Sök

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i miljöbalken. Ändringarna innebär i huvudsak att skogs- och markägare ska ha rätt till ersättning när bestämmelser om skydd för djur och växter leder till begränsningar i deras markanvändning. Lagändringarna syftar till att stärka äganderätten av skog och mark, samtidigt som incitamenten för skydd av arter kan öka.

Ändringarna innebär även att det ska finnas möjlighet för staten att kräva tillbaka utbetald ersättning om begränsningen på grund av artskyddet inte längre består. Ett sådant beslut om återbetalning behöver dock vara skäligt i förhållande till den enskilde fastighetsägaren och bedömas utifrån omständigheterna i det enskilda fallet.

Lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 61 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Riksdagen sade ja till regeringens förslag som gör det möjligt att inrätta en ny myndighet för miljöprövningar. Den nya myndigheten, Miljöprövningsmyndigheten, ska ta över de uppgifter som miljöprövningsdelegationerna vid länsstyrelserna i dag ansvarar för.

Syftet med beslutet är att göra miljötillståndprocesserna mer effektiva, enkla och likvärdiga.

De nya reglerna börjar i huvudsak att gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

30 (68 minuter)

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-13

Debatt

2026-06-14

Beslut

2026-06-15

Riksdagens nämnder har lämnat in sina verksamhetsredogörelser för 2025.

Riksdagen beslutade att lägga dem till handlingarna, vilket innebär att ärendena avslutats.

Samtliga redogörelser uppfyller de krav och förväntningar som ställts på nämnderna.

De nämnder som redovisat sin verksamhet är:

• Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorn
• Nämnden för prövning av statsråds och vissa andra befattningshavares övergångsrestriktioner
• Partibidragsnämnden
• Riksdagens ansvarsnämnd
• Riksdagens arvodesnämnd
• Statsrådsarvodesnämnden
• Valprövningsnämnden
• Riksdagens överklagandenämnd

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag.

I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas.

En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare.

Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål.

Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 79 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-16

Riksdagens ombudsmän (JO) har lämnat sin ämbetsberättelse för tiden 1 januari–31 december 2025 till riksdagen. JO är en del av riksdagens kontrollmakt och granskar om myndigheter och tjänstemän följer lagar och andra författningar.

Under 2025 nyregistrerades 15 429 ärenden hos JO. Det innebär en ökning med ungefär 3 700 ärenden jämfört med året innan. Som exempel på områden där ökningen varit stor kan särskilt nämnas klagomålsärenden som rör Polismyndigheten. Flest klagomål rör fortfarande Kriminalvårdens område. Under verksamhetsperioden besvarade JO 180 lagstiftningsremisser, flertalet av dessa från olika departement inom Regeringskansliet.

Konstitutionsutskottet framhöll bland annat att JO:s vägledande uttalanden i beslut och yttranden bör vara ett angeläget inslag i arbetet med att förbättra lagstiftning och andra föreskrifter och rutiner. Ombudsmännens uttalanden bör också bidra till att komma till rätta med missförhållanden inom den offentliga förvaltningen. Utskottet betonade betydelsen av att domstolar, myndigheter och andra som utför offentliga förvaltningsuppgifter uppfyller sina skyldigheter enligt offentlighetsprincipen.

Riksdagen lade redogörelsen med JO:s ämbetsberättelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 1 minuter

Justering

2026-06-09

Datum

2026-06-09

Bordläggning

2026-06-14

Debatt

2026-06-15

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kirgizistan, å andra sidan.

Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Kirgizistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Avtalet täcker flera samarbetsområden såsom handel, hållbar utveckling och konnektivitet, immaterialrätt, forskning och innovation, utbildning, miljö och klimatförändringar, rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och civilsamhället.

Europiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Republiken Kirgizistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10 (26 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Riksdagen sa ja regeringens förslag om ett avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Uzbekistan, å andra sidan.

Avtalet syftar till att fördjupa de politiska och ekonomiska förbindelserna mellan EU och Uzbekistan och är grundat i de gemensamma värderingar som EU bygger på: demokrati, respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt rättsstatens principer. Parterna ska också utveckla en effektiv politisk dialog om alla frågor av gemensamt intresse, inklusive att främja demokrati och stärka civilsamhället.

Europeiska unionen (EU) har sedan 1999 ett partnerskaps och samarbetsavtal med Uzbekistan. Med det fördjupade avtalet speglas dagens politiska och ekonomiska förhållanden bättre, samt EU:s ambition att vidareutveckla sin relation med landet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

10 (30 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer om Sidas arbete med det humanitära biståndet. Riksdagen har beslutat att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.

Riksdagen tar fasta på att granskningen belyser centrala frågor om effektivitet, transparens och uppföljning i en verksamhet som utgör en betydande del av Sveriges internationella bistånd.

Riksdagen delar regeringens uppfattning att det finns utrymme att utveckla Sidas arbete ytterligare i vissa delar, samtidigt som vikten av kvalitetssäkring och efterlevnad av de humanitära principerna upprätthålls. Mot denna bakgrund ser riksdagen positivt på det fortsatta utvecklingsarbete som bedrivs inom ramen för den nya strategin för humanitärt bistånd.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

34 (119 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny elmarknadslag och till en ny lag om elektriska ledningar.

Elmarknadslagen ska reglera elmarknadens funktion, och lagen om elektriska ledningar innehåller bestämmelser om nätkoncession och om elektriska ledningar som dras fram inom området för trafikleder. De två nya lagarna ersätter den nuvarande ellagen.

Bland annat ska

• ny terminologi införas för att anpassa svensk lag till EU-rätten och förtydliga att företag som bedriver nätverksamhet har ett systemansvar
• de uppgifter som är relaterade till driftssäkerheten hos det nationella elsystemet som hittills har fullgjorts av en systemansvarig myndighet i stället fullgöras av den som innehar överföringssystemet
• bestämmelserna om anvisade elavtal tas bort och ersättas av ett system med en leveransskyldig sistahandsleverantör.

Lagarna börjar gälla den 1 juli 2027 i fråga om leveransskyldiga sistahandsleverantörer och i övrigt den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

7 (51 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-08

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Regeringen vill skapa bättre villkor för nyetableringar av kärntekniska anläggningar och lägger fram förslag om ändringar i miljöbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna syftar till att möjliggöra utbyggnad av kärnkraft på fler platser vid kusten, samtidigt som skyddet för natur- och kulturvärden upprätthålls.

Förslaget innebär att

• förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna i Bohuslän, från gränsen mot Norge till Brofjorden, i Småland och Östergötland, från Simpevarp till Arkö sund, samt i Ångermanland, från Storfjärden vid Ångermanälvens mynning till Skagsudde, och på Öland tas bort.
• förbudet mot kärntekniska anläggningar inom kustområdena och skärgårdarna från Brofjorden till Simpevarp och från Arkösund till Forsmark, utmed Gotlands kust, på Östergarn och Storsudret på Gotland samt på Fårö, på andra platser än där det redan finns vissa industriella och liknande anläggningar, tas bort.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

27 (84 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-05

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Varje år sedan 1985 redogör regeringen i en skrivelse till riksdagen för Sveriges export av krigsmateriel. Skrivelsen uppmärksammar den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen innehåller en redovisning av den export av krigsmateriel som har förekommit under 2025. Dessutom beskriver regeringen samarbetet inom EU och i andra internationella forum när det gäller strategisk exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Riksdagen har beslutat att skrivelsen läggs till handlingarna.

Riksdagen beslutade också att säga nej till förslag om exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden i motioner, varav 23 förslag är från den allmänna motionstiden 2025.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

5

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

24 (105 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till bland annat regeringens förslag om en samordnad vård- och stödverksamhet.

Förslaget syftar till att åstadkomma en mer enhetlig och sammanhållen vård för personer med skadligt bruk eller beroende och andra psykiatriska tillstånd. Vården ska rikta sig till personer som har särskilda behov av hälso- och sjukvårdsinsatser och socialtjänstinsatser under längre tid på grund av en psykisk funktionsnedsättning.

Regeringens förslag innebär ett utökat krav på samarbete mellan kommuner och regioner. Regionerna ska bland annat organisera vården till personer med skadligt bruk eller beroende så att den kan ges samordnat med annan psykiatrisk vård.

En annan förändring är att ordet missbruk tas bort och ersätts med bruk alternativt skadligt bruk och beroende i flera författningar som rör hälso- och sjukvård och socialtjänst.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2028.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

21 (63 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att det nya barntillägget för nyanlända i arbetsmarknadspolitiska program ska vara skattefritt.

Regeringen avser att ändra i ersättningssystemet för nyanlända som deltar i etableringsprogrammet. Ändringarna gäller bland annat en ny modell för stöd till barnfamiljer genom ett individualiserat barntillägg, som ersätter nuvarande hushållsbaserade etableringstillägg.

Syftet med att knyta barntillägget till en individ är att öka antalet utrikes födda kvinnor i jobb. Eftersom deltagande i etableringsinsatser inte kan likställas med arbete är de skattebefriade. Den nya ersättningen barntillägg blir därmed också skattefri och ska ges per individ.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-11

Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Riksdagen röstade för regeringens förslag.

Regeringens förslag innebär

• att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart
• större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet
• ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat
• generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond.

Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.

Lagändringarna börjar gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12 (46 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag som bland annat innebär att permanenta uppehållstillstånd för personer i behov av skydd och personer som är varaktigt bosatt i Sverige samt deras anhöriga tas bort.

Förslaget är ett led i arbetet med att anpassa det svenska regelverket för beviljande av internationellt skydd och asylförfarandet till EU-rättens miniminivå. Målet för anpassningen är att skapa bättre förutsättningar för integration och att minska utanförskapet genom att minska den asylrelaterade invandringen.

Lagändringarna börjar gälla den 12 juli 2026 med vissa övergångsbestämmelser förutom ändringarna i den nya mottagandelagen som börjar gälla den 2 oktober 2026.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

7

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

53 (158 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-05

Debatt

2026-06-08

Beslut

2026-06-09

I dag är rätten till vissa socialförsäkringsförmåner begränsad för dem som avtjänar ett fängelsestraff i anstalt. Rätten till sådana förmåner ska enligt ett förslag begränsas även för dem som avtjänar fängelsestraff med elektronisk övervakning i kontrollerat boende eller som avtjänar den nya påföljden säkerhetsförvaring. Regeringen föreslår också att skyldigheten att betala för sitt uppehälle ska gälla för kontrollerat boende och säkerhetsförvaring.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2026 med vissa övergångsbestämmelser.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-12

Debatt

2026-06-13

Beslut

2026-06-15

Regeringen vill att utvinning och bearbetning av kärnämnen ska behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med regeringens förslag är att prövningsprocessen för verksamheter som avser såväl utvinning som bearbetning av kärnämnen i större utsträckning ska likna prövningsprocessen för annan gruvverksamhet. Detta innebär att processen för att inleda sådan verksamhet blir mer transparent och effektiv.

Ändringarna görs i syfte att skapa en ändamålsenlig reglering för utvinning och bearbetning av kärnämnen, där strålskydds- och säkerhetskrav är anpassade efter verksamhetens risker. Förslagen innebär att utvinning och bearbetning av uran på en övergripande nivå kommer att behandlas på samma sätt som andra metaller och mineral inom ramen för den samlade tillståndsprocessen. Det får bland annat till följd att regeringens tillåtlighetsprövning enligt miljöbalken inte längre kommer att omfatta anläggningar för utvinning och bearbetning av kärnämnen. Det innebär samtidigt att kommunfullmäktiges tillstyrkande inte längre kommer att krävas för att sådan verksamhet ska kunna tillåtas.

Näringsutskottet instämmer i regeringens bedömning att denna anpassning av regelverket innebär att det blir mer logiskt och förutsebart. Sammantaget skapas därigenom bättre förutsättningar för verksamheter av strategisk betydelse för landets energiförsörjning, liksom för att Sverige ska kunna bidra till såväl en högre självförsörjningsgrad av kritiska metaller och mineral inom EU som den gröna omställningen.

Lagändringarna börjar gälla den 15 juli 2026.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

6

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

65 (160 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-10

Debatt

2026-06-11

Beslut

2026-06-15

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag som bland annat gäller nya regler vid val av talman, höjning av basstödet till riksdagens partigrupper samt nya regler vid ordningsstörningar i riksdagen.

De nya reglerna innebär bland annat följande:

• Det ska vid val av talman och vice talmän bara gå att rösta på kandidater som har nominerats, och vid ett val av en vice talman ändras antalet omgångar från tre till två.
• Det så kallade Stockholmstraktamentet höjs, liksom basstödet till riksdagens partigrupper. Basstödet ska också, genom en koppling till prisbasbeloppet, justeras årligen.
• Det införs en möjlighet att besluta om förkortad motionstid för skrivelser och redogörelser.
• Fördelningen av ärenden mellan utskott ändras något.
• Utvisning av åhörare som stört ordningen vid ett sammanträde i riksdagen ska gälla för resten av sammanträdet.
• Det införs utökade möjligheter till säkerhetskontroll av åhörare till kammarens sammanträden eller offentliga sammanträden i ett utskott eller EU-nämnden.

Riksdagen beslutade även om ett tillkännagivande till regeringen om en utredning av frågor om stärkt säkerhet för den parlamentariska processen och för riksdagens ledamöter. Frågorna bör utredas av en parlamentariskt sammansatt kommitté.

De flesta lagändringarna börjar gälla den 1 september 2026. Vissa lagändringar börjar gälla den 1 oktober 2026 eller den 1 januari 2027.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

3

Anföranden och repliker

6 (38 minuter)

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-09

Debatt

2026-06-10

Beslut

2026-06-10

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om årsredovisning för staten 2025 samt Riksrevisionens redogörelse för granskningen av årsredovisning för staten 2025.

Årsredovisningen för staten ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen fattat om statens budget och är ett viktigt komplement till budgetpropositionen.

I skrivelsen har regeringen beskrivit budgetpropositionens budgeterade belopp och dess utfall. Riksdagen anser att regeringen har förklarat de väsentliga skillnaderna mellan dessa och lade därmed regeringens skrivelse och Riksrevisionens redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade utgifter för staten under 2026. Beslutet innebär att anvisade medel ökar med 3,6 miljarder kronor. Anslagsökningarna uppgår till 5,2 miljarder kronor och anslagsminskningarna till 1,6 miljarder kronor.

De största utgiftsökningarna avser biståndsverksamhet med 1,7 miljarder kronor, fossilfria drivmedel och elektrifiering vid statliga myndigheter med 0,5 miljard kronor samt kapitalinsatser i statligt ägda företag med 0,4 miljard kronor. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande försämras med ca 3,4 miljarder kronor och statens budgetsaldo försämras med ca 3,8 miljarder kronor 2026 till följd av förslagen. Skillnaden beror på kapitaltillskott till bolag som påverkar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet.

Vissa av förslagen beräknas påverka statens budget även kommande år.

Förslaget innehåller också ökningar på 74,3 miljarder kronor till beställningsmyndiganden. Beställningsbemyndiganden är tillstånd som en statlig myndighet behöver för att ingå ekonomiska åtaganden som innebär utgifter som ska finansieras med framtida anslag.

De största ökningarna handlar om anskaffning av material och anläggningar med 66,0 miljarder kronor, förbandsverksamhet och beredskap med 6,0 miljarder kronor och Rakel Generation 2 med 1,7 miljarder kronor.

Förslagen innebär också att riksdagen ger regeringen rätt att ingå ekonomiska åtaganden som kan påverka statens budget på längre sikt. Det handlar bland annat om att ingå avtal med Videberg Kraft AB om fasta kostnader för ett nytt kärnavfallsprogram samt om kapitaltillskott och förvärv av aktier i bolaget.

Riksdagen sa även ja till regeringens förslag på en lagändring som innebär att Försäkringskassan inte ska ta ut någon avgift för anslutning till det elektroniska systemet för statligt tandvårdsstöd. Förslaget innebär att bestämmelsen om avgift ska upphöra att gälla vid utgången av juli 2026.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

75, 300 minuter

Justering

2026-06-04

Datum

2026-06-04

Bordläggning

2026-06-08

Debatt

2026-06-09

Beslut

2026-06-09