Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till skärpta straffbestämmelser om våldtäkt och sexuella övergrepp mot barn och vuxna.

Förslagen innebär bland annat skärpta straff för

• utnyttjande av barn för sexuell posering
• våldtäkt
• våldtäkt mot barn
• sexuellt övergrepp
• sexuellt övergrepp mot barn, även grovt brott
• köp av sexuell tjänst
• utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Regeringen föreslår också att det införs nya straffbestämmelser om sexuellt ofredande mot barn, grovt sexuellt ofredande mot barn och grovt sexuellt ofredande.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen beslutade att uppmana regeringen i ett tillkännagivande att den bör återkomma med ett förslag om att införa ett grovt brott för köp av sexuell tjänst och utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 58 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

En mer ändamålsenlig hantering av nya uppgifter om den tilltalades ålder i straffprocessen ska införas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag på lagändringar.

I straffprocessen har den tilltalades ålder stor betydelse för straffmätning, påföljdsval och utvisning på grund av brott. Enligt regeringens förslag bör det vara möjligt att ta hänsyn till nya uppgifter om ålder som kommer fram i en straffprocess, oavsett när under processen detta sker.

Mer specifikt innebär förslaget bland annat större möjligheter att bevilja resning om det kommer fram nya uppgifter om den tilltalades ålder och att förbudet för högre rätt att ändra en dom till den tilltalades nackdel, när endast den tilltalade har överklagat, inte ska gälla om det kommer fram nya uppgifter om hans eller hennes ålder som skulle kunna utgöra grund för resning. Resning innebär att en dom som vunnit laga kraft ändå kan ändras under vissa speciella omständigheter.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Riksdagen sa nej till två förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21

Riksdagen har tagit del av Årsredovisningen för staten 2021 och Riksrevisionens granskning av Årsredovisningen för staten.

Under 2021 fattade riksdagen vid elva tillfällen beslut om ändringar i statens budget och totalt anvisades 162 miljarder kronor i ändringsbudget. Riksdagen konstaterar att ändringsbudgetarna till stor del innehöll åtgärder för att mildra de negativa effekterna av covid-19-pandemin.

Utfallet för utgifterna i statens budget blev 16,6 procent lägre än vad som totalt anvisades. Utfallet för inkomsterna blev 7,7 procent högre än beräknat.

Enligt riksdagen har regeringen i Årsredovisning för staten 2021 förklarat skillnader mellan budgeterade belopp och utfallet, i enlighet med 10 kap. 6 § budgetlagen.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2019-2021.

Finansutskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen fortsatte att påverkas av coronapandemin. Trots en fortsatt smittspridning tilltog den ekonomiska återhämtningen och Sveriges BNP låg i slutet av 2021 på en högre nivå än innan pandemin.

Riksbanken fortsatte att köpa tillgångar under 2021, vilket i kombination med andra politiska och ekonomiska åtgärder bidrog till den starka ekonomiska återhämtningen. Sedan pandemins utbrott har Riksbanken köpt tillgångar för 650 miljarder kronor, framför allt i så kallade säkerställda obligationer, med bostäder som säkerhet. Enligt utskottet behövs ytterligare utvärderingar och studier över köpens effektivitet och eventuella sidoeffekter.

Utskottet konstaterar också att priserna steg kraftigt under 2021 på grund av stigande energipriser och flaskhalsar i produktionen i spåren av pandemin. Vid slutet av året låg inflationstakten på strax under fyra procent, den högsta nivå som noterats sedan 1993. Inflationen fortsatta sedan att stiga under 2022 till följd av ökade energipriser och andra följder av Rysslands invasion av Ukraina.

Riksdagen godkände det som finansutskottet anfört om penningpolitiken för perioden 2019-2021.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken för år 2022.

Omfattande åtgärder har vidtagits de senaste åren med anledning av covid-19 och Rysslands invasion av Ukraina. Under 2021 och 2022 har riksdagen beslutat om närmare 20 extra ändringsbudgetar utöver de ordinarie ändringsbudgetar som regeringen lämnar två gånger per år. För att kunna upprätthålla de offentliga finanserna på sikt framhåller riksdagen vikten av att Sverige går tillbaka till en stram och samlad budgetprocess efter kriserna.

Riksdagen stödjer regeringens arbete med den långsiktiga kampen mot samhällsproblemen och för ett Sverige som är tryggt för alla. Politiken ska därför fortsätta att inriktas på att bekämpa våld och kriminalitet och bryta segregationen, skapa jobb i hela landet genom att driva på klimatomställningen och stärka den demokratiska kontrollen över välfärden.

Riksdagen välkomnar regeringens stöd till Ukraina och sanktioner mot Ryssland. Riksdagen håller med regeringen om att Sveriges försvarsförmåga ska öka och att upprustningen av totalförsvaret ska genomföras i snabbare takt.

Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen med anledning av en granskningsrapport från Riksrevisionen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade det ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

2

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

68, 270 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-10

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-15

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2021 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av verksamheten.

Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning för 2021. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen beslutade att avsluta ärendet genom att lägga redogörelserna till handlingarna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa nej till merparten av regeringens förslag om ett mer likvärdigt skolval. Förslaget innebär bland annat förändringar i urvalsgrunder för förskoleklass, grundskola och grundsärskola. Exempelvis ska kötid inte få användas som urvalsgrund enligt förslaget. Regeringen föreslår också att huvudmän för skolorna aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever.

Riksdagen menar att regeringens förslag har stora brister. Bland annat är det otydligt för huvudmän och rektorer och skulle begränsa föräldrars möjlighet att välja skola.

Dock sa riksdagen ja till den del av regeringens förslag som handlar om urvalsgrunden i resursskolor. Förslaget innebär att om det inte finns plats för alla sökande till kommunala resursskolor med förskoleklass eller fristående resursskolor med förskoleklass, grundskola och grundsärskola ska de elever prioriteras som har störst behov av det särskilda stöd som resursskolan erbjuder.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett nytt förslag om ett utvecklat skolval.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

49, 152 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

För att förhindra fusk vid högskoleprovet vill regeringen införa in- och utpasseringskontroller med kroppsvisitering av provdeltagarna. Riksdagen sa ja till lagförslaget.

I sitt förslag konstaterar regeringen att fusket med elektroniska hjälpmedel vid högskoleprovet har fortsatt och att ytterligare åtgärder behövs för att komma till rätta med problemet.

Förslaget innebär att samtliga provdeltagare utom personer under 15 år ska kontrolleras vid in- eller utpassering till och från de lokaler där provet skrivs och där kontroller upprättats.

Kontrollerna ska få utföras i så många lokaler som bedöms vara nödvändigt för att fusk med elektroniska hjälpmedel ska kunna motverkas. Enligt förslaget ska kontrollerna göras av ordningsvakter.

Kontrollerna ska i första hand göras med metalldetektor, till exempel genom att provdeltagarna passerar genom en larmbåge. Om det finns särskilda skäl kan en manuell kroppsvisitation göras. Vid en kroppsvisitering kan kläder, väskor eller andra föremål som en provdeltagare har med sig undersökas, däremot innebär det ingen undersökning av själva kroppen.

Om en provdeltagare vägrar gå igenom en kontroll ska personen kunna stoppas från att komma in i provlokalen. Om det handlar om en utpasseringskontroll så ska provdeltagaren dessutom stängas av från att göra provet under kommande två år, om det inte finns synnerliga skäl.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023. Det innebär att bestämmelserna kommer att kunna tillämpas vid högskoleprovet hösten 2023.

Riksdagen beslutade också att rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att överväga och vid behov återkomma med ett utvecklande förslag för att motverka fusk på högskoleprovet. Regeringen bör överväga nya och andra tekniska lösningar om det på ett rimligt sätt kan bidra till att motverka fusk.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

10, 34 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Regeringen har lämnat förslag på hur ungdomars och vuxnas etablering på arbetsmarknaden ska göras lättare och hur kompetensförsörjningen till välfärd och näringsliv ska förbättras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Ändringarna innebär att arbetsmarknadens behov ska vägas in vid planering och dimensionering av vissa utbildningar på gymnasial nivå. Mer konkret innebär det att när en kommun, region eller enskild huvudman lägger fram vilka gymnasieutbildningar eller utbildningar i den kommunala vuxenutbildningen (komvux) som ska erbjudas och hur många platser utbildningarna ska ha, ska det tas hänsyn till både ungdomarnas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Kommunerna ska genom avtal med minst två andra kommuner även samverka om planering, dimensionering och erbjudande av utbildning i ett primärt samverkansområde.

Vidare ska det vara tydligt för den sökande vilken inriktning utbildningen har och vad utbildningen kan leda till. Det ska även vara möjligt att fritt söka till de yrkesutbildningar inom komvux som erbjuds i det primära samverkansområde som den sökande är hemmahörande i.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2023 och tillämpas första gången i fråga om utbildning som påbörjas 2025.

Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag i följdmotioner.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

11

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

17, 88 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa nej till cirka 280 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2021. Motionerna handlar bland annat om dimensionering och utbyggnad av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa lärar- och studentfrågor.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp, att åtgärder redan vidtagits eller att det redan finns gällande bestämmelser på området.

Behandlade dokument

131

Förslagspunkter

9

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

19, 66 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

I maj 2022 ansökte Sverige om medlemskap i Nato. Regeringens beslut om att ansöka om Natomedlemskap bygger på den säkerhetspolitiska analys som redovisas i rapporten Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge - konsekvenser för Sverige.

Med anledning av Sveriges Natoansökan har en motion lagts fram i riksdagen om att Sverige exempelvis bör förbjuda införsel av kärnvapen till Sverige, att Sverige inte ska ingå i gruppen för kärnvapenplanering inom Nato och att Sverige inte ska vara en del av det samarbete som innebär att kärnvapen placeras på kärnvapenfria länders territorium. Sverige ska enligt motionen inte heller ha permanenta Natotrupper i landet.

Riksdagen konstaterade att de frågor som tas upp motionen har diskuterats i den parlamentariska arbetsgrupp som under våren haft överläggningar om det förändrade säkerhetspolitiska läget till följd av Rysslands invasion av Ukraina. Riksdagen sa nej till motionen, med hänvisning till arbete som pågår och tidigare ställningstaganden som riksdagen har gjort.

Riksdagen avgjorde ärendet trots att det var tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlas.

Enligt riksdagsordningen får motioner väckas med anledning av händelser av större vikt och Sveriges ansökan om medlemskap i Nato anses vara en sådan händelse.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 90 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-09

Debatt

2022-06-10

Beslut

2022-06-14

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att genomföra ett antal ändringar i tullfrihetslagen. Ändringarna handlar i huvudsak om att den svenska lagstiftningen justeras med anledning av Lissabonföredraget och andra gällande EU-förordningar. Beslutet innebär bland annat att regeringen får rätt att meddela föreskrifter om villkor för användning och avyttring av vissa varor för att frihet från tull ska gälla EU:s institutioner och organ samt personer knutna till dessa. Lagändringarna träder i kraft den 1 november 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-02

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-15

Debatt

2022-06-16

Beslut

2022-06-16

Regeringen har lagt fram ett förslag som innebär att marknadskontrollmyndigheterna får utökade möjligheter att kontrollera att produkter som tillhandahålls på EU:s inre marknad uppfyller de krav som finns. Det kan handla om säkerhetskrav eller krav för att skydda människors hälsa eller miljön.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, med några mindre ändringar som handlar om rättelser.

Lagändringarna börjar gälla den 25 juli 2022. De innebär att svenska lagar anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Handläggningstider och rättegångskostnader vid en patenttvist bör hållas nere. Det menar riksdagen och riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att se över detta. Bakgrunden är att höga kostnader och långa handläggningstider hindrar många mindre aktörer att försvara sina patent i domstol.

Tillkännagivandet gjordes i samband med att riksdagen behandlade cirka 30 förslag i motioner om immaterialrätt från den allmänna motionstiden 2021. Riksdagen sa nej till övriga förslag.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

11, 54 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Efter förslag från konstitutionsutskottet beslutade riksdagen att behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till nästa riksmöte, riksmötet 2022/23. Det gäller redogörelse 2021/22:RS1 Riksdagsförvaltningens årsredovisning för verksamhetsåret 2021. Även eventuella nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till konstitutionsutskottet under resten av riksmötet 2021/22 skjuts upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-20

Debatt

2022-06-21

Beslut

2022-06-21

Statens utgifter är grupperade i 27 olika utgiftsområden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra utgiftsområde för utgifter kring laddinfrastruktur och biogasstöd. Det ska innefattas i området Energi i stället för området Allmän Miljö- och naturvård.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till riktlinjer för ett modernt system för offentlig belöning. Systemet ska uppmärksamma och belöna förtjänstfulla insatser som är av stor betydelse för samhället och som går utöver det som kan förväntas av en person inom det område där hen verkar.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om de allmänna flaggdagarna. Förslagen innebär att dagen för val till Europaparlamentet bör vara allmän flaggdag och att de kungliga flaggdagarna bör vara färre än i dag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

6, 40 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Regeringen har i en skrivelse redogjort för hur den har behandlat riksdagens skrivelser under 2021. Konstitutionsutskottet, KU, ser positivt på att regeringen sedan flera år tillbaka ger en mer utförlig redovisning av vilka åtgärder som regeringen har vidtagit efter riksdagens beslut. Utskottet ser positivt på denna utveckling men vill uppmärksamma regeringen på att ett utskott i år har påpekat brister i detta hänseende.

Regeringen redovisar att tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, är slutbehandlade inom KU:s område. Samma bedömning gör utskottet. När det gäller inte slutbehandlade riksdagsskrivelser noterar utskottet att en av dem gäller tillkännagivandet om tjänstemannaansvar. Utskottet invänder inte mot detta, men avvaktar regeringens fortsatta arbete. KU tar inte ställning till regeringens redovisning när det gäller tillkännagivanden på andra utskotts områden. Dessa kan läsas i respektive utskotts yttranden över regeringens skrivelse respektive redogörelse.

KU anser att det är viktigt att regeringen är utförlig i sina redogörelser för vidtagna, pågående och planerade åtgärder med anledning av tillkännagivandena. Hur lång tid regeringen behöver för att behandla riksdagens skrivelser måste bedömas med hänsyn till tillkännagivandets innehåll och de beredningsåtgärder som behöver vidtas. KU kan vid årets genomgång dock konstatera att ett större antal tillkännagivanden som beslutats under tidigare mandatperioder kvarstår som inte slutbehandlade.

Riksdagsstyrelsen har också lämnat en redogörelse för hur riksdagens skrivelser till riksdagsstyrelsen har behandlats.

Riksdagen lade regeringens skrivelse och riksdagsstyrelsens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-13

Debatt

2022-06-14

Beslut

2022-06-15

Ekonomisk brottslighet är ett allvarligt samhällsproblem. Ekobrottsmyndigheten, EBM, är en åklagarmyndighet med uppdrag att bekämpa ekonomisk brottslighet. Riksrevisionen har granskat om EBM arbetar effektivt mot den organiserade ekobrottsligheten.

Granskningen visar att det finns flera omständigheter som gör att EBM inte fullt ut kan arbeta effektivt mot ekobrottsligheten. Enligt Riksrevisionen har myndigheten brister i sin interna styrning och informationsdelning. Dessutom anser Riksrevisionen att regeringen inte gett EBM de förutsättningar som krävs för att kunna arbeta effektivt. Riksrevisionen ger flera rekommendationer på hur EBM:s arbete skulle kunna förbättras.

Riksdagen riktar tre uppmaningar till regeringen, så kallade tillkännagivanden. Uppmaningarna innebär att regeringen ska göra en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion och utreda frågan om direktåtkomst för EBM till vissa register. Dessutom ska ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamhet klargöras.

Riksdagsbeslutet innebär att regeringens skrivelse läggs till handlingarna.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-14

Debatt

2022-06-15

Beslut

2022-06-16

Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om elektronisk kommunikation. Det ska bli enklare att knyta en viss person till ett mobilt kontantkort i framtiden. Den anonymitet som användningen av oregistrerade kontantkort för med sig försvårar för de brottsbekämpande myndigheternas arbete.

Ändringen innebär bland annat att den som tillhandahåller en förbetald tjänst ska registrera uppgifter om abonnenten och kontrollera abonnentens identitet innan tjänsten börjar användas. Om en förbetald tjänst används av någon annan ska tjänsten som huvudregel avbrytas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2022.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

5, 26 minuter

Justering

2022-06-09

Datum

2022-06-09

Bordläggning

2022-06-17

Debatt

2022-06-20

Beslut

2022-06-21