Sök

Kommunallagen ska ändras så att kommuner och regioner ska kunna delegera rätten att fatta beslut till en automatiserad beslutsfunktion. Det beslutade riksdagen efter förslag från regeringen. För att ett beslut ska få fattas automatiserat måste ärendet fullt ut omfattas av förvaltningslagens regler om ärendehandläggning. Det automatiserade beslutfattandet får heller inte ske i strid med någon annan lag. Ändringarna innebär att kommunerna kommer ha motsvarande möjlighet att fatta automatiserade beslut som statliga myndigheter.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till en ny lag om proportionella val i kommuner och regioner. Den nya lagen innehåller bland annat regler som ska motverka att partier kan tjäna platser genom att använda andra partiers gruppbeteckning utan att det finns ett äkta samarbete.

Vidare ska kommunallagens regler om jäv för förtroendevalda och anställda vid ärendehandläggning hos nämnder anpassas till förvaltningslagens regler om jäv.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-13

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 och 2021.

Motionerna handlar bland annat om det kommunala självstyret, försökskommuner, kommunsamverkan och kommunsammanslagningar.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

22

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

5, 30 minuter

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-13

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Regeringen har föreslagit en rad lagändringar som ska ge ett starkare skydd för konsumenter, anpassat till en ökad digitalisering. Ändringarna görs med anledning av EU-regler på området. Bland annat innebär ändringarna att konsumenters rätt till information från näringsidkare utökas. Till exempel måste det framgå om den som säljer en produkt på en digital marknadsplats är näringsidkare eller inte.

En annan lagändring gäller information om prissänkningar. Om det står att en produkt säljs med sänkt pris ska det tidigare priset också anges. Huvudregeln är att det tidigare priset ska vara det lägsta priset för produkten de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Kravet att informera om prissänkningar ska inte gälla varor som snabbt kan försämras eller bli för gamla.

Enligt riksdagen bör det tydliggöras hur det nya informationskravet om prissänkningar ska tillämpas, och bestämmelsen behöver även följas upp. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.

Riksdagen beslutade att lagändringarna ska börja gälla den 1 september 2022, istället för den 1 juli som regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

15, 52 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-13

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa EU-direktivet om en europeisk kodex, gemensamma EU-regler, för elektronisk kommunikation. Förslaget innehåller nya regler om bland annat konsumentskydd för användare, tillgången till elektroniska tjänster, säkerhetsregler och konkurrensregler. De gemensamma reglerna ska vara till gagn för både konsumenter och företag.

Lagändringarna ska börja gälla den 3 juni 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Trafikutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att genomföra EU:s så kallade mobilitetspaket. Mobilitetspaketet syftar till att skapa bättre arbetsvillkor för yrkesförare inom unionen, att få till en mer rättvis konkurrens mellan transportföretagen och att öka säkerheten på vägarna. De nya reglerna stärker kontrollen av transportföretagen. Lagändringarna gör det också svårare att utnyttja utländska yrkesförare.

Förutom att säga ja till regeringens förslag godkände riksdagen trafikutskottets förslag till ändring i lagen om uthyrning av arbetstagare. Riksdagen sa nej till motionsförslagen om yrkestrafik och taxi.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juni 2022.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

14

Reservationer

26 

Anföranden och repliker

27, 100 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen riktade tre uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen med anledning av förslag i motioner om bland annat e-hälsa och bristande eller svårtillgänglig information inom nätbaserad vård.

Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att

• ta fram en nationell plattform för mer lättillgänglig information om kvalitet, väntetider och utbud av vård
• utreda frågan om en långsiktig patientreform
• utreda behovet av ett brett nationellt kvalitetsregister för kognitiva sjukdomar.

Syftet med uppmaningarna är bland annat att förenkla och underlätta för patienter att på nätet kunna hitta information om bland annat väntetider, behandlingar, uppföljning och jämförelse samt medicinering.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga motioner med hänvisning till att arbete redan pågår inom området.

Behandlade dokument

59

Förslagspunkter

18

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

15, 62 minuter

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

EU-kommissionen har lämnat förslag till nya EU-regler om tillbörlig aktsamhet för vissa företag i fråga om hållbarhet. Syftet med reglerna är bland annat att förbättra metoderna för företagsstyrning så att förfaranden för att hantera och begränsa risker och konsekvenser för mänskliga rättigheter och miljö införlivas i företagens strategier. Även de risker och konsekvenser som härrör från företagens värdekedjor, till exempel från underleverantörer, ska inkluderas.

Riksdagen är positiv till kommissionens förslag i det stora hela, men anser att vissa delar som rör bolagsstyrning strider mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå. De delar i förslaget som enligt riksdagen strider mot subsidiaritetsprincipen är bestämmelserna om att företagen ska ta vissa hänsyn när de fastställer rörliga ersättningar, aktsamhetsplikt för medlemmar av företagets ledning samt införande och övervakning av åtgärder för tillbörlig aktsamhet.

Riksdagen skickar sina synpunkter till EU-kommissionen genom ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

Riksdagen riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att vidta olika åtgärder i fråga om Sveriges energiförsörjning och rysk energi.

Riksdagen betonar att det är viktigt att regeringen fortsatt tydligt och med kraft driver linjen i EU att det europeiska beroendet av rysk energi snarast praktiskt möjligt ska upphöra. Det gäller inte minst fossil energi. Regeringen bör också driva frågan om att EU ska ta fram ett regelverk för ursprungsmärkning av fossil energi, som i första hand gäller geografiskt ursprung.

Åtgärder behöver även vidtas så att Sverige upphör med import av rysk energi när det är möjligt, inte minst fossila bränslen som naturgas och olja. Regeringen bör granska vilken import som förekommer i dag. Därefter bör olika juridiskt och praktiskt möjliga alternativ övervägas, både vad gäller skyndsamma och mer långsiktiga åtgärder för att trygga Sveriges energiförsörjning.

Riksdagens beslut om tillkännagivande till regeringen grundar sig i ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget är väckt i utskottet. Förslag kommer annars oftast i en proposition från regeringen eller i en motion från ledamöter.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 68 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19

EU-kommissionen har i ett meddelande presenterat gemensamma åtgärder för en säkrare och mer hållbar energiförsörjning som kan minska effekterna av höga energipriser och importberoendet av fossila bränslen. Kommissionen redogör för hur EU ska fasa ut sin import av energi från Ryssland.

Näringsutskottet har granskat meddelandet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare skynda på arbetet med att så snart som möjligt fasa ut EU:s beroende av fossila bränslen från Ryssland. För att uppnå detta betonar utskottet i sitt utlåtande att energiomställningen måste påskyndas och bidragen från alla typer av inhemska fossilfria energikällor måste bli större. Utskottet lyfter även fram biobränslen från skogs- och jordbruket för exempelvis uppvärmning och transporter som ett alternativ till fossila bränslen. Vidare kan utfasningen påskyndas genom snabbare utbyggnad av vindkraft, värmepumpar och solkraft. Dessutom framhåller utskottet att det är viktigt med snabbare tillståndsgivning för att skynda på projekten för förnybar energi.

Med hänvisning till utskottets ställningstagande lade riksdagen utlåtandet till handlingarna.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Producenter av gas, kyla och värme ska kunna få så kallade ursprungsgarantier utfärdade, för att kunna visa vilken källa var energin kommer ifrån. I dag är det bara producenter av el som kan ges ursprungsgarantier. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget är en följd av omarbetningar i EU:s direktiv om att främja användningen av energi från förnybara energikällor.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Straffet för gravfridsbrott har inte ändrats på nästan 30 år och maximistraffet är i dag fängelse i två år.

För att visa på brottets allvar föreslår regeringen att bestämmelsen om brott mot gravfrid ska kompletteras med en särskild straffskala för grovt gravfridsbrott. Förslaget innebär att straffet för grovt brott ska vara fängelse i lägst sex månader och högst fyra år.

Vid bedömningen av om det är ett grovt brott ska det tas särskild hänsyn till om gärningsmannen har tillfogat ett lik en svår skada, om gärningen har lett till stor förstörelse eller på annat sätt har varit särskilt hänsynslös eller farlig.

Regeringen föreslår också att försök till gravfridsbrott och försök, förberedelse och stämpling till grovt gravfridsbrott ska vara straffbart.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen beslutade samtidigt att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om att

• straffskalan för grovt brott bör vara fängelse i lägst två och högst åtta år
• grund för att anse ett brott som grovt bör gälla när hantering av en avliden kropp försvårar en brottsutredning.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

14, 51 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Svenska lagar ändras för att ge brottsbekämpande myndigheter utökad tillgång till finansiell information och finansiell analys. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Beslutet innebär att en ny lag om finansiell information i brottsbekämpningen införs och lagändringar om bland annat konto- och värdefackssystem, offentlighet och sekretess. I och med detta anpassas svensk lag till EU-regler om finansiell information i brottsbekämpningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om skärpta straff för knivbrott.

Förslagen innebär

• att maxstraffet för avsiktliga knivbrott höjs från fängelse i sex månader till fängelse i ett år
• införande av en särskild straffskala för så kallade oaktsamma knivbrott som ska kunna ge böter eller fängelse i högst sex månader
• att straffskalan för grovt knivbrott ändras så att maxstraffet blir fängelse i högst två år istället för fängelse i högst ett år
• att fler knivbrott ska kunna räknas som grova eftersom fler omständigheter ska kunna tas med i bedömningen.

Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

5, 29 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar i tre lagar som rör bevisupptagning vid utländsk domstol.

Ändringarna gäller justeringar av lagtexterna för att förtydliga lagarna. Bland annat att där orden "mål eller ärenden" byts ut mot "mål och ärenden" och att EG ersätts med EU.

Lagarna som berörs är:

• lag om ändring i lagen (1946:816) om bevisupptagning åt utländsk domstol,
• lag om ändring i lagen (1946:817) om bevisupptagning vid utländsk domstol
• lag om ändring i lagen (2003:493) om EG:s förordning om bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur.

Lagändringarna träder i kraft den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya och tydligare regler gällande sekretess för ljuddämpare till skjutvapen.

Enligt ett tidigare riksdagsbeslut kommer ljuddämpare inte längre att jämställas med skjutvapen från den 1 juli 2022. Det innebär också att uppgifter om ljuddämpare inte längre kommer att omfattas av de nuvarande sekretessreglerna.

Regeringen har därför föreslagit en lagändring som innebär att uppgifter om ljuddämpare även i fortsättningen ska kunna omfattas av sekretess. Riksdagen håller med om att denna möjlighet bör finnas kvar även om ljuddämpare inte längre jämställs med skjutvapen.

Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-19

Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som innebär att rätten att flytta och återköpa individuella fond- och depåförsäkringar utökas. Rätten till flytt och återköp ska gälla oavsett när avtalet om fond- och depåförsäkring har ingåtts. Lagändringarna berör framför allt de som har sparande i privata pensionsförsäkringar och individuella tjänstepensionsförsäkringar.

Riksdagen beslutade också att rikta två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen. Regeringen bör utreda hur flytt av tjänstepension kan underlättas. Regeringen bör även utreda möjligheten att ta bort kravet på firmatecknares underskrift när tjänstepension flyttas från en tidigare arbetsgivare.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter.

En central motpart är en finansiell aktör som agerar mellanhand mellan köpare och säljare i en ekonomisk transaktion. En förordning är en bindande regel som alla EU-länder ska följa.

Regeringens förslag innebär bland annat att

• det ska införas en ny lag med kompletterande bestämmelser till EU-förordningen
• Riksgäldskontoret ska utses till resolutionsmyndighet
• regeringen ska utöva vissa av det behöriga ministeriets funktioner enligt EU-förordningen
• det ska införas möjlighet till två temporära statliga stöd till centrala motparter
• de nya stöden, liksom de stöd som följer direkt av EU-förordningen, ska finansieras av stabilitetsfonden
• det ska införas bestämmelser om ingripande mot personer som ingår i ledningen för en central motpart, när den centrala motparten har åsidosatt vissa skyldigheter enligt EU-förordningen.

Beslutet innebär förändringar i lagen om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut, lagen om värdepappersmarknaden, samt offentlighets- och sekretesslagen.

Lagändringarna ska börja gälla från den 12 augusti 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-18

Debatt

2022-05-19

Beslut

2022-05-31

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mindre lagändringar för att genomföra internationella bestämmelser om radiologiska skador och skador vid sjötransporter.

Lagändringarna är av lagteknisk karaktär med anledning av att 2010 års HNS-konvention inte har börjat gälla än. HSN-konventionen är en internationell konvention om ansvar och ersättning för skada i samband med sjötransport av farliga och skadliga ämnen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-12

Datum

2022-05-12

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Eftersom Internationella vaccininstitutet avser att etablera ett Europakontor i Stockholm har ett värdlandsavtal mellan Sveriges regering och institutet upprättats. I avtalet regleras ställning, immunitet och privilegier för Internationella vaccininstitutets Europakontor, kontorets personal och deras familjemedlemmar. Regeringen därför att Internationella vaccininstitutet läggs till i bilagan till lagen om immunitet och privilegier i vissa fall, vilket innebär att värdlandsavtalets bestämmelser blir gällande i Sverige.

Riksdagen beslutade att godkänna värdlandsavtalet och antog därmed regeringens förslag till ändring i lagen om immunitet och privilegier i vissa fall.

Lagändringen föreslås träda i kraft den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-11

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-18

Regeringen har föreslagit att en möjlig organdonator under vissa förutsättningar ska kunna ges en så kallad organbevarande behandling före döden. Det innebär intensivvårdsinsatser och andra åtgärder för att bevara organens funktion eller förbättra förutsättningarna för transplantation.

Samtidigt har regeringen föreslagit förändringar som handlar om närståendes roll i donationsprocessen. Bland annat innebär det att det så kallade närståendevetot tas bort. Det vill säga att närstående inte längre har möjlighet att förbjuda donation i de fall den möjliga donatorns inställning till donation är okänd.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2022.

Riksdagen sa ja till förslagen och riktade även två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Det nordiska njurbytesprogrammet - där frivilliga donatorer matchas med patienter som behöver ny njure - bör stärkas och utökas. På så sätt skulle fler personer i Sverige kunna bli transplanterade med njurar från levande donatorer.
• Anhöriga till avlidna organdonatorer över hela landet bör få ett systematiskt och jämlikt bemötande med bland annat möjlighet till uppföljningssamtal.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 39 minuter

Justering

2022-05-10

Datum

2022-05-11

Bordläggning

2022-05-17

Debatt

2022-05-18

Beslut

2022-05-19