Gallring ur belastningsregistret av uppgifter om unga lagöverträdare
Betänkande 2009/10:JuU28
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2010-05-10
- Avgörande
- 2010-05-19
- Debatt
- 2010-05-19
- Beslut fattades
- 2010-05-19
- Planerat ikraftträdande
- 2010-07-01
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Gallring ur belastningsregistret av uppgifter om unga lagöverträdare (JuU28)
Riksdagen sa ja till ändringar i lagen om belastningsregister. Det innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. Idag gallras uppgifterna efter tio år. Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, ungdomstjänst och om att någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av en allvarlig psykisk störning. Ändringarna börjar gälla den 1 september 2010.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 22 april 2010, justerades 6 maj 2010 och fick trycklov 6 maj 2010.
Alla beredningar i utskottet
2010-04-22
Gallring ur belastningsregistret av uppgifter om unga lagöverträdare (JuU28)
Justitieutskottet föreslår att riksdagens säger ja till ändringar i
lagen om belastningsregister. Förslaget innebär att vissa uppgifter ska gallras bort ur belastningsregistret fem år efter domen eller beslutet. Detta gäller om personen var under 18 år när brottet begicks. Idag gallras uppgifterna efter tio år.
Uppgifterna som ska gallras bort gäller skyddstillsyn, villkorlig dom,
ungdomsvård, överlämnande till vård enligt lagen om vård av
missbrukare, ungdomstjänst och om att någon har förklarats fri från påföljd för ett brott begånget under påverkan av
en allvarlig psykisk störning.
Ändringarna föreslås börja gälla den 1 september 2010.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2009/10:JuU28
Webb-tv: Gallring ur belastningsregistret av uppgifter om unga lagöverträdare
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 68 Kerstin Haglö (S)
Fru talman! I dagens debatt behandlar kammaren ett betänkande utifrån en proposition,
Gallring ur belastningsregistret av uppgifter om unga lagöverträdare
. Jag vill gärna understryka att detta är ett mycket bra förslag och ett förslag som vi i Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet lyft fram i tidigare debatter. Därför känns det nu bra att vi har förslaget på riksdagens bord.
Vi har från De rödgröna ett gemensamt särskilt yttrande, och jag ska återkomma till det lite senare.
Fru talman! I propositionen föreslås ändrade regler om gallring av uppgifter om unga lagöverträdare i belastningsregistret. Enligt förslaget ska uppgifter i belastningsregistret om skyddstillsyn, villkorlig dom, ungdomsvård eller överlämnande till vård enligt lagen om missbrukare i vissa fall och ungdomstjänst bland annat gallras ur registret fem år efter domen. Det här beslutet avser personer som var under 18 år vid tidpunkten för brottet eller brotten. Nuvarande gallringsfrist är tio år.
Speciellt välkommet är det att vi nu kan se att böter och ungdomstjänst får samma tidsbegränsning i belastningsregistret, därför att både böter och ungdomstjänst är två vanliga påföljder för unga lagöverträdare. I dag har vi fem år i belastningsregistret för böter och tio år för ungdomstjänst.
När vi i riksdagen fattade beslut i maj 2006 om ungdomstjänst som en ny självständig påföljd var syftet att komma ifrån att den unge skulle dömas till böter, därför att bötesstraffet i sig saknar det rehabiliterande inslag som vi socialdemokrater anser är viktigt i påföljdssystemet för att motivera unga till ett laglydigt liv. Vi vet också att ungdomstjänsten till skillnad från böter berör och påverkar betydligt mer när man får jobba oavlönat ett antal timmar under handledning och också delta i ett påverkansprogram.
Vad gäller ungdomstjänst måste samtycke ges från den unge, som också måste vara väl motiverad. När föräldrarna har haft råd att betala böter har det funnits en tendens att man tackat nej till ungdomstjänst. Jag är också väl medveten om att tiden i belastningsregistret är kortare för böter än för ungdomstjänst. Därför är dagens förslag så otroligt bra. Det gör att vi nu kan se att det blir lika i belastningsregistret och att vi sänker tiden till fem år när det gäller ungdomstjänst. Det är bra, därför att vi vet att anteckningar i belastningsregistret får långtgående konsekvenser för unga som vid något tillfälle gjort sig skyldiga till brott. Det blir svårighet att få jobbet som söks, då vi vet att allt fler arbetsgivare begär utdrag ur belastningsregistret.
Fru talman! Jag måste ändå ta upp en fråga som är absolut nödvändig när det gäller ungdomar som begår brott. Snabba och tydliga reaktioner och att sätta gränser när barn och ungdomar hamnar på glid och ger sig in på destruktiva vägar är ett av de största vuxenansvar som vi har. Det är gränser som kan ge trygghet och som kan reparera när det gått snett. Det är också otroligt viktigt att involvera vårdnadshavare och socialtjänst i ett mycket tidigt skede.
Därför är det beklagligt utifrån de tidigare debatter vi har haft här där vi har behandlat Riksrevisionens rapport om långa handläggningstider för unga som begår brott. Vi ser också att det finns en tendens att ungdomar i fler och fler kommuner får vänta i upp till ett år innan ungdomstjänsten kan verkställas. Detta tillsammans med långa handläggningstider är inte acceptabelt. Det är förödande för en ung människa som begått brott, och det finns en stor risk för återfall. Det är också viktigt ur ett brottsofferperspektiv att vi har med oss detta: snabba handläggningstider, snabb reaktion.
Vi socialdemokrater tycker att regeringen borde ha haft en mer uppföljande och pådrivande kraft när det gäller att se hur ungdomstjänst fungerar ute i våra kommuner. Men vi välkomnar att det nu pågår en utredning som ser över hela påföljdssystemet för ungdomar och att den kommer någon gång 2012, i maj tror jag att det är.
Jag har i alla fall förvissat mig om att ungdomstjänst i min hemkommun fungerar alldeles förträffligt. Man har gott om arbetsplatser och handledare. Man har få återfall bland de ungdomar som gör sin ungdomstjänst och inte heller några avhopp från ungdomstjänst.
Fru talman! Avslutningsvis välkomnar vi i likhet med utskottsmajoriteten de förslag till förändringar som för övrigt går i den riktning som har förespråkats tidigare.
I det särskilda yttrande vi har tillsammans med Vänstern och Miljöpartiet vill vi lyfta upp de tröskeleffekter som finns. Detta beslut påverkar bara dem som är upp till 18 år vid tidpunkten för brottet. De som är över 18 år kommer fortfarande att finnas i belastningsregistret i tio år.
Vi vill rent allmän framhålla att även ungdomar i ålderskategorin 18-21 år särbehandlas av rättsväsendet i en rad bestämmelser på grund av just ålder. Regeringen har inte tagit hänsyn till detta i det förslag som nu ligger på riksdagens bord.
Vår avsikt med det särskilda yttrandet är att noga och med tonvikt på de nämnda tröskeleffekterna bevaka just dessa effekter av de aktuella ändringarna. Det kan finnas anledning att i framtiden återkomma till frågan om gallring ur belastningsregistret för lagöverträdare i åldern 18-21 år.
Anf. 69 Inger Davidson (Kd)
Herr talman! När ungdomar begår brott är det viktigt att samhället reagerar snabbt och tydligt. Det finns särskilda regler och tidsfrister som ska gälla för unga som begår brott. Det är bra, men vi vet att de inte följs fullt ut, vilket vi talat om många gånger tidigare. Processen ska gå snabbt, och blir det ett strafföreläggande ska straffet avtjänas så snart som möjligt. Det är bäst för den som har begått brottet och självklart också för brottsoffret. Det finns dock mycket mer att göra på detta område när det gäller rutiner och arbetssätt inom myndigheterna.
Det är också viktigt att den unga som har avtjänat sitt straff kan gå vidare i livet. I dag finns uppgifterna om brottet kvar i belastningsregistret i hela tio år, som vi hört. En som är 16 år när brottet begås hinner alltså bli 26 innan uppgiften gallras bort ur registret. Det är inte rimligt. Tio år är en oändligt lång tid i en ung människas liv. Brottet kan ha begåtts i ungdomligt oförstånd, man har avtjänat sitt straff och därefter levt ett ordnat liv, men långt efteråt finns uppgifterna om vad som hänt kvar i registret för myndigheter och för andra som har rätt att begära ut dem. Risken är att detta leder till en uppgivenhet eftersom den unga inte kan lämna brottet och händelsen bakom sig.
För två år sedan ändrade vi reglerna för gallring när det gällde uppgifter om åtalsunderlåtelse just för att konsekvenserna av en registrering i belastningsregistret blir onödigt långtgående för personer som är under 18 år. Det var första steget.
Det har dock funnits fler problem, och gallringsreglerna har hittills också varit olika för olika påföljder. En anteckning om ungdomstjänst gallras först efter tio år medan böter gallras efter fem. Den som haft råd att betala böter har alltså i praktiken haft möjlighet att köpa sig fri från fem år i belastningsregistret - eller rättare sagt om föräldrarna har haft möjligheten.
Nu har alliansregeringen beslutat sig för att ta ett andra steg för att ändra reglerna. Alla uppgifter i belastningsregistret om skyddstillsyn, om villkorlig dom, om ungdomsvård, om överlämnande till vård enligt lagen om vård av missbrukare, om ungdomstjänst och om någon förklarats fri från påföljd kommer nu att gallras efter halva tiden, det vill säga efter fem år. Lagändringen träder i kraft den 1 september i år och gäller alla personer som var under 18 år när brottet eller brotten begicks.
Det är bra att oppositionen ställer sig bakom detta i så stor omfattning att man inte ens har brytt sig om att motionera utan accepterar hela propositionen. Dock kom man på att man måste skriva något, och då gjorde man ett särskilt yttrande. Där säger man att man vill gå längre och höja åldersgränsen till 21 år. Det finns dock ingen reservation, utan det är mer en viljeyttring. Man kan kanske tycka att något kunde ha hänt tidigare om ni nu haft denna inställning så länge som ni påstår, för det fanns ju tid för det.
Vi har tagit två viktiga steg. De ska givetvis följas upp för att se hur det fungerar och om det blir någon förbättring och om vi i så fall kan gå vidare. Det är så vi jobbar hela tiden.
Vi ser de nya gallringsreglerna som ännu ett led i arbetet med att komma till rätta med brott som begås av unga. Ju bättre möjligheterna är att gå vidare i livet, desto större är chansen att man lämnar brottsligheten bakom sig och att också brottsoffren därmed blir färre. Det är målsättningen i allt vårt arbete.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
(Applåder)
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 19 maj 2010.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Förkortade gallringsfrister för unga lagöverträdare
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1998:620) om belastningsregister.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:191.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.