgänglighet.

Även riksdagen välkomnar granskningen och tycker att det är angeläget att regeringen utvecklar styrningen och uppföljningen av myndigheternas icke-digitala service. Frågan är viktig för att upprätthålla medborgarnas förtroende för de statliga myndigheterna. Åtgärder bör enligt riksdagen ske inom ramen för regeringens löpande myndighetsstyrning. Det kan också finnas skäl för regeringen att göra en samlad uppföljning.

Med dessa slutsatser avslutade riksdagen ärendet genom att lägga skrivelsen till handlingarna. Riksdagen sa också nej till förslag i motioner med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-18

Datum

2022-01-25

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Riksdagen sa nej till cirka 110 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021. Motionerna handlar om säkerheten för journalister och medieredaktioner, meddelarfrihet i skattefinansierad verksamhet, översyn av brottet hets mot folkgrupp i grundlagarna, översyn av möjligheterna till ansvarsfrihet för uppgifter i grundlagsskyddade databaser, spridning av pornografi och grova våldsskildringar, yttrandefrihet på internet och regleringen av techjättarna, en granskningsfunktion för utländska direktinvesteringar i medieföretag, kommersiell radio, en evenemangslista, en offentlig fond för kvalitetsjournalistik, Granskningsnämnden för radio och tv, pressetik och rättelser samt stöd till medier.

Anledningen är bland annat att nu gällande bestämmelser är tillräckliga, att arbete pågår och att efterfrågade åtgärder redan är genomförda.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

16

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

15, 67 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-21

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Den person som har politiska uppdrag på lokal eller regional nivå inom EES, i Schweiz eller i Storbritannien ska få rätt till ledighet från sin anställning i Sverige. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Rätten till ledighet ska gälla politiska uppdrag som motsvarar sådana svenska uppdrag som ger rätt till ledighet enligt kommunallagen. Det kan exempelvis vara förtroendevald ledamot eller ersättare i fullmäktige, nämnd, fullmäktigeberedning eller revisor. Andra exempel är kommunalråd, borgarråd, regionråd, oppositionsråd eller annat förtroendeuppdrag.

Tanken är att rätten till ledighet ska ge gränspendlare samma möjligheter att delta i det politiska arbetet som de personer som bor, arbetar och har förtroendeuppdrag i samma land.

Lagändringen börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2022-01-20

Datum

2022-01-21

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen och lagen om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19, den så kallade covid-19-lagen, har möjliggjort åtgärder för att minska spridningen av coronaviruset i miljöer där trängsel, folksamlingar och liknande kan uppstå. Lagarna är tidsbegränsade och gäller i nuläget till och med den 31 januari 2022.

Regeringen anser att det även efter den 31 januari finns behov av att ha beredskap för att vidta åtgärder för att minska smittspridning. Därför har regeringen föreslagit att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj 2022.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att lagarna ska fortsätta att gälla till och med den 31 maj.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska återkomma med ett förslag om att covid-19-lagen och lagen om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen ska gälla endast till och med den 31 mars 2022.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

10

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

28, 95 minuter

Justering

2022-01-17

Datum

2022-01-18

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Regeringen har föreslagit smärre lagändringar i etikprövningslagen. Den ena ändringen ska ge regeringen ett förnyat bemyndigande att besluta om bestämmelser som behövs för att svensk lag ska följa EU:s uppdaterade förordningar om kliniska läkemedelsprövningar. Den andra ändringen innebär en språklig uppdatering. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringen om ett förnyat bemyndigande börjar gälla den dag som regeringen bestämmer. Lagen behöver börja gälla senast den 31 januari 2022 för att inte strida mot EU:s förordning. Den andra lagändringen börjar gälla den 26 maj 2022.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Några lagändringar ska göras för att anpassa svensk lag efter EU:s nya regelverk, så kallade förordningar, för sammanhållningspolitik som gäller för perioden 2021-2027. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

EU:s sammanhållningspolitik har som mål att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen genom att minska skillnader i regionernas utvecklingsnivå. Sammanhållningspolitiken regleras genom ett antal EU-förordningar som gäller för sjuårsperioder och som kompletteras av svensk lagstiftning.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin redogörelse för verksamhetsåret 1 juli 2020 - 30 juni 2021 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under verksamhetsåret nyregistrerades 10 261 ärenden. Det är en ökning med cirka 460 ärenden jämfört med verksamhetsåret innan. De områden som ökade mest under året var ärenden som rörde arbetsmarknad och kriminalvård samt utlänningsärenden. Cirka 740 nya klagomålsärenden var helt eller till större delen relaterade till coronapandemin.

Konstitutionsutskottet (KU) framhöll bland annat värdet av att ombudsmännen informerar om sina iakttagelser och påtalar de behov av lagändringar eller andra åtgärder som de ser genom sina granskningar. Utskottet ser allvarligt på brister i lagar och rutiner som rör grundlagsskyddade fri- och rättigheter när det gäller den kroppsliga integriteten och rörelsefriheten samt på brister i saklighet och opartiskhet hos de som utför förvaltningsuppgifter.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

6, 46 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Regeringen har föreslagit att regeringen och statliga myndigheter ska bli skyldiga att konsultera Sametinget innan de fattar beslut i ärenden som kan få särskild betydelse för samerna. I vissa fall ska konsultation även genomföras med en sameby eller en samisk organisation.

Skyldigheten att konsultera gäller inte för domstolsliknande nämnder eller organ i myndigheter som har domstolsliknande uppgifter.

Dessa lagändringar börjar gälla den 1 mars 2022.

Regeringens förslag innebär också att kommuner och regioner blir konsultationsskyldiga, men denna lagändring börjar gälla först den 1 mars 2024.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 38 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-14

Bordläggning

2022-01-25

Debatt

2022-01-26

Beslut

2022-01-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som syftar till att förkorta betalningstiderna i näringslivet.

Beslutet innebär bland annat att svenska företag som har fler än 250 anställda varje år ska rapportera uppgifter till Bolagsverket om betalningstider vid köp av varor och tjänster från företag som har färre än 250 anställda.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den nya lagen bör följas upp och utvärderas.

Den nya lagen börjar gälla den 1 mars 2022.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 48 minuter

Justering

2022-01-13

Datum

2022-01-13

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Konstitutionsutskottet (KU) har följt upp riksdagens användning av subsidiaritetsprincipen under 2020. Riksdagen prövar alla lagförslag som kommer från EU-kommissionen utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprövningen innebär att riksdagen bedömer om målet med ett lagförslag bäst nås genom beslut på EU-nivå eller genom beslut på nationell nivå i Sverige. Enligt EU:s regler ska beslut om nya lagar tas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt.

Under 2020 lämnades totalt 81 förslag till riksdagen för subsidiaritetsprövning. Förslagen handlade bland annat om transportfrågor och frågor om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. Utskottet konstaterar att många av förslagen handlade om ändringar av gällande lagstiftning på EU-nivå. Två av prövningarna ledde till att riksdagen lämnade ett motiverat yttrande. Det gällde ett förslag om minimilöner och ett förslag om EU:s egna medel. Ett motiverat yttrande innebär att riksdagen skickar en invändning till EU-kommissionen och andra EU-institutioner om att den anser att ett förslag strider mot subsidiaritetsprincipen.

När EU-kommissionen skickar ett lagförslag ska den svenska riksdagen och de andra EU-ländernas parlament ha åtta veckor på sig att pröva förslaget. En tidsfrist om åtta veckor ska också gälla mellan den dag då ett förslag görs tillgängligt för de nationella parlamenten och den dag då EU:s ministerråd preliminärt ska fatta beslut om förslaget. Under 2020 föreslog kommissionen att undantag skulle göras från denna tidsfrist med hänvisning till covid-19-pandemin när det gäller 16 av de 81 förslagen. Undantag från tidsfristen på åtta veckor får endast ske i motiverade och brådskande fall och utskottet tycker att det är angeläget att de nationella parlamenten underrättas vid sådana tillfällen. Konstitutionsutskottet framhåller vikten av att de nationella parlamenten ges tillräckligt med tid för både subsidiaritetsprövningar och behandling av förslagen i sak.

Möjligheten för EU-länderna att kontrollera hur EU-kommissionen tillämpar subsidiaritetsprincipen infördes 2009. Sedan kontrollmekanismen infördes har totalt 975 förslag lämnats till EU-ländernas parlament. Riksdagen har lämnat motiverade yttranden mot 76 förslag, vilket är knappt 8 procent av förslagen. Tre av de 975 förslagen har sedan 2009 lett till ett gult kort. Gult kort innebär att en viss andel av parlamenten i EU-länderna har haft invändningar mot ett EU-förslag. Då ska EU-kommissionen antingen dra tillbaka förslaget, omarbeta det eller ha kvar det och i sådana fall motivera varför.

Justering

2021-12-09

Datum

2022-01-12

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2021 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att den ger en bättre bild av utvecklingen i de statliga bolagen.

Riksdagen har även behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om hållbart företagande och styrning av de statligt ägda bolagen. Bland annat ser riksdagen positivt på att regeringen avser att fortsätta arbeta med ständiga förbättringar inom området och välkomnar också regeringens avsikt att fortsätta utveckla sin rapportering till riksdagen när det gäller företagens hållbarhetsarbete.

Därmed lade riksdagen de båda skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om statligt ägda företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2021.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

21

Reservationer

32 

Anföranden och repliker

36, 110 minuter

Justering

2021-12-16

Datum

2021-12-22

Bordläggning

2022-01-18

Debatt

2022-01-19

Beslut

2022-01-19

Den 16 december 2021 avslutade riksdagen höstens arbete med statens budget för 2022. I finansutskottets sammanställning FiU10 finns alla beslut, uppdelat på inkomster, utgiftsområde och anslag. FiU10 anmäldes i kammaren och riksdagen överlämnade sedan sammanställningen av riksdagens beslut om statens budget till regeringen.

Justering

2021-12-16

Datum

2021-12-16