Sök

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 och 2001 om museer och utställningar.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

47

Reservationer

24 

Beredning

2002-02-05

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-22

Beslut

2002-03-22

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om radio- och TV-frågor.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

25

Reservationer

19 

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-22

Beslut

2002-03-22

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om polisfrågor. Motionerna behandlar bl.a. ordning och säkerhet vid demonstrationer, kostnaden för att bevaka evenemang, polisens organisation, arbetsförhållanden och utrustning, polisens möjligheter att utfärda ordningsbot och internationellt polissamarbete.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

27

Reservationer

22 

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-21

Beslut

2002-03-22

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om naturkatastrofer.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

2

Justering

2002-03-05

Datum

2002-03-05

Debatt

2002-03-21

Beslut

2002-03-21

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2000 om olika högskolefrågor. Motionerna handlar om övergripande frågor om högskolan, studentfrågor, frågor om tillträde till högskolan, utbildningsutbud och studieorganisation, resurstilldelningssystemet för grundläggande högskoleutbildning, högskolans lärare och undervisning, högskoleorganisatoriska frågor, utbildning för vissa yrken, forskarutbildning och forskarkarriär och Lunds universitets historiska museum.

Behandlade dokument

93

Justering

2001-02-22

Datum

2002-02-22

Debatt

2001-03-14

Riksdagen avslog motioner i frågor som rör bl.a. kommunal självstyrelse och lokal demokrati på skilda nivåer. Riksdagen gav dock, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att utreda frågan om att jämställa uppdrag i kommunala företag med andra kommunala uppdrag vad beträffar förhållandena för de förtroendevalda.

Behandlade dokument

41

Anföranden och repliker

55, 47 minuter

Beredning

2000-11-09

Justering

2001-02-22

Datum

2002-02-22

Debatt

2001-03-07

Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag i olika författningsfrågor, regeringen flera uppdrag: 1) Att utreda frågor om skyldigheten, reglerad i regeringsformen, för domstolar och andra offentliga organ att i vissa fall inte tillämpa en föreskrift och om undantaget från denna skyldighet, det s.k. uppenbarhetsrekvisitet. Utrymmet för att tillämpa uppenbarhetsrekvisitet har minskat bl.a. genom Sveriges medlemskap i EU och införlivandet av Europakonventionen i svensk rätt. Utredningen bör undersöka på vilket sätt en utvidgad lagprövning bör kunna utövas, vilket innefattar frågan om en speciell författningsdomstol behövs. 2) Att utreda folkomröstningsinstitutet på nytt, denna gång med parlamentarisk medverkan. 3) Att klarlägga frågor kring reglerna i regeringsformen om riksdagsledamöters skydd mot åtal. 4) Att pröva förutsättningarna för att ändra den ordning som innebär att beslut om ändring i riddarhusordningen överlämnas till regeringen för stadfästelse och att riddarhusordningen och 1723 års privilegiebrev publiceras i SFS. Riksdagen avslog också motioner i olika författningsfrågor.

Behandlade dokument

45

Anföranden och repliker

91, 1 minuter

Beredning

2000-10-10

Justering

2001-02-22

Datum

2002-02-22

Debatt

2001-03-07

Riksdagengav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att återkomma med en redovisning av hur stödet till anhöriga kan förbättras. Det vore önskvärt att i socialtjänstlagen införa en särskilt reglerad skyldighet för socialnämnden att stödja dem som vårdar närstående. Regeringen bör snarast göra en analys av de ekonomiska konsekvenserna av en sådan lagändring samt redovisa för riksdagen olika alternativa lagregleringar i avsikt att ytterligare stödja anhöriga.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

24

Reservationer

24 

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-13

Beslut

2002-03-13

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 1999, 2000 och 2001 om mineralpolitiska frågor.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Justering

2002-02-19

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-07

Beslut

2002-03-07

Riksdagen avslog i ett avseende regeringens förslag om energimarknadsfrågor. När det gäller åtskillnad mellan nätverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet hade regeringen föreslagit bl.a. förbud för en verkställande direktör i ett nätföretag att samtidigt vara verkställande direktör i ett företag som bedriver produktion av eller handel med el. Ett sådant förbud är dock förknippat med problem som kräver ytterligare överväganden. Riksdagen gav därför regeringen i uppdrag att pröva frågan på nytt och återkomma med ett nytt förslag. Riksdagen godkände i övrigt regeringens förslag, som har till syfte att effektivisera elmarknaden så att konsumenternas intressen tillvaratas bättre. Ändringarna gäller regleringen av nättarifferna, införande av kvalitetskrav på el och ökad tariffutjämning mellan glesbygd och tätort. Riksdagen godkände också förslag om timvis mätning av små elanvändares förbrukning och av små elproducenters produktion. Riksdagen gav avslutningsvis, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att utan ytterligare tidsspillan utreda förutsättningarna och formerna för att införa ett effektivt sanktionssystem mot de nätbolag som inte uppfyller de krav som gäller vid byte av elleverantör eller för angivande av anläggningsidentitet vid mätrapportering. Regeringen fick ett sådant uppdrag första gången våren 2001 (se 2000/01:NU8 ).

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Justering

2002-02-19

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-14

Beslut

2002-03-20

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om skogspolitiken och vissa skogsbruksfrågor. Flertalet motioner avslås med hänvisning till en skogspolitiska proposition som regeringen aviserat.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

19

Reservationer

11 

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-14

Beslut

2002-03-14

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om bl.a. bostadsarrende, arrenderättens förverkande och friköp av historiska arrenden.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-07

Beslut

2002-03-13

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2001 om lagstiftningen om arv och namn. Motionerna behandlar bl.a. Allmänna arvsfondens rätt till arv, arvsrätt för kusiner och laglotten, enskildas möjligheter att fritt välja namn och införande av en namngivningsceremoni för barn.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-07

Beslut

2002-04-13

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 och 2001 om arkivfrågor.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-22

Beslut

2002-03-22

Riksdagen uppmanar riksdagsstyrelsen att se över hur budgetlagens föreskrifter kan anpassas till riksdagsområdet. Bakgrunden är att försäljningen av AB Tumba Bruk inte har underställts riksdagen. Till skillnad från regeringen och regeringens myndigheter är Riksbanken formellt inte skyldig att låta riksdagen pröva företagsförsäljningar. Budgetlagen som reglerar dessa frågor omfattar inte riksdagen och dess myndigheter. Vidare godkände riksdagen att Riksbanken överför det historiska bruksområdet vid Tumba Bruk till Statens fastighetsverk. På så vis undgår de värdefulla delarna försäljningen av AB Tumba bruk och kan bevaras för eftervärlden. Riksbanken avdelar ca 5 miljoner kronor för upprustning av bruksområdet och en kulturstiftelse bildas.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-07

Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om uppdraget för den planerade utredningen om hyrorna för statens ändamålsfastigheter. Utredningens uppdrag bör utformas utifrån den kritik som riksdagens revisorer framfört om hyror för statens ändamålsfastigheter. Utredningen bör också var parlamentariskt sammansatt. Statens ändamålsfastigheter är de byggnader som är anpassade till sitt ändamål på ett sådant sätt att de inte kan hyras ut i rent kommersiellt syfte, t.ex. museer, större teatrar och universitet. Revisorerna anser att regeringen inte förmedlar riksdagens riktlinjer till sina verk och bolag tillräckligt tydligt. Revisorerna föreslår även att regeringen i sitt budgetarbete bör sträva efter effektiviseringar i myndigheternas lokalutnyttjande, och att ett särskilt expertorgan inrättas för att yttra sig om vilken hyresmodell som är lämplig för en specifik fastighet. Vidare gjordes, med anledning av motionsförslag, ytterligare ett tillkännagivande om att regeringen bör överväga om hänsyn till friluftsliv och turistnäring kan vara skäl att behålla mark i statlig ägo.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

7

Reservationer

6 

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-07

Riksdagen beslutade om en ny boendeform, kooperativ hyresrätt. Kooperativ hyresrätt ska fungera som en mellanform mellan vanlig hyresrätt och bostadsrätt. Den kooperativa hyresgästens rätt till lägenheten stämmer till stor del överens med vad som gäller vid vanlig hyra. Hyresvärden ska emellertid vara en kooperativ hyresrättsförening och hyresgästerna ska vara medlemmar i föreningen. Hyresgästernas intresse av boinflytande kan därmed tillgodoses inom ramen för föreningen. Föreningen kan antingen själv äga fastigheten eller hyra lägenheterna av fastighetsägaren. Den kooperativa hyresrätten ska vara ett särskild slag av ekonomisk förening. Medlemmarna betalar vanliga medlemsinsatser. En hyresgäst som flyttar kan inte sälja den kooperativa hyresrätten men har i princip rätt att få tillbaka betalade insatser. Föreningen bestämmer själv hyra för lägenheterna. En kooperativ hyresrättsförening får samma rätt att köpa en hyresfastighet som en bostadsrättsförening har. Det ska även vara möjligt att ombilda från vanlig hyresrätt till kooperativ hyresrätt. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 39 minuter

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-06

Riksdagen beslutade om ny lag om allmännyttiga bostadsföretag. Den tidsbegränsade s.k. stopplagen för utförsäljning av allmännyttiga bostadsföretag upphör (se 1998/1999:BoU11 , 2000/2001:BoU10 ). I stället ska Länsstyrelsen godkänna överlåtelser som gör att kommunens bestämmande inflytande över bostadsföretaget upphör. Vinstutdelningen i företagen ska begränsas till en av regeringen årligen fastställd nivå. Andra än kommunerna ska få möjlighet att helt eller delvis äga allmännyttiga bostadsföretag. Ansökan om tillstånd ska avslås om det finns risk för att följden blir att de kommunala bostadsföretagens hyror inte får tillräckligt genomslag vid tillämpningen av bruksvärdessystemet. Sökanden ska redovisa de boendes inställning till överlåtelsen. Länsstyrelsens beslut ska få överklagas hos Boverket. Boverkets beslut får inte överklagas. Vidare ska kommunfullmäktige besluta om kommunala riktlinjer för bostadspolitiken under varje mandatperiod. Lagarna träder i kraft den 1 april 2002. En myndighet med uppgift att ge fortsatt statligt stöd till omstrukturering av kommunala bostadsföretag inrättas från den 1 juli 2002. Staten får även möjlighet att förvärva bostadsfastigheter av kommunala bostadsföretag i samverkan med aktuella kommuner för att utveckla eller avveckla bostäderna.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

18

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

77, 163 minuter

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-06

Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiderna 2000 och 2001 om jämställdhetsfrågor, diskrimineringsfrågor i övrigt och mångfaldsfrågor. Motionerna handlar bl.a. om mål och inriktning för jämställdhetspolitiken, möjligheterna att förena barn och förvärvsarbete, konkurrensutsättning av den offentliga sektorn, jämställdhetslagen, mångfaldsplaner, utvidgning av diskrimineringslagstiftningen, frågan om sammanhållen lagstiftning mot diskriminering och sammanslagning av ombudsmännen samt frågan om forum i diskrimineringsmål. Flera av motionerna avslås med hänvisning till pågående utredningsarbete.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

35

Reservationer

28 

Justering

2002-02-21

Datum

2002-02-21

Debatt

2002-03-13

Beslut

2002-03-14

Riksdagen godkände Europa-Medelhavsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater och Egypten. Syftet med avtalet är bl.a. att bidra till stabilitet och en positiv ekonomisk och social utveckling i regionen.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2002-02-19

Datum

2002-02-19

Debatt

2002-03-06

Beslut

2002-03-07