2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Betänkande 2012/13:JuU14
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2013-01-18
- Avgörande
- 2013-01-30
- Debatt
- 2013-01-30
- Beslut fattades
- 2013-01-30
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Regeringens årliga redogörelse om särskild utlänningskontroll (JuU14)
Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2011 - 30 juni 2012. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Utskottets förslag till beslut
- Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 motion.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 6 december 2012, justerades 17 januari 2013 och fick trycklov 17 januari 2013.Reservationer: 1
Alla beredningar i utskottet
2012-12-06
Regeringens årliga redogörelse om särskild utlänningskontroll (JuU14)
Regeringen redovisar i en skrivelse hur lagen om särskild utlänningskontroll har använts under tiden 1 juli 2011 - 30 juni 2012. Regeringen redogör också för den internationella terrorismens utveckling och för Sveriges medverkan i det internationella arbetet mot terrorism. Justitieutskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2012/13:JuU14
Webb-tv: 2012 års redogörelse för tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 21 Richard Jomshof (SD)
Herr talman! Terroristhotet mot Sverige är i dag förhöjt, vilket de flesta säkerligen vet, till nivå tre på en femgradig skala. I årets skrivelse kan följande redogörelse från Säkerhetspolisen läsas om terrorismläget i Sverige:
"Det förekommer fortsatt terroristrelaterade aktiviteter med bäring på Sverige som föranleder en förhöjd hotnivå (.). Våldsfrämjande islamistiska extremister i Sverige och utomlands har i högre grad än tidigare pekat ut Sverige som legitimt mål för attentat."
Man kan vidare läsa: "Individer inom de våldsbejakande islamistiska miljöerna i Sverige har under det senaste året fortsatt att ha kontakt med utländska terroristnätverk. Kontakterna rör sig om såväl finansiell och logistisk stödverksamhet som rekrytering av individer som vill resa till konfliktområden i syfte att delta i terroristrelaterad träning och strid."
Vidare står det: "I samband med denna typ av resande utsätts individer sannolikt för påverkan av aktörer med en uttalad attentatsavsikt mot västvärlden. Såväl resenärer som befinner sig utomlands och har kontakt med aktörer i Sverige, som återvändare som upprätthåller kontakt med utländska terroristnätverk, utgör ett potentiellt attentatshot mot Sverige."
Mot bakgrund av detta är det anmärkningsvärt att lagen om särskild utlänningskontroll inte använts vid fler tillfällen än två gånger de senaste fem åren, detta trots att det finns ett verkligt hot från individer som i detta fall skapar starka band med utländska islamistiska terroristnätverk.
För Sverigedemokraterna, som i första hand värnar svenska intressen och de svenska medborgarna, är det uppenbart att lagen måste göras skarpare så att all utländsk terroristverksamhet i Sverige upphör. För oss gäller nolltolerans mot alla planer på attentat mot oskyldiga medborgare. Det är därför som vi föreslår ett antal ändringar i lagen, och jag tänkte gå igenom dem.
För det första ska lagen alltid användas för att utvisa den som faller under den i samtliga fall som den är tillämplig.
För det andra vill vi göra det lättare att använda lagen för att bli kvitt det som vi kallar utländska hot. I § 10 i lagen görs gällande att utlänningar inte får utvisas med stöd av lagen om det finns risk för tortyr eller dödsstraff i landet dit personen ska utvisas. Vi menar att detta ska förändras. I första hand ska en person utvisas till ursprungsland om det är möjligt. I andra hand, om det finns sådana risker, ska regeringen se till att upprätta avtal med tredje land dit personer kan utvisas med stöd av lagen. I sista hand menar vi att personerna ska hållas i förvar tills de antingen kan utvisas eller tills de självmant lämnar landet under polisens tillsyn.
Vidare ska förvar gälla som huvudregel för samtliga som dömts till utvisning med stöd av lagen medan de inväntar verkställighet. Detta bör vara den naturliga gången eftersom personerna anses utgöra en risk mot rikets säkerhet eller kan befaras medverka vid terroristbrott. De dömda ska alltså inte ha möjlighet att röra sig fritt i samhället så att polisen tvingas spana på dem. De ska sitta inlåsta till dess att utvisningen kan verkställas. Hänsynstagande till person under 18 år vad gäller förvaring under § 8 ska också utgå.
Undantaget i § 24, där det stadgas att tidigare utvisad utlänning ska undgå straff om han eller hon återvänder till Sverige på grund av förföljelse trots att personen tidigare utvisats, ska också utgå. Har man fått ett utvisningsbeslut ska man också straffas om man uppehåller sig i Sverige illegalt.
När en person döms till utvisning med stöd av lagen vill vi också att personen ska registrera sina fingeravtryck, DNA och foto i en databas mot vilken samtliga som i Sverige söker uppehållstillstånd, medborgarskap, asyl eller annat ska kontrolleras. Detta är viktigt för att kunna kontrollera att tidigare utvisningsdömda som hotar landet inte ska kunna komma hit under falsk identitet. Vi menar att denna risk annars är uppenbar.
Vi anser att alla utvisningar med stöd av lagen ska utgöra ett livstidsförbud mot att återvända hit.
Avslutningsvis yrkar jag bifall till vår reservation.
Anf. 22 Anti Avsan (M)
Herr talman! Vi behandlar nu regeringens årliga skrivelse om tillämpningen av lagen om särskild utlänningskontroll. I skrivelsen redovisar regeringen även sin syn på utvecklingen av den internationella terrorismen.
Regeringen påpekar bland annat att förmågan att utföra storskaliga attentat, det vill säga planera attentat, förvärva kunskap och vapen samt vidta andra liknande åtgärder, har minskat något de senaste åren. Detta är ett resultat av ökat globalt samarbete och effektivare bekämpning av terrorism. Den minskade förmågan att genomföra storskaliga attentat har lett till en förändring i taktik. Aktörer inspirerade av nätverket al-Qaida försöker i dag ofta genomföra mindre, mer begränsade attentat, och de personer som är involverade har generellt sett inte lika mycket träning och erfarenhet som tidigare.
Precis som har sagts här tidigare pekar regeringen i sin skrivelse på att hotnivån när det gäller terrorism i Sverige höjdes hösten 2010 från lågt till förhöjt hot. Det innebär en höjning från 2 till 3 på en 5-gradig skala. Regeringen anger mycket riktigt också att det förekommer fortsatt terroristrelaterade aktiviteter som berör Sverige och föranleder en hotnivå, varför denna bedömning kvarstod så sent som i november 2012.
Herr talman! När det gäller lagstiftningen som sådan är den för staten ett redskap bland väldigt många andra för att kunna motverka sådant som möjligen kan kallas den allra allvarligaste brottsligheten - terrorism. Lagens syfte är att förhindra att terroristdåd utförs eller planeras i Sverige, och den ger möjlighet till utvisning på dessa grunder samt i vissa andra fall när det gäller hot mot rikets säkerhet.
Lagstiftningen anknyter till EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism, och förutsättningen är att den ska tillämpas endast i mycket allvarliga fall. Man kan fråga sig varför. För att lagen ska vara tillämplig krävs nämligen inte att det föreligger konkreta bevis för ett visst brott. Om det finns konkreta bevis för ett visst brott som även avser osjälvständiga brottsformer hanteras ärendet enligt vanliga straffprocessuella regler. Det är alltså en bevislättnad, kan man säga, för att kunna komma åt den allra allvarligaste brottsligheten - just för att undvika dess effekter.
Herr talman! Det följer således av lagen om särskild utlänningskontroll att en utlänning ska kunna utvisas med hänsyn till rikets säkerhet eller om det kan befaras att personen kommer att begå eller medverka till terroristbrott, utan att det finns konkreta bevis för ett visst brott. Lagen kan även användas om brottsligheten riktar sig mot ett annat land än Sverige.
Om utvisning inte kan verkställas på grund av att det till exempel finns risk för dödsstraff eller tortyr i det land personen ska utvisas till ska antingen utvisningen skjutas upp eller personen beviljas ett tidsbegränsat uppehållstillstånd. Här får man komma ihåg att det då handlar om situationer där det inte finns bevis om något konkret brott. Om en person som inte kan utvisas lever kvar i landet kommer en viss kontroll att kunna ske från brottsbekämpande myndigheter. Det kan handla om husrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller att personen i fråga ges anmälningsplikt vid polisstation vid vissa tidpunkter.
Herr talman! Särskilda bestämmelser som syftar till att bekämpa terrorism infördes i svensk lagstiftning redan 1973 genom lagen om särskilda åtgärder till förebyggande av vissa våldsdåd med internationell bakgrund. Reglerna syftade till att göra det möjligt att hindra presumtiva terrorister från att komma in eller stanna kvar i Sverige och till att skapa utrymme för kontroll i de fall dessa personer av asylrättsliga skäl ändå måste beredas en fristad här i landet. Bestämmelserna har ändrats vid ett flertal tillfällen. Sedan den 1 juli 1991 finns bestämmelserna i lagen om särskild utlänningskontroll.
I Sverigedemokraternas motion begärs ändringar av lagen. Man kan säga att många av dessa ändringar inte är behövliga, av det skälet att möjligheterna redan finns. Det gäller till exempel utvisning: Om det finns särskilda skäl i beslutet kan man ange flera länder som mål för utvisningen, och man kan även ange särskilda villkor och bestämmelser för verkställigheten. Likaså finns det möjligheter att ta människor i förvar. Detta handlar dock fortfarande om personer som inte har blivit föremål för bevisning som riktats mot dem av den grad att det faller inom det straffprocessuella systemet.
Man kan säga att bestämmelserna i lagen om särskild utlänningskontroll är väl avvägda, och därför är det rimligt att avstyrka samtliga yrkanden i den aktuella motionen. Här kan man också säga att justitieutskottet har tagit ställning till motionsyrkanden liknande de nu aktuella vid flera tillfällen, senast våren 2012. Utskottet ansåg även då att bestämmelserna i lagen om särskild utlänningskontroll är väl avvägda och avstyrkte yrkandena. Det finns ingen anledning att göra någon annan bedömning i dag, och då borde man särskilt ha i minnet vid vilka situationer lagstiftningen är tillämplig.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
Anf. 23 Johan Pehrson (FP)
Herr talman! Folkpartiet tycker också att det är glädjande att det är ett i stort sett enigt utskott som lägger fram betänkandet. Detta berör demokratins kärna, och det är därför jag tar kammarens tid i anspråk - det är viktigt att vi understryker den breda enigheten i dessa frågor.
Terrorism har funnits så länge mänskligheten har funnits, kan man säga. Det har alltid funnits personer som med våldsmakt på olika sätt har vägrat acceptera demokratins funktion, existens och beslut. I modern tid hotas vårt land fortsatt av diverse galningar, om jag uttrycker mig milt, med diverse grunder. Det kan vara religiösa grunder, som när det gäller islamister eller tokiga människor med annan religiös inriktning - det finns faktiskt tokiga kristna också. Det kan vara personer på den extrema politiska högerkanten som inte är riktigt kloka, och så finns det de på den extrema politiska vänsterkanten.
Ofta förenas dessa galenpannor i att de tycker att de själva har tolkningsrätt och att alla vi andra, i stort sett, är landsförrädare. Det är deras väg vi ska gå. Man kan lägga till andra: Det finns de som tycker att just djurens rätt är viktig. Det finns så kallade autonoma rörelser som hotar, spränger eller bränner människor som har pälsaffärer, fiskaffärer och vad det nu kan vara. Den politiska extremismen och terrorismen är alltså högst närvarande. Den finns i Sverige, och den finns utanför Sverige.
Detta ska bekämpas med alla kända lagliga och rättssäkra medel, och detta är ett uttryck för någonting som är viktigt. Det är ett uttryck för att den svenska demokratin inte bara har en rättighet utan också en skyldighet att försvara sig mot angrepp. Det innebär att vi i verksamheten med särskild utlänningskontroll har situationer där den svenska underrättelseverksamheten - den i allt väsentligt väl fungerande säkerhetspolisen - ofta samarbetar med andra säkerhetstjänster och försöker ringa in de personer som gör allt för att skada Sverige eller andra västerländska demokratier, till exempel.
Detta gäller oavsett bakgrund. Oavsett vilken rapport man läser högt ur ser man att det finns olika hot mot vår demokrati, och vi förbehåller oss rätten att säga att vissa människor inte är önskvärda här. Det är viktigt att dessa personer kan utvisas. Vi har dock hittat en balans som säger att personen om den ska utvisas till ett land där den riskerar tortyr eller dödsstraff blir kvar i Sverige, men med ganska hårda restriktioner - så kallad kommunarrest.
Jag tycker att det, vilket tidigare har uttryckts här, är en väldigt väl avvägd lagstiftning. Jag är glad att det är så pass många partier som står bakom detta. Det är nödvändigt i vår globaliserade värld där vi tyvärr möter alltför mycket galenskap från diverse politiska ytterkanter och med religiösa förtecken. Vi kan hedra det arbete som bedrivs inte minst av den svenska säkerhetspolisen, både förebyggande och aktivt, för att se till att personer inte får chans att komma till vårt land och att personer som är i vårt land, oavsett om de är svenska medborgare eller inte, snarast ska kunna lagföras för sina planer på att störta den svenska demokratin.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.
(Applåder)
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 30 januari 2013.Förslagspunkter: 2, Acklamationer: 1, Voteringar: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Skrivelsen
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen lägger skrivelse 2012/13:43 till handlingarna.Lagen om särskild utlänningskontroll
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2012/13:Ju5 yrkandena 1-5.- Reservation 1 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 99 0 0 13 M 98 0 0 9 MP 21 0 0 4 FP 19 0 0 5 C 20 0 0 3 SD 0 19 0 1 KD 16 0 0 3 V 15 0 0 4 Totalt 288 19 0 42
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.