Sök

Cirka 13 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Statsskuldsräntor. Riksdagen sade ja till regeringens förslag hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Förutom räntorna på statsskulden går pengar till Riksgäldskontorets provisionsutgifter och till oförutsedda utgifter. Under 2023 räknar regeringen med att statsskuldsräntorna kommer att minska.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Allmänna bidrag till kommuner ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 157,5 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar, cirka 151,9 miljarder kronor, går till kommunalekonomisk utjämning. Cirka 5,4 miljarder kronor går till bidrag för att jämna ut kommunernas kostnader för verksamhet förknippad med LSS, lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

39, 119 minuter

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Samhällsekonomi och statsförvaltning. Totalt handlar det om cirka 19 miljarder kronor i anslag.

Mest pengar går till statliga tjänstepensioner m.m. med drygt 15 miljarder kronor. Drygt 900 miljoner kronor går till Statens servicecenter och drygt 600 miljoner kronor går till Statistiska centralbyrån.

Riksdagen gav även de bemyndiganden om ekonomiska åtaganden som regeringen har begärt. Bland annat gäller det kredit- och garantiramar för stabilitetsfonden och resolutionsreserven samt de investeringsplaner för Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket som finns i förslaget.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2022-12-19

Datum

2022-12-19

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny biobankslag. Lagen ska reglera hur prover av identifierbart humanbiologiskt material ska få samlas in, bevaras och användas i en biobank.

Den nya biobankslagen får ett utökat tillämpningsområde jämfört med nuvarande lagstiftning. Detta då den ska tillämpas direkt på proverna, och inte på biobankerna som proverna förvaras i.

Utöver den nya lagstiftningen uppmanar riksdagen, genom ett tillkännagivande, regeringen att se över reglerna när det gäller forskning på prover från personer som inte kan fatta egna beslut.

Syftet med en sådan översyn är att säkerställa att lagen medger att prover i vissa fall och under vissa förutsättningar ska kunna bevaras för att användas i forskning samtidigt som ett tillfredsställande integritetsskydd tillgodoses.

Den nya lagen och övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

6, 21 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-16

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Totalt cirka 27,9 miljarder kronor går till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 19,7 miljarder kronor, går till studiemedel. Cirka 4,5 miljarder kronor går till studiehjälp och drygt 1,3 miljarder går till omställningsstudiestöd.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny beräkningsmodell för ränta på studielån samt till förslag om vissa låntagares ökade möjlighet att ändra villkoren för återbetalning av studielån. Ändringarna föreslås börja gälla 1 januari 2023.

Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

24, 63 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas.

Därmed ställer sig riksdagen bakom att biståndsramen för 2023 uppgår till 47,2 miljarder kronor och frikopplas från bruttonationalinkomsten (BNI). Inom utgiftsområdet går mest pengar till biståndsverksamhet, drygt 42 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndigande om ekonomiska åtaganden. Samtidigt föreslår utskottet att riksdagen säger nej till alternativa budgetförslag i motioner samt övriga förslag i motioner från allmänna motionstiden 2022.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

85, 221 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-20

För att hantera de hastigt ökade energipriserna har EU beslutat om ett så kallat solidaritetsbidrag. Tanken är att företag inom unionen som sysslar med fossila bränslen, och gör stora vinster ska betala ett solidaritetsbidrag.

Pengarna ska användas av medlemsstaterna för att kunna betala ut ekonomiskt stöd till privatpersoner och företag som drabbats hårt av höga energipriser. I Sverige föreslår regeringen en tillfällig skatt på extraordinära vinter för vissa företag inom den fossila sektorn. Den tillfälliga skatten ska motsvara EU:s solidaritetsbidrag och tas ut under 2023.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en tillfällig skatt som ska lindra de höga energiprisernas konsekvenser. Den tillfälliga lagen börjar gälla den 1 januari 2023.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Stämpelskatt ska tas ut vid förvärv av fast egendom eller tomträtter som görs genom den nya delningsformen delning av aktiebolag genom separation. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Stämpelskatt är den skatt som betalas när man gör vissa typer av förvärv av fast egendom och även när man tar ut en inteckning i fastigheten. En delning genom separation innebär att en del av det överlåtande bolagets tillgångar och skulder övertas av ett eller flera bolag utan att det överlåtande bolaget upplöses.

Detta är följdändringar till tidigare riksdagsbeslut om nya regler för bolags rörlighet inom EU som ska börja gälla den 31 januari 2023.

Lagändringarna ska börja gälla den 31 januari 2023 och tillämpas på förvärv som görs efter den 30 januari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva.

Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 18 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Den svenska konkurrensrätten bör anpassas till nya EU-regler när det gäller samarbeten mellan företag i olika handelsled. Det anser regeringen och riksdagen sa ja till förslaget.

Förändringen rör så kallade vertikala avtal, det vill säga samarbeten mellan exempelvis tillverkare och återförsäljare. Genom den föreslagna lagändringen ändras reglerna för vilka vertikala avtal som omfattas av så kallade gruppundantag, alltså generella undantag från förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete.

Ändringen innebär enligt regeringen en förutsägbarhet i reglerna. Företagens samarbeten ska bedömas på samma sätt, oavsett om det är svenska konkurrensregler eller EU:s konkurrensregler som gäller i ett enskilt fall, skriver regeringen i förslaget.

Lagändringen börjar gälla den 1 februari 2023.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-20

Totalt drygt 11,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet Näringsliv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 3,5 miljarder kronor, går till Verket för innovationssystem: forskning och utveckling. 2,4 miljarder kronor går till elstöd och drygt 834 miljoner kronor går till Institutens strategiska kompetensmedel.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om mål för området Utrikeshandel, export och investeringsfrämjande samt till olika bemyndiganden, bland annat om Telia Company AB och SAS AB.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

47, 140 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen ska fördelas inom ramen för utgiftsområdet Allmän miljö- och naturvård 2023. Totalt handlar det om cirka 19,5 miljarder kronor.

Mest pengar, nära 6 miljarder går till klimatbonusen, ett bidrag till dem som köpt en så kallad klimatbonusbil. Drygt 3 miljarder kronor går till klimatinvesteringar, till exempel stöd till infrastrukturen för att ladda elfordon. En stor del av övriga pengar inom utgiftsområdet går till åtgärder för värdefull natur, åtgärder för havs- och vattenmiljö, sanering och återställning av förorenade områden, skydd av värdefull natur samt det så kallade industriklivet.

Riksdagen lämnar de ekonomiska bemyndiganden som regeringen har begärt samt godkänner en investeringsplan för Naturvårdsverket.

Dessutom bemyndigar riksdagen regeringen att upphäva de utsläppsenheter som har förvärvats genom Sveriges program för internationella klimatinsatser. Att ta bort utsläppsenheterna utesluter att de säljs och släpps ut på marknaden.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

75, 189 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-19

Debatt

2022-12-20

Beslut

2022-12-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet arbetsmarknad och arbetsliv ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 90,1 miljarder kronor ur statens budget. Mest pengar går till bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, cirka 38,4 miljarder kronor. Cirka 20,8 miljarder kronor går till statsbidrag till Samhall AB samt till särskilda arbetsmarknadspolitiska insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en förlängning av de tillfälliga lättnaderna i arbets- och karensvillkoren i arbetslöshetsförsäkringen.

Vidare sa riksdagen ja till en förlängning av den tillfälliga möjligheten till undantag från femårsregeln för företagare i arbetslöshetsförsäkringen. Femårsregeln innebär en begränsning av företagares möjlighet att få arbetslöshetsersättning vid upprepade uppehåll i verksamheten.

Riksdagen sa ja till ekonomiska bemyndiganden samtidigt som man riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

55, 167 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag för 2023 inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering. Totalt handlar det om cirka 5,6 miljarder ur statens budget.

Mest pengar går till kommunersättningar vid flyktingmottagande på drygt 4,1 miljarder kronor samt särskilda jämställdhetsåtgärder på drygt 700 miljoner kronor. Inom utgiftsområdet ingår även anslag för etableringsåtgärder, diskrimineringsombudsmannen, åtgärder mot diskriminering och rasism, Jämställdhetsmyndigheten, bidrag för kvinnors organisering och åtgärder mot segregation.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

79, 230 minuter

Justering

2022-12-15

Datum

2022-12-15

Bordläggning

2022-12-17

Debatt

2022-12-19

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Utbildning och universitetsforskning ska fördelas.

Totalt handlar det om cirka 95 miljarder kronor ur statens budget. Pengarna går till förskola, skola, vuxenutbildning, universitet och högskolor och vissa andra myndigheter inom forskningsområdet.

Riksdagen sa också ja till regeringens begäran om bemyndiganden, och sa samtidigt nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

103, 281 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-20

Debatt

2022-12-21

Beslut

2022-12-21

Cirka 2,1 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 1,3 miljarder, går till avgifter till internationella organisationer. Drygt 183 miljoner går till freds- och säkerhetsfrämjande arbete.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

28, 113 minuter

Justering

2022-12-08

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Totalt cirka 79 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet kommunikationer. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, drygt 34,4 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 30,9 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om exempelvis ekonomiska bemyndiganden, investeringsplaner och ekonomiska mål. Samtidigt sa riksdagen nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

80, 200 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-16

Debatt

2022-12-17

Beslut

2022-12-20

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens, JO:s och Riksrevisionens förslag om hur anslagen i statens budget för år 2023 inom utgiftsområdet Rikets styrelse ska fördelas.

Mest pengar går till Regeringskansliet, cirka 9,6 miljarder kronor. Drygt 3,7 miljarder går till länsstyrelserna och cirka 1 miljard till mediestödet. Totalt handlar anslagen om drygt 18 miljarder kronor ur statens budget.

I utgiftsområdet Rikets styrelse ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, Regeringskansliet, länsstyrelserna och mediestödet.

Utöver anslagen sa riksdagen ja till förslagen om att riksdagens ombudsmän (JO) får anslagsfinansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet samt en investeringsplan för riksdagens fastighetsanslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen la även redogörelsen om Riksdagsförvaltningens årsredovisning för 2021 till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

22, 90 minuter

Justering

2022-12-12

Datum

2022-12-14

Bordläggning

2022-12-13

Debatt

2022-12-14

Beslut

2022-12-14

Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att återkomma med ett lagförslag som syftar till att stärka barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga. Tillkännagivandet har utgångspunkt i promemorian Barnets bästa vid fortsatt vård enligt LVU och de remissvar som inkommit på promemorian.

Promemorian är resultatet av den utredning som initierades av socialutskottet i maj 2021 där man utredde förutsättningarna för att införa barnets bästa som ett självständigt rekvisit vid prövning av upphörande av vård i familjehem enligt LVU. LVU står för Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga.

Riksdagen uppmanar även regeringen att årligen rapportera till riksdagen om hur arbetet med att stärka kvaliteten, barnrättsperspektivet och rättssäkerheten för barn och unga fortlöper.

Tillkännagivandet bygger på ett så kallat utskottsinitiativ från socialutskottet. Det betyder att det är utskottet som tagit initiativ till förslaget. Det kommer inte från en proposition från regeringen eller en motion från en riksdagsledamot, som annars är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2023-01-24

Debatt

2023-01-25

Beslut

2023-01-25

Totalt cirka 110,4 miljarder kronor ur statens budget för 2023 går till utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen för 2023 om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Mest pengar, cirka 34,4 miljarder kronor, går till bidrag för läkemedelsförmånerna, cirka 24,6 miljarder kronor går till kostnader för statlig assistansersättning och drygt 18,1 miljarder kronor går till bidrag till folkhälsa och sjukvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden om ekonomiska åtaganden samt om godkännande av en investeringsplan. Riksdagen sa nej till alternativa budgetförslag i motioner.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

10

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

67, 186 minuter

Justering

2022-12-13

Datum

2022-12-13

Bordläggning

2022-12-14

Debatt

2022-12-15

Beslut

2022-12-20