Sök

Det behövs ett utvidgat meddelarskydd för privatanställda i offentligt finansierad verksamhet. Det anser riksdagen, som välkomnar att regeringen ska utreda frågan. Riksdagen uppmanar regeringen att tillsätta utredningen snabbt och särskilt belysa efterforsknings- och repressalieförbudet.

Allt fler offentliga verksamheter inom exempelvis vård, skola och omsorg drivs i privat regi. Riksdagen konstaterar att detta medför att meddelarskyddet begränsas eftersom privatanställda inte omfattas av meddelarskyddet på samma sätt som offentliganställda. För att säkerställa förtroendet för och tryggheten inom offentliga verksamheter som drivs privat är det viktigt att förhållanden som behöver uppmärksammas blir kända, anser riksdagen. Lagstiftningen om meddelarskyddet behöver därför utvidgas. Ställningstagandet bygger på motioner från Miljöpartiet, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Meddelarskyddet innebär förenklat att en offentliganställd har rätt att lämna normalt sekretessbelagda uppgifter till medierna utan att riskera straffpåföljd eller repressalier från arbetsgivaren. Uppgiftslämnaren har rätt att vara anonym. Journalisten som tar emot uppgifterna för publicering har tystnadsplikt och arbetsgivaren får inte efterforska uppgiftslämnarens identitet.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

12, 51 minuter

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-03-29

Datum

2012-04-02

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-12

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2011 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-29

Datum

2012-03-30

Debatt

2012-04-19

Beslut

2012-04-25

Elever som läser moderna språk på högre nivåer i gymnasieskolan kan få så kallade meritpoäng. Teckenspråk likställs inte i dag med moderna språk och ger därför inte meritpoäng. Riksdagen vill att teckenspråk ska likställas med moderna språk när det gäller meritpoäng. Detta för att inte missgynna elever som väljer att studera teckenspråk på avancerad nivå. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen.

Bakgrunden är att regeringen och riksdagen tidigare har bedömt att det är viktigt att uppmuntra elever att fortsätta sina studier i moderna språk på högre nivåer i gymnasiet. Därför infördes meritpoäng för moderna språk. Samtidigt finns det tecken på att gymnasie- och högstadieelever väljer bort studier i teckenspråk av strategiska skäl. Detta eftersom teckenspråk inte ger meritpoäng på samma sätt som moderna språk.

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2011 om högskolan.

Behandlade dokument

85

Förslagspunkter

25

Reservationer

33 

Anföranden och repliker

20, 77 minuter

Justering

2012-03-29

Datum

2012-03-30

Debatt

2012-04-19

Beslut

2012-04-25

EU:s ändringsdirektiv om säkerhetsövervakning av läkemedel genomförs i svensk lag. Med säkerhetsövervakning menas den övervakning som görs på vetenskapliga grunder för att upptäcka, bedöma, förstå och förebygga läkemedelsbiverkningar. Målet med direktivet är att undanröja skillnader mellan de olika EU-ländernas bestämmelser så att den inre marknaden för läkemedel fungerar smidigt, samtidigt som en hög skyddsnivå för folkhälsan och människors hälsa säkerställs. För att genomföra direktivet kommer läkemedelslagen ändras så att det tydligare framgår att den som fått ett läkemedel godkänt ska ha ett system för säkerhetsövervakning som omfattar information om misstänkta biverkningar. Särskilda bestämmelser om tillsyn och tillståndsprövning av så kallade icke-interventionsstudier av säkerheten ska också införas. Lagändringarna börjar att gälla den 21 juli 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-29

Datum

2012-03-30

Debatt

2012-04-18

Beslut

2012-04-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz. Ändringarna innebär bland annat följande:

• Skatteverket får möjlighet att begära upplysningar från bland annat banker i Schweiz.
• Bestämmelserna om företag i intressegemenskap moderniseras. Möjligheterna att göra undantag från källskatt på utdelning från dotterbolag till moderbolag utvidgas.
• Regler införs om att undantag från källskatt på utdelning för pensionsfonder ska få göras i vissa fall.
• Ränta får endast beskattas i det land där mottagaren har sin hemvist.
• Det blir möjligt för Sverige att beskatta fysiska personer för realisationsvinst på grund av avyttring av andelar i bolag efter utflyttning från Sverige.
• Sverige får utökade möjligheter att beskatta pension, livränta och liknande ersättningar.

Ändringarna kan träda i kraft efter att de båda länderna har godkänt dem. Regeringen kommer att meddela i en förordning datum för när de ska börja gälla. De nya beskattningsreglerna börjar tillämpas den 1 januari året efter den dag lagändringarna trätt i kraft. Övergångsbestämmelser kommer att gälla i vissa fall. De nya bestämmelserna om informationsutbyte tillämpas på förhållanden under 2012 och senare kalenderår.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2012-03-20

Datum

2012-03-30

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Riksrevisionen har granskat statliga myndigheters tjänsteexport och om regeringens styrning ger ett tillräckligt underlag för att riksdagen ska kunna få rättvisande information. Granskningen ger enligt Riksrevisionen en komplex bild av en otydligt definierad verksamhet under en dåligt sammanhållen styrning från regeringen.

Finansutskottet noterar att regeringen instämmer i Riksrevisionens bedömning att det finns problem som måste lösas genom en förstärkt och tydligare styrning från regeringens sida. Utskottet välkomnar därför regeringens avsikt att fortsätta att utveckla styrningen.

Utskottet konstaterar att regeringen har ansvaret för att säkerställa en tillfredsställande styrning av den avgiftsfinansierade verksamheten i staten. Utskottet ser inte något behov av att ge Ekonomistyrningsverket utökade befogenheter för kontroll av statliga myndigheters tjänsteexport, bland annat mot bakgrund av gällande regelverk.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-30

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om ett bredare BNP- och välfärdsmått. Skälet är bland annat att det pågår ett omfattande arbete med att komplettera BNP med olika uppgifter om hållbarhet och att utveckla de gröna räkenskaperna. Dessutom beslutades under 2011 om en rättslig ram på EU-nivå för framställning av miljöräkenskaper inom EU. Vidare har Konjunkturinstitutet (KI) genom en blocköverskridande överenskommelse mellan regeringen, Socialdemokraterna, Miljöpartiet de gröna och Vänsterpartiet nyligen fått nya uppdrag och högre anslag för att utöka sin verksamhet inom området.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 24 minuter

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-30

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Det ska bli tillåtet att servera sprit, vin, starköl och annan alkohol till en boende och dennes besökare på särskilda boenden som erbjuder måltidsservice. Med särskilda boenden avses behovsprövade boenden för äldre människor och för funktionshindrade. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juni 2012. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 15 minuter

Justering

2012-03-27

Datum

2012-03-29

Debatt

2012-04-18

Beslut

2012-04-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om forskning, forskarutbildning och rymdfrågor. Skälet är gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om forskningspolitikens inriktning och internationalisering, förhållanden inom forskarutbildningen, rymdfrågor samt forskning inom vissa områden.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

16

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

23, 92 minuter

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-28

Debatt

2012-04-19

Beslut

2012-04-25

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika hälso-, sjukvårds- och tandvårdsfrågor från den allmänna motionstiden 2011. Skälet är främst att det pågår arbete på olika områden. Vissa motioner tar upp samma eller i huvudsak samma frågor som riksdagen har behandlat tidigare under valperioden, och dessa behandlades därför förenklat. Motioner om assisterad befruktning och surrogatmoderskap behandlas i ett separat betänkande, 2011/12:SoU26.

Behandlade dokument

90

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

39, 151 minuter

Justering

2012-03-13

Datum

2012-03-28

Debatt

2012-04-18

Beslut

2012-04-19

Finansutskottet har granskat Riksbankens verksamhet för 2011. Årsredovisningen visar att de extraordinära åtgärder som Riksbanken gjorde under den akuta finanskrisen 2008 och 2009 avvecklades i början av 2011. Utskottet konstaterar att Riksbankens situation skiljer sig väsentligt från situationen för exempelvis Europeiska centralbanken och andra större centralbanker som under 2011 fick öka antalet krisåtgärder för att säkerställa bankernas kreditförsörjning.

Riksdagen godkände Riksbankens resultat och balansräkning för 2011 liksom fullmäktiges förslag till disposition av Riksbankens vinst. Beslutet innebär att Riksbanken levererar in 7,5 miljarder kronor till statsbudgeten. Riksdagen sa också nej till en motion från allmänna motionstiden om att införa en nordisk valutaunion.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-28

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

Riksdagen sa nej till motioner om sjöfart med hänvisning till pågående arbete. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2011 och handlar bland annat om förutsättningarna för svensk sjöfart, miljöfrågor, inlandssjöfartens villkor och fritidsbåtar. Riksdagen vill efter att ha gått igenom förslagen framhålla följande:

• Regeringen har de senaste åren gjort omfattande utredningar av den svenska sjöfartens konkurrenskraft. Regeringen kommer senare under året att presentera en samlad sjöfartsstrategi i syfte att främja svensk sjöfart.
• Det har tagits såväl nationella som internationella initiativ för att förbättra sjöfartens miljöpåverkan. Riksdagen är positiv till regeringens hållning att hela EU bör omfattas av samma låga gränsvärden för svavelhalten i marina bränslen som Östersjön från 2015.
• Sjösäkerhetsfrågorna är viktiga och Transportstyrelsen arbetar för att hitta lämpliga åtgärder för att förhindra dödsfall och skador inom fritidsbåtslivet.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

21, 107 minuter

Beredning

2012-02-14

Justering

2012-03-27

Datum

2012-03-27

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-12

EU har skapat en ny struktur för tillsynen av den finansiella sektorn. Syftet är att främja den finansiella stabiliteten inom EU och bättre kunna följa upp och vidta åtgärder. Tre europeiska tillsynsmyndigheter har skapats: Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och Europeiska värdepappers och marknadsmyndigheten. Strukturen omfattar också en europeisk systemrisknämnd.

Riksdagen beslutade att genomföra det så kallade omnibusdirektivet som innebär en rad ändringar i de olika direktiven på finansmarknadsområdet. Ändringarna syftar till att förtydliga de befogenheter som de europeiska tillsynsmyndigheterna har enligt EU-förordningarna. EU-förordningarna syftar till att skapa ett smidigt och effektivt samarbete inom det europeiska systemet för finansiell tillsyn.

Lagändringarna innebär i huvudsak att Finansinspektionen ska underrätta någon av de europeiska tillsynsmyndigheterna om olika förhållanden och om olika beslut. Finansinspektionen ska också få överföra frågor som rör ett förfarande av en annan myndighet inom EES till någon av de europeiska tillsynsmyndigheterna för tvistlösning.

Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2012.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-27

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-12

Finansutskottet har granskat EU-kommissionens grönbok om en integrerad europeisk marknad för kort- internet och mobilbetalningar. I grönboken fastslås att säkra, effektiva och innovativa elektroniska betalningssystem är en avgörande faktor för att konsumenter, näringsidkare och företag ska kunna dra full nytta av den inre marknadens fördelar. Grönboken innehåller olika förslag för hur detta kan uppnås.

Finansutskottet välkomnar kommissionens arbete med att underlätta för gränsöverskridande betalningar inom den inre marknaden och menar att grönboken är ett välkommet underlag för ytterligare utveckling av gemensamma regler och strandarder. Finansutskottet har valt att granska grönboken ur en generell och principiell synvinkel och tagit upp frågor som rör konkurrens, marknadsintegration, konsumentskydd, transparenta avgifter, innovationskraft och integritetsaspekter. Riksdagen beslutade att lägga utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickas utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-27

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-11

Riksdagen beslutade att lagen om tillfällig försäljning ska upphöra. Lagen har syftat till att ta till vara konsumenters intressen i samband med tillfällig försäljning. Detta tillgodoses idag, anser civilutskottet, genom annan mer ändamålsenlig reglering. Lagen upphör vid utgången av september månad.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-27

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-12

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2011 om offentlig upphandling. Motionerna handlar bland annat om utmaningsrätt, kollektivavtal, miljöhänsyn, mindre företag och hälso- och sjukvården.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

16, 66 minuter

Justering

2012-03-13

Datum

2012-03-26

Debatt

2012-04-12

Beslut

2012-04-18

Lagen om exploateringssamverkan upphör att gälla vid utgången av juni 2012. Lagen, som endast har tillämpats vid ett fåtal tillfällen sedan dess tillkomst, bedöms inte ha något användningsområde framöver och fyller inte heller i övrigt någon funktion. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-26

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-12

Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika fordons- och trafikfrågor med hänvisning till pågående och kommande berednings- och utvecklingsarbete. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2011. De handlar bland annat om förnybara drivmedel, bilbesiktning, längd och vikt för lastbilar, övergivna fordon, historiska fordon och parkeringsfrågor. Efter genomgången av förslagen vill riksdagen framhålla följande:

• När det gäller miljöfrågor som rör fordonstrafiken är det positivt att en rad insatser har gjorts och att ett utvecklingsarbete pågår.
• I fråga om bilbesiktning har tillgängligheten ökat det senaste året, både genom fler stationer och genom ökade öppettider och möjligheter till drop-in besiktning.
• Det är viktigt för såväl miljön, trafiksäkerheten och Sveriges konkurrenskraft att värna om Sveriges undantag från EU:s bestämmelser om lastbilslängder för transporter inom landet. Av samma skäl är det angeläget att de försök som pågår med längre fordonskombinationerfår fortsätta.
• Riksdagen välkomnar regeringens arbete med att ta fram nya regler för att hantera övergivna fordon eftersom fordonen utgör ett problem för miljön och trafiksäkerheten.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

13

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

21, 88 minuter

Beredning

2012-02-16

Justering

2012-03-13

Datum

2012-03-22

Debatt

2012-04-11

Beslut

2012-04-12

EU-kommissionens förslag till ändringar i en förordning som reglerar information till allmänheten om receptbelagda läkemedel strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

Reglerna gäller information till allmänheten om läkemedel som godkänts på EU-nivå. Syftet är att skapa en tydlig ram för hur läkemedelsföretag ska förmedla information på ett sätt som främjar att läkemedlen används rationellt. Direktreklam till konsumenterna ska fortfarande vara förbjudet. I förslaget klargör man under vilka omständigheter patientinformation får förekomma, vilka uppgifter patientinformationen ska basera sig på, vilka kommunikationskanaler som får användas och hur informationsspridningen ska övervakas. Huvudregeln är att information från läkemedelsindustrin till allmänheten ska förhandsgranskas av Europeiska läkemedelsmyndigheten.

Riksdagen konstaterar att förslaget i dess nuvarande form strider mot den svenska tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Även om förslaget har ett EU-mervärde genom att det är av gränsöverskridande karaktär är det alltså alltför omfattande i proportion till de mål man vill uppnå. Det värnar inte om de fungerade konstitutionella system som finns i EU-länderna. Att skapa gemensamma EU-regler på det sätt som föreslås är inte lämpligt och fungerar inte fullt ut, anser riksdagen. Därmed strider förordningsförslaget mot subsidiaritetsprincipen. Enligt den ska besluten fattas på den effektivaste nivån så nära medborgarna som möjligt.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-22

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29

EU-kommissionens förslag till ny förordning om skydd av personuppgifter strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade därför att skicka ett motiverat yttrande till EU.

I EU-kommissionens förslag regleras personuppgiftsskyddet för enskilda personer. Reglerna gäller som huvudregel all behandling av personuppgifter, till exempel inom myndigheter, företag och organisationer. Behandling av personuppgifter inom brottsbekämpande arbete ingår dock inte utan föreslås regleras för sig. EU-kommissionen föreslår att reglerna utformas som en förordning i stället för ett direktiv som tidigare. Skillnaden är enkelt uttryckt att en förordning träder i kraft direkt och på samma sätt i alla EU-länder som en del av den nationella lagstiftningen, medan ett direktiv sätter upp vissa mål och EU-länderna själva avgör hur målen ska uppnås.

Riksdagen anser att det behövs ett heltäckande och effektivt system för skydd av personuppgifter i EU. Riksdagen tycker generellt sett att ett sådant system bättre kan uppnås på EU-nivå än genom åtgärder av de enskilda EU-länderna. Riksdagen anser dock att EU-kommissionens val att utforma reglerna i form av en förordning innebär att man går längre än vad som är nödvändigt för att uppnå målen. Ett direktiv skulle ge EU-länderna större möjlighet att ta hänsyn till nationella förhållanden när reglerna införlivas. Förslaget är också alltför detaljerat vad gäller regleringen av nationella tillsynsmyndigheter och administrativa sanktionsavgifter, anser riksdagen. Det ger även EU-kommissionen en omfattande rätt att besluta om kompletterande regler. Detta gör att EU-kommissionen på ett oförutsebart sätt kan påverka förordningens framtida utformning och innehåll på ett sätt som i många avseenden normalt bör ligga på lagstiftare eller domstol.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-03-22

Datum

2012-03-22

Debatt

2012-03-29

Beslut

2012-03-29