Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att en marknadskontrollmyndighet ska få säkerställa kontrollen av batterier på marknaden, samt att bilskrotningsfonden ska avvecklas.

Förslaget är en komplettering till EU-förordningen om batterier och innebär bland annat att en marknadskontrollmyndighet ska ges befogenhet att exempelvis:

• kräva att ekonomiska aktörer tillhandahåller uppgifter
• utföra oanmälda inspektioner på plats och fysiska kontroller av produkter
• vidta lämpliga åtgärder för att åtgärda brister.

Syftet med EU-förordningen är bland annat att förebygga och minska negativ miljöpåverkan från batterier.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i nio lagar som innebär att hänvisningar till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ersätts med hänvisningar till Myndigheten för civilt försvar.

Genom namnbytet betonas vikten av myndighetens arbete med civilt försvar och med att utgöra ett stöd för regeringens samordning av det civila försvaret på nationell nivå.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att myndigheter ska kunna stänga av anställda.

Den möjligheten ska gälla om en arbetstagare befinner sig i en situation som har lett till uppsägning eller som kan antas leda till uppsägning eller avskedande.

Bland annat gäller dessa regler för förslaget:

• Avstängningen ska gälla omedelbart och under en viss tid som får uppgå till max två månader i taget.
• Om kollektivavtalet inte säger någonting annat ska arbetstagaren få behålla sin lön och andra anställningsförmåner under avstängningstiden.
• I det fall arbetstagaren är medlem i facket behöver arbetsgivaren informera arbetstagarorganisationen om avstängningen, om det inte görs kan arbetstagaren ha rätt till skadestånd. Det gäller också om arbetsgivaren bryter mot vissa handläggningsföreskrifter.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2026.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 30 minuter

Justering

2025-10-23

Datum

2025-10-23

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som handlar om hur statsstöd av mindre betydelse ska registreras. Beslutet gäller myndigheter, kommuner och regioner som har i uppgift att fördela statsstöd som faller under EU:s statsstödsregler. Statsstöd är när staten, kommuner eller regioner stödjer en verksamhet med offentliga medel. EU reglerar statsstödet.

Beslutet innebär att Sveriges regler blir mer förenliga med det EU-rättsliga regelverket på området.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-22

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att fler ska kunna avtjäna sina fängelsestraff med elektronisk övervakning, så kallad fotboja.

Sammanfattningsvis innebär regeringens förslag följande:

• Fängelsestraff på upp till ett år och sex månader ska kunna avtjänas med elektronisk övervakning. I dag är gränsen sex månader. Den dömde ska befinna sig i sin bostad eller i nyinrättade kontrollerade boenden som drivs av Kriminalvården.
• Om straffet överstiger sex månader ska en fördjupad lämplighetsprövning göras innan det fattas beslut om elektronisk övervakning i bostaden.
• En ny form för att verkställa fängelsestraff, elektronisk övervakning i kontrollerat boende, införs. Den ska kunna tillämpas på fängelsestraff på högst ett år och sex månader.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2026. I fråga om verkställighet i kontrollerat boende ska dock den nya lagen tillämpas första gången den 1 juni 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-22

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Det ska bli tydligare i vilka situationer och under vilka förutsättningar som polisen får använda skjutvapen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Regeringen föreslår även tydligare regler för hur ingripanden som innebär att skjutvapen används ska planeras, genomföras och dokumenteras. Förslagen innebär en förenkling och modernisering av nuvarande regelverk.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-21

Datum

2025-10-21

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ökade möjligheter att dela personuppgifter inom Polismyndigheten.

En del av Polismyndighetens underrättelseverksamhet handlar om att inhämta, bearbeta och analysera information. Samtidigt som inflödet av information ökar menar regeringen att nuvarande regelverk om Polismyndighetens personuppgiftshantering skapar hinder för myndighetens underrättelseverksamhet.

Framförallt är det reglerna för så kallade gemensamt tillgängliga uppgifter, alltså uppgifter som delas med fler än ett fåtal personer, som föreslås ändras.

Bland annat föreslår regeringen följande:

• Den så kallade fåtalsregeln ska utvidgas så att uppgifter som endast en särskilt avgränsad krets personer har rätt att ta del av inte ska anses som gemensamt tillgängliga.
• Fler uppgifter ska få göras gemensamt tillgängliga i Polismyndighetens underrättelseverksamhet.
• Kravet på att gemensamt tillgängliga uppgifter i vissa fall ska förses med särskilda upplysningar ska endast gälla så långt det är möjligt. Vidare ska en generell undantagsregel införas för när en sådan upplysningsskyldighet inte ska gälla.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-17

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att oskuldskontroller, intygande av sexuell oskuld samt oskuldsingrepp kriminaliseras, såväl inom som utanför hälso- och sjukvården. Ändringarna syftar till att stärka skyddet för de flickor och kvinnor som lever i en hederskontext.

Straffet för oskuldskontroll respektive oskuldsingrepp är fängelse i högst ett år. Straffet för intygande av sexuell oskuld är böter eller fängelse i högst sex månader.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att underlåtenhet att avslöja eller förhindra brottet äktenskapstvång och barnäktenskapsbrott kriminaliseras, det vill säga att det blir straffbart att inte avslöja eller förhindra pågående brott.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 56 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-17

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett enklare, effektivare och mer ändamålsenligt regelverk för bygglov.

Syftet med förslaget är att skapa fler bostäder och öka fastighetsägares möjligheter att bestämma hur den egna fastigheten ska utvecklas.

Regeringen föreslår bland annat följande:

• I områden som inte omfattas av en detaljplan ska det bli möjligt att göra fler och större åtgärder utan bygglov. Dock ska bygglov fortfarande krävas vid byggnation nära gräns, inom områden som är av riksintresse för totalförsvaret och inom särskilt värdefulla områden.
• Större tillbyggnader ska kunna byggas utan krav på bygglov.
• Kravet på bygglov för fasadförändringar för en- och tvåbostadshus slopas.
• Bygglov ska kunna ges för vindsinredning i bostadshus trots att det i detaljplanen finns ett vindsinredningsförbud.
• Kravet på så kallat planenligt utgångsläge slopas femton år efter att detaljplanens genomförandetid har gått ut.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

12

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

25, 102 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-17

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Regeringen föreslår att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska senareläggas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nationella läkemedelslistan är ett register som innehåller uppgifter om förskrivna och expedierade läkemedel och andra varor för människor. Samtliga vårdaktörer vars verksamhet innefattar förskrivning av läkemedel eller andra varor och samtliga apoteksaktörer som expedierar receptförskrivna läkemedel ska ansluta sig till listan.

För att göra anslutningen patientsäker föreslår regeringen att skyldigheten att lämna vissa uppgifter till den nationella läkemedelslistan ska skjutas upp från den 1 december 2025 till den 1 september 2028. Förslaget gäller endast uppgifter om ordinationsorsak och uppgifter om senaste datum för när läkemedelsbehandlingen ska följas upp eller avslutas.

Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 och den 1 september 2028.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som bygger på en granskning som Riksrevisionen gjort om tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt.

Under pandemin har företagare kunnat få tillfälliga anstånd med sina skatteinbetalningar, det vill säga att de har fått möjlighet att betala skatten vid ett senare tillfälle. Syftet med åtgärden var att stödja företag som i grunden var sunda och livskraftiga, men som under pandemin fått likviditetsproblem.

Riksrevisionen anser att de tillfälliga anstånden varit en förhållandevis effektiv åtgärd. Men myndigheten anser också att det funnits vissa brister med systemet. Regeringen presenterar i skrivelsen sina bedömningar av Riksrevisionens granskning. Enligt regeringen behövs inga åtgärder göras i närtid utifrån myndighetens granskning.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar och lägger skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 25 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om att regler för public service-uppdraget och finansieringen av uppdraget ska samlas i en ny lag om public service.

Riksdagen sa också ja till regeringens övriga förslag om bland annat utformningen av public service-uppdraget och de ekonomiska förutsättningarna för public service-företagen under uppdragsperioden 2026–2033.

Lagen om public service och ändringarna i radio- och tv-lagen börjar gälla den 2 december 2025 och övriga lagändringar den 1 januari 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

14

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

56, 173 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att sekretess ska gälla för statliga myndigheter i ärenden om erkännande av projekt som så kallade strategiska nettonollprojekt. Sekretess ska också gälla i ärenden om upphävande av sådana erkännanden.

Ett strategiskt nettonollprojekt är ett projekt för tillverkning av nettonollteknik som är avgörande för att förbättra och stärka motståndskraften och oberoendet hos EU:s nettonollindustri. Det kan också vara ett projekt för tillverkning av koldioxidvärdekedjor som omfattar avskiljning, transport och lagring och som syftar till att påskynda utvecklingen av industriella lösningar för koldioxidhantering som industrin kan använda för att fasa ut fossila bränslen i sin verksamhet.

Sekretess ska gälla till skydd för uppgifter om enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det kan leda till skada för den enskilde om uppgifterna röjs. Sekretessen ska inte gälla för beslut i ärenden.

Ändringen i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att uppgifter kan lämnas mellan myndigheter utan att sekretess till skydd för enskilda är ett hinder.

Det ska vara möjligt förutsatt att det behövs för följande syften:

• förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet
• utreda brott
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda felaktiga utbetalningar
• förebygga, förhindra, upptäcka eller utreda fusk och olika typer av överträdelser.

För att uppgifter ska kunna lämnas ut föreslår regeringen att en sekretessbrytande bestämmelse införs. En uppgift kan dock bara lämnas ut om sekretessen inte överväger det behov och syfte som myndigheten har av uppgiften. Lagändringen innebär att vissa sekretessområden undantas.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 43 minuter

Justering

2025-10-16

Datum

2025-10-16

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i lagen om intelligenta transportsystem vid vägtransporter, som är en del i genomförandet av ett EU-direktiv.

Intelligenta transportsystem är ett samlingsnamn för olika it-lösningar som exempelvis kan förmedla information om trafikflöden, hastighetsbegränsningar, vägnätets skick, olyckor och väderförhållanden till förare.

När direktivet ändrades 2023 innebar det att nya datatyper och tjänster blev möjliga att ta del av via en nationell åtkomstpunkt. Det har fått till följd att fler informationstjänster kan utvecklas till nytta både för väghållare, företag, trafikanter och resenärer. Syftet med direktivet är att vägtransporter ska bli säkrare, effektivare och mer hållbara.

Eftersom EU-bestämmelserna är mycket omfattande och detaljerade innebär det att förslaget i huvudsak ska genomföras med föreskrifter snarare än lag.

Lagändringarna börjar gälla den 15 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-11-04

Debatt

2025-11-05

Beslut

2025-11-05

Nya regler ska förenkla in- och uthyrningen av obemannade skepp, så kallade skeppslega. Riksdagen sade ja till regeringens lagförslag som innebär att svenska rederier kommer att få lättare att organisera sin verksamhet, fatta affärsmässiga beslut, delta i projekt med utländska rederier och hitta finansieringen till nya skepp.

Skeppslega handlar om att en skeppsägare hyr ut ett obemannat fartyg samtidigt som den som hyr skeppet tar över ansvaret för fartygets drift. Fartyget byter under upplåtelsetiden flaggstat till det land som det hyrs ut till. Förslaget medför också att det svenska fartygsregistret ska byggas ut med ett register över inhyrda utlandsägda skepp.

De nya reglerna börjar gälla den 1 februari 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 20 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

Under försvarsbeslutsperioden fram till 2030 gör riksdagen och regeringen stora investeringar för att stärka och utveckla totalförsvaret. Fler företag och aktörer behövs för att tillgodose försvarets behov av snabb innovation och ökad produktion till rimliga kostnader och för att framgångsrikt leverera kvalificerad försvarsmateriel till allierade och partnerländer.

Regeringen har i en skrivelse presenterat sin försvarsindustristrategi. I strategin redogör regeringen för inriktningen med arbetet för att stärka Sveriges försvarsindustriella bas. Målet för strategin är en innovativ och konkurrenskraftig försvarsindustri med hög produktionskapacitet. Riksdagen beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, vilket innebär att ärendet avslutades.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

13, 73 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-15

Bordläggning

2025-10-21

Debatt

2025-10-22

Beslut

2025-10-22

EU kommissionen har lagt fram ett förslag till ny förordning som innebär enhetliga regler på EU-nivå för rymdverksamheters säkerhet, resiliens och hållbarhet. Kommissionens förslag innebär bland annat att rymdoperatörer inom EU ska gå igenom en process för att få tillstånd för sin verksamhet. Det övergripande målet med reglerna är att skapa en fungerande inre marknad för rymdverksamhet.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut om nya EU-lagar tas så nära medborgarna som möjligt. EU ska bara vidta åtgärder om det är mer effektivt än om de enskilda länderna agerar på egen hand.

Riksdagen bedömer att kommissionens förslag till förordning inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Riksdagen anser att förslaget går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå de angivna målen och kommer därför att lämna ett så kallat motiverat yttrande. Bland annat innebär de bindande reglerna en stor administrativ börda både för privata och offentliga rymdaktörer, vilket riskerar att begränsa deras handlingsutrymme. Det kan i sin tur kan leda till minskad europeisk konkurrenskraft.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som ska ge Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och kommunernas socialnämnder bättre verktyg för att förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

De föreslagna lagändringarna innebär att uppgifter ska kunna hämtas in om såväl den försäkrade som andra fysiska personer och juridiska personer i olika situationer. Andra personer än den försäkrade kan exempelvis vara en arbetsgivare eller en personlig assistent. Uppgifterna kan beröra inkomst, arbete, boende, med mera.

Med förslaget ges Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och socialnämnderna utökade utredningsbefogenheter medan andra aktörer såsom myndigheter, banker, försäkringsinrättningar och anordnare av personlig assistans blir skyldiga att ge ut vissa uppgifter.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 december 2025.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 15 minuter

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22

EU-kommissionen har föreslagit ändringar av systemet för egna medel för perioden 2028 och framåt. Riksdagen invänder mot förslaget i ett så kallat motiverat yttrande.

EU-budgetens inkomster kallas egna medel och består i huvudsak av avgifter från medlemsländerna. I dag finns fyra olika typer av egna medel, men EU-kommissionen har föreslagit att det ska införas ytterligare fem typer. Två har presenterats tidigare men har nu omarbetats och tre förslag är nya.

De fem typerna av egna medel som föreslås ska baseras på

• mekanismen för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, där 75 procent av intäkterna enligt förslaget ska gå till EU:s budget
• EU:s handel med utsläppsrätter. I dag fördelas intäkterna till medlemsländerna men enligt förslaget ska 30 procent i stället gå till EU:s budget
• en avgift för mängden icke-insamlat elavfall om 2 euro per kilo som ska tas från medlemsländerna och gå till EU:s budget
• en uttagssats på 15 procent som ska tillämpas för mängden tobaksvaror och tobaksrelaterade produkter som finns för försäljning i varje medlemsland
• en årlig avgift från företag i EU och företag i andra länder med fast driftställe i EU, samt som har en nettoomsättning på över 100 miljoner euro per år.

Målet med kommissionens förslag är främst att hantera de budgetmässiga utmaningarna som EU står inför.

Riksdagen har prövat förslaget utifrån den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den principen ska beslut i EU fattas så nära medborgarna som det effektivt är möjligt. Principen värnar medlemsländernas rätt att ta egna beslut på nationell nivå.

Riksdagen anser att kommissionens förslag är alltför långtgående och strider mot subsidiaritetsprincipen. Därför invänder riksdagen mot förslaget i ett motiverat yttrande.

Förslagspunkter

1

Justering

2025-10-14

Datum

2025-10-14

Bordläggning

2025-10-17

Debatt

2025-10-21

Beslut

2025-10-22