Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen

Herr talman! Det här betänkandet är en pendang till det vi just har debatterat, med den skillnaden att det nu handlar om trygghetssystemen när det gäller sjuk- och föräldraförsäkringen. Jag tycker att det här är ett så viktigt förslag, så jag vill markera det, även om det är ett enigt utskott som står bakom det och det inte finns några reservationer. De allmänna trygghetssystemen är uppbyggda för anställda. Därför genomför nu Alliansen reformer som kommer att likställa förhållandena mellan anställda och egenföretagare. Definitionen på egenföretagare har vi hört; det är personer som startar egen firma eller handelsbolag. Tillbaka till själva grunderna: Alla som arbetar har en sjukpenninggrundande inkomst, en SGI, och alla socialförsäkringar som inte är rena bidrag är knutna till denna SGI. För att uppnå likabehandling får nu egenföretagarna under en uppbyggnadstid på två år en särskild förmån. Egenföretagarens nettointäkter från verksamheten efter avdrag för kostnader jämförs med en skälig lön för anställda med liknande jobb. Man skapar alltså en sorts fiktiv SGI. Egenföretagarna får under det här uppbyggnadsskedet en sjukpenninggrundande inkomst som motsvarar vad anställda med liknande arbete får. Det här förslaget gäller alla som nyregistrerar en firma, också dem som inte har arbetat tidigare eller som har förlorat sin SGI och annars skulle stå helt utan stöd. Steget att bli egenföretagare har varit ett riskprojekt, speciellt om man är i barnafödande ålder. Egenföretagarna har fått sämre ersättning för vård av barn i den tillfälliga föräldraförsäkringen - vabbandet, som det kallas. Nu gör vi också dessa villkor mer lika mellan anställda och egenföretagare. Syftet är att skapa större tydlighet och förutsägbarhet i sjukförsäkringen och därmed ökad rättssäkerhet. Det blir enklare för Försäkringskassan att fastställa SGI:n för egenföretagare. Egenföretagarna får också ett allmänt högriskskydd som faller ut efter 21 karensdagar om de har upprepade sjukperioder under året. En karenstid på 7 dagar blir huvudregeln, med möjlighet att välja en längre karenstid. Karensen kvittas mot att egenavgifterna sänks med 0,74 procentenheter till knappt 29 procent. Precis som i dag beslutar Försäkringskassan om eventuellt ytterligare sänkning av nivån på egenavgifterna för dem som väljer en längre karenstid. En företagare med en sjukdom som kan antas medföra ett stort antal sjukperioder under ett år kan få ett särskilt högriskskydd utan någon karens alls. Alla arbetsgivare, alltså även fåmansbolagsägare med aktiebolag, får ett generellt högkostnadsskydd. Nyss var det allmänt högriskskydd, och nu kommer ett generellt högkostnadsskydd. Risken drabbar ju dem som startar eget företag, och kostnaderna drabbar alla arbetsgivare. Om kostnaderna för sjuklön under ett kalenderår blir högre än det snittal som räknas fram varje år för alla arbetsgivare faller det generella högkostnadsskyddet ut. I det ingår också socialavgifter, allmän löneavgift och särskild löneskatt. Sjuklöneansvaret är ju ett risktagande oavsett hur bra företagsmiljö man har i företaget. Det generella högkostnadsskyddet är ett sätt att minska risken med att anställa. Herr talman! Alliansens förslag är ett bra förslag. Det är utskottet enigt om. För alla de som vet med sig att de kan sitt område och vill bli sina egna har det nu blivit tryggare att starta och driva en enskild firma. Jag yrkar bifall till förslaget. I detta anförande instämde Tomas Tobé (m).

Herr talman! Detta är en oerhört intressant debatt, det måste jag säga. Det är första gången jag debatterar ett betänkande där vi från majoriteten är själva. Ingen från oppositionen är här för att diskutera detta viktiga betänkande om trygghetssystem för företagare. Dessutom är det så att vänsterkartellen har ett särskilt yttrande när det gäller just sjukförsäkringsdelen. Det vill de inte heller vara här och kommentera, vilket förvånar mig i allra högsta grad. Det, herr talman, visar mig att äntligen har vi en regering som förstår hur man via fler företag skapar arbetstillfällen, hur arbete förvandlas till skattepengar som vi kan använda till vårt välfärdssystem, till det system som hjälper sjuka människor, handikappade människor, som underlättar för barnfamiljer och som ser till att pensionärer och äldre får vård och omsorg på gamla dar. Det är företagandet som ligger till grund för att vi ska kunna få det välfärdssystem som vi så väl behöver, och där är sysselsättningen den viktiga delen. Alliansregeringen har, herr talman, och jag dristar mig till att säga att det är mycket tack vare det centerledda Näringsdepartementet, under den här mandatperioden satt företagandet i fokus, framför allt småföretagandet. Man visade på en gång hur viktigt man tyckte att det här var när man avskaffade medfinansieringen i sjukförsäkringen. Den utredning som ligger till grund för det här betänkandet fick också tilläggsdirektiv mycket snabbt. Det är resultatet av den utredningen som vi nu delvis ser förverkligat. Då kan man säga så här: Varför har ingenting hänt tidigare, under tidigare regeringar? Tycker vänsterkartellen att det är viktigare att man skapar arbetstillfällen i offentliga sektorn och att det regnar manna från himlen i form av skatteintäkter för att bekosta detta? Det förefaller att vara så. För mig, Centerpartiet och alliansregeringen är det framför allt sex punkter inom det område som gäller sjuk- och försäkringsdelen som jag vill ta upp. Det är sådant som underlättar för företagare så att de kan känna en trygghet när de till exempel är sjuka, ska vara föräldralediga eller om de har tänkt sig att anställa i sitt företag och de anställda blir sjuka. De här sex trygghetsförslagen är viktiga. Vi har ju hört tidigare i debatten om arbetsmarknadsområdet att framför allt kvinnor känner en osäkerhet och ser försäkringarna som ett hinder när de vill starta ett företag. Det är förståeligt, eftersom det är kvinnor som föder barn. Även om man är företagare kommer man förmodligen att föda barn. Då behöver man ha en trygghet och en säkerhet i att kunna få en föräldrapenning. Annika Qarlsson från Centerpartiet tog tidigare upp det som gällde just arbetsmarknadsavsnittet. Det tänker jag alltså lämna därhän. Den första av de sex punkter som jag tycker är viktiga är bland annat det som naturligtvis Helena Rivière nämnde alldeles nyss, att man beräknar en sjukpenninggrundande inkomst på motsvarande belopp som en som är anställd har och att man får ha det i två år under uppbyggnadsskedet. I dag är det så att när man startar ett företag ska Försäkringskassan räkna ut hur mycket man kan få i sjukpenninggrundande inkomst. Det tar tid. Dessutom vet man inte innan man startar företaget hur stor den sjukpenninggrundande inkomsten ska vara. Det är egentligen otroligt att det kan vara så. Den andra punkten har med karenstiden att göra. Nu kan man få ända upp till 90 dagars karenstid när man startar och driver ett företag. Vi vet ju att företagare bevisligen är mindre borta från sitt företag på grund av sjukdom, och det är av förklarliga skäl. Har man ett litet företag där det är högst ett par tre anställda förlorar man ju på två sätt när man som företagare är borta. Det ena är att man minskar debiteringen. Det andra är att man förlorar därför att man är sjuk och har en lägre sjukpenning. Det är skälet till att många företagare i dag tar privata försäkringar. Då betalar de både till sina privata försäkringar för att få snabb hjälp för att snabbt komma tillbaka till sitt jobb igen och sedan betalar de också till den allmänna försäkringen. När man nu får möjlighet att få längre karenstider får man också en nedsättning i den egenavgift man betalar till det allmänna systemet, vilket kan bekosta en privat försäkring. Det är oerhört viktigt och angeläget. Det stärker tilltron till vår gemensamma försäkring och det vi betalar till den. Den här reformen är oerhört efterlängtad av företagarna. Våra företagarföreningar har länge bett oss att just ändra karenstiderna, vilket vi nu gör. Den tredje punkten är jämförelseinkomsten i sjuk- och föräldraförsäkringen som nu tas bort. Det är egentligen otroligt att det har varit på det sätt som det har varit tidigare. Därför är det också en bra åtgärd. Den fjärde punkten handlar om att föräldraförsäkringen ska beräknas mer lika. Nu är det ju så att föräldrapenningen beräknas på 365 dagar. Det ändras till att den beräknas på 260 dagar. Då förstår vi ju att om den beräknas på färre dagar får man mer per dag om man är föräldraledig och borta från arbetet. Det är som sagt oerhört viktigt för kvinnor som vill starta och driva företag. Den femte punkten gäller högkostnadsskyddet för sjuklönekostnader, som Helena Rivière också tog upp. Där är det viktigt att säga att har man ett litet företag med tre, fyra eller fem anställda och de är mycket borta har man det väldigt svårt, eftersom vi fortfarande har de här fjorton dagarna som man som företagare betalar för dem som är sjuka. Är det då anställda som är borta väldigt mycket betyder ju det att det blir en oerhört hög kostnad för företagaren. Det frestar på en liten företagare, vill jag påstå. Nu kommer detta att beräknas så att det blir ett högkostnadsskydd för utgifterna för sjukfrånvaron. Det innebär att det går att budgetera den årliga kostnaden, och det underlättar för en företagare. När vi nu har antagit dessa fem punkter är det en punkt som ska utredas ytterligare. Eftersom jag är en av representanterna för Centerkvinnorna här i riksdagen vill jag verkligen påstå att den punkten är minst lika viktig, nämligen punkten om att havandeskapspenningen ska utredas. I dag är det inte möjligt för en kvinnlig företagare som inte kan utföra sitt jobb att få havandeskapspenning i avvaktan på att hon ska föda barn. Det innebär näst intill en kränkning, och nu ska möjligheten att också kvinnliga företagare ska få havandeskapspenning utredas. Vi har nu genomfört reformerna som underlättar för företagare inom trygghetssystemet, både sjukförsäkringsdelen och den arbetsmarknadspolitiska delen. Tänk om en tredjedel av alla våra småföretagare, tack vare att de känner trygghet, i dag skulle anställa en person. Då skulle vi få 300 000 nya jobb. Jag är övertygad om att de reformer som vi nu har debatterat och som vi senare kommer att besluta om kommer att innebära att vi får många fler arbetstillfällen i vårt land, vilket inte minst kommer att gynna våra ungdomar. Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. (Applåder) I detta anförande instämde Annika Qarlsson (c).