Sök

Reglerna om insättningsgaranti och investerarskydd ändras fr.o.m. den 1 januari 2001. Syftet är att avgiftssättningen i systemen ska bli mer flexibel och därmed minimera onödiga kostnader. Riksdagen beslutade vidare att vissa finansieringsföretag ska få fortsätta att driva verksamhet till utgången av år 2001 utan krav på tillstånd.

Behandlade dokument

2

Beredning

2000-09-21

Justering

2000-10-12

Datum

2000-10-12

Debatt

2000-10-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om åtgärder mot förorening från fartyg. Ändringarna innebär en anpassning till Östersjöstrategin för mottagningsanordningar för avfall från fartyg och relaterade frågor. Östersjöstrategin har utarbetats inom ramen för Helsingforskonventionen i syfte att minimera miljöpåverkan från sjöfarten i Östersjöområdet.

Behandlade dokument

3

Justering

2000-10-10

Datum

2000-10-10

Debatt

2000-10-25

Riksdagen godkände i enlighet med regeringens förslag två konventioner och ett protokoll om bl.a. sjömäns arbets- och levnadsförhållanden. Minimiåldern för fartygsarbete ändras till 16 år och en tidsram om tre månader införs för sådan särskild besiktning som ska ske när fartyg genomgått större ombyggnad, reparation eller förnyelse. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2001.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-10-10

Datum

2000-10-10

Debatt

2000-10-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om kvalificerade elektroniska signaturer. Syftet är att underlätta och främja användningen av elektroniska signaturer vid t.ex. elektronisk handel. En elektronisk signatur kan användas för att säkerställa att elektroniskt överförd information inte har förändrats, att informationens avsändare är den som uppges samt att avsändaren inte senare förnekar att han eller hon sänt informationen.

Behandlade dokument

3

Justering

2000-10-10

Datum

2000-10-10

Debatt

2000-10-25

Riksdagen godkände regeringens förslag om s.k. subjektiva rekvisit i vissa straffbestämmelser på sjöfartsområdet. Det innebär att i vissa straffbestämmelser på sjöfartens område bör det uttryckligen anges när oaktsamhet ska vara straffgrundande.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-10-10

Datum

2000-10-10

Debatt

2000-10-25

Riksdagen godkände regeringens förslag till anpassningar i ålderspensionssystemet inför år 2001. Vissa lagändringar behövs för att de olika systemen ska kunna samordnas medan andra ändringar är föranledda av att reglerna om utbetalning av ålderspension från det nya ålderspensionssystemet för personer födda 1937 eller tidigare ska senareläggas till den 1 januari 2003. Den tillfälliga höjningen av pensionstillskottet som gäller för perioden juni 1999-november 2000 permanentas fr.o.m. den 1 december 2000.

Behandlade dokument

3

Justering

2000-10-10

Datum

2000-10-10

Debatt

2000-10-25

Riksdagen godkände regeringens förslag till hur grundskyddet för ålderspensionärer födda 1937 eller tidigare ska utformas fr.o.m. 2003. Nuvarande grundskydd i form av folkpension och pensionstillskott liksom värdet av det särskilda grundavdraget vid beskattningen ersätts av garantipension, som ska beskattas på samma sätt som gäller för övriga inkomsttagare men ha en annan utformning än garantipensionen för yngre årsklasser. Kompensationen för det särskilda grundavdraget har bestämts utifrån en kommunalskattesats på 34 %, vilket innebär att personer bosatta i kommuner med en lägre skattesats kan komma att få en höjning av sin nettopension.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-10-10

Datum

2000-10-10

Debatt

2000-10-25

Jämställdhetslagen skärps fr.o.m. den 1 januari 2001. Lagens diskrimineringsförbud samordnas med övrig lagstiftning mot diskriminering i arbetslivet när det gäller skyddsnivå, terminologi och struktur. Förbudet utvidgas till att omfatta arbetssökande under hela anställningsförfarandet och ska gälla även om inte något anställningsbeslut fattats. Arbetsgivare ska varje år kartlägga och analysera löner och andra anställningsvillkor i syfte att upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga skillnader mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika eller likvärdigt. Resultatet av kartläggningen och analysen ska varje år redovisas i en handlingsplan för jämställda löner. I planen ska arbetsgivaren ange vilka lönejusteringar och andra åtgärder som behövs för att uppnå lika lön för lika och likvärdigt arbete. Planen ska ange inom vilken tid lönejusteringarna ska vara genomförda.

Behandlade dokument

32

Beredning

2000-09-21

Justering

2000-10-10

Datum

2000-10-10

Debatt

2000-10-18

Konstitutionsutskottet (KU) anmälde för riksdagen sin granskning av regeringens s.k. Sydafrikasatsning. KU kritiserar främst organisationen inom Regeringskansliet inför satsningen, som gjort att beslutsordningen och ansvarsfördelningen blivit svår att följa. Statsråden har ett övergripande politiskt ansvar för vad som händer i deras departement. Statsministern och utrikesministern kan därför, enligt KU, inte undgå kritik. Även upphandlingen av tjänster inom satsningen har visat på brister. Så även hanteringen av förbindelserna med det anlitade konsultföretaget och den anlitade artistförmedlaren. KU finner däremot inte anledning att ifrågasätta att den del av satsningen som skulle finansieras från biståndsanslaget är förenlig med biståndsmålen. Den s.k. artistsatsningen, som skulle finansieras utanför statsbudgeten, har inneburit kostnader för staten som inte ska belasta biståndsanslaget.

Beredning

2000-08-30

Justering

2000-09-21

Datum

2000-09-21

Debatt

2000-10-11

Riksdagen beslutade om ändring av reglerna i lagen om anställningsskydd (LAS) om turordningen arbetstagare emellan vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Arbetsgivare med högst tio arbetstagare ska få göra undantag från turordningen för totalt två personer som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Enligt regeringens förslag skulle undantagsregeln gälla oavsett antalet arbetstagare hos arbetsgivaren. Riksdagen beslutade om ändringen i regeringens förslag med anledning av motionsförslag (mp, m, kd, c, fp). (Se även 1998/99:AU8 ). Riksdagen godkände vidare regeringens förslag i den s.k. IT-propositionen om en ändring i turordningsreglerna som innebär ett stärkt anställningsskydd för dem som distansarbetar från hemmet.

Behandlade dokument

11

Justering

2000-09-21

Datum

2000-09-21

Debatt

2000-10-11

Myndigheterna inom Arbetarskyddsverket - Arbetarskyddsstyrelsen och Yrkesinspektionen - ombildas till en myndighet. Namnet på den nya myndigheten ska vara Arbetsmiljöverket. Lagändringarna träder i kraft den 1 januari 2001.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-09-21

Datum

2000-09-21

Debatt

2000-10-11

Riksdagen godkände förslaget till gemensamma rådets beslut om en liberalisering av handeln med tjänster, investeringar och skydd av immateriella rättigheter mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater å ena sidan och Mexikos förenta stater å andra sidan. Överenskommelsen träffas inom ramen för avtalet den 8 december 1997 om ekonomiskt partnerskap, politisk samordning och samarbete mellan EG och Mexiko.

Behandlade dokument

1

Justering

2000-06-08

Datum

2000-06-08

Debatt

2000-06-14

Fyra nya myndigheter för forskningsfinansiering inrättas och bör kunna fungera fr.o.m. den 1 januari 2001: Vetenskapsrådet, ett forskningsråd för sociala frågor och arbetsliv, ett forskningsråd för miljö, lantbruk och samhällsplanering samt en myndighet för finansiering av forskning och utvecklingsarbete. Vetenskapsrådet inrättas med stöd av lag. De nya myndigheterna övertar ansvarsområden från Forskningsrådsnämnden, Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet, Medicinska forskningsrådet, Naturvetenskapliga forskningsrådet, Teknikvetenskapliga forskningsrådet, Socialvetenskapliga forskningsrådet, Rådet för arbetslivsforskning, Byggforskningsrådet, Skogs- och jordbrukets forskningsråd, Kommunikationsforskningsberedningen samt Närings- och teknikutvecklingsverket.. Vidare inrättas ett Forskningsforum för dialog och samverkan mellan forskare, forskningsfinansiärer, andra som direkt eller indirekt berörs av forskningen samt allmänheten.

Behandlade dokument

10

Justering

2000-05-30

Datum

2000-05-30

Debatt

2000-06-13

Riksdagen beslutade om en ny organisation inom näringspolitiken. Två nya myndigheter inrättas och fungerar fr.o.m. den 1 januari 2001. En ny myndighet för företagsutveckling övertar uppgifter från NUTEK och ALMI Företagspartner AB. Syftet är att underlätta för blivande och befintliga företagare genom ökad samordning och renodling av statens företagsfrämjande åtgärder. En ny myndighet inrättas för analyser, omvärldsbevakning och utvärderingar. Samtidigt avvecklas Statens institut för regionalforskning.

Behandlade dokument

6

Justering

2000-05-30

Datum

2000-05-30

Debatt

2000-06-13

Riksdagen beslutade om en ny naturgaslag, föranledd av ett EG-direktiv. Lagen syftar till att öka konkurrensen på gasmarknaden och skapa en inre marknad för naturgas. Marknaden ska öppnas helt så fort det är praktiskt möjligt med hänsyn till de avtalsbindningar som finns på naturgasmarknaden i Sverige, dock senast den 1 januari 2006. Tillstånd att bygga nya anläggningar ska beviljas endast om det är lämpligt från allmän synpunkt. Lämplighetsprövningar ska hindra att anläggningar byggs där det redan finns tillräcklig överförings-, distributions- eller lagringskapacitet. Till en början ges rätten att fritt välja gasleverantör till kunder med naturgaseldad kraftproduktion samt slutförbrukare som förbrukar mer än 25 miljoner kubikmeter naturgas per år och förbrukningsställe.

Behandlade dokument

8

Justering

2000-05-30

Datum

2000-05-30

Debatt

2000-06-13

Lagen om tillfälliga bestämmelser om tillstånd att sända lokalradio, den s.k. stopplagen, som nu gäller till utgången av år 2000, ska fortsätta att gälla under det första halvåret 2001. Detta i avvaktan på att riksdagen tar slutlig ställning till regeringens förslag om nya regler för kommersiell lokalradio. Regeringens förslag vilar enligt bestämmelser i regeringsformen (se 1999/2000:KU15 och 1999/2000:KU23 )

Justering

2000-05-30

Datum

2000-05-30

Debatt

2000-06-07

Riksdagen gjorde, med anledning av motionsförslag, ett tillkännagivande till regeringen om att staten bör garantera ett långsiktigt ekonomiskt stöd åt Rikskvinnocentrum i Uppsala. Vidare avslogs motioner från allmänna motionstiderna 1998 och 1999 om bl.a. stöd till brottsoffer och skydd för utsatta kvinnor.

Behandlade dokument

49

Justering

2000-05-30

Datum

2000-05-30

Debatt

2000-06-13

Riksdagen lade till handlingarna regeringens redovisning av reformarbetet inom domstolsväsendet. Regeringen bedömer att domkretsarna bör bli större. Syftet är bl.a. att åstadkomma ett målunderlag som vid varje tingsrätt är så stort att det ger utrymme för en stärkt beredningsorganisation och för specialisering. Riksdagen avslog vidare motioner som bl.a. går ut på att reformarbetet borde ha föregåtts av en proposition och att domkretsindelningen bör ske i lag i stället för som i dag genom förordning.

Behandlade dokument

9

Justering

2000-05-30

Datum

2000-05-30

Debatt

2000-06-08

Riksdagen godkände regeringens förslag om tilläggsbudget 1 för budgetåret 2000. Det innebär bl.a. att anslaget till sjukförsäkringen ökas för att möta de ökade kostnaderna, att medel anvisas för IT-satsningen och för vissa kostnader i samband med nedläggningen av en kärnkraftsreaktor i Barsebäck. Riksdagen ställde sig också bakom regeringens förslag om ett utvecklat förstärkt anställningsstöd, som ska gälla från den 1 augusti 2000. Vidare godkände riksdagen regeringens förslag att införa en skyldighet för vissa operatörer på mobiltelemarknaden att låta abonnenter hos andra operatörer sända och ta emot telemeddelanden via sitt nät, s.k. nationell roaming.

Behandlade dokument

14

Justering

2000-05-30

Datum

2000-05-30

Debatt

2000-06-14

Riksdagen godkände regeringens ekonomiska vårproposition med förslag om utgiftstak för staten t.o.m. år 2003 och en preliminär fördelning av statsutgifterna på olika utgiftsområden. Utgiftstaken för åren 2001 och 2002 uppgår till 792 respektive 817 miljarder kronor, vilket endast innebär en budgetteknisk uppjustering. För år 2003 föreslås ett utgiftstak på 847 miljarder kronor. Utsikterna är goda för en fortsatt hög svensk tillväxt utan starkt stigande inflationstryck under de närmaste åren. Den inhemska efterfrågan fortsätter att utvecklas väl. Sysselsättningen stiger, arbetslösheten sjunker och inflationen är låg. Förutsatt att den internationella konjunkturen fortsätter att förbättras kommer den svenska ekonomin att växa med historiskt höga tal, kring 3-4 %, under de närmaste åren. Överskotten i de offentliga finanserna stiger ytterligare och den svenska inflationen är en av de lägsta i EU-området. Riksdagen ställde sig bakom regeringens inriktning av den ekonomiska politiken: full syssselsättning genom fortsatt starka offentliga finanser och låg inflation. Det långsiktiga målet för budgetpolitiken är ett offentligt överskott på i genomsnitt 2 procent av BNP sett över en konjunkturcykel. Överskottet ska användas för att minska den offentliga nettoskulden och sannolikt därefter öka den offentliga nettoförmögenheten. Riksdagen ställde sig också bakom de reformer regeringen föreslår där satsningar på bl.a. barnomsorg och ökad sysselsättning prioriteras. Vidare innebär ekonomins goda utsikter att skatterna kan sänkas för att stimulera tillväxten och öka rättvisan. Ett första steg i en inkomstskattereform genomförs i år genom en skattereduktion för att kompensera delar av egenavgifterna.

Behandlade dokument

27

Justering

2000-05-30

Datum

2000-05-30

Debatt

2000-06-14