Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning
Betänkande 2025/26:SkU29
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-06-10
- Beslut fattades
- 2026-06-11
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (SkU29)
Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Riksdagen röstade för regeringens förslag.
Regeringens förslag innebär
- att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart
- större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet
- ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat
- generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond.
Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.
Lagändringarna börjar gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning (SkU29)
Regeringen vill förbättra systemet för tonnagebeskattning. Systemet innebär att inkomst från kvalificerad rederiverksamhet beräknas schablonmässigt utifrån fartygens nettodräktighet. Syftet med förbättringarna är att stärka Sveriges konkurrenskraft inom sjöfartsnäringen. Skatteutskottet föreslår att riksdagen röstar för regeringens förslag.
Regeringens förslag innebär
- att systemet för tonnagebeskattning utvidgas till att omfatta vissa verksamheter inom specialsjöfart
- större möjlighet att hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet
- ändrade förutsättningar för att ett fartyg ska vara kvalificerat
- generösare villkor för företagen att använda sig av en så kallad överavskrivningsfond.
Förslagen innebär även att vissa förtydliganden och anpassningar görs av regelverket för att uppnå bättre överenstämmelse med kommissionens riktlinjer för statligt stöd och beslutspraxis. Förslagen innebär ändringar i inkomstskattelagen och skatteförfarandelagen.
Lagändringarna föreslås börja gälla 20 juli 2026 och tillämpas första gången för beskattningsår som börjar efter den 31 december 2026.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 9 juni 2026 och debatterades i kammaren 10 juni 2026.
Debatt om förslag 2025/26:SkU29
Webb-tv: Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 173 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Vi debatterar i dag regeringens proposition 2025/26:243 Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning.
Jag vill börja tydligt: Sverigedemokraterna välkomnar denna proposition.
Sverige har länge haft ambitionen att vara en stark sjöfartsnation. Men under många år har vi tappat konkurrenskraft. Fartyg har flaggats ut, arbetstillfällen har försvunnit och investeringar har gått till andra länder med bättre villkor.
Detta är inte bara ett näringspolitiskt problem. Det handlar också om beredskap, infrastruktur och nationell kontroll. Sjöfarten är en grundbult i vårt handelsberoende land. Utan fungerande sjötransporter stannar Sverige.
Fru talman! Det är därför denna proposition är viktig. Men den är också en del av en längre utveckling. När Sverige införde tonnageskattesystemet var syftet att skapa konkurrensneutralitet gentemot andra europeiska länder. Det har sedan blivit tydligt att systemet behövt utvecklas.
Under senare år har vi tagit flera viktiga steg. Regelverk har förtydligats och anpassats till EU, skattemässiga villkor för rederier har förbättrats och arbetet för att göra Sverige mer attraktivt som flaggstat har intensifierats.
Vi har också avskaffat stämpelskatten, förstärkt sjöfartsstödet, ökat miljökompensationerna, höjt anslagen till Sjöfartsverket, satsat på fossilfria bränslen och på forskning, stärkt kopplingarna till totalförsvaret och investerat i utbildning och kompetens. Dagens proposition är nästa steg i denna riktning.
Fru talman! Låt mig lyfta fram några centrala förbättringar:
Fler verksamheter inkluderas. Genom att bredda tonnageskatten till större delar av specialsjöfarten gör vi systemet mer relevant och tillgängligt.
Ökad flexibilitet. Möjligheten att hyra ut fartyg utan besättning förbättras. Det ger svenska rederier bättre förutsättningar på en global marknad.
Modernare regelverk. Kravet på internationell fart ersätts med ett krav på internationell konkurrens. Det speglar verksamheten bättre.
Lägre trösklar. Genom att sänka vissa krav öppnas systemet för fler aktörer, även mindre fartyg.
Sammantaget innebär detta bättre villkor för investeringar och långsiktig planering.
Fru talman! Sverigedemokraternas linje är tydlig. Vi vill se fler svenskflaggade fartyg, fler jobb i Sverige och en stark sjöfart i både fred och kris. Det kräver stabila, konkurrenskraftiga och förutsägbara villkor. Men detta är inte slutpunkten. Det finns mer att göra.
Vi behöver fortsätta att se över regelverk, tillståndsprocesser och kostnader som belastar näringen. Vi behöver säkra kompetensförsörjning och utbildning. Och vi måste se sjöfarten som en strategisk tillgång – inte bara som en bransch bland andra.
Fru talman! Sjöfarten handlar ytterst om Sveriges självständighet. I en tid av geopolitisk osäkerhet kan vi inte vara beroende av andra länder för våra transporter. Att stärka sjöfarten är att också stärka Sveriges motståndskraft.
Jag vill också kort kommentera den motion som väckts av Socialdemokraterna med stöd av V, C och MP. Jag kan säga att jag blev förvånad när jag läste den.
Socialdemokraterna införde tonnageskatten men finansierade den genom att minska sjöfartsstödet. När jag efterfrågade en utvärdering efter ett par år fick jag till svar att det var för tidigt eftersom alltför få hade anslutit sig. Med andra ord: Tonnageskatten var initialt riktigt dålig.
Nu föreslår S förändringar som riskerar att öppna för bland annat skatteplanering. Konsekvenserna kan i praktiken bli färre fartyg i Sverige, färre jobb, minskade investeringar, försämrad konkurrenskraft och ökad sårbarhet. Det är en inriktning som riskerar att föra oss bakåt när vi behöver gå framåt.
Fru talman! Förändringar i koncerndefinitioner och liknande regler kräver noggrann analys. Fel utformning kan få betydande negativa effekter.
Avslutningsvis: Regeringens förslag stärker konkurrenskraften, bygger vidare på nödvändiga reformer och moderniserar tonnageskattesystemet. Sverigedemokraterna arbetar aktivt för att öka den svenska flaggan. Vi är på rätt väg, och denna proposition är ett viktigt steg mot fler svenskflaggade fartyg.
(Applåder)
I detta anförande instämde Rashid Farivar, Martin Westmont och Eric Westroth (alla SD).
Anf. 174 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Det räcker med att blicka ut över världen för att snabbt inse vilken betydelse sjöfarten har för den globala ekonomin och för den internationella handeln. Störningar i sjöfarten, likt dem vi nu upplever i Hormuzsundet, riskerar snabbt att fortplanta sig vidare i ekonomin, med risk för brist på komponenter och risk för ökad inflation och stigande kostnader för vanliga hushåll.
Zoomar vi in på Sverige ser vi precis denna bild. Sjöfarten bär vår export. Den säkrar vår import. Mer än 90 procent av vår utrikeshandel transporteras sjövägen. Till detta bör man lägga dess betydelse för vår beredskap.
Därför är det viktigt att Sverige har konkurrenskraftiga villkor för rederinäringen. Vi ska alltså inte bara behålla det vi har, utan vi ska också utveckla den svenska handelsflottan. Enkelt uttryckt handlar det om att öka inflaggningen: fler svenskflaggade fartyg.
Här har vi gjort en resa som land. För ett antal år sedan såg vi en illavarslande utveckling. Trots en ökning av handelsflottan internationellt sett minskade den i Sverige till sådana nivåer att näringen faktiskt riskerades. Ökad inflaggning är viktigt av flera skäl, bland annat för att fler svenska fartyg gynnar hela det maritima ekosystemet med rederier, hamnar, utbildningar med mera. Ökad inflaggning kan också bli en murbräcka för högre krav på miljöhänsyn och bättre arbetsvillkor.
Men givet säkerhetsläget är det viktigaste av allt att svenskflaggade fartyg seglar under svensk lag och vid behov kan tas i statlig tjänst i händelse av kriser eller ytterst krig. Ökad inflaggning stärker vår beredskap.
Det system för tonnagebeskattning som Socialdemokraterna i regeringsställning införde var ett viktigt steg mot att förbättra villkoren för den svenska sjöfartsnäringen.
Tonnagebeskattning – det är helt okej att inte vara bekant med begreppet – är alltså ett frivilligt schablonbaserat skattesystem för rederier. I stället för att beskatta rederiets faktiska vinst baseras skatten på fartygens storlek. För rederier kan det här bli ett sätt att jämna ut skatten över tid.
Tanken med systemet var att stärka sjöfartsnäringens konkurrenskraft, öka andelen svenskflaggade fartyg och säkra kompetens och arbetstillfällen i Sverige. I den proposition som vi nu behandlar bygger vi vidare på just de ambitionerna. För det har ju hänt en del sedan tidigare, och det behövs justeringar i tonnagebeskattningen. Regelverken behöver anpassas för att bättre stämma överens med den utveckling vi har sett, inte minst inom Europeiska unionen.
Vi socialdemokrater ser positivt på att systemet nu moderniseras och uppdateras. Det är viktigt att Sverige inte avviker från den praxis som gäller i andra medlemsländer. Vi behöver tvärtom ligga i framkant.
För det första utvidgas med det här förslaget tonnagebeskattningen till att omfatta fler delar av specialsjöfarten. Det handlar bland annat om bunkring av bränsle, kabel- och rörläggning, offshoreverksamhet, miljöräddning samt konstruktion, reparation, service och demontering av vindkraftverk. Apropå tidigare nämnda beredskapsperspektiv finns det ett nationellt intresse av att ha kompetens och rådighet över den typ av förmågor som jag nyss nämnde.
För det andra ändras kraven på vad som räknas som ett kvalificerat fartyg. Att gå från krav på internationell fart till krav på internationell konkurrens är en modernisering som bättre speglar hur sjöfartsmarknaden faktiskt fungerar i dag.
För det tredje utökas möjligheten att inom ramen för tonnagebeskattad verksamhet hyra ut kvalificerade fartyg utan besättning, så kallad bareboat, från 20 till 50 procent av det totala antalet fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten. Det här ökar flexibiliteten, men vi socialdemokrater menar att man bör gå längre. Vi menar att man bör gå hela vägen. Möjligheten till koncernintern uthyrning bör bli obegränsad. Det gör det möjligt att bättre hantera konjunktursvängningar, utnyttja flottan mer effektivt och ytterligare stärka incitamenten för ökad inflaggning.
I andra EU-länder är det möjligt med obegränsad uthyrning. EU-kommissionens beslutspraxis visar att det ryms inom regelverket för statligt stöd. Att Sverige inte utnyttjar det här utrymmet fullt ut innebär i praktiken att svenska rederier riskerar att ha sämre villkor än konkurrenter i andra länder.
Regeringen konstaterar själv i propositionen att frågan är relevant och att man har tittat på den. Man väljer ändå att inte gå vidare med den med hänsyn till att man kräver ytterligare analyser. Vi menar, fru talman, att det jobbet behöver börja direkt. Det finns en bred samsyn här i kammaren om att Sverige behöver en stark sjöfartsnäring. Det handlar om jobb och tillväxt men också om vår försörjningsberedskap och säkerhet.
Den här propositionen tar viktiga steg framåt, men för att fullt ut ta tillvara potentialen och för att säkerställa att svenska rederier inte halkar efter krävs det ytterligare åtgärder. Därför ställer vi oss bakom propositionens inriktning men föreslår att regeringen återkommer i frågan om koncernintern uthyrning. Med det yrkar jag bifall till reservationen.
(Applåder)
(forts. § 18)
Anf. 175 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Jag skulle vilja fråga Socialdemokraternas ledamot om motionen i betänkandet.
Någonstans vet jag ju att vi har ganska stor samsyn när det gäller svensk sjöfart. Mer eller mindre alla partier i denna riksdag värnar svensk sjöfart, och därför blev jag mycket förvånad när jag läste om koncernintern bareboat.
Vi har gått från 20 procent till 50 procent bareboat, så reglerna för att hyra ut fartyg är ganska generösa. Problemet med koncernintern bareboat är att man öppnar för skatteplanering. Pengar kan skickas ut ur Sverige genom koncernintern bareboat. Det upplägget är inte bra för svensk sjöfart. Vi riskerar att tappa både arbetskraft och beredskap.
Därför, fru talman, vill jag fråga Kalle Olsson hur det kommer sig att Socialdemokraterna har väckt en motion i detta ärende. Är det så att man bara har lyssnat på lobbyorganisationer och inte har förstått innehållet i den motion man väckt?
Nu är ju inte Vänsterpartiet här, fru talman, men att Vänsterpartiet kan stödja en motion som möjliggör skatteplanering och skatteflykt förvånar mig mycket.
Anf. 176 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Tack, Jimmy Ståhl, för frågan!
Till att börja med kan man fundera på vad som har hänt från det att vi justerade detta betänkande i skatteutskottet för en kort tid sedan till i dag. Den som läser betänkandet ser att utskottsmajoritetens uppfattning är att vi, om vi ska gå vidare med det som Socialdemokraterna vill gå vidare med, behöver se över den definition som det här handlar om, alltså vad som ska rymmas inom detta. Där syns inga protester mot att gå vidare och införa en hundraprocentig möjlighet när det gäller koncernintern uthyrning. Var fanns de varningssignalerna under utskottsarbetet? Det finns inga sådana reservationer från majoritetens sida i den här delen. Det var det ena.
Det andra gäller följande fråga: Varför ska den svenska sjöfartsnäringen ha sämre villkor än grannländer och andra europeiska länder? Jag och ledamoten har nu hållit var sitt anförande där vi har tryckt på vikten av att jobba för att stärka svenska företags konkurrenskraft. Sverigedemokraterna orkar dock inte gå hela vägen i den här frågan, utan de håller tillbaka.
Vi säger inte att det här ska göras på något slarvigt sätt, och vi inser att detta är en ganska komplex fråga. Vi menar dock att man bör gå vidare och ta nästa steg just för att svenska företag ska få lika bra, eller allra helst ännu bättre, förutsättningar att verka i den här branschen.
Vi vet alla varför detta är så viktigt. Det handlar om Sveriges import och export och om Sveriges beredskap.
(Applåder)
Anf. 177 Jimmy Ståhl (SD)
Fru talman! Det är klart att man ska vara jätteförsiktig när det gäller att implementera saker. Att andra länder har regler innebär inte att dessa regler är bra för Sverige eller för svensk flagg. Om internkoncern bareboat införlivas rakt av och på ett felaktigt sätt, som det är, riskerar vi att tappa svensk sjöfart och svensk flagg. Är vi det minsta lilla sämre skickar man fartygen utanför nationsgränsen.
Problemet med koncernintern bareboat är att man kan ha ett svenskt företag, hyra ut fartygen så att de går under cypriotisk flagg och hyra in lettisk arbetskraft. Helt plötsligt flyttar man skattemedel hipp som happ.
Vi har de facto utökat möjligheten till bareboat upp till 50 procent. Det är jättebra, men att införa koncernintern bareboat är en farlig väg att gå. Jag förstår Kalle Olssons funderingar när det gäller beredningstexten, men när man gräver djupare i detta inser man att vi ska vara väldigt försiktiga.
Jag har haft dialog med rederiägare om just den här delen, och det finns farhågor. Det finns vissa fördelar, men farhågorna om att vi kan tappa svensk flagg och tappa i beredskap gör mig jätteorolig. Därför är Sverigedemokraterna i dag inte beredda att införa koncernintern bareboat.
(Applåder)
Anf. 178 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Med all respekt, Jimmy Ståhl: Det här blir lite förvirrat. Det är farligt och fel. Det kan vara rätt – kanske. Jag tror att vi får behandla det här lite seriösare.
Detta ska naturligtvis inte införlivas på ett felaktigt sätt. Vi tar det på stort allvar. Vi har absolut lyssnat på branschen – vi har stämt av, testat frågeställningar och skaffat oss kunskap i frågan.
Det är tydligt att det finns en konkurrensnackdel för svensk rederinäring här, och det är lite förvånande att Sverigevännerna i Sverigedemokraterna inte ser detta. Det är nästan så att jag misstänker att Jimmy Ståhl är lite obekväm med att det är Socialdemokraterna som vill flytta fram positionerna i den här frågan och att Sverigedemokraterna känner sig lite akterseglade, om uttrycket tillåts.
(Applåder)
Anf. 179 Boriana Åberg (M)
Fru talman! Jag minns när tonnageskatten, som också kallades den blå skatten, infördes. Den välkomnades av alla – av arbetsgivarorganisationen Sveriges Redareförening, som numera heter Svensk Sjöfart, av fackföreningarna Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen och inte minst av alla partier här i riksdagen. Sedan 90-talet hade motioner om införande av tonnageskatt väckts. Två utredningar lämnade sina betänkanden – 2006 respektive 2015 – och slutligen, 2017, kom man i mål.
Någon kanske tycker att det är konstigt att Moderaterna har slagits för införandet av en tonnageskatt, men tonnageskatten är ingen vanlig skatt utan en frivillig sådan. Den innebär att rederiernas inkomst fastställs schablonmässigt utifrån fartygens tonnagevolym och inte utifrån de faktiska inkomsterna. Fördelen med tonnageskatten är att den beskattningsbara inkomsten är oberoende av faktiska vinster och förluster, som kan variera kraftigt beroende på konjunkturen.
För att kvalificera sig för tonnageskattesystemet måste rederier uppfylla vissa krav. Vid tonnageskattens införande var en viktig aspekt att svenska rederier skulle kunna konkurrera på samma villkor som rederier i andra länder. Vid den tiden var Sverige och Österrike de enda EU-länder som inte hade tonnageskatt. Som vi vet är Österrike inte någon känd sjöfartsnation.
Fru talman! Jag minns att det fanns stora förhoppningar om att tonnageskatten skulle leda till att fler rederier valde att flagga svenskt och därmed återupprätta Sveriges ställning som sjöfartsnation. Med tanke på att ett jobb på sjön ger minst fyra jobb på land skulle detta bidra till fler arbetstillfällen. Vidare skulle fler transporter till sjöss vara fördelaktigt för både miljön och ekonomin eftersom sjövägarna kräver betydligt mindre underhåll, särskilt jämfört med väg och järnväg.
Det knöts alltså stora förhoppningar till införandet av tonnageskatten, men tyvärr infriades de inte fullt ut. En av anledningarna är att tonnageskattesystemet var snävt och komplext utformat. Det krävdes en bruttodräktighet på 100 ton, medan gränsen i grannlandet Danmark – en känd sjöfartsnation – var 20 ton. Med facit i hand kan vi konstatera att man borde ha insett att för att locka företag att flagga svenskt behövs bättre villkor än i konkurrerande länder. Det är just dessa tillkortakommanden som regeringen försöker åtgärda med de förslag vi debatterar i dag.
Fru talman! Sjöfarten är en viktig näring i Sverige, inte bara för att 90 procent av Sveriges totala import och export transporteras sjövägen utan också för dess betydelse i dagens allvarliga säkerhetsläge. Det är naturligt för en moderatledd regering att skapa villkor som stärker – inte hämmar – företagsamhet, investeringar och konkurrenskraft.
Att reglerna för tonnagebeskattningen nu förbättras och moderniseras är ett steg i rätt riktning. De förändringar som föreslås stärker svensk sjöfarts konkurrenskraft. När regelverket blir mer ändamålsenligt och bättre anpassat till verkligheten ökar möjligheterna för rederier att välja svensk flagg.
Det är särskilt välkommet att fler verksamheter inom specialsjöfarten nu omfattas. Bogsering, isbrytning, kabel- och rörläggning samt annan specialiserad verksamhet spelar en viktig roll för både industri, energiomställning och samhällsfunktioner. När dessa delar av näringen får bättre och mer rättvisa villkor stärks hela den maritima sektorn.
Vidare är det positivt att reglerna för vad som ska räknas som kvalificerade fartyg moderniseras. Att fokus flyttas till huruvida fartygen möter internationell konkurrens är mer träffsäkert än äldre, snävare kriterier. Det gör systemet mer relevant och bättre anpassat till verkligheten.
Den ökade flexibiliteten är också betydelsefull. Möjligheten till uthyrning av en större andel fartyg utan besättning gör att flottan kan användas mer effektivt. Det skapar bättre förutsättningar för företag att planera långsiktigt, möta efterfrågan och utveckla sin verksamhet.
Det finns en motion från oppositionspartierna om så kallad koncernintern bareboat, det vill säga att rederier ska kunna disponera sina fartyg fritt inom en och samma koncern. Anledningen till att vi yrkar på att motionen avslås är att en obegränsad möjlighet till koncernintern uthyrning av obemannade fartyg inom EES skulle medföra behov av en särskild koncerndefinition för detta ändamål. Det skulle kräva en mycket noggrann analys att utarbeta en sådan definition, bland annat vad gäller förhållandet till skattelagstiftningen i andra EES-länder. Enligt Finansdepartementet skulle arbetet med en koncerndefinition ta lång tid och därmed försena införandet av de nya, förbättrade reglerna.
I majoritetstexten har vi, de fyra partierna på regeringssidan, understrukit att vi utgår från att regeringen följer frågan noga och vid behov gör de ändringar som krävs för att ytterligare stärka den svenska sjöfartens konkurrenskraft.
Fru talman! Förslagen i betänkandet innebär bättre villkor för svensk sjöfart, stärkt konkurrenskraft och större möjligheter att behålla och utveckla maritim kompetens i Sverige. En stark svensk sjöfart är inte bara en fråga om transporter, jobb och företagande; det är också en fråga om Sveriges förmåga att stå starkt i en orolig omvärld.
(Applåder)
Anf. 180 Helena Vilhelmsson (C)
Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till reservationen gällande koncernintern uthyrning.
Vi debatterar i dag svensk sjöfarts konkurrenskraft. Det är en debatt som är helt central, skulle jag vilja säga, för Sveriges framtid. Vi är överens om det, alla partier. Sanningen är ju den att Sverige är en ö. Över 90 procent av vår import och export går sjövägen. Utan en stark och livskraftig sjöfart stannar industrin, tystnar handeln och äventyras vår försörjningstrygghet. Sjöfarten är kort sagt en av våra viktigaste livsnerver. Därför är det positivt att regeringen nu lägger fram ett förslag som syftar till att förbättra det svenska tonnageskattesystemet.
Att utvidga systemet till specialsjöfart och öka möjligheten att hyra ut fartyg utan besättning är ett steg i rätt riktning, som Centerpartiet välkomnar. Det är åtgärder som kan bidra till att fler fartyg väljer att segla under svensk flagg. Men det är inte riktigt tillräckligt. Man kan göra mer.
Regeringen har missat möjligheten att än mer stärka svenska rederiers flexibilitet och konkurrenskraft. Jag talar om den begränsade möjligheten till koncernintern uthyrning av fartyg, så kallad bareboat charter. Regeringen medger i propositionen att frågan är relevant men skjuter den på framtiden med hänvisning till att det är för komplicerat att ta fram en koncerndefinition just nu, vilket föregående talare förklarade på ett bra sätt. Jag har förståelse och respekt för det.
Jag tror att majoriteten förstår att vi i oppositionen ändå tycker att det är viktigt att påpeka detta och att vi därför väcker den här motionen. Konkurrerande sjöfartsnationer har redan dessa regler på plats. Det innebär, som redan nämnts, att svenska rederier missgynnas. De tvingas till ineffektiva och kostsamma lösningar i stället för att kunna använda sin flotta på det mest ändamålsenliga sättet. Vi tillsammans med andra partier anser att regeringen måste återkomma med ett förslag som tillåter obegränsad koncernintern uthyrning.
Fru talman! Tonnagebeskattningen är viktig, men för att verkligen lyfta svensk sjöfart krävs en sammanhållen och långsiktig politik. Vår vision är tydlig. Vi vill flytta mer gods från väg till sjö. Det är smart för klimatet, det minskar trängseln på våra vägar och det avlastar en hårt ansträngd järnväg. Sjöfartsverkets generaldirektör har konstaterat att det går att omedelbart flytta 10 procent av godset från väg till sjö. Det motsvarar 165 000 lastbilar per år. Det är en kö av lastbilar från Ystad till Haparanda. Potentialen är enorm, men i dag är det lite för dyrt och lite för krångligt.
Ett av de största hindren är avgifterna, generellt. Farledsavgifter och lotsavgifter har höjts på ett sätt som direkt motverkar målet om överflyttning. Det är särskilt tydligt för inlandssjöfarten på Vänern och Mälaren, där lotskostnaderna kan utgöra upp till 25 procent av anlöpskostnaden jämfört med 4 procent vid kusten.
Centerpartiet har länge krävt en översyn av det här och vill att regeringen agerar på de förslag som finns om att helt avgiftsbefria inlandssjöfarten. Det är en konkret åtgärd som skulle ge snabb effekt.
Fru talman! För att sjöfarten ska kunna växa ännu mer behövs en helhetssyn. Det handlar om att säkerställa kompetensförsörjning genom relevanta utbildningar, yrkesutbildningar och garanterade praktikplatser. Det handlar om att ta fram en nationell hamnstrategi som ser hamnarna som de strategiska nav de är i vårt transportsystem och inte bara som en kommunal angelägenhet. I dessa oroliga tider, som flera före mig har sagt, handlar det ytterst om vår beredskap. Att ha en stark svenskflaggad handelsflotta med svensk besättning är en avgörande säkerhetspolitisk fråga.
Fru talman! Centerpartiets politik för sjöfarten är en politik för hela Sverige. Det handlar om att stärka företagens konkurrenskraft, skapa jobb längs våra kuster och i inlandet, påskynda den gröna omställningen och trygga Sveriges försörjning.
Regeringens förslag om tonnagebeskattning är ett steg, men Sverige behöver en politik som tar rejäla kliv framåt. Vi uppmanar regeringen att ge svensk sjöfart de långsiktiga och konkurrenskraftiga villkor som den förtjänar. Vi är på god väg, men det behövs mer.
Anf. 181 Cecilia Engström (KD)
Fru talman! Sverige är en sjöfartsnation. Vårt land är beroende av öppna handelsvägar, fungerande transporter och starka svenska rederier. Nästan all utrikeshandel passerar någon gång ett fartyg. Därför är villkoren för svensk sjöfart inte en särfråga för en enskild bransch utan en fråga om jobb, tillväxt, försörjningsberedskap och nationell säkerhet.
I dag behandlar vi ett betänkande om förbättrade regler för svensk tonnageskatt. Kristdemokraterna välkomnar propositionen och står bakom utskottets förslag.
Förändringarna syftar till att stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft genom att modernisera och bredda tonnageskattesystemet. Bland annat utvidgas systemet till delar av specialsjöfarten. Möjligheter att hyra ut fartyg förbättras, och krav på internationell fart ersätts med ett krav på att verksamheten verkar på en marknad utsatt för internationell konkurrens.
Fru talman! Under en lång tid har svenska rederier haft svårare konkurrensvillkor än många av de europeiska konkurrenterna. När fartyg flaggas ut förlorar vi inte bara arbetstillfällen. Vi förlorar också kompetens, sjömanskap och strategisk kapacitet som kan vara avgörande i tider av kris.
Kristdemokraterna anser att Sverige behöver fler svenskflaggade fartyg, inte färre. Vi behöver en sjöfartspolitik som gör det attraktivt att investera, anställa och bedriva verksamheten i Sverige. Därför är det viktigt att regelverket följer utvecklingen i vår omvärld och inte låser fast sig vid föråldrade definitioner eller onödiga begränsningar.
De förändringar som nu genomförs är ett steg i rätt riktning. Specialsjöfart, till exempel vissa offshore- och kabelläggningsfartyg, ges bättre möjligheter att omfattas av tonnagebeskattningen. Det skapar mer likvärdiga villkor och gör att svenska företag kan konkurrera på en europeisk marknad med rimligare villkor.
Fru talman! Kristdemokraterna ser också sjöfarten som en del av Sveriges beredskap. Erfarenheter från pandemin, krig i vårt närområde och störningar i globala leveranskedjor har visat att moderna samhällen kan vara sårbara. Ett land som Sverige behöver egen maritim kompetens, egna fartyg och en livskraftig sjöfartsnäring. När vi stärker förutsättningarna för svenska rederier stärker vi samtidigt Sveriges motståndskraft. Det handlar ytterst om vår förmåga att upprätthålla handel, transport och försörjning under alla svåra förhållanden.
Fru talman! Det finns företrädare för branschen som menar att ytterligare reformer skulle behövas framöver för att fullt ut matcha villkoren i andra länder. Den diskussionen är viktig och bör fortsätta. Men det får inte bli ett argument för att avstå de förbättringar som nu ligger på riksdagens bord och som den här regeringen har genomfört.
Jag och Kristdemokraterna väljer att ta ansvar här och nu. Vi stärker konkurrenskraften, förbättrar regelverket och skapar bättre förutsättningar för svensk sjöfart att växa.
Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
I detta anförande instämde Magnus Jacobsson (KD).
Anf. 182 Helena Gellerman (L)
Fru talman! I dag ska vi debattera förbättringar av den svenska tonnagebeskattningen.
Sverige har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion till andra världsdelar. Sjöfarten står för 90 procent av vår export och import och är därmed mycket viktig för Sveriges företag, jobb och välfärd.
Kriget i Ukraina har samtidigt visat att vi för att stärka den svenska beredskapen måste stärka den svenska sjöfarten med både svenskregistrerade fartyg och svenska sjömän. Det är ett av de främsta motiven till att regeringen har lagt stort fokus på att underlätta för landets sjöfart.
Fru talman! Sjöfartens betydelse för våra svenska företag och för vår beredskap gör att vi liberaler vill ta bort hinder för inregistrering av fartyg till Sverige. Vi startade med stämpelskatten för nya fartyg. Stämpelskatten hade dessutom en negativ påverkan på utvecklingen mot en klimatvänlig sjöfart, eftersom företag med miljövänlig teknik är dyrare och därför kostar mer i stämpelskatt. Därför såg Liberalerna, med våra samarbetspartier, till att stämpelskatten togs bort den 1 juli förra året. Vi har sedan dess sett en ökad inflaggning, vilket är mycket positivt.
Nu fortsätter regeringen att förändra tonnageskatten för att ytterligare underlätta för sjöfarten. Sverige kan inte ha radikalt annorlunda regler jämfört med sina närmaste grannländer, kanske främst Danmark. Den nya tonnageskatten är tänkt att införas den 20 juli i år och gäller från beskattningsåret 2027.
Vilka förändringar ingår då i den justerade tonnageskatten, fru talman? En stor förändring är att den nu omfattar stora delar av specialsjöfarten, som inte fanns med tidigare. Som exempel kan nämnas isbrytning, bunkring av bränsle, bogsering, sjöräddning och fartyg kopplade till byggnation och underhåll av anläggningar till sjöss, till exempel vindkraftverk.
Många av fartygen är viktiga för att övrigt tonnage ska fungera smidigt, men de är också väldigt viktiga för vår beredskap. Många av specialfartygen är mindre. Därför ändras gränsen för bruttodräktigheten för dessa fartyg till minst 20 ton, till skillnad från övriga fartyg där gränsen sedan tidigare är satt till minst 100 ton.
Fru talman! Från den 1 februari gäller så kallad bareboatcharter. Regelverket om inhyrning av utländska och uthyrning av svenska skepp utan besättning ändras. Bland annat kan man tillfälligt registrera de fartyg som ligger i bareboatregistret under svensk flagg. Syftet är att förbättra möjligheten för svenska rederier att organisera sin verksamhet på ett rationellt sätt och finansiera nya skepp.
Med propositionen utökar regeringen andelen av rederiverksamhetens sammanlagda bruttodräktighet som får användas till uthyrning från 20 till 50 procent, vilket ytterligare ökar flexibiliteten för rederierna. Ytterligare en förändring är att kravet på internationell fart tas bort och ersätts med ett krav på att fartyget används i trafik som är utsatt för internationell konkurrens på sjöfartsmarknaden. Det här är efterfrågade ändringar från svensk sjöfart som kommer att göra det ännu mer attraktivt att registrera sina fartyg i Sverige.
Med propositionen införs också generösare villkor för överavskrivningsfonden. Förutsättningarna för att flytta fram tidpunkten för när avsättning till överavskrivningsfonden kan återinföras till beskattning för fartyg ändras. Nu blir kravet att nettodräktigheten på de ägda kvalificerade fartygen inte ska ha minskat, där det förut stod att den skulle ha ökat. Dessutom ska ett avtal om leverans av ett nybyggt fartyg enligt förslaget räknas som ett ägt kvalificerat fartyg.
Med dessa förändringar av tonnageskatten underlättar vi för svensk sjöfart och ökar möjligheterna för inflaggning till svensk flagg och därmed stärkt svensk beredskap.
Fru talman! Stämpelskatten, tonnageskatten, bareboatcharter, fler gränsövergångar vid svenska hamnar, budget för ytterligare isbrytare, förbud för öppna skrubbrar som släpper ut avgaser i havet, nytecknat avtal för Gotlandstrafiken där bränslepriser får mindre påverkan på priset, sänkta båtpriser för bofasta på Gotland, justerade behörighetskrav till sjöfartsutbildningen för ökat söktryck samt förbättrad infrastruktur till våra hamnar – inte minst två nya spår på sträckan Göteborg–Alingsås, den största kapacitetsbristen på järnväg i hela Sverige, som Socialdemokraterna vägrade lägga in i den nationella infrastrukturplanen under förra mandatperioden – allt detta låg på bordet för den socialdemokratiska regeringen under förra mandatperioden utan att man gjorde något åt det.
Det är den här regeringen som har vidtagit en lång rad åtgärder för att underlätta för den svenska sjöfarten, och det är den här regeringen som har förbättrat villkoren för Sveriges företag och beredskap och som har minskat sjöfartens miljöbelastning.
Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationen.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 11 juni.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:SkU29
Webb-tv: Beslut: Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Förbättrade regler för svensk tonnagebeskattning
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:243 punkterna 1 och 2.Koncernintern uthyrning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4128 av Niklas Karlsson m.fl. (S).- Reservation 1 (S, V, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 104 0 2 SD 70 0 0 0 M 66 0 0 0 C 0 23 0 1 V 0 20 0 1 KD 19 0 0 0 MP 0 17 0 1 L 16 0 0 0 - 4 4 0 1 Totalt 175 168 0 6
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.