Samtjänst vid medborgarkontor

Herr talman! Jag vill bara helt kort, eftersom betänkandet också är kort, kommentera de reservationer som vi från Centerpartiets sida fogat till den lilla propositionen. I botten ligger den hållning som kommer till uttryck i en partimotion som handlar om att vi på olika sätt vill medverka till att behålla, värna och utveckla möjligheterna för statliga myndigheter att vara lokala, att behålla myndighetsfunktioner och service lokalt i hela landet. Det är viktigt att ha närhet mellan myndigheter och medborgare när det gäller servicefunktioner. En möjlighet i det sammanhanget är naturligtvis medborgarkontor och samtjänst som berörs i den här propositionen. Det är positivt och bra att man vill utveckla detta. Vi vill gå ännu längre när det gäller att stimulera den här typen av verksamhet. Därför ser vi med viss förvåning att man i det lilla försök som man nu gör för att underlätta samtjänst vid medborgarkontor mellan olika myndigheter lägger på en överprövning. Myndigheter som redan i dag har ett ansvar inom givna uppdrag, inom givna lagar, och som efter mycket om och men kommer överens om att göra en samtjänst med någon annan lokalt ska få sina överenskommelser prövade från ovan, från regeringen eller myndighet som regeringen pekar ut, i första hand länsstyrelsen. Vi tycker att den försöksverksamhet, som det faktiskt handlar om, skulle ta en annan utgångspunkt och utgå ifrån att myndigheterna klarar detta. För att underlätta och möjliggöra en försöksverksamhet där det verkligen händer någonting lokalt vill vi göra det så enkelt som möjligt och ta bort den krånglighet som vi tycker finns kvar i förslaget. Vi tror att myndigheterna som vi anförtror så mycket annat klarar detta, i vart fall under en försöksverksamhet, herr talman. Om det sedan skulle visa sig att försöksverksamheten resulterar i att myndigheterna inte förmår ta sitt ansvar när de samverkar lokalt må vi väl pröva frågan igen när vi ska förlänga möjligheterna och ta ställning till försöksverksamhetens resultat. Låt oss börja med den enkla vägen. Låt oss börja med att underlätta och möjliggöra service lokalt och samtjänst också vid medborgarkontor. Jag yrkar bifall till reservation nr 1.

Herr talman! Det roar möjligen kammarkamraterna att veta att jag under ett par år försökte lära mig spela piano. När jag slutade med det, eller kanske på grund av att jag slutade med det, fick jag höra en historia som handlar om en annan pojke som försökte lära sig spela piano men som möjligen spelade hellre än bra, som man säger. Han hade lite svårt att få visa sin stora talang för några större publiker. En gång fick han dock möjligheten att visa vad han kunde för ålderdomshemmet i Skånes Värsjö. Han åkte dit och satte sig inför ett tjugotal inneboende på ålderdomshemmet. Han började spela ett långt stycke av Beethoven och var så inne i musiken och kanske framför allt klurigheten att läsa noterna att han inte märkte att publiken började troppa av lugnt och försiktigt en efter en. När han väl var färdig med det långa stycket satt bara en äldre herre kvar i publiken och ropade förtjust: Dacapo, dacapo! Eftersom det betyder "en gång till" spelade han också en gång till, mycket nöjd med sig själv då åtminstone en hade uppskattat det. Sedan blev det ytterligare ett dacapo, dacapo. Den här historien kan fortsätta ett tag, men avslutningsvis frågade pojken den äldre herren: Nu har jag faktiskt spelat det här ett tiotal gånger, är du inte nöjd snart? Du ska spela det tills du kan det, sade han. Herr talman! Varför berättar jag då det här? Jo, ibland känns det som om man håller samma tal om och om igen. Det gör jag inte för att jag ska lära mig talet själv utan möjligen för att kammarkamraterna ska lära sig talet. Den gröna synen på demokrati är att makt ska vara så nära människor som över huvud taget är möjligt. Varje beslut som fattas ska fattas av dem som fattar det, det vill säga de som påverkas av besluten. Det är ganska långt till det samhället, men vi går steg för steg och jobbar på att flytta makten närmare människor. I dag föreligger ett betänkande som handlar om samtjänst vid medborgarkontor, att myndigheterna ska kunna finnas närmare människorna och också kunna samverka bättre. I denna del är jag mycket nöjd med att det finns en sådan proposition och ett sådant betänkande. Jag hoppas att det kan bli fler samtjänster vid medborgarkontor ute i landet. Dock förstår inte jag heller, apropå Kerstin Lundgrens argumentation, varför ett beslut som myndigheter fattar om att samverka ska överprövas från överheten. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet i stort men också bifall till reservation 1 som bär mitt och Kerstin Lundgrens namn.

Herr talman! I betänkandet behandlas regeringens proposition angående samtjänst vid medborgarkontor. Försökslagstiftningen med samtjänst vid medborgarkontor trädde i kraft den 1 juli 1994. I det här sammanhanget har försöksverksamheten pågått i snart tio år. Försöksverksamheten utvidgades 1997 med förlängning 2002 till utgången av juni månad 2004. Regeringen föreslår nu att lagen ska permanentas. Statliga myndigheter, en allmän försäkringskassa, en kommun eller ett landsting får ingå avtal. Dessa samtjänstavtal anger den yttre ramen för samverkan mellan myndigheter och ska godkännas av regeringen eller av den som regeringen bestämmer. Tillämpningsområdet föreslås bli detsamma, med undantag av de uppgifter som rör skatteområdet. Propositionen innebär att samverkande myndigheter kan använda varandras personal till att utföra angivna förvaltningsuppgifter som innehåller myndighetsutövning eller kräver tillgång till personregister. Propositionen anger också att om en handläggare som deltar i samtjänsten i sin grundanställning även har andra arbetsuppgifter som innefattar myndighetsutövning eller kräver tillgång till personregister ska dessa anges i samtjänstavtalet, liksom den tillgång till personregister som denne person har. Det framgår också mycket klart att det måste vägas in i bedömningen hur uppgifter från olika verksamhetsområden kan kombineras, också med hänsyn till rättssäkerheten utifrån sekretess- och integritetssynpunkt. Herr talman! Kerstin Lundgren, Centerpartiet, har motionerat om att de myndigheter som i dag har uppdraget att utöva gällande lagstiftning gentemot den enskilde rimligen också måste kunna pröva hur denna bäst utövas i samverkan utan extra myndighetsprövning. Jag har liksom Kerstin Lundgren stort förtroende för myndigheternas kompetens, men det är inte riktigt det som är kärnfrågan här. Här gäller det medborgarnas förtroende för att rättssäkerheten och integriteten kan garanteras. En överprövning ska enligt lag följa det regelverk som vi har i dag. Vi motsätter oss å det bestämdaste att en beviljande myndighet också ska ha en överprövningsrätt. Det är oerhört viktigt att medborgarna kan känna sig säkra i sitt integritetsskydd och med trygghet kan vända sig till alla myndigheter, inklusive medborgarkontoren. Det är därför, som jag tidigare tagit upp i mitt anförande, viktigt för att vidmakthålla en rättssäkerhet att regeringen eller den regeringen utser ska godkänna samverkansavtalen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna.

Herr talman! Jag vill bara göra en kommentar. Om det nu är så, har det då visat sig att myndigheterna inte har klarat den lokala samverkan som har ägt rum? Har länsstyrelserna funnit att det har förekommit mycket övergrepp mot enskildas integritet? Finns det någon grund för att ha kvar en sådan här överprövning som Inger Jarl Beck pläderar för? Jag har inte kunnat se detta. Jag har inte heller kunnat se det utifrån hur det argumenteras i betänkandet. Snarare är detta ett klassiskt påhäng som jag tycker att man kunde kosta på sig att lyfta av för att underlätta samtjänst och för att få fler att komma till skott med samtjänst vid medborgarkontor. Skulle det sedan visa sig att denna frihet missbrukas, låt oss då utvärdera och i så fall tillföra någonting nytt. Men börja inte med överprövning.

Herr talman! Nej, det har inte visat sig, vad jag kan se, att det har förekommit några övergrepp. Det hade räckt med ett övergrepp för att det skulle vara fel. Av den anledningen ska ingen överprövning ske av den beviljande myndigheten utan av medborgarna. Det viktiga för oss är rättssäkerheten, att medborgarna känner att de kan gå på medborgarkontor med trygghet och integritet. I förra ärendet hävdade Kerstin Lundgren att det viktiga som vi alltid värnar om är rättssäkerheten och förtroendet för den enskilde. Det gäller även i det här ärendet.

Herr talman! Helt klart gäller det rättssäkerheten och förtroendet hos de enskilda för myndigheten. Offentlighetsprincipen, som vi pratade om i det fallet, gäller också oavsett om det är samtjänst eller en egen myndighet. Naturligtvis måste rättssäkerheten gälla oavsett om myndigheten är egen eller inte. Oavsett om jag går till försäkringskassan eller till en samverkande försäkringskassa är det ju samma grundregler som försäkringskassan har att arbeta utifrån. Om vi tror att rättssäkerheten säkras utan att länsstyrelsen prövar försäkringskassan måste rimligen också en samverkan kunna ske utan en sådan prövning.

Herr talman! Jag förutsätter att Kerstin Lundgren har samma uppfattning som jag: Rättssäkerheten ska alltid gälla först. När det gäller medborgarkontoren tycker jag att det är väldigt viktigt att den enskilde medborgaren ska kunna gå dit och känna: Här har jag en rättssäkerhet. Här känner jag trygghet och integritet. Så sent som den 6 maj sade Kerstin Lundgren här i kammaren så här: "Vi tycker från Centerpartiets sida att det är viktigt att när vi decentraliserar offentlig makt och ansvar att vi då också säkerställer ett starkt skydd för enskilda individer . Det må gälla oavsett vem man är eller var man befinner sig i samhället. - - - I det här sammanhanget finns frågan om hur man som person överklagar ett beslut." Den 6 maj stod alltså Kerstin Lundgren här och sade att det är viktigt med rättssäkerheten och att vi alltid ska värna om att den enskilde känner en rättssäkerhet och en trygghet i vårt myndighetssystem.