Sök

Riksdagen beslutade om vissa ändringar i lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess myndigheter och organ. Att även tillfälliga ersättare i EU-nämnden ska omfattas av reglerna. Att arvoden bara ska betalas ut när sammanträden äger rum då riksdagens ledamöter normalt inte befinner sig i Stockholm. Att arvoden bara ska betalas ut till dem som deltar i beslut under sammanträdet. Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-12

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2009 om bland annt kommunal demokrati. Motionerna handlar till exempel om kommunernas storlek och uppgifter, förtroendevaldas villkor, möjlighet för kommunfullmäktige att återkalla uppdrag m.fl. Några av motionerna avstyrktes för att de berör samma sak som behandlats tidigare under valperioden. Andra med hänvisning till att arbete pågår på olika nivåer. Ett sådant exempel är invånarnas delaktighet i kommunala verksamheter.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

7

Anföranden och repliker

4, 24 minuter

Beredning

2009-11-03

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-12

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

9

Reservationer

9 

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-12

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-18

Riksdagen godkände ett skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna när det gäller Nederländska Antillerna. Avtalet gäller utbyte av upplysningar om skatter. Riksdagen godkände även ett avtal som ska främja de ekonomiska förbindelserna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-11

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-18

Riksdagen godkände ett skatteavtal mellan Sverige och Nederländerna när det gäller Aruba. Avtalet gäller utbyte av upplysningar om skatter. Riksdagen godkände även ett avtal som ska främja de ekonomiska förbindelserna.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-11

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-18

Riksdagen godkände ett avtal mellan Sverige och Caymanöarna om upplysningar i skatteärenden. Riksdagen godkände även ett avtal om förfarande för ömsesidig överenskommelse vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap och ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning av fysiska personer.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-11

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-18

Villkoren kommer i huvudsak att vara oförändrade för radio och tv i allmänhetens tjänst under nästa tillståndsperiod. Tillståndsperioden förlängs till fyra år och gäller från och med. 2010 till och med 2013. Reglerna för direkt sponsring skärps. Tv-avgiften ska i fortsättningen benämnas radio- och tv-avgift. Avgiftsskyldigheten ändras för myndigheter, företag med flera som i fortsättningen ska betala endast en radio- och tv-avgift oavsett hur många tv-mottagare de har.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

24

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

41, 120 minuter

Justering

2009-11-03

Datum

2009-11-11

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Den kommunala kompetensen utvidgades den 1 mars 2009 så att kommuner och landsting får lämna bidrag till byggande av väg och järnväg som staten ansvarar för. Riksdagen beslutade nu om hur kommunerna och landstingen ska redovisa sådan medfinansiering. Regeringens förslag innebar att bidragen ska redovisas i kommunens respektive landstingets balansräkning och upplösas med årliga enhetliga belopp under 15 år. Finansutskottet bedömde att tiden bör förlängas till att omfatta högst 25 år. Dessutom ville utskottet göra det möjligt för kommuner och landsting att redovisa bidraget direkt, som en kostnad i resultaträkningen. Utskottet föreslog också att det i lagtexten ska framgå att upplösning ska påbörjas det år bidraget beslutas. För bidrag som har beslutats under år 2009 får dock upplösning påbörjas det år första utbetalningen av bidraget görs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med dessa ändringar.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-11

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i hösttilläggsbudgeten med två undantag: Det första gäller Migrationsverket som kommer att avgöra en stor mängd asylärenden under 2009. Redan i vårtilläggsbudgeten beslutade riksdagen att anslaget för offentligt biträde i utlänningsärenden inom utgiftsområde 8 Migration skulle få ytterligare 70 miljoner kronor. Sedan dess har utgifterna fortsatt att öka mer än beräknat. Regeringen föreslog därför ett tillägg på 15 miljoner kronor i hösttilläggsbudgeten. Finansutskottet bedömde att det var för lågt räknat och att anslaget behövde ett tillskott på 55 miljoner kronor, det vill säga 40 miljoner kronor utöver regeringens föreslagna ökning. Regeringen konstaterar att utrikesförvaltningen administrerar allt mer utvecklingssamarbete. Därför föreslog man i hösttilläggsbudgeten att 63 miljoner kronor förs över från anslaget för biståndsverksamhet inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd till anslaget för Regeringskansliet inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Finansutskottet föreslog att 58 miljoner kronor skulle överföras i stället. Riksdagens beslut innebär att anslagen i tilläggsbudgeten ökar med 40 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag. Det betyder att 12 612 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2009. Pengarna ska bland annat gå till följande: 7 miljarder kronor till ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting. 1,5 miljarder kronor till satsningar på polisen och rättsväsendet. 350 miljoner kronor till Försäkringskassan som beräknas överskrida sina tillgängliga medel för 2009. 1,5 miljarder kronor till bidrag till lönegarantiersättning. Ökningen är en följd av att antalet anställda i företag i konkurs eller rekonstruktion har ökat mer än väntat.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

15

Reservationer

3 

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-11

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-18

Övergångsbestämmelserna till polisdatalagen ändras. Ändringen innebär att övergångstiden under vilken register i polisens verksamhet får föras med stöd av Datainspektionens tillstånd förlängs till utgången av juni år 2012. Inom Regeringskansliet pågår en översyn av polisdatalagen och arbetet med att ta fram en proposition med förslag till ny lagstiftning. I det arbetet övervägs bland annat vilket rättsligt stöd som bör ges för den behandling som nu sker med stöd av Datainspektionens tillstånd. Den nya lagen inte kommer att kunna träda i kraft till den 31 december 2009. Därför förlängs nu övergångstiden.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-10

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall när det gäller Europol ändras. Ändringen är en konsekvens av att Europolkonventionen upphör att gälla den 1 januari 2010 och ersätts av Europeiska rådets beslut om att inrätta Europeiska polisbyrån (Europol). Ändringen innebär att Europol, Europols direktör, biträdande direktörer och personal ska ha den immunitet och de privilegier som följer av protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier. Precis som i dag ska tjänstemän från Europol som deltar i en gemensam utredningsgrupp inte omfattas av den immunitet som annars gäller. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-10

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Reglerna om ersättning till rättsliga biträden ändras. Syftet är att ge den enskilda personen bättre möjligheter att välja rättsligt biträde. Enligt nuvarande regler ska den enskilda personens förslag till rättslig biträde avslås om det skulle medföra avsevärt ökade kostnader. Så kan det vara när biträdet har sin verksamhet på en avlägsen ort. De nya reglerna innebär att ett rättsligt biträdes rätt till ersättning av allmänna medel endast i undantagsfall ska omfatta de merkostnader för tidsspillan och utlägg som uppstår på grund av att biträdet har sin verksamhet på en avlägsen ort. Vidare ska den domstol eller förvaltningsmyndighet som förordnar ett rättsligt biträde på begäran lämna förhandsbesked om ersättningen får avse merkostnader som uppstår på grund av avstånd. Det blir även möjligt för den enskilda personen och biträdet att komma överens om att den enskilde helt eller delvis ska stå för de skäliga merkostnader som uppkommer och som inte ersätts av allmänna medel. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-10

Datum

2009-11-10

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Regeringen har lämnat en redovisning av AP-fondernas verksamhet under 2008. Regeringen redovisar dessutom en utvärdering av fondernas långsiktiga strategiska förvaltning från start 2001 till 2008 samt en utvärdering av fondernas operativa förvaltning under femårsperioden 2004-2008. Avkastningen på AP-fondernas kapital sjönk kraftigt under 2008 till följd av finanskrisen. Finansutskottet anser dock att man bör vara försiktig när man bedömer fondernas långsiktiga resultat och fondernas nytta för pensionssystemet. Resultatet av AP-fondernas operativa förvaltning är emellertid mycket otillfredsställande. Det svaga operativa resultatet bör leda till att fondstyrelserna ser över sin respektive organisation och förvaltningsmodell. Flera fonder har påbörjat en översyn, och utskottet utgår ifrån att regeringen noga följer erfarenheterna av detta arbete. Regeringen redovisar även sin syn på några av de förslag som Kommittén om AP-fondernas etik- och miljöansvar lämnade i slutet av 2008 (SOU 2008:107). Kommittén och kommitténs betänkande är resultatet av en begäran från finansutskottet 2004. Utskottet utgår ifrån att regeringen, i linje med kommitténs förslag, undersöker möjligheterna att ta fram metoder för en återkommande utvärdering i den årliga skrivelsen av fondernas arbete med riktlinjer om etik och miljö. I april 2009 beslutade regeringen om separata riktlinjer för anställningsvillkoren i AP-fonderna. Utskottet välkomnar att rörliga ersättningar tas bort för ledande befattningshavare. Utskottet betonar emellertid att fonderna, liksom tidigare, i sin förvaltning inte får ta närings- eller ekonomisk-politiska hänsyn. Riksdagen avslutar ärendet med detta.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Justering

2009-11-03

Datum

2009-11-10

Debatt

2009-11-18

Beslut

2009-11-19

Riksdagen beslutade om lagändringar med anledning av en ny så kallad Luganokonvention. I oktober 2007 antogs i Lugano konventionen om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Konventionen gäller mellan EU, å den ena sidan, och Eftastaterna Island, Norge och Schweiz, å den andra sidan. Den innehåller bestämmelser om vilket lands domstol som ska pröva privaträttsliga mål när parterna är bosatta i olika konventionsstater och om erkännande och verkställighet av avgöranden från andra konventionsstater. Konventionen kommer att ersätta den nuvarande Luganokonventionen från 1988. Syftet med konventionerna är att stärka det rättsliga skyddet för enskilda.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-10

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Riksdagen har beslutat om nya regler om anstånd med inbetalning av skatt i samband med så kallad uttagsbeskattning. Ändringarna har blivit aktuella efter att Regeringsrätten i det så kallade Maltamålet slagit fast att uttagsbeskattning inte får ske omedelbart i vissa fall. Det handlar också om en EU-anpassning. Syftet med de nya reglerna är att behålla möjligheten att ta ut skatt av företag som byter hemland eller flyttar delar av verksamheten utomlands. Företag ska under vissa förutsättningar kunna söka anstånd med inbetalningen av skatten för ett år i taget. Enligt huvudregeln ska anståndet upphöra när de uttagna tillgångarna säljs. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-09

Debatt

2009-11-24

Beslut

2009-11-25

Reglerna för beskattning av andelsbyten vid utflyttning ska ändras, enligt ett beslut av riksdagen. Ett andelsbyte sker när ett företag köper ett annat och erbjuder till exempel aktier som betalning. Lagändringen innebär att säljaren inte ska beskattas vid flytt inom det Europiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Vinsten ska i stället beskattas då säljaren inte längre är bosatt inom EES. Lagändringen är en anpassning till EG-rätten.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-09

Debatt

2009-11-24

Beslut

2009-11-25

Registret över trossamfund förenklas så att enbart en kontaktperson för varje trossamfund registreras. I dag registreras alla som ingår i styrelsen eller motsvarande organ. För andra trossamfund än Svenska kyrkan ska också, enligt beslutet, uppgifter om en kontaktperson för varje registrerad organisatorisk del föras in i registret. Svenska kyrkan får lämna uppgifter om en kontaktperson för enskilda församlingar, kyrkliga samfälligheter eller stift. Registreringsmyndigheten får vidare möjlighet att avregistrera ett trossamfund som låter bli att betala registerhållningsavgiften. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2009-11-03

Datum

2009-11-09

Debatt

2009-11-19

Beslut

2009-11-25

Med det nya Lissabonfördraget kommer EU-medlemsländernas parlament få åtta veckor på sig att pröva den så kallade subsidiaritetsprincipen, närhetsprincipen, i förslag till EU-lagstiftning. I riksdagen ska sakkunnigt utskott pröva principen. Utskottet ska kunna begära att regeringen inom två veckor informerar om hur den bedömer subsidiaritetsfrågan. Om utskottet anser att ett utkast till lagförslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska det avge ett utlåtande till kammaren med förslag om motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande. Vid ändringar av ett EU-fördrag ska kammaren välja företrädare till ett konvent. Dessa företrädare ska rapportera till riksdagen om diskussionerna i konventet. När fördragsändringar görs genom ett så kallat förenklat förfarande kan riksdagen liksom andra nationella parlament lägga in sitt veto. Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag men med två mindre ändringar. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 december 2009.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

4, 35 minuter

Beredning

2009-09-17

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-05

Debatt

2009-11-12

Beslut

2009-11-12

I samband med en brottsutredning beslagtas ibland olika typer av gods. Senare kan beslagen hävas. I dag saknas generella bestämmelser om vad som då ska göras med godset. Riksdagen har därför beslutat om lagändringar som reglerar till vem föremålen ska lämnas ut. Bestämmelserna ska också reglera vad som händer om det inte finns någon att lämna ut föremålen till eller om de inte hämtas i tid. Då ska de säljas för statens räkning eller förstöras. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-05

Debatt

2009-11-12

Beslut

2009-11-12

Det ska inte gå att smita undan bötesstraff inom EU. Ett rambeslut säger att samma principer ska gälla i alla medlemsländer. Därför införs en ny lag i Sverige. Den ska reglera svenska beslut om bötesstraff som sänds till ett annat land för verkställande. Lagen ska också innehålla bestämmelser kring det omvända förhållandet, när ett annat land ber Sverige om att verkställa ett bötesstraff. Lagen ska träda i kraft den 1 januari 2010.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 24 minuter

Justering

2009-11-05

Datum

2009-11-05

Debatt

2009-11-12

Beslut

2009-11-12