Sök

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 3,1 miljarder kronor i anslag till regional utveckling för 2004. De största anslagen går till regionalpolitiska åtgärder (1,5 miljarder kronor), Europeiska regionala utvecklingsfonden (1,2 miljarder kronor) och till transportbidrag (346 miljoner kronor).

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Justering

2003-11-20

Datum

2003-11-20

Debatt

2003-12-10

Beslut

2003-12-10

Justitieombudsmännen (JO) har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Beredning

2003-11-13

Justering

2003-11-20

Datum

2003-11-20

Debatt

2004-01-28

Beslut

2004-01-28

Riksdagen sa nej till motioner om riksdagens arbetsformer och riksdagsledamöternas villkor. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003. Riksdagen beslutade också om några mindre ändringar i riksdagsordningen och lagen med instruktion för riksdagsförvaltningen.

Behandlade dokument

47

Förslagspunkter

17

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

20, 73 minuter

Beredning

2003-11-11

Justering

2003-11-20

Datum

2003-11-20

Debatt

2003-12-03

Beslut

2003-12-04

Riksdagen sade ja till regeringens förslag om 8,66 miljarder kronor i anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid för 2004. Fri entré på de statliga museerna börjar införas under 2004. För detta får Moderna museet 13 miljoner kronor, Arkitekturmuseet 4 miljoner kronor och Östasiatiska museet, som ingår i Statens museer för världskultur, 1 miljon kronor. Bidraget till kulturmiljövården ökar med 15 miljoner kronor, och samtidigt minskar anslaget till Riksantikvarieämbetet med 5 miljoner kronor. Konstnärsstödet omfördelas så att bidraget till bild- och formkonstnärer ökar med 4 miljoner kronor och den individuella visningsersättningen ökar med 5 miljoner kronor. Dansområdet får nya resurser. För att det fria danslivet ska få bättre möjligheter att turnera ökar det nya turné- och arrangörsstödet med 2 miljoner kronor. Bidraget till Dansens hus ökar med 1 miljon kronor. Drottningholms slottsteater och Strindbergsteatern får vardera 1 miljon kronor i tillfälligt stöd även för år 2004. Drottningholms slottsteater får också ett ordinarie anslag. De nio befintliga nationella uppdragen inom kulturområdet får totalt 9 miljoner kronor. Nationella uppdrag ges till institutioner eller verksamheter som står för utveckling och förnyelse inom en konstriktning eller verksamhetsform. Riksdagen beslutar om ämnesområdena, medan regeringen utser innehavarna. Vid två tillfällen har regeringen lämnat förslag om anslag till nya ämnesområden utan att komma med särskilda förslag om inrättande av uppdragen. Riksdagen tycker att det inte är bra. Regeringen fick i uppdrag att alltid lämna förslag om ett nytt ämnesområde separat. Regeringen fick också i uppdrag att utvärdera de nationella uppdragen efter varje treårsperiod och rapportera till riksdagen.

Behandlade dokument

89

Förslagspunkter

57

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

102, 66 minuter

Beredning

2003-11-11

Justering

2003-11-20

Datum

2003-11-20

Debatt

2003-12-08

Beslut

2003-12-09

Riksdagen sa nej till motioner om hyresrätt, bostadsrätt, kooperativ hyresrätt och ägarlägenheter. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2003.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

18

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

45, 123 minuter

Justering

2003-11-20

Datum

2003-11-20

Debatt

2003-12-04

Beslut

2003-12-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2004. Även övriga förslag på detta område i budgetpropositionen sa riksdagen ja till. Bland annat höjs det så kallade förlåtandeintervallet i reglerna om bostadsbidrag. Om bostadsbidraget vid den slutliga avstämningen bestäms till ett högre belopp än det som redan betalats preliminärt under bidragsåret, ska mellanskillnaden betalas till bidragstagaren. Om det bestäms till ett lägre belopp ska bidragstagaren betala tillbaka mellanskillnaden. I dag betalas belopp under 200 kronor - förlåtandeintervallet - varken ut eller tillbaka. Nu höjs beloppet till 1 200 kr. De särskilda reglerna vid beräkning av den bidragsgrundande inkomsten för bostadsbidrag till studerande ska tillämpas även fortsättningsvis. Syftet med reglerna är att de förändringar i studiemedelssystemet som gjordes 2001 inte ska innebära ett minskat bostadsbidrag för de studerande i väntan på en mer permanent lösning.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

32

Reservationer

45 

Anföranden och repliker

43, 1 minuter

Beredning

2003-10-30

Justering

2003-11-20

Datum

2003-11-20

Debatt

2003-12-03

Beslut

2003-12-03

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om anslag till arbetsmarknad och arbetsliv för 2004. Totalt fördelas 61,9 miljarder kronor på utgiftsområdet arbetsmarknad, främst till a-kassan och arbetsmarknadsprogram. På utgiftsområdet arbetsliv fördelas 1,1 miljarder. Anslaget för särskilda insatser för arbetshandikappade ökas med 119 miljoner kronor, vilket motsvarar omkring 1 000 fler lönebidragsplatser. Försöket med friår fortsätter under 2004 och beräknas kosta 65 miljoner kronor. Arbetsmiljöverket får även i fortsättningen pengar bland annat till den regionala skyddsombudsverksamheten och till förstärkning av tillsynsverksamheten. Under 2004 ska nära 1,2 miljarder av inkomsterna från energiskatt sättas undan hos Riksgäldskontoret. Pengarna ska senare användas till det system för individuell kompetensutveckling som riksdagen tidigare beslutat om (se 2001/02:AU10 ). Utskottet föreslår att riksdagen säger ja även till regeringens övriga förslag: Målet för arbetsmarknadspolitiken ska vara att bidra till en väl fungerande arbetsmarknad. Det får därmed en tydligare inriktning på huvuduppgiften: att matcha lediga arbeten och arbetssökande. Riksdagen godkänner att målet för arbetslivspolitiken omformuleras till "goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män". Det utökade förstärkta anställningsstödet och stödet till utbildning av anställda avskaffas.

Behandlade dokument

83

Förslagspunkter

30

Reservationer

37 

Beredning

2003-11-11

Justering

2003-11-20

Datum

2003-11-20

Debatt

2003-12-02

Beslut

2003-12-02

Den skattskyldige får välja att ta upp ett lager av finansiella instrument antingen till det verkliga värdet eller till det samlade anskaffningsvärdet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett undantag: Kreditinstitut och värdepappersbolag ska övergångsvis få använda nettoförsäljningsvärdet i stället för det verkliga värdet ett år längre än vad regeringen föreslagit.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-11-18

Datum

2003-11-18

Debatt

2003-12-03

Beslut

2003-12-04

Nya faktureringsregler för mervärdesskatt börjar gälla den 1 januari 2004. Med de nya reglerna anpassas svensk lagstiftning till ett EG-direktiv.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2003-11-18

Datum

2003-11-18

Debatt

2003-12-03

Beslut

2003-12-04

Regeringen och riksdagsstyrelsen har lämnat förslag om anslag för 2004 till bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, hovet och presstöd. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om utgiftsområdet Rikets styrelse.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

11

Reservationer

8 

Beredning

2003-10-16

Justering

2003-11-18

Datum

2003-11-18

Debatt

2003-11-26

Beslut

2003-11-26

Riksdagen beslutade om två nya lagar och en rad lagändringar, bl.a. i riksdagsordningen, med anledning av riksdagens tidigare beslut om inrättande av en ny myndighet, Riksrevisionen. Riksrevisionen, som inrättas den 1 juli 2003, ska ha till uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten. Lagarna träder i kraft den 1 juli 2003. Riksdagen beslutade också, på initativ av konstitutionsutskottet, om en lag om lön till riksrevisorerna. Lagen träder i kraft den 1 januari 2003. Regeringen har också lämnat ett lagförslag om arvodet till styrelsen i Riksrevisionen. Riksdagen beräknas behandla detta förslag under våren 2003.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 23 minuter

Beredning

2002-10-10

Justering

2002-11-14

Datum

2003-11-14

Debatt

2002-11-27

Beslut

2002-12-04

Riksdagen beslutade våren 2000 om en nationell handlingsplan för handikappolitiken. Regeringen har nu lämnat sin första rapport till riksdagen om arbetet med att genomföra handlingsplanen. Regeringen berättar om vilka åtgärder som hittills gjorts för att förbättra villkoren för personer med funktionshinder. Regeringen berättar också om vilka insatser som kommer att ha stor betydelse de närmaste åren och viktiga delar av det internationella arbetet. Den nationella handlingsplanen sträcker sig fram till 2010. Den omfattar alla samhällsområden och markerar därigenom att handikappolitiken är allas vårt ansvar. Personer med funktionshinder ska inte diskrimineras i några sammanhang utan ha samma rätt som alla andra att delta i samhällslivet och få del av samma utbud av varor, tjänster, service och kultur. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer.

Behandlade dokument

63

Förslagspunkter

46

Reservationer

49 

Justering

2003-11-13

Datum

2003-11-13

Debatt

2003-11-26

Beslut

2003-11-26

Kooperativa ekonomiska föreningar ska dra av utdelning på insatser medlemmarna fått genom insatsemission. Avdrag ska även göras för den del av det emitterade kapitalet som betalas till medlemmen vid hans eller hennes utträde ur föreningen. Vid emissionstillfället ska en insatsemission inte betraktas som en utdelning till medlemmen. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2004 och tillämpas första gången vid 2004 års taxering.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-11-13

Datum

2003-11-13

Debatt

2003-12-03

Beslut

2003-12-04

Regeringen har lämnat förslag om anslag för 2004 till Skatteverket, kronofogdemyndigheterna och Tullverket. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Justering

2003-11-13

Datum

2003-11-13

Debatt

2003-11-26

Beslut

2003-11-26

Riksdagen vill, till skillnad från regeringen, inte ha en vald ordförande i Europeiska rådet. EU bör behålla det nuvarande systemet med roterande ordförandeskap i Europeiska rådet. Regeringen har rapporterat till riksdagen om sina utgångspunkter för EU:s regeringskonferens om EU:s framtid. Regeringskonferensen ska behandla ett förslag till nytt konstitutionellt fördrag som lagts fram av EU:s framtidskonvent. Riksdagen har nu talat om för regeringen vilka utgångspunkter Sverige ska ha under regeringskonferensen. EU bör behålla ordningen med en kommissionär med rösträtt för varje medlemsstat. Konventet har föreslagit att Europeiska rådet ska kunna ändra beslutsregler i fördraget. Sverige bör arbeta för att reglerna bara ska kunna ändras när fördraget ändras. Det skulle vara bra om målet för hållbar utveckling lyftes fram i ett protokoll till fördraget. Sedan lång tid tillbaka är det så att EU-lagar går före EU-ländernas egna lagar. Två viktiga bestämmelser ingår i EU:s lagar: Respekten för medlemsstaternas nationella identitet, som uttrycks i deras politiska och konstitutionella grund, och de grundläggande rättigheter som följer av EU-ländernas gemensamma konstitutionella traditioner. Sverige bör dock arbeta för att dessa regler framgår tydligare.

Behandlade dokument

32

Förslagspunkter

99

Reservationer

122 

Beredning

2003-10-23

Justering

2003-11-12

Datum

2003-11-12

Debatt

2003-11-20

Beslut

2003-11-20

Arvsfondsdelegationens ställning som en egen myndighet inom Regeringskansliet stärks. Delegationen ska besluta om allt stöd ur Allmänna arvsfonden oavsett beloppets storlek. Riksdagen sade ja till regeringens förslag förutom att en ändring beslutades när det gäller Kammarkollegiets redovisning för förvaltningen av Allmänna arvsfonden.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2003-11-11

Datum

2003-11-11

Debatt

2003-11-26

Beslut

2003-11-26

Sveriges landområden och kustvattenområden ska delas in i vattendistrikt där miljön ska bedömas. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att regeringen själv ska få bestämma indelning och vilken myndighet som ska övervaka miljön i distrikten. I stället fick regeringen i uppdrag att återkomma till riksdagen med förslag på indelning och myndighetsstruktur. Vidare ska allmänheten få större möjligheter att påverka innehållet i åtgärdsprogrammen för renare vatten. Myndigheters och kommuners ansvar för att programmen fullföljs blir tydligare. Besluten börjar gälla den 22 december 2003 och innebär att svensk lagstiftning delvis anpassas till EU:s ramdirektiv för vatten. De anpassningar som gäller vattendistriktens utformning och myndighetsstruktur försenas, och genomförs i svensk lag först när riksdagen godkänt ett förslag från regeringen.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

13

Reservationer

20 

Justering

2003-11-11

Datum

2003-11-11

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Djurskyddslagen ändras från den 1 januari 2004. Kraven på att ge djur foder och vatten efter deras behov blir tydligare. Regeringen eller Djurskyddsmyndigheten får rätt att bestämma regler om utfodring och vattning av djur. Länsstyrelsen ska kunna förbjuda användning av stallbyggnader som inte har förprövats. Byggnader ska kunna undersökas och godkännas i efterhand. Tydligare krav ställs på djurägaren att se till att djur som genom sitt beteende visar tecken på ohälsa får nödvändig vård. Veterinär måste omedelbart kontaktas och undersöka djuret. Med anledning av motionsförslag beslutade riksdagen om en ändring i regeringens förslag: djurägaren ska inte vara skyldig att tillkalla veterinär, utan djuret kan även tas till veterinären. Enligt lagen krävs tillstånd för viss djurhållning. Nu förtydligas vilka verksamheter som kräver tillstånd. Med anledning av att Djurskyddsmyndigheten bildats görs några följdändringar i djurskyddslagen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Justering

2003-11-11

Datum

2003-11-11

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Ett förslag till reformerade regler för bank- och finansieringsrörelse är under arbete i riksdagen. Förslaget kommer att beslutas våren 2004 och börja gälla den 1 juli 2004. I väntan på de nya reglerna ska övergångsregler tillämpas. Företag som bedrev tillståndsfri inlåningsverksamhet när den nya bankrörelsedefinitionen trädde i kraft den 1 januari 1996 får fortsätta med verksamheten, längst till och med den 30 juni 2004. Det gäller främst större sparkassor. Vissa finansieringsföretag får fortsätta att driva verksamhet till och med den 30 juni 2004 utan krav på tillstånd. Det gäller företag som när lagen trädde i kraft den 1 januari 1994 drev finansieringsverksamhet som inte fordrade tillstånd enligt äldre lag, och som inte lånar upp medel från allmänheten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2003-11-10

Datum

2003-11-10

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19

Riksdagen beslutade om tilläggsbudget för budgetåret 2003. Rikdagen sa ja till alla utom ett av regeringens förslag. Totalt sett minskas anvisade medel med 7 953 miljoner kronor. Den största minskningen står anslaget för räntor på statsskulden för, som minskas med 12 300 miljoner kronor. Ökningarna av anslag uppgår till 4 659 miljoner kronor. De största enskilda posterna är följande: Anslaget för bidrag till arbetslöshetsersättningen höjs med 3 900 miljoner kronor. Anslaget för bidrag till lönegarantiersättning ökas med 200 miljoner kronor. Det beror på att antalet anställda vid företag som går i konkurs fortsatte stiga första halvåret 2003. Anslaget för kommunersättningar vid flyktingmottagande ökas med 150 miljoner kronor, eftersom fler beräknas tas emot. Anslaget till sjukvårdsförmåner ökas med 100 miljoner kronor. Det är ett högkostnadsskydd för tandproteser inom tandvårdsförsäkringen som kommer att kosta mer än vad man räknade med. Kriminalvården får 100 miljoner kronor för att kunna öka antalet platser inom anstalter och häkten. Utgifterna för offentliga försvarare, offentliga biträden och målsägandebiträden har ökat och anslaget höjs med 75 miljoner kronor. Riksdagen sa nej till regeringens förslag att försvaret ska få göra beställningar under 2003 som är större än dem man tidigare beslutat. Riksdagen uppmanar också regeringen att snabbt tillsätta den tidigare begärda utredningen om formerna för styrning och finansiering av försvarets fastigheter och anläggningar (se 2002/03:FiU14 ). Regeringen får rätt att överta aktierna i det dotterbolag som Vasallen AB har bildat för att på kommersiella villkor förvärva kommunala bostadsfastigheter för omvandling till exempelvis företagslokaler.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

9

Reservationer

3 

Beredning

2003-09-30

Justering

2003-11-10

Datum

2003-11-10

Debatt

2003-11-19

Beslut

2003-11-19